Contents
Academic literature on the topic 'Matematiska samtal'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Matematiska samtal.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Matematiska samtal"
1
Saputro, Marhadi, Hartono Hartono, Wandra Irvandi, Nurmaningsih Nurmaningsih, Dwi Oktaviana, Utin Desi Susiaty, and Yadi Ardiawan. "PELATIHAN PENGGUNAAN MEDIA PEMBELAJARAN MANIPULATIF MATERI GEOMETRI PADA GURU SD NEGERI 2 SEBUBUS KECAMATAN PALOH." GERVASI: Jurnal Pengabdian kepada Masyarakat 4, no. 1 (June 24, 2020): 62. http://dx.doi.org/10.31571/gervasi.v4i1.1642.
Full textAbstract:
Tujuan dari kegiatan pengabdian kepada masyarakat ini adalah untuk mengidentifikasi konsep-konsep matematika terutama geometri yang memerlukan media pembelajaran matematika inovatif untuk memudahkan siswa memahami materi serta meningkatkan pengetahuan guru tentang media pembelajaran matematika yang inovatif dan memiliki kemampuan untuk mengimplementasikannya dalam kegiatan pembelajaran di kelas. Kegiatan ini dilaksanakan di SD Negeri 2 Sebubus Kecamatan Paloh, Kabupaten Sambas dengan sasaran program pelatihan adalah guru matematika dari beberapa sekolah setempat baik tingkat SD, SMP dan SMA yang berjumlah 14 sekolah di Kecamatan Paloh. Langkah yang digunakan dalam pengabdian ini adalah perencanaan, tindakan, observasi, dan refleksi. Berdasarkan pelaksanaan kegiatan yang telah dilakukan diperoleh bahwa pelatihan ini sangat bermanfaat bagi guru-guru khususnya guru SD karena guru telah mengidentifikasi konsep matematika sesuai materi yang dibahas, meningkatkan pengetahuan guru tentang penggunaan media dalam pembelajaran yang akan berdampak positif terhadap hasil belajar siswa, motivasi belajar siswa, suasana pembelajaran yang menyenangkan, dan karakter menghargai ilmu matematika
2
Purnama, Rulli, Citra Utami, and Nindy Citroresmi Prihatiningtyas. "Ekplorasi Etnomatematika DEksplorasi Etnomatematika dalam Motif Tenun Kain Lunggi Sambas Kalimantan Barat dan Implikasinya terhadap Pembelajaran Matematikaalam Motif Tenun kain Lunggi Sambas kalimantan Barat Dan Implikasinya Terhadap Pembelajaran." Variabel 3, no. 1 (April 30, 2020): 36. http://dx.doi.org/10.26737/var.v3i1.1307.
Full textAbstract:
<em>Penelitian ini bertujuan untuk mengeksplorasi etnomatematika yang terdapat pada motif tenun kain Lunggi Sambas Kalimantan Barat dan implikasinya terhadap pembelajaran matematika. Penelitian ini adalah penelitian kualitatif dalam desain etnografi. Subjek pada penelitian ini adalah para pengrajin kain tenun desa Sumber Harapan dusun Semberang kabupaten Sambas Kalimantan Barat dengan narasumber sebanyak 4 orang yang dipilih melalui teknik snowball sampling. Teknik pengumpulan data dengan observasi, wawancara, studi dokumentasi dan studi pustaka yang kemudian dianalisis dengan teknik reduksi data, penyajian data dan menarik kesimpulan. Hasil penelitian menunjukan bahwa: 1) etnomatematika dalam proses pembuatan motif tenun kain Lunggi adalah transformasi (transformasi dari objek nyata menjadi bentuk motif tenun, konsep geometri, refleksi, dan skala), pengukuran (estimasi), ketepatan (akurasi) serta kesetaraan; 2) etnomatematika dalam motif tenun kain Lunggi adalah geometri dimensi satu berupa garis dan titik, geometri dimensi dua berupa bidang persegi panjang, segitiga, jajar genjang, segi banyak dan belah ketupat, serta geometri transformasi meliputi refleksi, rotasi, transalasi, dilatasi; dan 3) implikasi dari penelitian ini adalah etnomatematika yang ditemukan dapat dijadikan perangkat pembelajaran matematika di sekolah contohnya berupa Rencana Pelaksanaan Pembelajaran (RPP) berbasis etnomatematika pada materi geometri transformasi.</em>
3
Sarassanti, Yumi, Sufyani Prabawanto, and Endang Cahya. "PENERAPAN PEMBELAJARAN KONTEKSTUAL UNTUK MENINGKATKAN KEMAMPUAN KOMUNIKASI MATEMATIS DAN SIKAP SISWA SMP." Jurnal Penelitian Pendidikan 17, no. 3 (January 16, 2018): 199–204. http://dx.doi.org/10.17509/jpp.v17i3.9613.
Full textAbstract:
Penelitian ini bertujuan untuk meneliti perbedaan peningkatan kemampuan komunikasi matematis dan sikap siswa SMP. Penelitian ini merupakan penelitian kuasi eksperimen dengan desain kelompok kontrol tidak ekuivalen. Penelitian dilaksanakan pada salah satu SMP Negeri di Sambas Kalimantan Barat. Dalam penelitian ini dipilih dua kelas sebagai sampel penelitian yaitu kelas eksperimen yang pembelajarannya menggunakan pembelajaran kontekstual dan kelas kontrol yang pembelajarannya menggunakan pembelajaran konvensional. Hasil penelitian menunjukkan bahwa: 1) Peningkatan kemampuan komunikasi matematis dengan menggunakan pembelajaran kontekstual lebih baik daripada siswa yang mendapat pembelajaran konvensional; 2) Peningkatan kemampuan komunikasi matematis dengan menggunakan pembelajaran kontekstual lebih baik daripada siswa yang mendapat pembelajaran konvensional ditinjau dari kemampuan awal matematis (Tinggi, Sedang, Rendah); 3) Terdapat perbedaan peningkatan kemampuan komunikasi matematis dengan menggunakan pembelajaran kontekstual ditinjau dari kemampuan awal matematis (Tinggi, Sedang, Rendah); dan 4) Sebagian besar siswa menunjukkan respon positif terhadap pembelajaran kontekstual.
4
Windasari, Ichsan, and Hodiyanto. "PENERAPAN MODEL PEMBELAJARAN QUANTUM TEACHING BERBANTUAN SOFTWARE GEOGEBRA TERHADAP KEMAMPUAN PEMAHAMAN MATEMATIS." Buana Matematika : Jurnal Ilmiah Matematika dan Pendidikan Matematika 9, no. 2: (December 25, 2019): 87–92. http://dx.doi.org/10.36456/buanamatematika.v9i2:.2238.
Full textAbstract:
Tujuan dalam penelitian ini adalah untuk mengetahui kemampuan pemahaman matematis siswa yang diajarkan menggunakan model pembelajaran Quantum teaching pada materi koordinat kartesius kelas VIII SMP Negeri 1 Sambas. Metode yang digunakan dalam penelitian ini adalah metode eksperimen. Bentuk penelitian yang digunakan adalah eksperimen semu dengan rancangan postest-only control design. Populasi dalam penelitian ini adalah seluruh siswa kelas VIII SMP Negeri 1 Sambas. Pengambilan sampel menggunakan teknik cluster random sampling sehingga terpilih kelas VIIIC sebagai eksperimen 1 yaitu menggunakan model pembelajaran quantum teaching berbantuan software geoegbra dan kelas VIIIA sebagai kelas eksperimen 2 yaitu menggunakan model pembelajaran quantum teaching tanpa berbantuan software geogebra. Hasil penelitian menunjukkan bahwa hasil belajar siswa setelah diberikan model pembelajaran quantum teaching berbantuan software geogebra lebih baik daripada hasil belajar siswa setelah diberikan model pembelajaran quantum teaching tanpa berbantuan software geoegbra yaitu rata-rata nilai posttest kelas eksperimen 1 75,83, termasuk dalam kategori baik sedangkan rata-rata nilai posttest kelas eksperimen 2 69,48, termasuk dalam kategori cukup.
5
Niemi, Laura, Jari Metsämuuronen, Markku Hannula, and Anu Laine. "Matematiikan parhaaksi osaajaksi kehittyminen perusopetuksen aikana." Ainedidaktiikka 4, no. 1 (April 14, 2020): 2–33. http://dx.doi.org/10.23988/ad.83384.
Full textAbstract:
Tutkimus perustuu Opetushallituksen ja Kansallisen koulutuksen arviointikeskuksen hankkeessa tuotettuun pitkittäisaineistoon, jossa samaan ikäluokkaan kuuluvien oppilaiden matematiikan osaamisen kehitystä on seurattu vuosien 2005–2015 aikana perusopetuksen kolmannelta vuosiluokalta toisen asteen koulutuksen loppuun. Tutkimus kohdistuu matematiikan parhaisiin osaajiin ja siihen, miten heidän osaamisensa on kehittynyt perusopetuksen aikana ja mikä erottaa parhaat osaajat muista. Tutkimusaineisto käsittää yhteensä 2051 oppilasta, jotka ovat osallistuneet kolmannella, kuudennella ja yhdeksännellä vuosiluokalla pidettyihin matematiikan osaamista kartoittaviin kokeisiin. Näistä yhdeksännen vuosiluokan kokeessa menestymisen perusteella parhaiden osaajien joukkoon luokiteltuja oppilaita on 256 (12,5 %). Tutkimustulosten mukaan suurin osa parhaista osaajista erottuu muusta tutkimusjoukosta jo kolmannella vuosiluokalla, ja ero muihin oppilaisiin näkyy selkeästi kuudennella luokalla. Oppilaan aikaisempi osaaminen, käsitys omasta osaamisesta ja vanhempien koulutustaso olivat selkeitä parempaa osaamista selittäviä tekijöitä. Tutkimuksessa havaittiin, että parhaiden osaajien tasolle voi yltää myös keskitasoa heikommasta lähtötasosta.
Evolving into a mathematically high-achieving student during basic education
Abstract
The study is based on the national evaluation of mathematics carried out by the Finnish National Agency for Education (EDUFI) and the Finnish Education Evaluation Centre (FINEEC). The development of mathematical competence of students of the same age group has been investigated during 2005–2012 from the third year of basic education to the ninth year. The study focuses on mathematically high-achieving students and how their skills have evolved during basic education and what kind of factors distinguish them from others. The longitudinal data consists of 2051 students who have taken part in mathematics examinations in the third, sixth and ninth grades. Definition of high-achieving students is based on success in the examination of ninth grade. Total number of high-achieving students is 256 (12,5 %). The results indicated that high-achieving students are distinguished from others in the third grade and the difference between them and other students is clearly visible in the sixth grade. Students’ previous mathematical performance, self-competence and the level of parents’ education were explanatory factors for better competence in ninth grade. The study found that the level of a high-achieving student can be attained also from a lower than average starting level.
Keywords: basic education, learning outcomes in mathematics, high-achieving students, longitudinal research, national evaluation in mathematics
6
Ratnasari, D., A. Atabany, B. P. Purwanto, and L. B. Salma. "Model Pertumbuhan Sapi Perah Friesian Holstein (FH) dari Lahir sampai Beranak Pertama di BBPTU-HPT Sapi Perah Baturraden Menggunakan Model Matematik Logistic." Jurnal Ilmu Produksi dan Teknologi Hasil Peternakan 7, no. 1 (January 31, 2019): 18–21. http://dx.doi.org/10.29244/7.1.18-21.
Full text
7
Ratnasari, D., A. Atabany, B. P. Purwanto, and L. B. Salma. "Model Pertumbuhan Sapi Perah Friesian Holstein (FH) dari Lahir sampai Beranak Pertama di BBPTU-HPT Sapi Perah Baturraden Menggunakan Model Matematik Logistic." Jurnal Ilmu Produksi dan Teknologi Hasil Peternakan 7, no. 1 (January 31, 2019): 18–21. http://dx.doi.org/10.29244/jipthp.7.1.18-21.
Full text
8
Rustiyarso, Rustiyarso, Bistari Bistari, and Tahmid Sabri. "Accompaniment of Making Research Articles and Publishing for Junior High School Teachers in Sambas and Malaysia Regions Borders." JPKM (Jurnal Pengabdian Kepada Masyarakat) UNTAN 1, no. 2 (May 28, 2018): 58. http://dx.doi.org/10.26418/jpkm.v1i2.33.
Full textAbstract:
For local teachers information on formal education, development is quite difficult. Teacher activities that support their professionalism are less conducive. One of the teacher's vessels in discussing or discussing materials in the lesson ie MGMP (Subject Teacher Consultative). The results of questionnaires and interviews (June 2012) revealed that many MGMP is not performing their activities properly. Several factors are expressed such as (1) more meeting material on routines, (2) difficult transportation, (3) funds; and (4) lack of motivation because it is considered to have no direct effect. During the 2012 academic year, MGMP Mathematics for Kecamatan Paloh performs only two meetings. While MGMP Matematika Sambas City is active almost every month. However, the focus of the meeting tends to routine the discussion of making common repetition questions together. Another case with the MGMP IPS, for the District of Paloh quite somewhat active but the focus of the study has not been right on target. Taking note of the above facts, it is necessary to have activities that provide freshness again and at once can be felt directly benefits such as the need for workshops presented expert and support the professionalism of teachers. In this activity, the PKM team coordinates with several MGMPs in Kecamatan Paloh and Kota Sambas. Activities undertaken are (1) conducting surveys to MGMP targets; (2) analyze survey findings; (3) design workshop activities coordinated with MGMP managers; (4) implementation of workshop, (5) process of making article writing; (6) meeting and presentation of accompaniment article; (7) selection and publication of articles to the targeted journal; (8) reporting.
9
Samuelsson, Joakim. "Att begripa vad dom begriper." Venue, September 16, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3451.
Full textAbstract:
Att lära sig matematik innebär att man kommer i kontakt med en mängd olika matematiska begrepp. Genom att tillägna sig begreppen ges eleverna en större möjlighet att förstå matematiken som ska läras. Begreppen hjälper dom att begripa matematiken. Begreppen inom matematiken, liksom inom alla sammanhang har en stor betydelse för möjligheten att förstå och kunna samtala om det man är engagerad i.
10
Woro Budiartini Partiwi, Nurhajijah, Helmi,. "ANALISIS KESTABILAN MODEL PENYEBARAN PENYAKIT KAKI GAJAH (FILARIASIS) (Data Kasus Kronis Filariasis di Kabupaten Sambas)." Bimaster : Buletin Ilmiah Matematika, Statistika dan Terapannya 8, no. 1 (January 2, 2019). http://dx.doi.org/10.26418/bbimst.v8i1.30523.
Full textAbstract:
Filariasis merupakan penyakit menular yang disebabkan oleh infeksi cacing Filaria yang ditularkan melalui gigitan nyamuk. Penyakit ini tersebar luas di pedesaan dan perkotaan yang beriklim tropis serta dapat menyerang semua golongan tanpa mengenal usia dan jenis kelamin. Model matematika dalam penelitian ini mendeskripsikan tentang penyebaran penyakit Filariasis berdasarkan asumsi dan nilai parameter yang digunakan. Penelitian ini menggunakan model matematika yang terdiri dari empat subpopulasi pada populasi manusia yaitu manusia yang rentan terhadap penyakit , manusia yang terjangkit penyakit , manusia yang terinfeksi penyakit , dan manusia yang kebal terhadap penyakit serta tiga subpopulasi pada populasi nyamuk yaitu nyamuk yang rentan terhadap penyakit , nyamuk yang terjangkit penyakit , dan nyamuk yang terinfeksi penyakit . Model matematika yang telah dibentuk selanjutnya dianalisis untuk mengetahui perilaku dari sistem dengan menggunakan simulasi numerik. Simulasi model matematika dan nilai parameter menunjukkan bahwa terdapat dua titik kesetimbangan yaitu titik kesetimbangan bebas penyakit yang bersifat stabil asimtotik dan titik kesetimbangan endemik penyakit yang bersifat tidak stabil. Analisis sensitivitas dari sistem dalam penelitian ini menunjukkan bahwa semakin besar keberhasilan pemberian obat pencegahan Filariasis pada manusia menyebabkan nilai bilangan reproduksi dasar kurang dari satu dan semakin kecil keberhasilan pemberian obat pencegahan Filariasis pada manusia menyebabkan nilai bilangan reproduksi dasar lebih dari satu. Kata Kunci : model matematika, Filariasis, bilangan reproduksi dasar
Dissertations / Theses on the topic "Matematiska samtal"
1
Johansson, Riitta. "Matematiska samtal i klassrummet." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7932.
Full text
2
Pebes, Eleni, and Sofie Palm. "Fysmatte : En studie om matematiska samtal vid fysisk matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42656.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om fysisk aktivitet integrerat i matematiken och om hur matematiska samtal visar sig vid fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att studera effekten av att integrera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi vill även synliggöra hur de matematiska samtalen visar sig vid de fysiska matematiklektionerna. Arbetet tar sitt avstamp i följande frågeställningar: Hur visar sig matematiska samtal vid fysisk matematik? Och Hur kan fysisk aktivitet användas som ett stöd för eleverna vid lösningen av en matematikuppgift? Studien är genomförd på två skolor i en mellanstor stad i Sverige, populationen är 44 elever i årskurs 4 och 5. Fyra fysiska matematiklektioner är genomförda på två olika skolor vilket har medfört sammanlagt åtta fysiska matematiklektioner. Dessa är filmade och analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Filmerna har delats upp i olika kategorier som uppkom genom analysarbetet för att få en överblick över resultatet. För att illustrera resultatet har tre filmer transkriberats. Detta för att illustrera resultatet. Resultatet visar att fysisk matematik möjliggör för matematiska samtal. Matematiska samtal visar sig då eleverna använder resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och begreppsförmåga. Elever får möjlighet att föra olika matematiska samtal vid de fysiska matematiklektionerna. Resultatet visar även att fysisk aktivitet kan vara ett stöd vid lösningen av matematiska uppgifter eftersom att eleverna koncentrerar sig och använder det laborativa materialet samt kroppen som ett hjälpmedel. Ett annat resultat som framkommer i denna studie är att eleverna höll fokus på uppgiften direkt efter ett fysiskt moment genomförts. Som avslutning i arbetet lyfter vi didaktiska implikationer och hur lärare kan använda sig av fysisk matematik i undervisningen.
3
Frimodig, Marielle, and Josefine Karlsson. "Matematiska samtal med kvalitet eller bara tomt prat?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15214.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ”se” hur lärares tankar om och deras interaktion med eleverna gällande muntlig kommunikation i matematik påverkar samtalskvaliteten. Vi ville ta reda på hur en bra kvalitet på den muntliga kommunikationen i matematik kan skapas och vilka faktorer som kan påverka kvaliteten. Detta ämnesval har vi gjort för att vi i vår kommande yrkesroll vill skapa en meningsfull undervisning, som ger eleverna goda möjligheter till ett fortsatt matematiskt lärande. Vi har utformat frågeställningar som fokuserar på hur lärare tänker och hur de arbetar med att föra matematiken framåt och därmed utveckla elevens lärande. För att besvara våra frågeställningar så valde vi att intervjua tre lärare och observera deras matematikundervisning. Varje lärare har intervjuats och observerats vid ett tillfälle. Ur aktuell forskning har vi kunnat urskilja tre faktorer som kan påverka den muntliga kommunikationens kvalitet i matematik. Dessa är: frågetyper, matematisk diskurs och samma mål. Med hjälp av dessa har vi analyserat våra insamlade data. En slutsats vi kom fram till är att det är svårt att göra en bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet i det matematiska klassrummet. Att endast analysera utifrån de tre faktorerna anser vi ger en orättvis bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet. Under arbetets gång identifierades tre nya faktorer som vi menar fungerar som ett komplement till de tre ursprungliga faktorerna. De tre nya faktorerna är: klassrumsklimatet, lärarens respons på elevernas matematiska svar och inputs samt klassrummets klassiska kommunikationsmönster.
4
Epstein, Melker. "Matematiska samtal på Youtube : Olika matematikdiskurser i Youtubevideor och deraskommentarsfält." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34099.
Full textAbstract:
Allt fler människor använder sig av Youtube och andra öppna internetmiljöer för att lära sig matematik. Enligt tidigare studier finns det en stor spridning när det gäller bostadsort och ålder bland deltagarna i dessa miljöer. Min undersökning visar att ett urval om 10 Youtubevideor om ekvationslösning och deras kommentarsfält också kännetecknas av en stor spridning av matematikdiskurser bland deltagarna. En studie av 85 dialoger i kommentarsfälten visar att i omkring hälften av dialogerna uttrycker sig olika deltagare på sätt som kännetecknar olika matematikdiskurser, medan i den andra hälften alla deltagare uttrycker sig på sätt som kännetecknar samma matematikdiskurs. De förra dialogerna slutar mer sällan med att deltagarna upplever förståelse, medan lärandet i de senare dialogerna begränsas av vad som går att uttrycka inom ramen för den rådande diskursen. Genom att utveckla begrepp och kategorier för att beskriva matematikdiskurserna lägger studien grunden för fortsatt forskning, både kvalitativa med intervjuer av deltagare och kvantitativa med större material.The use of Youtube and other open internet environments for learning mathematics is becoming increasingly common. According to earlier studies there is a great diversity of ages and nationalities among participants in these environments. My investigation shows that a selection of 10 Youtube videos about equation solving and their comments sections also are characterized by a diversity of mathematics discourses. A study of 85 dialogues in the comments sections shows that in approximately half of the dialogues different participants express themselves in manners characteristic of different mathematics discourses, while in the other half all the participants express themselves in manners characteristic of the same mathematics discourse. The former dialogues more seldom end with experiences of understanding, while learning in the latter group of dialogues is limited by what is possible to express within the dominant discourse. By developing terms and categories for describing the mathematics discourses this study lays the foundation for further research, both qualitative research comprising interviews with participants and quantitative research on greater amounts of data.
5
Hägglund, Sara. "Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21412.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.Matematik
6
Larsson, Åsa, and Annie Svensson. "Talk Moves i matematiska samtal : En kvalitativ studie om samtalsstrategier i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12410.
Full textAbstract:
Bakgrund: För att elever ska bli kreativa matematiska problemlösare måste de ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra samtal där resonemangsförmågan kommer till uttryck. Om elever får möjlighet att kritiskt, konstruktivt värdera och kritisera sina egna och andras lösningar kan eleverna utveckla en fördjupad kunskap i matematisk problemlösning. Då samtalet har betydelse för elevers kunskapsutveckling i matematisk problemlösning motiverade det oss att undersöka hur samtalsstrategier kan bidra till utforskande samtal där förmågorna i resonemangskompetens framkommer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva dels hur elevers förmågor i resonemangskompetens framkommer i klassrumssamtal med Talk Moves, dels hur klassrumsdialoger med hjälp av Talk Moves kan utvecklas till utforskande samtal. Metod: Vi har inspirerats av aktionsforskning som ansats för att få svar på våra forskningsfrågor där empiri insamlades med hjälp av kvalitativa observationer. Vi har genomfört lektioner i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2. I genomförandet av lektionerna intog en av oss rollen som deltagare som observatör och använde samtalsstrategierna Talk Moves för att föra samtal kring elevernas lösningar. En av oss intog rollen som observatör som deltagare och använde två observationsscheman för att observera lektionerna. Resultat: Resultatet visar att eleverna vid den första lektionen besvarade våra frågor med korta svar som ofta fokuserade på att föra fram det korrekta svaret. Vi behövde använda Talk Moves-strategier för att eleverna skulle ge beskrivningar av sina sätt att lösa problemet. Vid det andra lektionstillfället gav eleverna fylligare beskrivningar av sina sätt att lösa problemet när vi ställde frågor utifrån Talk Moves. Under den tredje lektionen var eleverna villiga att presentera sina lösningar av problemet utan att vi behövde ställa TM-frågor. Eleverna blev aktiva i samtalet med varandra och vi kunde inta en mer passiv roll.
7
Arvidson, Amanda. "Matematiska samtal i klassrummet : En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24887.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.matematik
8
Marstorp, Anders-Petter. "Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-104752.
Full textAbstract:
Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.
C-uppsats
9
Andersson, Lovisa. "Vilket stöd erbjuder lärarhandledningar? : En studie om lärarhandledningar med fokus på matematiska samtal och resonemang." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78241.
Full textAbstract:
Sedan Lgr11 infördes i skolan har förmågan att kommunicera och resonera i matematik genom samtal och diskussioner fått en ny plats i undervisningen. I kunskapskraven står det att ska elevernas förmåga att muntligt resonera och kommunicera i matematik ska bedömas i årskurs 6 vilket innebär att lärarna behöver ge eleverna möjlighet att träna dessa förmågor. Syftet med denna studie är att analysera vilket stöd lärarna erbjuds genom lärarhandledningar för att kunna utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang. En innehållsanalys av lärarhandledningar visar att det finns stöd för lärarna att utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang, men att stödet varierar i stor utsträckning mellan de olika lärarhandledningarna. Innehållsanalysen är baserad på Shulmans ramverk om vilka kunskaper en lärare behöver ha för att undervisa, MKT-ramverket från Ball et al. som kopplar Shulmans ramverk till matematik samt Niss och Højgaard-Jensens ramverk om vilka kunskaper en matematiklärare behöver ha. Analysen visar att samtliga lärarhandledningar erbjuder stöd till lärare i sina ämnesdidaktiska kunskaper i form av aktiviteter som kan användas för att utveckla elevernas muntliga förmåga. Däremot varierar antalet förekomster av stöd för lärarna till sina ämnesdidaktiska- samt ämneskunskaper.When the new curriculum was introduced in Sweden, 2011, the ability to communicate and reason in mathematics through discussions was put forward. The students’ ability to orally reason and communicate in mathematics is to be assessed in grade 6, which means that teachers need to give students opportunities to practice these skills. The purpose of the study is to analyze what kind of support teacher guides offer the teacher to help them develop the students’ ability to discuss with and about mathematics as well as to apply mathematical reasoning. A content analysis of teacher guides showed that there is support for teachers to develop the students’ ability to discuss with and about mathematics and to apply mathematical reasoning, but that the support varies to a great extend amongst teacher guides. The content analysis is based on Shulman’s knowledge base framework describing what a teacher needs to know in order to teach, the MKT-framework from Ball and colleagues that connects Shulman’s framework to mathematics and Niss och Højgaard-Jensen’s framework about which knowledge a mathematics teacher needs for teaching. The analysis shows that all analyzed teacher guides offer support in pedagogical content knowledge consisting of activities that can be used to develop the students’ orally ability. However, the amount of support varies concerning both pedagogical content knowledge and content knowledge.
10
Spångberg, Nina. "Lärares frågor i matematikundervisningen : om möjligheter till utforskande samtal." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78566.
Full textAbstract:
Läroplanen, Lgr 11, vilar på en sociokulturell syn på lärande där lärande genom interaktion och kommunikation är en naturlig del. Kommunikationens men också de matematiska resonemangens betydelse för elevers matematiklärande råder samstämmighet kring inom forskningen. En viktig del i att skapa givande samtal är lärares frågor. Syftet med studien är att undersöka vilka slags frågor matematiklärare använder sig av vid problemlösningslektioner och i vilken uträckning frågorna leder till så kallade utforskande samtal. Undersökningen genomfördes genom strukturerade observationer via ett egenkonstruerat analysverktyg utifrån teorier om olika slags frågor och utforskande samtal. Studien visar att de vanligast förekommande frågorna är de som gäller fakta eller procedur och att de utforskande samtalen är sparsamt förekommande. Vidare synliggörs att det finns stora skillnader lärare emellan gällande vilka frågor som ställs och vad de ger upphov till samt att förekomsten av både frågor som uppmuntrar till resonemang och utforskande interaktion är vanligare vid grupparbete än i helklassinteraktion. Dominansen av fakta och procedurfrågor visar att traditionella frågemönster består, även om en förändring eventuellt kan skönjas. Studien har gett en inblick i förekommande frågor vid matematikundervisning samt huruvida de ger upphov till utforskande samtal. Därmed har kunskap skapats om elevernas möjlighet att kommunicera och resonera matematiskt med utgångspunkt i lärares frågor. Studien har även bidragit till att lärares frågor och hantering av elevsvar uppmärksammas, något som kan leda till att djupare matematiska diskussioner blir mer vanligt förekommandeThe Swedish curriculum is grounded in a sociocultural view of learning where learning through interaction and communication comes naturally. Research unanimously emphasizes the role of communication and mathematical reasoning for students’ learning in mathematics. Teachers’ questions are important when creating fruitful discussions. The purpose of this study is therefore to examine what kind of questions mathematics teachers pose in problem-solving lessons and the extent to which the questions lead to so-called exploratory talks. The study was conducted through structured observations via a self-constructed analysis tool which was based on theories regarding questions and exploratory talks. The study shows that the most common questions are about facts or procedures and that exploratory talks sparsely occur. Furthermore, there are great differences between teachers regarding what kind of questions are asked and what kind of communication these generate. Questions that encourage reasoning and exploratory talks are more common in group work than in whole-class interaction. The domination of factual and procedure questions shows that traditional question-patterns persist, although a change may be discernible. The study has provided an insight into the kind of questions mathematics teachers pose in their teaching and whether they generate exploratory talks. Thus, knowledge has been created about students’ possibilities to communicate and reason mathematically based on teachers’ questions. In addition, this study has drawn attention to teachers’ questions and handling of students’ answers, which can lead to deeper mathematical discussions becoming more common.
Books on the topic "Matematiska samtal"
1
Mui Kim, Khor, and Ruzlan Md Ali. Perisian Dinamik Geogebra dalam Pengajaran dan Pembelajaran Geometri. Siri 1. UUM Press, 2020. http://dx.doi.org/10.32890/9789672363316.
Full textAbstract:
Buku Perisian Dinamik GeoGebra dalam Pengajaran dan Pembelajaran Geometri Siri 1dihasilkan sebagai buku bersiri yang pertama merupakan permulaan untuk memberi pengenalan kepada para pelajar dan pendidik tentang penggunaan perisian teknologi ini sebagai sumber pendidikan dalam pengajaran dan pendidikan (PdP) Matematik. Kandungan buku ini bertujuan memberi bimbingan kepada guru dan murid dalam mempelajari matematik menggunakan sumber pendidikan perisian teknologi. Buku ini dapat dimanfaatkan oleh para pelajar dan para pendidik, sama ada di sekolah rendah, menengah, kolej matrikulasi, institut pendidikan perguruan dan institusi pengajian tinggi untuk memahami dan mempelajari konsep geometri melalui penggunaan perisian dinamik GeoGebra.
2
Mui Kim, Khor, and Ruzlan Md Ali. Perisian Dinamik Geogebra dalam Pengajaran dan Pembelajaran Geometri. Siri 2. UUM Press, 2020. http://dx.doi.org/10.32890/9789672363279.
Full textAbstract:
Pelajar generasi Z merupakan golongan remaja yang berfikiran pantas, suka kepada cabaran dan handal menggunakan pelbagai gajet teknologi untuk mencari maklumat dengan pantas, menyelesaikan masalah pembelajaran dengan pantas dan tidak terlalu bergantung dengan pengajaran guru. Peranan guru telah berubah daripada seorang pengajar kepada fasilitator. Guru sudah kurang mengajar dan kurang berkuliah, peranan guru lebih kepada memberi pelbagai tugasan dan persoalan yang berunsur KBAT untuk mencabar kemampuan pelajar, menjadi pemudah cara untuk memandu pelajar belajar secara hands-onmelalui bermacam-macam pengalaman dalam proses try and error. Proses PdP matematik menitikberatkan pembinaan konsep dan penguasaan kemahiran serta pembentukan nilai yang murni dan positif. Pengintegrasian teknologi amat diperlukan untuk membantu murid memahami konsep matematik secara mendalam, bermakna dan tepat. Pembelajaran matematik melalui pendekatan penyelesaian masalah ( problem based learning) dan pendekatan projek ( project based learning) selaras dengan pendidikan STEM adalah diuar-uarkan. Sama ada anda seorang pensyarah universiti, pensyarah IPG, pensyarah matrikulasi, pensyarah kolej, penuntut IPT, guru pelatih, pelajar, mahu pun murid sekolah menengah dan sekolah rendah, buku ini dapat memberi manfaat kepada kalian untuk mempelajari matematik berintegrasi teknologi. Dengan adanya buku ini, sudah pasti anda merasai keseronokan mempelajari matematik di samping mencungkil pemikiran kritis, kreatif dan inovatif anda semua ke arah KBAT dalam PAK21. Buku Perisian Dinamik GeoGebra dalam Pengajaran dan Pembelajaran Geometri Siri 2pasti dapat memberi manfaat kepada sesiapa yang memiliki dan menghayatinya. Usahalah bersama demi kecemerlangan pendidikan kita.
3
Hassan, Sallahuddin. Pelaburan mengikut perspektif ekonomi. UUM Press, 2017. http://dx.doi.org/10.32890/9789672064381.
Full textAbstract:
Pelaburan boleh ditinjau dalam aspek yang berbeza. Pelaburan dalam buku ini memfokuskan kepada perspektif ekonomi. Walaupun buku ini memberi penekanan kepada aspek ekonomi, namun sesuai untuk semua bidang sama ada bidang kewangan atau sains sosial.Oleh itu, buku ini sesuai dijadikan rujukan penting kepada pelajar universiti, ahli akademik dan masyarakat umum yang berminat mengenai pelaburan dalam konteks yang berbeza.Penyampaian buku ini menggunakan integrasi antara huraian, rajah dan matematik serta contoh-contoh yang bersesuaian. Dengan cara ini, pembaca akan lebih mudah memahami definisi, konsep, teori dan aplikasi yang berkaitan dengan pelaburan, khususnya pelaburan swasta.
4
Berawi, Fuad Mohamed. Ekonometrik asas: Panduan penggunaan SAS. UUM Press, 2016. http://dx.doi.org/10.32890/9789670876320.
Full textAbstract:
Buku ini secara keseluruhan memperincikan sejarah awal kewujudan ekonometrik sebagai satu ilmu yang menggabungkan teori ekonomi, teknik matematik dan ujian statistik untuk menganalisis fenomena ekonomi secara kuantitatif dengan menggunakan model ekonometrik. Model ekonometrik yang dibentuk berdasarkan kaedah yang boleh diukur, diuji dan disahkan secara kuantitatif untuk dianalisis bagi merancang sesuatu dasar ekonomi dan membuat peramalan (pengunjuran) seterusnya diaplikasi ke dunia sebenar.Semua teknik penganggaran diperjelas satu persatu daripada permulaan pembentukan model ekonometrik, diikuti kaedah-kaedah penganggaran, seterusnya pengujian sama ada sesuatu model itu boleh diterima atau ditolak.Sekiranya sesuatu model gagal melepasi ujian, kaedah mengatasi masalah juga ditunjukkan dengan langkah-langkah terperinci yang mudah diikuti. Akhir sekali setelah semua model diuji dan dibaiki daripada masalah dan kelemahan yang mungkin ada, hasil analisis akan digunakan untuk membantu pembuat dasar membuat keputusan dalam pembangunan dan perancangan ekonomi.