Dissertations / Theses: 'Matematiska textuppgifter och kommunikation'

1

Sureish, Nivin, and Zena Matti. "Språksvårigheter inom matematik : En fallstudie om textuppgifter i årskurs 2." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26884.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer. I studien deltog 2 klasslärare, en specialpedagog och 24 elever. Resultatet visar att det finns elever som har språksvårigheter inom matematiska textuppgifter på grund av olika påverkande faktorer. Alla pedagoger i intervjuerna är överens om att elevers prestationsförmåga inom matematikförståelse kan bli påverkade av olika faktorer. Pedagoger samarbetar för att hjälpa och stötta dessa elever genom att använda olika metoder och arbetssätt. Språkförståelsen och svåra matematiska begrepp i textuppgifter kan leda till att olika kognitiva och affektiva svårigheter kan dyka upp vid hanteringen av matematiska textuppgifter. Vissa elever var väldigt motiverade i att klara av textuppgifterna, medan andra med svårigheter i språkförståelse fann uppgifternas nivå och struktur alldeles för krävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Larsson, Sandra, and Avin Midhat. "Matematiska textuppgifter och andraspråkselever, om kultur och språkförståelse." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30809.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger. Resultatet visade att språkförståelsen är avgörande för hur elever löser matematiska textuppgifter. Resultatet visade även att berörda pedagoger är medvetna om detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Luu, Thi Le Hang. "Gymnasieelevers arbete med matematiska textuppgifter : och deras svårigheter i att lösa dessa textuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69986.

Full text

Abstract:

I matematikundervisningen på gymnasieskolan går den mesta tiden åt till elevernasenskilda arbeten med övningsuppgifter, uppgifternas innehåll är till stor del enbartmatematiska symboler med olika svårighetsgrader. Övningsuppgifterna går ut på atteleverna ska träna upp olika färdigheter och matematiska förmågor. Syftet med minstudie är att undersöka gymnasieelevers arbete med matematiska uppgifter i textform,vad eleverna har för svårigheter/brister i arbetet med dessa uppgifter. Eleverna somdeltog i studien fick lösa fyra textuppgifter, liknande textuppgifter finns i läroboken,därefter besvarade eleverna en enkät och slutligen intervjuades några av eleverna.Resultatet visar att eleverna har begränsade räknefärdigheter och har svårt att välja utinformation ur texten. Förutom dessa brister har eleverna problem med textuppgifternaberoende på deras lässtrategier, de lägger uppmärksamheten på symboler, uttryck ochsignalord istället för helheten. Resultatet visar att eleverna i allmänhet inte har svårt attförstå den språkliga aspekten av textuppgifterna, men de har svårt att förstå innebördenav matematiska begrepp och uttryck, för att kunna välja lämplig lösningsmetod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Johansson, Tove. "Matematiska språkutmaningar i ett andraspråk : En empirisk undersökning om lärares resonemang gällande läroböckernas matematiska textuppgifter." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24886.

Full text

Abstract:

Alla elever måste någon gång möta det matematiska språket i skrift och detta är något som på grund av språkförbristningar kan bli ett problem för andraspråksele-ver. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare i förberedelseklass resonerar om att göra matematiska textuppgifter tillgängliga för andraspråkselever. För att undersöka detta har metoderna läromedelsanalys samt fokusgruppintervju med lärare i förberedelseklass tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys med koppling till Cummins (2000) teorier samt Noréns (2010) teorier om matematikundervisning för andraspråkselever. Resultatet visar att en väl genomtänkt planering av undervisningen är nödvändigt för att andra-språkselever ska få möjlighet att utveckla förståelsen för det textbaserade matema-tiska språket. Resultatet visar också att textuppgifternas utformning med text och bild är av betydelse för hur andraspråkselever uppfattar innehållet. Ett par slutsat-ser utifrån denna studies resultat är för det första att det textbaserade matematiska språket behöver lyftas muntligt för andraspråkselever. Den andra slutsatsen utifrån resultatet är vikten av lärares uppmärksamhet gällande de många hinder som kan finnas dolda i matematiska textuppgifter.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Björnson, Anders. "Läsförmåga och matematiska resonemang : Relationen mellan läsförmåga och resonemangsförmåga." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23179.

Full text

Abstract:

Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Berglund, Erika, and Ingela Nilsson. "Elevers upplevelser av textuppgifter i matematik med fokus på begrepp." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54707.

Full text

Abstract:

Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Cremona, Eva, and Calle Jägerdén. "Matte på lätt svenska är svårt. En studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30331.

Full text

Abstract:

ABSTRAKTCremona, Eva och Jägerdén, Calle (2009) Matte på lätt svenska är svårt - en studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises.Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med studien var att undersöka vilken betydelse den språkliga formuleringen har för andraspråkselevers resultat i matematik.I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser på andraspråkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nå framgång i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmålsundervisning tas också upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick på IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, där hemspråkslärare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Eleverna besvarade två enkäter, en utan att särskild hänsyn tagits till språkformuleringen, den andra efter omformuleringar.Resultaten visar att omformuleringar av matematikuppgifter bidrar till ett förbättrat resultat i matematik. Vi har också funnit att det saknas specialpedagoger i arbetet med elever på IVIK. Detta är en stor brist på såväl individnivå som på gruppnivå och organisationsnivå. I arbetet problematiseras enkätresultaten genom att peka på dilemman som faran med omedvetna maktstrukturer och stigmatiserande av andraspråkselever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Eriksson, Frida, and Linda Eriksson. "Matematiska textuppgifters utformning : Kontextens betydelse för elever med svenska som andraspråk och för elever med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154937.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Jabbar, Sozan, and Shadan Jabbar. "Flerspråkiga elevers svårigheter i matematiska textuppgifter, årskurs F-3 : En kvalitativ studie om lärarens arbetssätt utifrån olika strategier med flerspråkiga elever kring textuppgifter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44789.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med textuppgifter inom matematikundervisning, när det gäller flerspråkiga elever med språksvårigheter. I och med detta vill vi även undersöka lärarnas användning av olika strategier för att kunna stötta flerspråkiga elever inom området matematiska textuppgifter. Studien är uppbyggd kring kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade lärare i olika skolor i en och samma kommun. Resultatet av vår studie visar att flerspråkiga elever har svårigheter med matematiska textuppgifter på grund av deras språksvårigheter, och att språket har en stor betydelse för flerspråkiga elever, när det gäller textuppgifter inom ämnet matematik. Vidare visar resultatet att det är väsentligt att lärare belyser matematiska begrepp som uppkommer i textuppgifter i undervisningen. Resultatet visar även att det är viktigt att flerspråkiga elever får tillgång till sitt modersmål för att utveckla matematiska färdigheter. Dessutom visar resultatet att elevers grupparbete och klassrumsdiskussion kan främja flerspråkiga elevers förståelse för matematiska textuppgifter, och elevernas språkutveckling kan berikas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ränk, Daniel, and Evelina Green. "Hur mycket billigare är kaffet? : En kvantitativ studie om begrepp och räknesätt i matematiska textuppgifter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78363.

Full text

Abstract:

Textuppgifter är en metod för att koppla matematiken till vardagsrelaterade situationer och problem. Denna studie har undersökt begrepp och räknekunskaper i textuppgifter inhämtade från en befintlig studie, samt undersökt huruvida de två aspekterna har påverkat provets resultat. Undersökningen har använt sig av två olika ramverk, ett för begrepp samt ett för räknekunskaper, för att kunna uppnå studiens syfte. Genom att analysera uppgifternas begreppsfördelning som är representerade i provet, visade studien att fördelningen mellan vardagsoch matematikbegrepp inte visade någon tydlig fördelning samtidigt som det inte heller påverkat provets resultat. Dock antyder resultatet att antalet ord i uppgiften kan vara en påverkande faktor. Vidare antyder resultatet att räknekunskaper har varit en påverkande faktor för provets resultat. Multiplikation i kombination med rationella tal var den beräkning som flest elever svarat fel på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Arnesson, Rebecca. "Kommunikationsförmågans betydelse för att lösa textuppgifter i division : En kvalitativ studie om hur sex elever väljer strategier och använder den matematiska kommunikationsförmågan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60073.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad eleverna använder sig av för strategier när de löser textuppgifter i division. Fokus har varit på kommunikationsförmågan och dess betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifter. Intresset för området väcktes när jag var på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag kunde se att elever hade svårigheter att veta vilken strategi de skulle använda sig av. Den kommunikativa förmågans betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifterna undersöks genom att eleverna löser uppgifterna i par. Resultatet av studien visar att eleverna använder sig av likartade strategier när de ska lösa textuppgifter inom division, dvs. rita, kort division och omvänd division m.fl. Eleverna hade om möjlighet getts använt sig av laborativt material. En annan aspekt som resultatet pekar på är att det finns många fördelar med att ge eleverna möjlighet att använda sig av den kommunikativa förmågan. Några fördelar är att eleverna kan delge varandra tankar, utveckla sina förmågor och lär sig föra matematiska resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Eklund, Karin. "Andraspråkselever och matematik - språksvårigheter är bara halva sanningen : En studie i åk 6-9." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11861.

Full text

Abstract:

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Många av de begrepp som vi har i matematiken har dessutom flera betydelser som tex. volym, rymmer, axel, udda och så vidare och när eleverna inte förstår innebörden i texten så vet de inte heller vad de ska göra och kan därför inte göra den matematiska beräkning som uppgiften efterfrågar.Huvudsyftet med denna undersökning är därför att få kunskap om vilka svårigheter som möter andraspråkselever i matematikundervisningen. Svårigheter som lärare i matematik behöver känna till för att kunna ta hänsyn till dessa och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa andraspråkelever till en god inlärning med de resurser som finns tillgängliga på skolan idag.Uppsatsen presenterar resultatet av ett språktest med matematiska textuppgifter. Detta resultat kompletteras sedan med intervjuer av lärare, elever och elevernas studiehandledare.Matematikundervisningen behöver utformas med en större kunskap om språk och språkinlärning. För att kunna bilda sig en uppfattning om ett nytt ords betydelse måste ordet få användas i olika sammanhang, ordet måste behövas. Mer muntliga övningar och mer träning i att beskriva tankar och begrepp skulle gynna inte bara andraspråkeleverna utan alla elever i klassen.Lärare i matematik kan känna att de har för lite tid och resurser för att kunna hjälpa andraspråkelever till goda matematikkunskaper. Det saknas även kunskaper om vad som är svårt inom matematiken och i texten till matematiska läsuppgifter. Till en del saknas också kunskaper i vad det innebär att lära sig ett språk och hur det är att studera på ett språk som man inte behärskar. De elever som jag har talat med är nöjda med sin matematikundervisning, sin lärare och sin studiehandledare. Två av dem är entusiastiska och mycket motiverade och har bra resultat. De andra två tycker att matematiken är svår och tråkig och har trots ansträngningar jobbigt med förståelsen. Lärare skulle behöva mer kunskaper om matematikundervisning för andraspråkelever. De behöver också ta ett större övergripande ansvar för varje enskild elevs kunskapsinhämtning. Som det är idag läggs ofta ansvaret för andraspråkeleven på någon annan, det kan vara studiehandledaren, läraren i svenska som andraspråk, modersmålsläraren eller speciallärare. Självklart ska alla dessa lärare samarbeta för att skapa en bra studiesituation för eleven men någon måste ha huvudansvaret. Det mest naturliga är att ansvaret innehas av den ordinarie läraren som känner till de mål och kursplaner som finns för ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Tarhan, Esme. "”Jag tycker att det här med texten var lättare” : Språkets påverkan och betydelse vid lösning av textbaserade matematiska uppgifter i grundskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-148394.

Full text

Abstract:

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik. I studien finner jag att eleverna i årskurs sex har haft svårigheter med symboluppgifterna jämfört med textuppgifter. Även markanta skillnader visade sig när det gäller prestationsskillnader mellan eleverna. Flerspråkiga elever som har en annan bakgrund än svensk lyckades bättre med textbaserade uppgifter än deras svenskfödda kamrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Karlsson, Anton, and Lena Nyrén. "Kommunikation och begreppsförståelse : vilken inverkan olika former av kommunikation kan ha för elevernas matematiska begreppsförståelse." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-64613.

Full text

Abstract:

Kommunikation sker i alla sociala sammanhang och inom skolans värld är den av betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Med en systematisk litteraturstudie var syftet att undersöka vad forskningen säger att den muntliga och skriftliga kommunikationen kan ha för inverkan på elevernas matematiska begreppsförståelse och begreppsanvändning i grundskolan. För att samla in vetenskapligt underlag för detta, användes databasen Web of Science. Resultatet visar att den muntliga kommunikationen används i större utsträckning än den skriftliga. Begreppsförståelsen blir djupare när eleverna kommunicerar med varandra och använder sig av de korrekta begreppen, för då sker ett utbyte av de matematiska idéerna och tankarna. Trots stora klasser och tidspress har resultatet visat att lärare kan använda sig av olika metoder för att främja både kommunikationen och begreppsförståelsen hos eleverna.
Communication takes place in all different types of social contexts and in school communication is of importance for the pupils' knowledge development. With a systematic literature review, the purpose was to examine what research says about the impact both oral and written communication could have on pupils' conceptual knowledge and their use of concepts in elementary school. The database Web of Science was used to gather scientific data. The results show that oral communication is used to a greater extent than written. The conceptual knowledge becomes greater when pupils communicate with each other and use the correct concepts – because then an exchange of mathematical ideas and thoughts take place. Despite large classes and time pressure in the classroom, the results have shown that teachers can use different methods to further both the communication and the conceptual knowledge of the pupils.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Laurin, Isabella. "Problemlösning och kommunikation : En undersökande studie kring hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers kunskaper i problemlösning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20761.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks det hur lärare använder kommunikation för att utveckla elevers matematiska förmågor i problemlösning samt om det finns något samband mellan kommunikation och problemlösning. Detta undersöktes genom observationer och intervjuer av fem grundskollärare i årskurserna 1-4. Resultatet visar att lärare anser att kommunikationen är nödvändig för att elever ska ges möjligheten att utveckla förståelse för matematisk problemlösning. Specifikt genom att alla elever behöver ges tid för sig själv, att reflektera kring problemets innehåll för att sedan kunna föra ett matematiskt resonemang tillsammans med andra. Detta sätt är något som alla lärare använder i arbetet med problemlösning. Att reflektera själv innan argumentation i grupp tas vid är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå problemet och för att själva komma fram till en rimlig lösning med hjälp av en eller flera lämpliga strategier. Men även för att utveckla sina matematiska förmågor i problemlösning. Resultatet visar också att kommunikation kan ske på olika sätt med hjälp av abstrakta och konkreta verktyg vilket även forskning hävdar. Studiens slutsats visar att lärare och forskning anser att kommunikation är nödvändig för elevers utveckling i matematisk problemlösning och att elever bör ges möjligheten att argumentera, reflektera, resonera och analysera kring valda strategier på olika sätt för att utvecklas till effektiva problemlösare.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Jansson, Emelie, and Ann-Marie Rotbain. "Matematiska begrepp i den fria byggleken : -pedagogens och miljöns betydelse." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21722.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16. Till stor del användes samma begrepp både med och utan pedagog. Den största skillnaden var när pedagogen utmanade barnen med öppna frågor och satte ord på det barnen gjorde. Detta resulterade i att barnen oftare använde sig utav matematiska begrepp med en närvarande pedagog. Vi fann även att lekmiljön hade stor betydelse för begreppsbildningen, då vi såg en avsaknad i miljön för att utveckla begrepp som vikt och geometriska former. Ett rikt material ger fler möjligheter till begreppsbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hortell, Anna, and Linn Hörnlund. "Det digitala klassrummet - Gymnasielärares upplevelser och effekten på den matematiska förmågan kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181885.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att få en uppfattning om hur lärare upplever distansundervisning i matematik samt hur den påverkar gymnasieelevers möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan är en förmåga som elever ska få chans att utveckla under sin skolgång. År 2020 genomfördes gymnasieundervisningen till största del på distans. Genom kvalitativa intervjuer har det undersökts hur denna undervisning har upplevts och om det finns möjligheter för eleverna att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Ett eget ramverk har skapats, utifrån Niss (2006), Niss och Højgaard (2011) och NCTM (2000), som kategoriserar den matematiska förmågan kommunikation. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och visar att distansundervisning är genomförbart men inte uppskattat. Kommunikationsförmågan är något som påverkas av distansundervisning, speciellt den muntliga kommunikationen. Till exempel deltar elever inte lika aktivt muntligt i det digitala klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Klasson, Sara. "Förskoleklassens matematiska kommunikation och resonemang : En empirisk studie om lärares handlingar som möjliggör övning av matematisk kommunikation och resonemang i förskoleklassen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26893.

Full text

Abstract:

Många lärare anser att övning av kommunikation och resonemang med yngre elever medför röriga klassrum, vilket leder till att lärare undviker arbetssätt som medför dessa aspekter. Studiens frågeställning är hur lärares handlingar möjliggör övning av förmågan att använda matematiska resonemang och att kommunicera matematik i samspel med andra i förskoleklassen. För att besvara frågeställningen har observation använt som metod i två olika förskoleklasser. Replikering av Engvalls (2013) teman har använts för att analysera empiriskt data som framkom under observationerna. Studiens resultat visar att den mest centrala lärarhandlingen var lärarens frågor, där olika typer av frågor skapade olika förutsättningar i i matematikundervisningen. Lärares stöttning och vägledning visade sig även vara en viktig faktor i övning av matematiska resonemang. Som stöd i frågorna använde lärare dessutom andra strategier för att skapa matematisk kommunikation eller resonemang, vilket till exempel handlade om lärargestaltningar eller arbete med konkret material. Observationerna visar dessutom att lärares passivitet kan vara en handling, omedveten eller medveten, som kan möjliggöra övning av kommunikation och resonemang. Avslutningsvis visade observationerna att lärares handlingar kan leda till både undervisning som syftar till matematikens procedurer och metoder samt matematikens relationer och begrepp, vilket dessutom synliggjorde att lärarna hade tagit ett steg ifrån traditionell matematikundervisning.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Varpula, Gustavsson Sandra. "Användandet av muntlig kommunikation i matematikundervisningen : Att synliggöra den matematiska förståelsen med hjälp av muntlig kommunikation och problemlösning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25625.

Full text

Abstract:

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Wikström, Hultdin Ulrika. "Vad döljer sig bakom orden? : Strategi och variation vid utläsning av matematiska symboluttryck." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-72823.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka variationen i utläsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andraspråks-kommunikation, som används för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick läsa utvalda symboluttryck högt innantill, men också med ord skriva hur de skulle läsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utläsning och många variationer noterades. Då den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvärderades denna. Att instruera informanterna om att ”skriva som de skulle säga” resulterade i text som lätt kunde översättas i talspråk och därefter analyseras på liknande sätt som muntliga utläsningar. Studien resulterade i en presentation av några av de vanligaste variationerna när det gäller utläsning av valda symboluttryck; en ovan läsare av integraluttryck kastar t.ex. relativt ofta om integrationsgränserna och/eller utelämnar ”dx”, att göra omskrivningar för att kompensera för bristande ordförråd är vanligt och vid uttal av en främmande symbol verkar de flesta välja att ersätta uttalet med uttalet av en till formen likartad symbol. Att många av de strategier som förekommer vid andraspråkskommunikation kunde identifieras vid symbolutläsningarna kan vara ett tecken på att de hinder man ska överkomma vid kommunikationen, t.ex. brister i ordförråd och komplikationer vid språkväxling, liknar varandra. Vikten av att kunna läsa symboluttryck, dels för att lösa matematiska problem, men också för att förstå matematiska texter diskuteras. Att öva på att översätta symboluttryck till talat språk kan vara värdefull matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Åhman, Cecilia. "Läraren och den matematiska kommunikationen : Hur lärare tolkar och arbetar med matematisk kommunikation i årskurs Fk-3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36895.

Full text

Abstract:

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms. The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils. The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding. A difficulty some of the teachers mention is that communication needs time and there is a risk that pupils possibility to develop communicative abilities are limited and do not get the focus the teacher actually think is needed.
Matematisk kommunikation framhålls som en viktig förmåga i våra styrdokument samtidigtsom granskningar har visat att eleverna inte alltid har givits tillräckliga möjligheter attutveckla denna förmåga. Syftet med detta arbete är att, utifrån en fenomenologisk ansats, undersöka hur några lärare tolkar och arbetar med matematisk kommunikation i årskurserna Fk-3. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex yrkesverksammalärare som arbetar inom årskurserna Fk-3. Intervjuerna har berört lärarnas syn på matematisk kommunikation, hur detta tar sig i uttryck i deras klassrum, samt vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser med att arbeta med matematisk kommunikation med eleverna. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är väl medvetna om vikten av kommunikation inom matematik och att de har en vilja och avsikt att låta eleverna arbeta tillsammans inom matematiken. Den matematiska kommunikationen ses framförallt som viktig för elevernas förståelse och lärande. En svårighet några av lärarna upplever är att kommunikation kräver tid och några uttrycker att det, då det är många delar som ska hinnas med, finns en risk att elevernas möjlighet till kommunikation begränsas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ericson, Martina, and Lisa Mengel. "Allt i en och samma bok? : Förstå, förklara och formulera dina matematiska förmågor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75708.

Full text

Abstract:

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vanligt förekommande läromedel i Jönköping och Kronobergs län synliggör de matematiska förmågorna. Samt om och hur läromedel behöver kompletteras med annat material för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Genom att utveckla ett ramverk baserat på den litteratur som låg till grund för Lgr 11, analyserades tre matematikläromedel utifrån de matematiska förmågorna. Utöver analysen genomfördes två intervjuer med erfarna och verksamma matematiklärare. Resultatet av läromedelsanalyserna presenteras delvis i diagram och tabell där procentsatserna för varje förmåga redovisas för varje läromedel och dess kapitel. Därutöver visas exempel på uppgifter som synliggör en specifik förmåga. Forskningsfråga två besvaras med resultatet av intervjuerna som återges i text och med citat. Slutsatsen av studien är att samtliga matematiska förmågor synliggörs i de läromedel som analyserats, dock med olika spridning på hur stor plats de får i läromedlet. Lärare anser att de måste komplettera sin undervisning med annat material för att samtliga förmågor ska få tillräckligt mycket fokus och eleverna ges möjlighet att utveckla dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Sandberg, Birgitta, and Carina Söderlund. "Matematik - när språket räknas : En studie om barns/elevers begreppsuppfattning inom den grundläggande matematiken och pedagogers roll i detta." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25623.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna reflekterar över vidden av ord och begrepp som kan ställa till problem för barn/elever. Pedagoger och barn/elever uppfattar och förstår inte alltid grundläggande matematiska begrepp på samma sätt. Didaktiska strategier framkommer i arbetet med de grundläggande matematiska begreppen för att utveckla förståelse hos alla barn/elever. Pedagogerna lyfter fram kommunikation och resonemang och vikten av att barn/elever själva använder begrepp i samtalssituationer, medan barn/elever menar att det är pedagogen som står för pratet.Medvetenhet finns hos pedagogerna när det gäller språkförståelsens betydelse i matematik, men främst när det gäller ämnesspecifika ord. Inom matematiken har även många andra ord stor betydelse för förståelsen. Studien påvisar att det finns behov av en ökad medvetenhet om att matematik är ett skolämne där språket räknas!

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Pettersson, Mikael, and Sandra Hermansson. "Att vara matematisk - Elevers och lärares språk och begreppsanvändning inom matematiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29785.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Vähäkangas, Sanna. "Kommunikationsförmåga i matematik : En studie om hur lärare anser att kommunikation kan påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27950.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om kommunikation i matematikundervisningen i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka om lärare som undervisar i matematik i årskurs 1-3 anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är viktigt för elevernas matematiska utveckling och förståelse. Fokus ligger på att undersöka hur kommunikationsförmågan definieras, hur lärare arbetar med att utveckla kommunikationsförmågan, vilka fördelar/nackdelar och eventuella svårigheter som finns i ett sådant arbete samt hur det kan komma att påverka elevernas matematiska utveckling och förståelse. En aspekt som också undersöks är om lärare upplever att Lgr11 betonar vikten av att kommunicera matematik. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med 6 lärare som undervisar i matematik i någon av årskurserna 1-3. Resultatet visar att lärarna anser att kommunikation och kommunikationsförmåga är mycket viktiga för elevernas matematiska utveckling och förståelse, och att Lgr11 av denna anledning och på grund av en förändrad syn på matematikämnet samt neråtgående resultat betonar vikten av att kommunicera matematik. Grupparbeten och problemlösning är vanliga arbetssätt för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och lärarna anser att fördelarna med att bedriva ett sådant arbete överväger eventuella nackdelar. Resultatet visar också, att de svårigheter som lärarna kopplar till arbetet handlar om planering av undervisningen samt lärarens egen roll i kommunikationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hverven, Mona. "Matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132593.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Studiens fokus var dels vilka kategorier av innehåll som framkom i lärarnas kommunikation dels vilka förändringar i innehållet som uttolkades i matematiklärares kommunikation i början och i slutet av ett kompetensutvecklingsprojekt. Kontexten i kompetensutvecklingsprojektet var i form av modellen learning study, där sju lärarlag, sammanlagt 20 lärare deltagit. Ramverket i studien var tematisk analys, analys av matematiska kompetenser samt funktionell textanalys. Studiens resultat visar på flera förändringar, till exempel att de fem uttolkade huvudkategorierna innefattade fler underkategorier i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. När det gäller matematiskt innehåll så visar analysen att lärarna kommunicerade matematika kompetenser på ett mer mångfacetterat sätt i slutet av kompetensutvecklingsprojektet. Då lärarna kommunicerade matematikundervisning använde de sig till viss del av ett annat sätt att uttrycka sig i slutet än i början av kompetensutvecklingsprojektet. I början talade de till exempel om att höra vad eleverna uttrycker till att i slutet använda sig av ordet lyssna. Resultatet visade även förändringar avseende hur lärarna samtalade om laborativt material. Fokus har flyttats från det laborativa materialet till att lärarna funderade över vilken matematik som eleverna uttryckte med hjälp av det laborativa materialet.
The focus of this study was to find out which categories of content emerged from the teachers' communication as well as which content changes could be seen in the communication of mathematics teachers in the early and final stages of a skills development project. The context of the project was in the form of a learning study in which a total of 20 teachers, divided into seven teams, participated. The theoretical framework of this study was thematic analysis, mathematical competencies as well as mathematical content, and functional text analysis. The results of the study identified five main categories and found several communication changes. Near the end of the project several subcategories emerged. In terms of mathematical content, the analysis shows that the teachers communicated more aspects of mathematical competencies emerged later in the project rather than in the beginning. While communicating their mathematics teaching, the teachers changed their way of expressing themselves over the course of the project. In the beginning, for example, they talked about hearing what their students said while, by the end, they talked about listening. This study also identified changes regarding how the teachers conversed about common tools and educational materials. Focus shifted from the common tools and educational materials to a consideration of the mathematics the students expressed with the help of said common tools and educational materials

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Andersson, Marianne, and Susanne Dahl. "Matematik i den fria leken : I förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-14949.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nordin, Anna-Karin. "Matematiska argument i helklassdiskussioner : En studie av elevers och lärares multimodala kommunikation i matematik i åk 3-5." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-136495.

Full text

Abstract:

This study aimed at investigating and analysing the communication occurring during whole class discussions, with a specific focus on the nature of the mathematical arguments. The investigation was a qualitative case study where the communication during eight whole class discussions in grade 3-5 were analysed. Three types of arguments, wich are functional in the communication and convey different aspects of mathematics, were identified in the study. The types are (a) argument conveying a solution to a task/ a problem (b) argument conveying conceptual properties, and (c) argument conveying a mathematical relationship. The arguments types explain why an answer to a task is correct (type a), illuminate properties of a mathematical object (b), and clarify a mathematical relationship (c). The findings also reveal that arguments may be expressed through the use of a broad range of communicative resources, such as spoken language, written language, symbols, drawings, the use of manipulatives, and gestures. This highlights the importance of taking into account more than speech when construing arguments/reasoning communicated in mathematics classroom. The study also points to the importance of paying attention to arguments/reasoning that are created during other occasions than during task work or problem solving, and that arguments can enable the discerning of mathematical aspects for learners.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Eriksson, Angelica. "Talas det matte? : En jämförelsestudie mellan olika pedagogers yrkesroll och mängden matematiska ord verbalt kommunicerade till barnen under lunchen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35666.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen är en jämförelsestudie med en kvantitativ ansats. Mitt syfte har varit att undersöka mängden matematiska begrepp pedagoger i förskolan kommunicerar till barnen under lunchen och som metod har jag använt mig av strukturerade observationer med hjälp av observationschema. Mina frågeställningar har varit om man kan se någon skillnad i mängden och vilka matematiska ord pedagogerna använder beroende på deras formella utbildning. Jag har observerat 4 stycken pedagoger med en akademisk utbildning (förskollärarexamen eller likvärdig) och 4 pedagoger utan akademisk utbildning (barnskötare och vikarier). Resultatet av denna studie visar att de pedagoger med akademisk utbildning som observerats i denna studie använde sig av betydligt fler matematiska ord än pedagogerna utan akademisk utbildning. Överlag använde sig de båda yrkesgrupperna av samma sorts matematiska ord men man kan även se att det var vissa ord som majoriteten av pedagogerna med akademisk utbildning använde men som bara någon- eller ingen av pedagogerna utan akademisk utbildning observerades använda.

Godkännande datum:2019-01-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Jatko, Kraft Veronica. "Elevers resonemang i matematik : Muntlig kommunikation och resonemang om sannolikhet i årskurs 9." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131863.

Full text

Abstract:

This study identifies and describes students’ mathematical reasoning, when students work with probability tasks. The study also, to some extent, examines the role of oral communication in mathematical classrooms. The students who participated in the study were all in grade 9, the last year of the compulsory school in Sweden. The students were videotaped during their work with the probability tasks and their conversations were transcribed. The tasks are chosen with the purpose to engender oral communication and discussions concerning probability. A practical epistemology analysis was conducted on the data. The observed students’ reasoning concerning probability was analyzed and compared with reasoning competencies and framework for mathematical reasoning. Students’ reasoning was also examined in relation to sociomathematical norms and students’ aesthetic judgments were analyzed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lyrhem, Lisa, and Sophie Rundberg. "Kommunikation i matematikklassrummet : En studie om lärares samtal och frågornas betydelse för att utveckla elevers matematiska kunnande i årskurs 2-3." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11720.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Flera forskare (Chapin, O´Connor & Andersson, 2009; Mercer, 2008; Partanen, 2007; Riesbeck, 2008; Samuelsson & Forslund Frykedal, 2014; Taflin, 2007) nämner att det är genom samtal som tänkande och lärande kan utvecklas, då vi under samtalet förmedlar, förstår och klargör våra egna och andras tankar. Enligt Mercer (2008) är språket en central del för elevers lärande och utveckling, men att det inte tillförs tillräckligt med undervisningsmöjligheter där elever får uttrycka sig verbalt vilket har lett till sämre skolresultat. Således finns det anledning att undersöka detta i undervisningverksamheten, då vår studie kan bidra till en nyansering av det beforskade området. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kommunikationen mellan lärare och elever vid matematisk problemlösning och vilka konsekvenser det kan få i undervisningen. Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt observation och intervju som datainsalmlingsmetoder. Val av lärare genomfördes med åtanke att personen skulle ha deltagit i en kompetensutveckling i matematik och vara en verksam matematiklärare. Dessa kriterier stämde in på vår observerade och intervjuade lärare. Läraren var verksam i en åldersintegrerad klass i årskurs två och tre. Vi observerade klassen under tre tillfällen och efter sista observationen genomfördes en intervju med läraren. Resultat: I studien framkom att läraren hade som avsikt att ställa fler divergenta frågor (frågor som öppnar upp för samtalsmöjligheter) men att resultatet visade sig vara det motsatta, som var fler ställda konvergenta frågor (frågor som sluter samtalsmöjligheter). Vi beräknade antalet ställda divergenta och konvergenta frågor ur respektive observerad lektion för att sedan analysera utfallet. I vår tolkning av resultatet har vi lyft både för- och nackdelar med lärarens kommunikationssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Zinadja, Konjhodzic, and Björkman Marisel. "Sortering i förskolan : ”Den är störst”. ”Och den är lite mindre men den som är sist den är minst”." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematikdidaktik (MD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40560.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också. Vidare visar resultatet att barn som hade kunskap/erfarenheter om sortering uppmärksammade och hjälpte andra barn med mindre erfarenheter om sortering än dem själva. Barnen fick en annan roll där de var tvungna att visa eller använda verbalt språk för att den de sorterade med skulle förstå dem. Barnen använde matematiska begrepp som handlade om placering, lokalisering och tid. De kunde para ihop, gruppera och använde sig av subitizing, dvs. med snabb blick fastställa antal. Barnen hittade på egna samband utifrån något som de hade sett, dvs. utifrån egna erfarenheter. De använde mest substantiv och adjektiv som ett sätt att beskriva föremålens egenskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hammarberg, Katarina, and Hammarberg Anette Larsson. "Med språket som grund till förståelse : - en kvalitativ studie av lärares uppfattningar kring det matematiska språket, dess användning och betydelse för matematikinlärningen." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5016.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i år 1 och 2 definierar, använder och introducerar det matematiska språket. Detta bland annat för att förstå vilken roll det matematiska språket spelar för matematikförståelse då det sägs att svenska elevers matematikkunskaper är sämre jämfört med andra länder. Efter analysen av de kvalitativa intervjuerna med de fyra lärarna har vi, efter att ha inspirerats av fenomenografin, jämfört vår analys med vad forskningen anser om ämnet. Vi har utgått från socialkonstruktivismen och därför är kommunikation av olika slag en röd tråd genom vårt arbete. Med kommunikation menar vi här, kommunikation mellan människor, med läroböcker samt kommunikationen med konkretiseringsmaterial. I vår analys har vi kommit fram till 2 strategier med 4-5 kategorier var. Av detta har vi dragit slutsatsen att lärarna i våra intervjuer är ganska klara över sin definition av det matematiska språket, men att det är svårt att förklara innehållet i det matematiska språket på ett kortfattat sätt. De använde sig alla av kommunikation av olika slag, i sin matematikundervisning, för att få elever att bygga upp sin förståelse av det matematiska språket. Det som tydligast skilde lärarna åt i sin introduktion och användning av det matematiska språket var användningen av ett visst begrepp och orsaken till det, utnyttjandet av medveten kommunikation mellan elever och insikten över kopplingen mellan konkretisering och det matematiska språket. Enligt en ny forskning (Olander, 2010) kan elever lättare tillägna sig vetenskapliga begrepp om de får diskutera begreppen med varandra och bygga upp ett interlanguage, ett så kallat blandspråk, mellan deras vardagliga språk och det vetenskapliga språket. Detta tillsammans med Löwings (2004, 2008) uppfattning om att konkretiseringen måste byggas upp med matematiska begrepp så att man senare kan använda konkretiseringen då matematiken blir alltför abstrakt har gett oss grunden till vårt resultat. Matematik behöver utgå från elevernas erfarenhetsvärld, matematikspråkets innebörd måste diskuteras fram mellan elever och mellan lärare och elever samt att det ska finnas koppling i språket mellan konkretiseringen av matematik till det abstrakta. Vad som vi också kommit fram till är att det formella matematikspråket ska finnas i klassrummet oavsett om man diskuterar, arbetar med lärobok eller konkretiserar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Jonasson, Jesper, and Marcus Turesson. "Är ett delat problem ett halvt problem? : En studie om hur elever i par arbetar tillsammans med matematiska problemlösningsuppgifter och hur kommunikationen används i arbetsprocessen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80134.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i par arbetar tillsammans med problemuppgifter och hur kommunikationen används inom arbetsprocessen. Under tidigare praktiker har det observerats hur elever, trots att de i många fall är placerade i par i klassrummet, oftast blir instruerade att arbeta enskilt under matematiklektionerna. Den insamlade emperin som resultatet grundar sig på utgörs av sex undersökningstillfällen där tolv elever placerade i par hade som mål att samarbeta med två problemuppgifter. Undersökningstillfällena observerades för att analyseras med hjälp av Pólyas teori om de fyra problemlösningsfaserna och utifrån sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att eleverna framför allt arbetar tillsammans för att skapa en förståelse för uppgifterna och för detta ändamål spelade kommunikationen en avgörande roll. Olika användningsområden för språket kunde även urskiljas och den kommunikation som visade sig skapa flest lärandetillfällen ses som ett ”delande” av information eleverna emellan. I kontrast till ”delandet” synliggörs även en typ av linjär kommunikation, där syftet blir att överföra ett färdigt budskap. Det visar sig också att eleverna ofta väljer att inte arbeta tillsammans eller kommunicera vid senare skeden av problemlösningsprocessen där skapande av plan och beräkningar ligger i fokus. I de fall där eleverna väljer att arbeta tillsammans inom dessa senare faser, används alternativa metoder snarare än operationella beräkningar för att lösa problemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Berg, Birgitta, and Marie-Therése Eriksson. "Likhetstecknet - Att öka förståelsen i förskoleklass med hjälp av Learning study metoden : Ett laborativt arbetssätt där till och med namn kan väga jämnt!" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9080.

Full text

Abstract:

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare kan erbjuda möjligheter för 6-åringar att vidga sin förståelse av likhetstecknets innebörd. Undersökningen är inspirerad av Learning Study metoden vilket är en metod som har sin utgångspunkt i variationsteorin. Barnens initiala förmågor analyseras före planeringen av undervisningen och det ger en uppfattning om barnens kunskaper. Utifrån det planeras lektionerna och de aspekter som är de mest kritiska för barnen lyfts och på så sätt utvecklas deras kunskap. Vår slutsats är att det är viktigt att arbeta utifrån ett variationsinriktat lärandeperspektiv. Barnen lyckas bra i de uppgifter där de får laborera med konkret material.
The purpose of this empirical study is to examine how teachers can provide opportunities for children aged 6 to extend their understanding of the equal sign. This study is inspired by the Learning Study method which is a method that has its origins in variation theory. By analyzing the children's initial abilities before planning our lessons, it gives us an idea of the children's knowledge. From there the lessons are planned and the aspects that are the most critical for the children are lifted and thereby develop their knowledge. Our conclusion is that it is important to work with variety oriented learning. The children are successful in tasks in which they are allowed to experiment with concrete materials.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Eriksson, Kristina. "Elever i särskilda utbildningsbehov och problemlösning. : En studie av elevers upplevelse och deltagande vid problemlösning i grupp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-58218.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits. Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp.
This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis. The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Matematiska textuppgifter och kommunikation'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles