Dissertations / Theses: 'Matematiska samtal'

1

Johansson, Riitta. "Matematiska samtal i klassrummet." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7932.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pebes, Eleni, and Sofie Palm. "Fysmatte : En studie om matematiska samtal vid fysisk matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42656.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om fysisk aktivitet integrerat i matematiken och om hur matematiska samtal visar sig vid fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att studera effekten av att integrera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi vill även synliggöra hur de matematiska samtalen visar sig vid de fysiska matematiklektionerna. Arbetet tar sitt avstamp i följande frågeställningar: Hur visar sig matematiska samtal vid fysisk matematik? Och Hur kan fysisk aktivitet användas som ett stöd för eleverna vid lösningen av en matematikuppgift? Studien är genomförd på två skolor i en mellanstor stad i Sverige, populationen är 44 elever i årskurs 4 och 5. Fyra fysiska matematiklektioner är genomförda på två olika skolor vilket har medfört sammanlagt åtta fysiska matematiklektioner. Dessa är filmade och analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Filmerna har delats upp i olika kategorier som uppkom genom analysarbetet för att få en överblick över resultatet. För att illustrera resultatet har tre filmer transkriberats. Detta för att illustrera resultatet. Resultatet visar att fysisk matematik möjliggör för matematiska samtal. Matematiska samtal visar sig då eleverna använder resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och begreppsförmåga. Elever får möjlighet att föra olika matematiska samtal vid de fysiska matematiklektionerna. Resultatet visar även att fysisk aktivitet kan vara ett stöd vid lösningen av matematiska uppgifter eftersom att eleverna koncentrerar sig och använder det laborativa materialet samt kroppen som ett hjälpmedel. Ett annat resultat som framkommer i denna studie är att eleverna höll fokus på uppgiften direkt efter ett fysiskt moment genomförts. Som avslutning i arbetet lyfter vi didaktiska implikationer och hur lärare kan använda sig av fysisk matematik i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Frimodig, Marielle, and Josefine Karlsson. "Matematiska samtal med kvalitet eller bara tomt prat?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15214.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ”se” hur lärares tankar om och deras interaktion med eleverna gällande muntlig kommunikation i matematik påverkar samtalskvaliteten. Vi ville ta reda på hur en bra kvalitet på den muntliga kommunikationen i matematik kan skapas och vilka faktorer som kan påverka kvaliteten. Detta ämnesval har vi gjort för att vi i vår kommande yrkesroll vill skapa en meningsfull undervisning, som ger eleverna goda möjligheter till ett fortsatt matematiskt lärande. Vi har utformat frågeställningar som fokuserar på hur lärare tänker och hur de arbetar med att föra matematiken framåt och därmed utveckla elevens lärande. För att besvara våra frågeställningar så valde vi att intervjua tre lärare och observera deras matematikundervisning. Varje lärare har intervjuats och observerats vid ett tillfälle. Ur aktuell forskning har vi kunnat urskilja tre faktorer som kan påverka den muntliga kommunikationens kvalitet i matematik. Dessa är: frågetyper, matematisk diskurs och samma mål. Med hjälp av dessa har vi analyserat våra insamlade data. En slutsats vi kom fram till är att det är svårt att göra en bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet i det matematiska klassrummet. Att endast analysera utifrån de tre faktorerna anser vi ger en orättvis bedömning av den muntliga kommunikationens kvalitet. Under arbetets gång identifierades tre nya faktorer som vi menar fungerar som ett komplement till de tre ursprungliga faktorerna. De tre nya faktorerna är: klassrumsklimatet, lärarens respons på elevernas matematiska svar och inputs samt klassrummets klassiska kommunikationsmönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Epstein, Melker. "Matematiska samtal på Youtube : Olika matematikdiskurser i Youtubevideor och deraskommentarsfält." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34099.

Full text

Abstract:

Allt fler människor använder sig av Youtube och andra öppna internetmiljöer för att lära sig matematik. Enligt tidigare studier finns det en stor spridning när det gäller bostadsort och ålder bland deltagarna i dessa miljöer. Min undersökning visar att ett urval om 10 Youtubevideor om ekvationslösning och deras kommentarsfält också kännetecknas av en stor spridning av matematikdiskurser bland deltagarna. En studie av 85 dialoger i kommentarsfälten visar att i omkring hälften av dialogerna uttrycker sig olika deltagare på sätt som kännetecknar olika matematikdiskurser, medan i den andra hälften alla deltagare uttrycker sig på sätt som kännetecknar samma matematikdiskurs. De förra dialogerna slutar mer sällan med att deltagarna upplever förståelse, medan lärandet i de senare dialogerna begränsas av vad som går att uttrycka inom ramen för den rådande diskursen. Genom att utveckla begrepp och kategorier för att beskriva matematikdiskurserna lägger studien grunden för fortsatt forskning, både kvalitativa med intervjuer av deltagare och kvantitativa med större material.
The use of Youtube and other open internet environments for learning mathematics is becoming increasingly common. According to earlier studies there is a great diversity of ages and nationalities among participants in these environments. My investigation shows that a selection of 10 Youtube videos about equation solving and their comments sections also are characterized by a diversity of mathematics discourses. A study of 85 dialogues in the comments sections shows that in approximately half of the dialogues different participants express themselves in manners characteristic of different mathematics discourses, while in the other half all the participants express themselves in manners characteristic of the same mathematics discourse. The former dialogues more seldom end with experiences of understanding, while learning in the latter group of dialogues is limited by what is possible to express within the dominant discourse. By developing terms and categories for describing the mathematics discourses this study lays the foundation for further research, both qualitative research comprising interviews with participants and quantitative research on greater amounts of data.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hägglund, Sara. "Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21412.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Larsson, Åsa, and Annie Svensson. "Talk Moves i matematiska samtal : En kvalitativ studie om samtalsstrategier i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12410.

Full text

Abstract:

Bakgrund: För att elever ska bli kreativa matematiska problemlösare måste de ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra samtal där resonemangsförmågan kommer till uttryck. Om elever får möjlighet att kritiskt, konstruktivt värdera och kritisera sina egna och andras lösningar kan eleverna utveckla en fördjupad kunskap i matematisk problemlösning. Då samtalet har betydelse för elevers kunskapsutveckling i matematisk problemlösning motiverade det oss att undersöka hur samtalsstrategier kan bidra till utforskande samtal där förmågorna i resonemangskompetens framkommer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva dels hur elevers förmågor i resonemangskompetens framkommer i klassrumssamtal med Talk Moves, dels hur klassrumsdialoger med hjälp av Talk Moves kan utvecklas till utforskande samtal. Metod: Vi har inspirerats av aktionsforskning som ansats för att få svar på våra forskningsfrågor där empiri insamlades med hjälp av kvalitativa observationer. Vi har genomfört lektioner i matematisk problemlösning med elever i årskurs 2. I genomförandet av lektionerna intog en av oss rollen som deltagare som observatör och använde samtalsstrategierna Talk Moves för att föra samtal kring elevernas lösningar. En av oss intog rollen som observatör som deltagare och använde två observationsscheman för att observera lektionerna. Resultat: Resultatet visar att eleverna vid den första lektionen besvarade våra frågor med korta svar som ofta fokuserade på att föra fram det korrekta svaret. Vi behövde använda Talk Moves-strategier för att eleverna skulle ge beskrivningar av sina sätt att lösa problemet. Vid det andra lektionstillfället gav eleverna fylligare beskrivningar av sina sätt att lösa problemet när vi ställde frågor utifrån Talk Moves. Under den tredje lektionen var eleverna villiga att presentera sina lösningar av problemet utan att vi behövde ställa TM-frågor. Eleverna blev aktiva i samtalet med varandra och vi kunde inta en mer passiv roll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Arvidson, Amanda. "Matematiska samtal i klassrummet : En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24887.

Full text

Abstract:

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Marstorp, Anders-Petter. "Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-104752.

Full text

Abstract:

Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.

C-uppsats

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Andersson, Lovisa. "Vilket stöd erbjuder lärarhandledningar? : En studie om lärarhandledningar med fokus på matematiska samtal och resonemang." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78241.

Full text

Abstract:

Sedan Lgr11 infördes i skolan har förmågan att kommunicera och resonera i matematik genom samtal och diskussioner fått en ny plats i undervisningen. I kunskapskraven står det att ska elevernas förmåga att muntligt resonera och kommunicera i matematik ska bedömas i årskurs 6 vilket innebär att lärarna behöver ge eleverna möjlighet att träna dessa förmågor. Syftet med denna studie är att analysera vilket stöd lärarna erbjuds genom lärarhandledningar för att kunna utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang. En innehållsanalys av lärarhandledningar visar att det finns stöd för lärarna att utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang, men att stödet varierar i stor utsträckning mellan de olika lärarhandledningarna. Innehållsanalysen är baserad på Shulmans ramverk om vilka kunskaper en lärare behöver ha för att undervisa, MKT-ramverket från Ball et al. som kopplar Shulmans ramverk till matematik samt Niss och Højgaard-Jensens ramverk om vilka kunskaper en matematiklärare behöver ha. Analysen visar att samtliga lärarhandledningar erbjuder stöd till lärare i sina ämnesdidaktiska kunskaper i form av aktiviteter som kan användas för att utveckla elevernas muntliga förmåga. Däremot varierar antalet förekomster av stöd för lärarna till sina ämnesdidaktiska- samt ämneskunskaper.
When the new curriculum was introduced in Sweden, 2011, the ability to communicate and reason in mathematics through discussions was put forward. The students’ ability to orally reason and communicate in mathematics is to be assessed in grade 6, which means that teachers need to give students opportunities to practice these skills. The purpose of the study is to analyze what kind of support teacher guides offer the teacher to help them develop the students’ ability to discuss with and about mathematics as well as to apply mathematical reasoning. A content analysis of teacher guides showed that there is support for teachers to develop the students’ ability to discuss with and about mathematics and to apply mathematical reasoning, but that the support varies to a great extend amongst teacher guides. The content analysis is based on Shulman’s knowledge base framework describing what a teacher needs to know in order to teach, the MKT-framework from Ball and colleagues that connects Shulman’s framework to mathematics and Niss och Højgaard-Jensen’s framework about which knowledge a mathematics teacher needs for teaching. The analysis shows that all analyzed teacher guides offer support in pedagogical content knowledge consisting of activities that can be used to develop the students’ orally ability. However, the amount of support varies concerning both pedagogical content knowledge and content knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Spångberg, Nina. "Lärares frågor i matematikundervisningen : om möjligheter till utforskande samtal." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78566.

Full text

Abstract:

Läroplanen, Lgr 11, vilar på en sociokulturell syn på lärande där lärande genom interaktion och kommunikation är en naturlig del. Kommunikationens men också de matematiska resonemangens betydelse för elevers matematiklärande råder samstämmighet kring inom forskningen. En viktig del i att skapa givande samtal är lärares frågor. Syftet med studien är att undersöka vilka slags frågor matematiklärare använder sig av vid problemlösningslektioner och i vilken uträckning frågorna leder till så kallade utforskande samtal. Undersökningen genomfördes genom strukturerade observationer via ett egenkonstruerat analysverktyg utifrån teorier om olika slags frågor och utforskande samtal. Studien visar att de vanligast förekommande frågorna är de som gäller fakta eller procedur och att de utforskande samtalen är sparsamt förekommande. Vidare synliggörs att det finns stora skillnader lärare emellan gällande vilka frågor som ställs och vad de ger upphov till samt att förekomsten av både frågor som uppmuntrar till resonemang och utforskande interaktion är vanligare vid grupparbete än i helklassinteraktion. Dominansen av fakta och procedurfrågor visar att traditionella frågemönster består, även om en förändring eventuellt kan skönjas. Studien har gett en inblick i förekommande frågor vid matematikundervisning samt huruvida de ger upphov till utforskande samtal. Därmed har kunskap skapats om elevernas möjlighet att kommunicera och resonera matematiskt med utgångspunkt i lärares frågor. Studien har även bidragit till att lärares frågor och hantering av elevsvar uppmärksammas, något som kan leda till att djupare matematiska diskussioner blir mer vanligt förekommande
The Swedish curriculum is grounded in a sociocultural view of learning where learning through interaction and communication comes naturally. Research unanimously emphasizes the role of communication and mathematical reasoning for students’ learning in mathematics. Teachers’ questions are important when creating fruitful discussions. The purpose of this study is therefore to examine what kind of questions mathematics teachers pose in problem-solving lessons and the extent to which the questions lead to so-called exploratory talks. The study was conducted through structured observations via a self-constructed analysis tool which was based on theories regarding questions and exploratory talks. The study shows that the most common questions are about facts or procedures and that exploratory talks sparsely occur. Furthermore, there are great differences between teachers regarding what kind of questions are asked and what kind of communication these generate. Questions that encourage reasoning and exploratory talks are more common in group work than in whole-class interaction. The domination of factual and procedure questions shows that traditional question-patterns persist, although a change may be discernible. The study has provided an insight into the kind of questions mathematics teachers pose in their teaching and whether they generate exploratory talks. Thus, knowledge has been created about students’ possibilities to communicate and reason mathematically based on teachers’ questions. In addition, this study has drawn attention to teachers’ questions and handling of students’ answers, which can lead to deeper mathematical discussions becoming more common.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Larsson, Per. "De som inte löser något!" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28071.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Westergren, Cecilia. "”Det är ju lättare sagt än gjort ju…” : En intervjustudie om lärares strategier för att främja matematiska samtal." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50887.

Full text

Abstract:

Forskning har visat på att etablerandet av en dialogisk klassrumskultur ger rikare lärandetillfällen för eleverna eftersom de får rikare möjlighet att utbyta tankar och uppfattningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie av hur lärare, verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1–3, arbetar för att skapa dialog i klassrummet. Syftet med intervjuanalysen är att belysa olika strategier lärare använder för att främja en samtalande klassrumskultur. Datan från intervjuerna kodades och analyserades i relation till tidigare forskning. Forskningen som presenteras i studien grundas i den konstruktivistiska traditionen och lägger mycket tyngd på normskapande, specifikt sociomatematiska normer som är knutna till matematiskt lärande. Forskningen, som till stor del består av gedigna forskningsöversikter, lyfter att förmågor som att resonera och argumentera endast utvecklas i en social kontext och att lärares handlingar och strukturering av undervisning därför har stor betydelse. Studiens resultat ger en bild av vilka förväntningar de intervjuade lärarna har på sina elever, det vill säga vilka sociala normer som råder. Dessa är: vara aktivt deltagande, att verbalisera samt interagera. Resultatet visar också på de specifika sociomatematiska normer som att: använda korrekta matematiska termer, använda sig av olika matematiska representationer samt att ge godtagbara matematiska förklaringar. Analysen visar att lärarna använder sig av ett stort spann av strategier för att etablera normer för ett samtalande klassrumsklimat. Exempel på strategier för att främja ett samtalande klassrumsklimat är att etablera fasta samtals-strukturer och svarssituationer som eleverna är införstådda med, positiv förstärkning och respons, att låta eleverna lyckas med sitt aktiva deltagande, modellering och revoicing. Syftet är att skapa mönster och normer för matematisk kommunikation. Genom lärarnas strategiska val av uppgifter främjas deltagande, interaktion och kommunikations-mönster, det vill säga att eleverna får en normativ förståelse för att ”alla ska vara med”, ”hur vi talar om matematik” och ”vad vi ska tala om” i genuint matematiska samtal. Lärarna upplevs ha en ansats att samtalande ska bli utforskande till sin karaktär. När lärare kan se sin undervisning ur ett normperspektiv kan det påverka deras strukturering av matematik-undervisningen mot ett samtalande klassrumsklimat och ett fördjupat deltagande i elevers interaktion. Interaktion mellan elever och lärare bidrar till att eleverna får tillgång till andras matematiska uppfattningar vilket kan berika undervisningen signifikant. Enligt forskning möjliggör sådana strukturer förhandlingar av sociomatematiska normer vilket kan bidra till att utveckla högre kognitiva förmågor hos eleverna. De specifika sociomatematiska normerna som förhandlas fram i den sociala kontexten har potential att med lärarens stöd och hjälp ge elever rikare möjligheter att reflektera över, fördjupa och förfina sina förklaringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Nelson, Johanna. "Föra och följa matematiska resonemang : En fenomenografisk studie kring lärares uppfattningar av undervisning som utvecklar elevernas förmåga att resonera muntligt." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40623.

Full text

Abstract:

Vikten av kommunikation och resonemang i undervisningen kan tydligt utläsas i den svenska kursplanen för matematik. Studiens syfte är att synliggöra lärares uppfattningar av undervisning som ger eleverna i årskurs 4–6 möjlighet att utveckla den muntliga förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Genom att använda den kvalitativa fenomenografiska ansatsen med utgångspunkt i frågeställningar kring vilka samtalsformer som lärarna beskriver, samt hur de stöttar eleverna för att de ska utveckla förmågan, genomfördes 5 semistrukturerade intervjuer. Den fenomenografiska analysen ledde till två utfallsrum, ett med 4 beskrivningskategorier för samtalsformer och ett utfallsrum med 8 beskrivningskategorier kring stöttning. Slutsatsen av resultatet är att lärarna beskriver flera samtalsformer som används i klassrummet och som lärare uppfattar som gynnsamma för att utveckla elevernas förmåga. Stöttningen som görs har olika funktioner och kan alla ses som viktiga oavsett om de används enskilt eller flera samtidigt.
The importance of communication and reasoning in teaching is clearly explained in the Swedish syllabus for mathematics. The purpose of the study is to visualize teachers' perceptions of teaching that give students in grades 4-6 the opportunity to develop the oral ability to lead and follow mathematical reasoning. Using a qualitative phenomenological approach based on questions about the types of conversations that the teachers describe and how they support the students to develop the ability, 5 semi-structured interviews were conducted. The phenomenological analysis led to two outcome areas, one with 4 description categories for forms of discussion, and another with 8 description categories about support. The conclusion of the result is that the teachers describe several conversational forms used in the classroom and which teachers perceive as beneficial for developing the students' ability. The support given has different functions and all can be considered important, whether used individually or simultaneously.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Åkerlund, Marcus, and Per Nilsson. "Utveckling av elevers resonemang genom kollaborativa samtal utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44846.

Full text

Abstract:

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Per, and Marcus Åkerlund. "Utveckling av elevers resonemang genom kollaborativa samtal utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44850.

Full text

Abstract:

Matematik i dagens undervisning präglas av matematikbokens användning, denna har en större roll i undervisningen. Detta sker trots att författare inom matematikdidaktik påpekar betydelsen av att matematiska samtal måste framgå i undervisningen för att elever ska ges möjlighet till att utveckla de olika förmågor och kunskaper som det matematiska ämnet berör. Målet med denna kunskapsöversikt blir att undersöka vad forskningen säger kring de matematiska samtalen och hur dessa kan påverka utvecklingen av elevers resonemang utifrån ett lärarperspektiv. Resultatet från denna kunskapsöversikt visar att samtal i matematik har en betydande roll i elevers utveckling av resonemang i ett kollaborativt lärande. För att samtalen ska ha en positiv effekt för utvecklingen av elevers resonemang krävs det att lärare aktivt arbetar med planeringen inför det kollaborativa lärandet. Lärare behöver även kunna delta i de kollaborativa samtalen som sker i undervisningen, där lärare bland annat agerar dirigent för att vägleda och guida elever i deras resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Espling, Elin, and Rune Lindgren. "Resonera muntligt inom matematiken : Fyra faktorer som påverkar elevens utveckling av resonemangsförmågan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36314.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskningen visar om elevers resonemangsförmåga i matematiska samtal i åldrarna 8–14 år. Studiens resultat grundas på 13 internationella artiklar, där merparten utförts i en amerikansk kontext. Tidigare studier har visat resonemangsförmågans betydelse för elevers utveckling av matematiskt kunnande. Ytterligare studier har pekat på en brist i svenska elevers möjlighet att träna denna förmåga. Detta medför ett intresse att undersöka vilka faktorer det är som påverkar utvecklingen av denna förmåga samt hur lärare kan skapa möjligheter för elever att träna den. Litteraturstudiens resultat visar fyra huvudsakliga faktorer som påverkar elevers möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga; lärares agerande, uppgiftens karaktär, mångfald av lösningar samt normer. Vidare visar studien att dessa faktorer är sammanvävda och förutsätter varandra. Detta innebär att som lärare behöver man arbeta med alla faktorerna för att resonemangsförmågan ska utvecklas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lisabeth, Johansson, and Engström Jönsson Isabella. "Resonemangsförmågans betydelse : En observationsstudie om hur lågstadieelevers resonemang och interaktionsmönster synliggörs vid arbete i grupp kring matematiska problem." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37406.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle debatteras det frekvent om matematikundervisningen och svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats. Tidigare forskning visar att mer tid bör läggas på att utveckla elevernas resonemangsförmåga då resonemangsförmågan ses som grunden till matematisk förståelse. Vidare framkommer det att undervisningen i matematik domineras av läroboksbunden undervisning, det sociala samspelet och elevers resonemangsförmåga riskerar därmed att hamna i skymundan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lågstadieelever resonerar med varandra när de arbetar med matematiska problemlösningar i grupp. Vi har genomfört en deduktiv analys där analysarbetet och forskningsprocessen utgår från två ramverk för att få syn på elevers interaktionsmönster och hur resonemang sker kring matematiska problem. Utifrån detta har följande forskningsfråga formulerats: Vilka olika samtalstyper blir tydliga genom elevers interaktionshandlingar när de löser matematiska problem grupp? Empirin består av videodokumentationer insamlade från två årskurs tvåor på två olika skolor. Resultatet visar hur olika samtalstyper blir tydliga när elever interagerar i grupp, när de löser matematiska problem. Eleverna byggde överlag vidare på varandras resonemang för att nå en gemensam lösning. Däremot visar resultatet även att det fanns grupper som förde samtal “bredvid” varandra, det vill säga att eleverna pratar utan att föra en diskussion eller ett resonemang. Somliga grupper förde även samtal om sådant som inte berörde den aktuella uppgiften. Det visades även tillfällen där eleverna enbart kommunicerade med varandra utan att föra några gemensamma resonemang. Oftast inleddes arbetet med ett gemensamt resonemang, men en bit in i arbetet kunde det ibland hända att en elev tog över samtalet genom att dominera, det vill säga styra uppgiften och leda de andra gruppmedlemmarna. I vissa fall försvann resonemanget och togs över av endast kommunikation eller individuella lösningar. Med den här studien vill vi bidra med mer forskning kring hur resonemangsförmågan uppfattas, behandlas och undervisas för att på så sätt bidra med en mer utvecklad syn på matematiken. Fler studier behövs göras, i synnerhet med fokus på lärarens stöttning i samtalen för att eleverna ska nå de utforskande samtalen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Norlund, Farida, and Marie Stenberg. "Varierade arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134850.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lyrhem, Lisa, and Sophie Rundberg. "Kommunikation i matematikklassrummet : En studie om lärares samtal och frågornas betydelse för att utveckla elevers matematiska kunnande i årskurs 2-3." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11720.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Flera forskare (Chapin, O´Connor & Andersson, 2009; Mercer, 2008; Partanen, 2007; Riesbeck, 2008; Samuelsson & Forslund Frykedal, 2014; Taflin, 2007) nämner att det är genom samtal som tänkande och lärande kan utvecklas, då vi under samtalet förmedlar, förstår och klargör våra egna och andras tankar. Enligt Mercer (2008) är språket en central del för elevers lärande och utveckling, men att det inte tillförs tillräckligt med undervisningsmöjligheter där elever får uttrycka sig verbalt vilket har lett till sämre skolresultat. Således finns det anledning att undersöka detta i undervisningverksamheten, då vår studie kan bidra till en nyansering av det beforskade området. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kommunikationen mellan lärare och elever vid matematisk problemlösning och vilka konsekvenser det kan få i undervisningen. Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt observation och intervju som datainsalmlingsmetoder. Val av lärare genomfördes med åtanke att personen skulle ha deltagit i en kompetensutveckling i matematik och vara en verksam matematiklärare. Dessa kriterier stämde in på vår observerade och intervjuade lärare. Läraren var verksam i en åldersintegrerad klass i årskurs två och tre. Vi observerade klassen under tre tillfällen och efter sista observationen genomfördes en intervju med läraren. Resultat: I studien framkom att läraren hade som avsikt att ställa fler divergenta frågor (frågor som öppnar upp för samtalsmöjligheter) men att resultatet visade sig vara det motsatta, som var fler ställda konvergenta frågor (frågor som sluter samtalsmöjligheter). Vi beräknade antalet ställda divergenta och konvergenta frågor ur respektive observerad lektion för att sedan analysera utfallet. I vår tolkning av resultatet har vi lyft både för- och nackdelar med lärarens kommunikationssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Kling, Camilla. "Helklassdiskussioner om bråk i grundskolans årskurs 4-6 : En kvalitativ studie om lärares uppfattningar." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36428.

Full text

Abstract:

Denna studies fokus ligger på helklassdiskussioner inom det matematiska ämnet bråk i grundskolans årskurs 4-6. Syftet med studien är att belysa matematiklärares tankar kring vad som är viktigt att tänka på vid helklassdiskussioner, och vad som upplevs som svårt. Studien har genomförts i autentisk miljö där tre lärares undervisning observerats samt att dessa tre lärare sedan intervjuats. Det teoretiska kategoriramverk som använts har sitt ursprung i Neil Mercers beskrivningar av olika typer av klassrumsdialoger. I studiens analys används även viktiga nyckelfaktorer för utforskande samtal som en del i kategoriseringen av resultatet. Studiens resultat visar att brister råder hos lärare och elever i deras agerande, vilka kan kopplas till dessa nyckelfaktorer. Klassrumsdialogerna tenderar inte att utebli, men de är inte alltid produktiva. Lärarna uppger att det är svårt att få alla eleverna engagerade i helklassdiskussioner och innehållet i diskussionerna är viktigt för att locka eleverna till att delta. Resultatet visar också och att det är många begrepp inom bråkområdet som eleverna ska känna till. Eleverna uppvisar brister i förståelsen inom detta, vilket medför att helklassdiskussionerna blir mindre produktiva och tenderar att handla om mestadels metoder för lösandet av uppgifter, även om lärarna försöker leda samtalen i en utforskande riktning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Svensson, Camilla, and Martina Wibäck. "Vad är lärarnas syfte med matematikläxor?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36445.

Full text

Abstract:

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har medmatematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuerundersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övrigamatematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisarfrån årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxoroch att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till attlärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetarläroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Klang, Anna, and Andersson Pernilla Wallin. "Räkna med förståelse - Åtta lärares syn på matematik." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32682.

Full text

Abstract:

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier.
This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bengtsson, Johan. "Kan du förklara hur du tänkte? : En kumulativ studie om matematiska resonemang och vilket sätt de bidrar till lärande i grupp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40611.

Full text

Abstract:

Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lundkvist, Pernilla. "Lärares frågor. En avgörande faktor för det samtalande matematiska klassrummet. : En studie inspirerad av learning study om lärares medvetenhet angående variationen av frågor i matematikundervisningen gällande likhetstecknets betydelse." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27683.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärares frågor kan påverka elever till utforskande samtal vid undervisning av likhetstecknets betydelse. Då en lärare valdes ut för en djupare granskning valdes en kvalitativ metod där en fallstudie ansågs lämplig. Studiens utformning influeras av learning study som skolutvecklingsmodell. Sammanställningen av resultatet visar att lärarens medvetenhet av frågor i undervisningen av likhetstecknets betydelse har stor påverkan för om ett utforskande samtal ska ta fart bland eleverna. Studiens slutsats är att matematikundervisningen i skolan bör genomgå en viktig förändring för att elever i större utsträckning ska inspireras till utforskande samtal. Detta eftersom en stark läromedelstyrd undervisning medför svårigheter för samtal och reflektioner i klassrummet.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Moberg, Helén. "Digital tools in mathematics teaching." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30487.

Full text

Abstract:

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt.Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel. Jag ville undersöka kombinationen digitala verktyg och att använda sig av problemlösning i matematiken.Metoden jag har använt är att läsa böcker, tidningar, artiklar, avhandlingar och även på webben. Mitt underlag bygger på observationer i en andraklass vid fyra tillfällen, intervjuer med fyra elever och läraren i klassen. Klassen arbetade med digitala program där de löste problemlösningsuppgifter i matematik.Resultatet visade att digitala program i undervisningen gav eleverna möjligheter till att samspela, samtala, reflektera och att använda sig av matematiska begrepp. Slutsatsen är att digitala verktyg är ett av flera verktyg som bidrar till att eleverna samspelar, samtalar med varandra, reflekterar och använder ett matematiskt språk. Digitala verktyg ger eleverna ett lustfyllt verktyg till att lösa uppgifter av problemlösande karaktär i matematik som också finns i deras vardag. Dock ser jag att lärarens betydelse är stor och att det är viktigt hur undervisningen är upplagd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Åsa, and Åsa Vångendal. "ELEVERS SAMTAL I MATEMATIK." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1178.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever samtalar med varandra när de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger på hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. Vi har genomfört en studie med två grupper av elever i skolår 3. Grupperna bestod av två flickor och två pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen. Efter utskrift analyserade vi utifrån olika kategorier. I vår undersökning kom vi fram till att eleverna intog olika roller och samarbetade genom att diskutera, argumentera, lyssna och instämma. Resultatet visar även att när eleverna samtalar använder de sig av ett språk som alla i gruppen förstår. Samtalen utmärks i stort sett av vardagliga begrepp med några få inslag av vetenskapliga begrepp.

Vi fann att om pedagogen är medveten om vilka roller som eleverna kan inta så kan gruppindelningen göras effektivare och skapa bättre förutsättningar för en gynnsam inlärning för samtliga elever. Vi fann också att pedagogens uppgift att göra kopplingar mellan vardagliga och vetenskapliga begrepp kan underlättas genom studier av föreliggande slag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bothén, Eva, and Cecilia Jönsson. "Språket i matematiken - ett verktyg att räkna med, en kvalitativ intervjustudie om språkets betydelse för begreppsförståelsen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30389.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjälp av språket. Vi avsåg även att undersöka förutsättningarna för en sådan undervisning. Vi ville se till både individ-, grupp- och organisationsnivå. Ytterligare en specialpedagogisk frågeställning som vi avsåg att undersöka var hur barn i behov av särskilt stöd gynnas av detta arbetssätt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med språket på ett medvetet sätt i sin matematikundervisning. Pedagogerna valdes ut efter ett riktat urval. Svaren sammanställdes och en analys av svaren gjordes. Resultatet visade att pedagogerna använde sig av laborativa övningar i stor utsträckning i sin undervisning och att samtalen kännetecknades av öppna frågor. För att möjliggöra en undervisning som har språket som verktyg behövs ett medvetet ställningstagande från pedagogens sida, utbildning i matematik, ledningens och kollegors stöd samt tid till planering och reflektion. Alla elever gynnas av en sådan undervisning eftersom den kan individualiseras så att den passar alla.
The aim of this paper was to study how educationalists use the children’s informal knowledge of mathematics, and how they work in order to develop the children’s understanding of concepts using the language as a means. We also intended to investigate the requirements for such teaching. We wanted to look into education regarding individual, group and organizational level. An additional issue, that we wanted to study, was weather children in need of special education benefited from such teaching. We carried out ten qualitative interviews, which were partly structured, with educationalists who used language in order to achieve understanding of mathematical concepts. The educationalists were chosen by a directed selection. The answers were put together and analysed. The result showed that the educationalists used concrete material to a wide extent in their work and that the questions they used were open-ended. To enable a teaching where the language is used as a means for learning, the educationalist needs to make a deliberate decision how to work. Education in mathematics, the support of the management and other colleagues and the time to prepare and reflect are also needed. All children benefit from such education since this way of teaching enables the educationalist to individualize.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Rosdal, Ida, and Julia Röhs. "Samtal i matematikundervisningen : En kvalitativ studie om lärares syn på samtal." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-8099.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande:

- Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?

- Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval.

Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära. Syftet med samtalen är främst att utveckla elevernas matematiska förståelse. Samtalen ger också möjlighet för eleverna att samarbeta och förklara för andra hur de tänker. Lärarna beskriver att de i samtalen kan få en uppfattning om elevernas tankar och förståelse. Av lärarnas beskrivningar av sin roll i samtalen i matematikundervisningen framgår det att de intar olika roller i olika samtalssituationer. Dessa olika roller är leda, lyssna, undervisa och uppmuntra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Karlsson, Emma, and Helena Eriksson. "Så samtalar vi : En undersökning om hur sex lärare i år 4 och 5 samtalar matematik och använder det matematiska språket." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12542.

Full text

Abstract:

Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen. Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på. Under de observerade lektionerna förekom främst metoden lotsning i de stödjande samtalen, något som även forskning visat vara en vanligt använd metod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nordling, Malin. "Gymnasieelevers erfarenheter av matematik : Samtal kring svårigheter med grundskolematematiken." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13608.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Johansson, Carina, and Anna Sverin. "Matematisk kommunikation – En studie om en lärares frågor och samtal i klassrummet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35822.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen. Det fanns även några öppna frågeställningar, men genom att läraren oftast lotsade eleverna fram till ett korrekt svar avgränsade läraren ändå frågans öppenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lancelot, Sjövall David. "Foto-matematik : Ett försök till deliberativa samtal i matematik för ett ökat elevintresse kring problemlösande undervisning." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1411.

Full text

Abstract:

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.

Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Jonsson, Sofie. "Matematisk kommunikation i klassrummet : En studie om hur lärare planerar in kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23673.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt. Vi har nämligen sett i beskrivningarna av dessa samtal att vissa lärare beskriver dessa som ett sätt för eleverna att redogöra för sina svar vid exempelvis genomgångarna medan andra beskriver gruppdiskussioner där det matematiska språket och begreppen finns med. Problemlösning och samtal där eleverna hjälper varandra är de vanligaste exempel på samtal som lärarna tar upp. Vi har i både enkäterna och intervjuerna sett att det är skillnader mellan lärarnas svar beroende på vilken utbildning de har i matematik. De lärare med fler högskolepoäng matematik/matematikdidaktik har i de flesta fall en mer varierad undervisning, planerar sina matematiska samtal i klassrummet mer noggrant och har fler motiveringar till varför man ska använda sig av kommunikation i matematikundervisningen. Vi har även sett att lärare som är osäkra i sina matematiska språk, matematiska kunskaper eller osäkerhet i att lära eleverna att kommunicera matematik väljer att samtala under matematikundervisningen mer sällan än övriga lärare i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Broqvist, Jennie, and Jennie Lindqvist. "På tal om tal : Utforskande samtal i matematik som ett inkluderande arbetssätt." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157869.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Olsson, Annika. "Vikten av samtal vid tyst räkning - en analys av kommunikativ matematik i läromedel." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27492.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande.Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål. Med stöd av lärarhandledning finns det emellertid stora möjligheter för läraren att skapa ett klassrum med interaktion och kommunikation. För att stimulera till en undervisning med rätt terminologi förutsätter detta att lärarens språk fungerar som ett medierande verktyg.
Previous research shows that mathematics teaching is very dominated by quiet textbook work. Current curriculum emphasizes communication. The aim of this study is to investigate whether textbooks in mathematics can help pupils in grades 1-3 develop their mathematical language and communication skills. The study is based on three textbooks in mathematics for grades 1-3, one textbook per grade. The material was examined by using quantitative and qualitative content analysis. The theoretical perspectives used were frame factor theory and curriculum theory, with a sociocultural view of learning.The results show that the textbook as a single frame factor does not allow communicative mathematics according to the objectives of the curriculum. However, with the support of the teacher's guide, there are great opportunities for the teacher to create a classroom with interaction and communication. To stimulate teaching with the correct terminology, this requires that the teacher’s language acts as a mediating tool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Sundström, Pether. "Coachande nätbaserade samtal om matematik : En studie om hur matematikcoacher stöttar elever vid problemlösning." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-171562.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Fridström, Jonas. "Elevattityder till matematik : Kan attityd kopplas samman med prestation?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-8613.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar elever i år 6. Det som undersöks är dels elevers attityd till matematik och dels om elevernas attityd till matematik kan kopplas samman med deras resultat i ämnet. Jag har genomfört en enkätundersökning med totalt 39 elever och även intervjuat 4 av dessa elever för att få reda på deras attityder. Deras lärare fick bedöma varje elevs prestationsnivå och placera dem i antingen högpresterande, medelpresterande eller lågpresterande. Jag har sammanställt resultat om deras attityd och även hur de olika prestationsgrupperna har svarat.

Resultatet visar att en stor majoritet tycker att matematik är ett viktigt ämne, att många tycker att det är lätt och att de är bra i ämnet. Däremot är det jämnt mellan de som tycker matematik är roligt och de som tycker det är tråkigt. När det gäller de olika prestationsgruppernas attityd var det fler högpresterande än lågpresterande som hade en positiv attityd till ämnet och till sin egen förmåga i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Halldin, Lotta. ""Det syns ju på två sekunder om det tar stopp" : Matematiklärares samtal om formativ bedömning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27955.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Björk, Marie. "Samtal om problemlösning i matematik : Lärarnas uppfattningar om den egna rollen och elevernas roller när elever samarbetar." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59085.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera några lärares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer där elever samverkar kring problemlösning i matematik. Frågeställningarna behandlar vilken betydelse lärarna tillmäter den egna rollen och elevernas roller, hur lärarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lärarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lärares roll vid matematikundervisning och lärares yrkesutveckling. Resultatet från ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjälp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lärarna främst tillmäter den egna rollen betydelse då det gäller organisation av elevgrupper i målsättning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet. Elevernas roller beskrivs som betydelsefulla för att motivera sina kamrater till att delta i problemlösningsarbetet. Reciprocitet beskrivs som något som uppstår till följd av att eleverna får pröva olika roller eller genom arbete med bedömningsmatriser. Lärarnas tal om den egna rollen utvecklas under samtalet från en beskrivning av den ensamma läraren som bevakar organisationen till en bild av en roll där läraren samarbetar med kollegor för att utveckla elevernas roller. Studien avslutas med ett antal förslag till nya frågeställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Olsson, Margareta. "Muntlig kommunikation på matematiklektioner : Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1086.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur muntlig kommunikation förekommer under matematiklektioner i årskurs 7-9. Undersökningen riktar sig också mot vad lärarna har för inställning till, hur den muntliga kommunikationen kan vara till fördel för elevernas kunskapsutveckling och förståelse för matematik. Arbetet inleds med en litteraturstudie och efter det den empiriska undersökningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som 30 lärare i årskurs 7-9 besvarade. Resultatet av enkätundersökningen visar på att eleverna arbetar enskilt i läroboken varje lektion och att grupparbeten inte är en vanligt förekommande arbetsform på matematiklektionerna. Muntlig kommunikation där läraren frågar och någon enskild elev svarar, använder sig lärarna av på de flesta lektionerna. Diskussioner där läraren och eleverna är inblandade sker olika mycket hos de olika lärarna. Drygt hälften av lärarna använder sig av diskussioner varje eller de flesta lektionerna. Det är mer än en tredjedel som använder sig av diskussioner ibland. Några större arbeten eller projekt inom matematik var sällsynt förekommande. När det gäller lärarnas inställning till den muntliga kommunikationens nytta för elevernas vidkommande när det gäller matematik, svarar de att den främjar elevernas utveckling och kunskapsnivå. Lärarna ställer sig tveksamma till om den muntliga kommunikationen främjar elevernas motivation för matematik. Det skiljer sig markant på två undersökningsfrågor jämfört med den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (Skolverket, 2005). På frågan om hur ofta läraren har gemensamma genomgångar har svarsalternativet "i stort sett varje lektion" nästan dubblerats från 34 procent till 67 procent. På frågan om hur ofta läraren ställer frågor och enskilda elever svarar har svarsalternativet "varje/de flesta lektioner" tredubblats från 30 procent till 90 procent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Skoglar, Nathalie, and Amanda Karlsson. "Muntlig kommunikation i matematiken : En litteraturstudie om lärarens användning och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52414.

Full text

Abstract:

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Andersson, Kamilla, Sofia Gunnarsson, and Ahnna Sköld. "Uterummet : en kunskapskälla? Hur pedagoger resonerar kring uterummet som pedagogiskt verktyg i matematik och övrigt lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19418.

Full text

Abstract:

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp. När de får använ-da sig av detta kommer erfarenheterna och av erfarenheterna skapas en stadig grund för fantasi och kreativitet.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring uterummet som ett pedago-giskt verktyg i matematik och övrigt lärande.METOD:Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta pedago-ger som arbetar inom förskola och skola har intervjuats.RESULTAT:Resultatet har resulterat i fyra kategorier som redogör för pedagogernas syn på uterummet. Resultatet visar att alla pedagogerna såg uterummet som ett lärandetillfälle där matematiken synliggörs och blir mer konkret genom samtal. Pedagogerna ser sambandet mellan barnens upptäckter och deras kreativitet och fantasi, vilket i sin tur ger ett ökat lärandetillfälle. Utomhus kopplas sinnena på automatiskt och barn behöver erfarenheter genom sinnena för att det ska bli en bestående kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Espling, Elin, and Rune Lindgren. "Muntlig resonemangsförmåga : Elevers interaktion i matematiksamtal." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37293.

Full text

Abstract:

I många klassrum i Sverige förefaller matematikundervisningen huvudsakligen inrikta sig på att lära ut procedurella färdigheter (Bergqvist, Bergqvist, Boesen, Helenius, Lithner, Palm, & Palmberg, 2014:85; Skolinspektionen, 2009). Det innebär att undervisningen inriktar sig på att lära eleverna hur de ska utföra olika typer av beräkningar och lösningsmetoder (Bergqvist et al. 2014). Då elever behöver få rika möjligheter att utveckla sin konceptuella förståelse, kompetensen att rättfärdiga förklaringar med matematiska argument och utveckla kompetensen att se matematiska samband var syftet med denna kvalitativa studie att få kunskap om mellanstadie-elevers resonemangsförmåga i gruppsamtal vid arbete med matematiska uppgifter. Empirin samlades in genom videodokumentation från två klasser i årskurs sex när de i mindre grupper samtalade om och löste matematiska problem. Dessa samtal kategoriseras med hjälp av Mercers tre samtalstyper och analyserades sedan utifrån frågeställningarna “Hur interagerar elever i mindre grupper när de löser matematiska problem?” samt “Vilka interaktionsmönster gynnar elevers muntliga resonemang vid problemlösning?”. Resultatet visade att eleverna interagerade genom alla Mercer tre samtalstyper. Ur en matematisk synvinkel var det framförallt i de utforskande samtalen som elevernas resonemangsförmåga utvecklades. Vår slutsats är att eleverna interagerar på olika sätt och att kvaliteten av det gemensamma resonemanget varierar mellan olika grupper men även inom samma grupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andersson, Fanny, and Maja Karlberg. ""Varför har vi inte tänkt på det innan?" : En empirisk studie om elevers metakognitiva samtal vid problemlösning i matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85538.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Blomgren, Jenny, and Kristina Kullgraf. "Att utveckla elevers lust till matematik : Gör lärarens val av undervisningsmetoder skillnad?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19295.

Full text

Abstract:

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ronsten, Linnéa, and Fredrik Qvist. "Hur kommunicerar elever vid problemlösning i matematik? : Kommunikation mellan elever och faktorer som påverkar kommunikationen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153731.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskning säger om elevers kommunikation vid problemlösning i matematik och vilka faktorer som påverkar kommunikationen. Problemlösning har gett människan många verktyg som vi idag ser som livsviktiga och för att utveckla samhället ytterligare behöver skolan utbilda kompetenta problemlösare. Genom att söka i databaserna ERIC, MathEduc och allt-i-ett-söktjänsten UniSearch samt leta manuellt i referenslistor hittades data för den här litteraturstudien. Resultatet visar att elever som kommunicerar väl ser varandras idéer som gemensamma resurser. För det ska vara möjligt krävs att eleverna får undervisning i vad det innebär och att de arbetar med rätt uppgiftstyp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Lindberg, Helena. ""Det är kul att ... prata med andra i klassen om matte" : Elevers interaktion och lärandemöjligheter när de laborerar i matematik- med fokus på SUM-elever." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116700.

Full text

Abstract:

Syftet med den här undersökningen, var att beskriva vilken betydelse som gruppdiskussioner och laborationerna kan ha för elevers lärandemöjligheter inom ämnet matematik i en åk 8, med ett extra fokus på SUM-elever. Studien gjordes dels med hjälp av systematiska observationer då klassen genomförde fyra laborationer tillsammans med ordinarie matematiklärare, dels med hjälp av tio stycken enskilda kvalitativa intervjuer (varav sex stycken av ungdomarna var SUM-elever) i en åk8 vid en skola i Västerbottens inland. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, det kritiska perspektivet på matematiksvårigheter och som analysverktyg användes olika typer av samtal. Resultatet visade på att de flesta eleverna tyckte att både laborationer och gruppdiskussioner ökar deras möjligheter till lärande. Alla informanterna betonade på vikten av att få delta i grupper bestående av deras kamrater då de ansåg att det gav ett bättre samarbete och en mer givande diskussion. Under laborationerna interagerade för det mesta SUM-eleverna med varandra respektive de övriga eleverna med varandra. Största delen av samtalen i grupperna bestod av sådana samtal som erbjuder möjligheter till lärande. Däremot fanns även inslag av samtal vilka inte erbjuder lärandemöjligheter och därmed inte leder till utveckling av ny kunskap. SUM-eleverna i laborationsgrupperna hade inte i lika stor utsträckning som de övriga eleverna tillgång till de typer av samtal som gav större lärandemöjligheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Riesbeck, Eva. "På tal om matematik : matematiken, vardagen och den matematikdidaktiska diskursen /." Linköping : Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11337.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Laupa, Mikael. ""Yes, jag klarade det" : En intervjustudie med elever som använder interaktiva svarsdosor på matematiklektioner." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72199.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Hårsmar, Maria. "På tal om matematik : En studie av resonemangsuppgifter i matematikböcker för årskurs 1-3." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68425.

Full text

Abstract:

Abstract In Sweden mathematics is a subject that is closely bound to the study material. Research has shown that the ability to reason is essential for the pupil’s possibility to obtain good results in mathematics. In this paper a division of mathematical reasoning in memorized, algorithmic and creative has been made. It has been shown that creative reasoning is most efficient for learning. This study aims to investigate how often interlocution- and/or cooperation tasks occur in a few common mathematics textbooks for grades 1-3 and to find out which reasoning types the tasks give possibility to conduct. The paper also aims to investigate to which extent teachers use these interlocution- and/or cooperation tasks. To be able to do this a study material analysis and a survey have been made. In the study material analysis two mathematics books series were investigated. The survey was sent to active teachers in grades 1-3 to answer the question to which extent the interlocution- and/or cooperation tasks that are in the textbooks were used. The study material analysis showed that the share of interlocution- and/or cooperation tasks in each book series was about 2 %. In these tasks algorithmic reasoning was the most common type of reasoning. The survey showed that the majority of the responding teachers used the interlocution- and/or cooperation tasks of mathematics textbooks and that they also complement the teaching with interlocution- and/or cooperation tasks that are not in the mathematics textbook. Keywords: Interlocution- and/or cooperation tasks, reasoning, study material, mathematic textbooks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Matematiska samtal'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles