Dissertations / Theses: 'Matematiskt lärande'

1

Carlsson, Sofia. "Elevers matematiska mindset : - En undersökning om elevers syn på matematiskt lärande." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-69697.

Full text

Abstract:

Vilket matematisk mindset skolelever har och hur de ser på matematiskt lärande har en betydande roll för vad de lär sig och presterar i matematiken. En elevs matematiska mindset behöver dock inte var helt statiskt eller helt dynamiskt utan kan inneha en viss variation. För att möjliggöra att lärare i framtiden kan arbeta för att eleverna ska utveckla ett helt dynamiskt mindset och på så sätt främja deras lärande syftar den aktuella studien till att bidra med ökad kunskap om olika aspekter av elevers mindset i ämnet matematik genom att undersöka på vilket sätt elevers matematiska mindset kan variera. Undersökningen har skett genom en kvantitativ enkätstudie där totalt 137 mellanstadieelever från åtta skolklasser har medverkat. Studiens resultat visar att elevers matematiska mindset kan variera både mellan och inom de tre komponenterna medfödd förmåga, ansträngning och misstag vilka tillsammans utgör ett matematiskt mindset. Framförallt visar variationen på att eleverna har ett högre dynamiskt mindset gällande komponenterna ansträngning och misstag jämfört med komponenten medfödd förmåga. I diskussionsavsnittet diskuteras bland annat att arbetet med sociomatematiska normer i klassrummen kan vara en påverkansfaktor till vilket matematiskt mindset eleverna har till de olika komponenterna.
The mathematical mindset of pupils affects the way they view mathematical learning which in turn affects their own learning and achievements. However, a pupil’s mathematical mindset is not necessarily fixed but can hold a certain variation. To enable teachers to help their pupils develop a growth mindset and, in that way, promote pupils’ learning, the present study aims to contribute with increased knowledge of various aspects of pupils' mathematical mindset by investigating in what way pupils' mindset can vary. For the survey, a quantitative survey has been used, in which a total of 137 pupils from one elementary school have participated. The result of the study indicates that pupils’ mathematical mindset can vary both between and within the tree components innate ability, effort and mistakes, which together constitutes a mathematical mindset. The variation shows that the pupils possess a more complete growth mindset in relation to the components effort and mistakes compared to the component innate ability. The discussion section discusses, among other things, that the work with sociomathematic norms in classrooms might be an influence on which mathematical mindset the pupils possess to the different components.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Holmgren, Anna, and Helena Palm. "Rutinsituationer: en plats för matematiskt lärande?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30181.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till matematiken i rutinsituationer. Rutinsituationerna vi valt är: blöjbyten/toalett, påklädning/avklädning, samt måltider. Vi har undersökt och observerat vilka möjligheter det finns för matematiken i de valda rummen. Vi har tittat på samspelet och kommunikationen mellan pedagoger och barn och hur matematiken kommer till uttryck.Variationsteorin och Bishops sex matematiska aktiviteter, har varit utgångspunkter för teoretiskt perspektiv och analytiskt verktyg. Läroplanen ligger till grund för ett livslångt lärande och ger riktlinjer för en pedagogisk verksamhet som ska stimulera barnens lust till utveckling och lärande. Studien genomförs på två förskolor i samma kommun och består av två moment: filmobservationer och fältanteckningar där vi har valt att studera insikter och vardagsmönster.Vår analys tyder på att rutinsituationer skapar utrymme och möjligheter för utveckling och lärande ur ett matematiskt perspektiv. Matematiska begrepp synliggörs i form av lärandeobjekt, dessa är exempelvis lägesord och klassificering. Resultatet visar att pedagoger ofta använder sig av olika matematiska begrepp i rutinsituationerna. Rummet och platsen är av stor betydelse för den pedagogiska miljön vid rutinsituationer. Genom observationer kunde vi se att det är skillnad mellan pedagoger och förhållningssättet till matematiken, samt hur de utnyttjar dessa rutinsituationer till ett lärandetillfälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gascon, Elisa, and Sara Ekelund. "Matematik och små barn : En studie i hur bygg- och konstruktionshörnor utformas för matematiskt lärande i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88342.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvägagångssätt hos pedagoger i förskolan när de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som är betydelsefulla för arbetet med matematik för små barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika småbarnsavdelningar på tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua två pedagoger på varje besökt avdelning och ställa frågor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och små barns lärande. Vi har även använt oss av observationer som metod, vilket har gått ut på att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjälp av fotografering. Efter att all data bearbetats presenterades resultatet i form av en sammanfattning av varje intervju samt en beskrivning av varje observerad miljö. Innehållet i intervjuerna har analyserats med hjälp av både Vygotskijs sociokulturella teori om barns psykiska utveckling och tidigare forskning. I resultatet har vi kunnat se att alla de intervjuade pedagogerna anser att det matematiska arbetet med små barn i förskolan handlar om vardagsmatematik och de betonar hur viktig pedagogens roll är. Vi har även kommit fram till att material och miljö är betydelsefulla faktorer i det matematiska arbetet med små barn. Andra faktorer som visat sig vara viktiga för små barns matematiska lärande är kroppsligt utforskande, samspel och lek. Allt detta har i sin tur synliggjort olika tillvägagångssätt för att utforma en matematisk bygg- och konstruktionshörna för de yngsta barnen i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Argus, Li, and Sandra Jensen. "Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32757.

Full text

Abstract:

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar. Syftet med detta arbete är att undersöka och pröva om vår idé med en interaktiv matematiksaga fungerar i praktiken. Vi vill även se om barnen uppskattar metoden. Samt att våga göra en helt ny aktivitet och att lära oss av våra misslyckanden och/eller framgångar. Dessutom utvecklar vi vår förmåga att dokumentera och analysera erfarenheter på ett vetenskapligt sätt. De frågor vi utgår från är: Vad har den interaktiva sagan för möjligheter och problem? På vilket sätt går det att beskriva ”barns lärande i matematik genom den interaktiva sagan”? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är aktionsforskning, dokumentation genom filmning och observation samt samtal med barnen. Utgångspunkterna är forskning kring interaktiva sagor, skönlitteratur, matematik i förskolan samt Skinners och Vygotskijs teorier. Resultatet är att den interaktiva sagan är möjlig att genomföra på de två förskolor vi har gjort undersökningen på, då barnen visar intresse och engagemang samt att de anser att sagan är rolig, fängslande och spännande. Några av de möjligheter vi finner är att barnen kan identifiera sig med karaktärerna och därmed leva sig in i sagan. Delaktighet och dominans bland barnen samt vår tydlighet kontra begrepp är några av problemen med sagan. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det går att förena en saga med matematiska uppdrag, där barnen får ta del av en lärandeprocess. Dock vet vi inte om barnen fortfarande besitter sitt lärande från den interaktiva sagan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Runberg, Johanna, and Rafnsson Elin Sahlin. "Visst kan jag räkna! : Elevers förutsättningar för matematiskt lärande i förskoleklass utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25107.

Full text

Abstract:

Inledning: Vi har valt att fördjupa oss inom ämnet matematiksvårigheter eftersom det finns beskrivet i litteraturen att elever som uppvisar matematiksvårigheter riskerar att få en negativ inställning till matematik. Det kan leda till att elever går miste om väsentliga kunskaper som i sin tur kan påverka lusten att lära även i andra ämnen i skolan. Att ha förmågan att matematisera innebär att kunna tänka, resonera och hantera matematik. Att matematisera är en förutsättning för att självständigt klara vardagen i dagens samhälle. En inverkande faktor på elevers inställning till matematik kan vara det sätt varpå lärare arbetar kring ämnet. Syfte: I den här studien syftar vi att undersöka elevers förutsättningar för matematiskt lärande i förskoleklass. Vi vill undersöka vilken koppling lärares användning av formativ undervisning har i mötet med elever som uppvisar matematiksvårigheter. Vi vill även ta reda på om lärare i förskoleklass upplever att de har tillräckliga kunskaper för att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sitt lärande. Vidare vill vi undersöka om de resurser som finns att tillgå och de lärmiljöer som omger elever som uppvisar matematiksvårigheter i förskoleklass utgör ett tillräckligt stöd i deras undervisning. Metod: Med hjälp av en kvantitativ undersökning redogör vi för de metoder vi använt för att få ett relevant urval för vår undersökning. Vi redogör för utformningen av den enkät vi skapat som ligger till grund för insamlandet av data kring vårt syfte och frågeställning och enkätens olika delar som vi sedan kodat och analyserat. Under metod presenterar vi även hur vi konstruerat missivbrev, brev till lärare i förskoleklass och urval av deltagare i studien. Resultat: Som sammanfattning kan sägas att lärarna som har deltagit i studien har en god tilltro till sin matematiska kompetens och sitt sätt använda sig av formativ undervisning. Lärarna beskriver vidare att de lärmiljöer som omger eleverna i förskoleklass, både den fysiska- och den psykosociala lärmiljön är relativt god och tillåtande och stimulerar elevernas matematiska förmåga. Något som framkommer i de svaren lärarna i studien har lämnat angående resurser i skolan visar ett relativt brett missnöje.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Dalemo, Birgitta, and Emma Norberg. "Matematik utomhus : Ett utvecklingsarbete för förskolebarn "läsa, skriva, räkna"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12393.

Full text

Abstract:

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar. Vi riktade in oss på områdena taluppfattning och matematiska begrepp som jämförelseord och lägesord. Genomförandet visade i denna barngrupp att deras uppfattning av matematik är att läsa, skriva och räkna. Barnen visade ett stort intresse och engagemang för aktiviteterna. Vår slutsats är att det krävs ett kontinuerligt arbete med matematik i förskolan för att befästa matematiska begrepp hos barnen samt att det är meningsfullt och engagerande att arbete med matematik utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Filipovic, Ivana, and Marta Krzyzanowska. "Vygotskij, var är du? : En läroplansanalys om huruvida det sociokulturella lärandeperspektivet synliggörs i läroplaner från 1969–2011." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95641.

Full text

Abstract:

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Davidsson, Johan, and Sarah Dufva. "Matematiskt lärande : En kvalitativ studie om förskollärares upplevelse av matematikundervisningen i lärmiljön med fokus på hallen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40404.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelse av matematikundervisningen i lärmiljön med fokus på hallen. Med fenomenologiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt genomför vi hermeneutisk tolkning av empirin utifrån intervjuer med förskollärare. För att kunna svara på vår forskningsfråga “Hur upplever förskollärare att de arbetar med matematikundervisning i hallen?” använde vi en halvstrukturerad kvalitativ intervju med temainriktad intervjuguide där sammanlagt sex kvinnliga förskollärare i åldern 35–45 år deltog. I tolkningarna gav kompetens, otydlighet och trygghet uttryck för hur matematiken i lärmiljöerna framträddes då den är förknippad med rutiner och förutbestämda regler. Det kunde således påverka barnens intresse och lust att lära sig matematik. I tolkningarna synliggjordes brister i arbetssätt, förhållningssätt och redskap i de planerade och oplanerade situationerna för hur de erbjöd samtal och upplevelser för barns matematiska lärande. I resultatet framträdde det även behov av variation och mer spontanitet hos förskollärarna för att låta barns intresse, nyfikenhet och sökande efter kunskap stimuleras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ahnlid, Gustav, and Damoon Nouparvar. "Matematiken och de språkliga utmaningarna : En studie på elever i årskurs 5." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43507.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att bidra med ökad kunskap om hur elever uppfattar språket i matematik. Närmare bestämt studerar vi språket i matematisk problemlösning. Vi har utgått från tre uppgifter med varierande svårighetsgrad både inom matematik och språk. I studien ingår det 42 elever i årskurs 5 från tre olika skolor. Eleverna fick två och två lösa tre olika textuppgifter från tre olika matematikböcker. Genom att studera hur eleverna löser uppgifterna samlade vi in den data som vi använde för vår analys. Vi delade in resultatet i fyra olika kategorier, avläsning av ord, missar viktiga ord, förstår ej ord och omläsning av uppgiften. Metoden vi använde oss av i vår studie var interaktionsanalys. Det vill säga att vi analyserade material eleverna arbetade med samt analyserade inspelade filmklipp av eleverna när de samarbetade för att lösa uppgifter vi delegerade. Vi har också använt begreppen proceduriell kunskap och konceptuell kunskap. Med hjälp av dessa kategorier och den valda metoden kunde vi ge svar på vår frågeställning: Hur påverkas eleverna av språket i matematikböcker när de utför en matematisk problemlösning? Vår studie visar att ord som elever inte har stöter på i vardagen blir en svårighet för eleverna. Ord som elever inte känner till kräver extra energi från elevernas sida för att klara av. Detta kan medföra krav på omläsning av ordet flera gånger av den enskilda eleven. Det i sin tur leder till att eleven måste ha fokus på att ljuda ordet och ta reda på ordets betydelse istället för att beräkna den matematisk problemlösningen. Vi kunde i studien se att elever bör använda sig av konceptuell kunskap kombinerat med proceduriell kunskap för att nå bästa resultatet. Många elever använde endast proceduriell kunskap vid mekaniska uppgifter. Det ledde till att eleven i vissa fall fick fel svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Bergstrand, Mattias. "Digitala verktyg i matematik : Elevers arbete med matematik i digitala verktyg." Thesis, Högskolan Dalarna, Matematikdidaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26882.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur elever använder det matematiska innehållet i olika digitala verktyg. För att få svar på detta har observationer och enkätundersökningar gjorts. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där användningar av digitala verktyg kan vara ersättande, förstärkande och transformerande. Resultaten visar att digitala verktyg kan vara ersättande i vissa avseenden och förstärkande eller transformerande i andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lindahl, Malin, and Camilla Lindström. "Det finns mönster när man dansar : En studie om hur förskolepedagoger utmanar barn matematiskt i samlingen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64147.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur pedagoger i förskolan utmanar barn matematiskt i samlingen. Studien genomfördes med hjälp av observationer samt ljudinspelning och anteckningar som stöd. Studiens resultat visar att interaktionen går från att vara mer individuell till att kräva mer samarbete. Interaktionen mellan pedagog och barn karaktäriseras av att pedagogen tar fram material och att pedagogen bekräftar och upprepar det barnen säger. Barnen utmanas i sitt matematiska tänkande genom att pedagogen ger barnen en konkret uppgift i ett konkret syfte, genom frågor och genom att pedagogen utvecklar uppgiften

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Kerekes, Klara. "Undervisning om växande geometriska mönster : En variationsteoretisk studie om hur lärare behandlar ett matematiskt innehåll på mellanstadiet." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-114480.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att analysera och beskriva hur lärare behandlar innehållet när de undervisar om växande geometriska mönster. Lärares handlingar och undervisning, där vissa aspekter av undervisningsinnehållet fokuseras och andra lämnas ofokuserade, ses som potential för förändringar i elevers erfarande av det undervisade innehållet. I studien analyseras vilka aspekter av innehållet växande geometriska mönster som är fokuserade i undervisningen. Centrala frågor i studien är vilka dimensioner av variation öppnar lärare upp och vad ges möjligt för eleverna att lära. Studien omfattar fyra lärare, deras undervisning om växande geometriska mönster och elever i klasser som är undervisade av dessa lärare. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 4-6. Fyra videofilmade matematiklektioner, en för varje lärare, där växande geometriska mönster behandlas utgör studiens data. Materialet har analyserats i fyra steg. Vid analysen användes variationsteori och variationsteoretiska begrepp. Resultatet visar att samtliga lärare behandlar det matematiska innehållet på ett sådant sätt att de åstadkommer, medvetet eller omedvetet, någon form av innehållsvariation. Beroende på vilka aspekter av växande geometriska mönster som varieras och hålls konstanta öppnas olika dimensioner av variation i undervisningen och eleverna erbjuds att erfara ett ämnesinnehåll med skilda innebörder. De öppnade dimensionerna av variation resulterar i konstitution av olika lärandeobjekt i de fyra lärarnas undervisning, trots att lärarna undervisar om samma matematiska innehåll. Tre av dessa lärandeobjekt kan relateras till innehållet växande mönster. Dessa lärandeobjekt benämns i studien som 1. Beskriva ett matematiskt mönster, 2. Fortsätta på redan påbörjat matematiskt mönster och konstruera egna matematiska mönster samt 3. Uttrycka generellt hur ett mönster växer med matematiskt symbolspråk. Två lärandeobjekt hör till annat matematiskt innehåll. Det identifierades fler skillnader än likheter mellan hur fyra lärare behandlar innehållet växande geometriska mönster. En av likheterna är att samma variationsmönster iscensätts i olika lärares undervisning. En annan likhet är att flera lärare öppnar samma dimension av variation. Däremot skiljer sig sättet att öppna en och samma dimension av variation åt i de olika lärares undervisning när olika aspekter i en och samma dimension varieras. Det kan bidra till att eleverna förstår samma ämnesinnehåll på olika sätt. Vissa lärare öppnar fler dimensioner av variation än andra vilket kan bidra till en större möjlighet till elevernas lärande. I vissa klasser är det lärare som riktar elevernas uppmärksamhet mot en aspekt genom att variera värden inom aspekten. I andra klasser är det elever som öppnar en dimension av variation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Malmberg, Nore. "Kortspel, mer än bara ett tidsfördriv? : En fallstudie om gymnasieelevers resonemang vid spel av ett kortspel med matematiskt innehåll." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264416.

Full text

Abstract:

Studier har visat att det i den traditionella undervisningen i matematik råder brist på förutsättningar för eleverna att utveckla sin resonemangsförmåga på ett betydande sätt (Sidenvall, Lithner och Jäder, 2015; Tranbeck, 2010; Jäder, 2015). Denna brist har identifierats som en av anledningarna till att elever har det svårt på matematikutbildningar på högskolenivå (Lithner, 2011). Detta har lett till att alternativa arbetssätt har undersökts med avseende på hur de främjar elevernas användning av resonemangsförmågan (Liljekvist, 2014; Brunström, 2015). Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelevers resonemang ser ut och vad de innehåller när de spelar spel med matematiskt innehåll från gymnasiets matematikkurser. En förståelse för detta kan bland annat möjliggöra en utvärdering av denna typ av spels relevans inom matematikundervisningen på gymnasialnivå. I denna studie studeras två gymnasieelevgruppers resonemang när de spelar ett kortspel som har ett matematiskt innehåll. Två strukturerade innehållsanalyser tillämpas i denna studie. Den första tillämpar kategorier som skapats utifrån tre olika ramverk för resonemang medan den andra utgår ifrån kategorier för ingenjörsmässiga förmågor som valts ur Conceive Design Implement Operate (CDIO) syllabus. Resultatet visar att ett flertal olika former av resonemang och ingenjörsmässiga förmågor förekommer bland elevernas resonemang. Det vanligaste är att eleverna i sina resonemang tillämpar kunskaper om generella matematiska regler och samband på ett imitativt sätt och resonemanget behandlar även samspelet mellan två variabler. Andelen kreativa resonemang var dock fortfarande högre i denna studie än i tidigare genomförda studier. Elevernas resonemang visar vidare främst på ingenjörsmässiga förmågor relaterat till initiativförmåga och beslutsfattning under osäkerhet. Utifrån resultatet görs bedömningen att det spel som studeras i denna studie är att betraktas som relevant för tillämpning inom matematikundervisningen, med några begränsningar. Mer generellt visar resultatet att när spel av den typ som studerats i denna studie används visar eleverna upp resonemangsförmågan på ett nyanserat sätt och även ingenjörsmässiga förmågor framkommer.
Studies have shown that in the traditional forms of mathematics education there is a lack of opportunity for students to improve their reasoning ability in a meaningful way (Sidenvall, Lithner och Jäder, 2015; Tranbeck, 2010; Jäder, 2015). This flaw has been identified as one reason for why students have troubles following the mathematics education at university level (Lithner, 2011). This has led to alternative methods being studied in regard to how they provide opportunities for the students to utilise their reasoning ability (Liljekvist, 2014; Brunström, 2015). The purpose of this study is to examine what the students’ reasoning looks like and its content when they play a game with mathematical content in high school mathematics courses. Understanding this can, among other things, enable an assessment of how relevant this type of games is for use in high school mathematics education. In this study, two groups of high school students reasoning are observed when they play a card game that has mathematical content. Two structured content analyses are used in this study. The first one applies categories that have been created through the combination of three other frameworks, while the second one applies categories of engineering skills that have been selected from Conceive Design Implement Operate (CDIO) syllabus. The result shows that many different forms of reasoning and engineering skills were present in the students’ reasoning. It is most common that the students’ reasoning incorporates knowledge of general mathematical rules and relations in an imitative way that also includes the interaction between two variables. The proportion of creative reasoning was higher than those found in previous studies. Furthermore, the students’ reasoning mostly reveals engineering skills related to taking initiative and decision making under uncertainty. With regards to the result the assessment is that the game that was studied in this study can be regarded as relevant for use in mathematics education, with some limitations. More generally, the result shows that when games of the type that has been studied here are used the students show the ability to reason in a nuanced way and engineering skills are also present.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Grip, Malte. "Matematiska resonemang och formell matematik i gymnasieskolan." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301600.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsens syfte har varit att mäta gymnasieelevers förmågor inom matematisk bevisföring. Förmågan att kunna följa och bedöma matematiska resonemang är enförmåga som ska utvecklas i gymnasiets samtliga matematikkurser. Att kunna föra och följa matematiska resonemang är inte bara en förmåga som ska utvecklas enligt styrdokument utan även en förutsättning för fortsatta studier inom matematik. Frågeställningarna i den här undersökningen var inriktade på två frågor. Den ena fråga när ”Vilken förmåga har elever att tolka matematiska symboler och resonemang när dehar läst matematik 5?”. Den andra frågan är ”Hur ser elever på matematiska bevis ochhur bedömer de ett bevis?”. Metoden som användes var en tematisk analys där empirin hämtades in genom enkäter som elever som läst färdigt matematik 5 fick besvara. 33 elever medverkade från en skola i Stockholmsområdet. I enkäten svarade över 80 % av eleverna att de var bekväma med att tolka matematiska symboler. Dock så har en del elever uttryckt att användningen av matematiska symboler och tecken ledde till att de ogillade resonemanget som fördes. Dessutom använde sig respondenterna av ett informellt matematiskt språk i sina svar som tydde på att vissa begrepp inte var befäst kunskap. Det här ledde till slutsatsen att eleverna som deltog i studien har en underutvecklad förmåga att tolka matematiska symboler och resonemang. Resultaten visar även att det finns en utbredd syn på bevisföring där exempel värderas högre än deduktiva bevis. Det här indikerar att det finns en kunskapslucka när det kommer till att bedöma matematiska bevis och resonemang.
The purpose of this thesis was to measure the abilities of upper secondary school students in the area of mathematical proofs. The ability to follow and judge mathematical reasoning is an ability that is supposed to be developed in all mathematics courses in upper secondary school. To be able to conduct and follow mathematical reasoning is not just an ability that is a part of the curriculum but it is a prerequisite for higher studies in mathematics. There were two questions that this report aims to answer. The first one i ”What abilities do students have when it comes to interpreting mathematical symbols and reasoning after they have taken the course matematik 5?”. The second question is ”What views do students have on mathematical proofs and how do they judge a proof?”. The method used was thematic analysis where the data was gathered through a survey for students who had finished the coursematematik 5. There were 33 responses from students at a school in the Stockholm area. Over 80% of the responding students stated that they felt comfortable with interpreting mathematical symbols. However som of the students expressed that the usage of mathematical symbols and notation led to that they disliked the argument that was being made. Respondents also used an informal mathematical language i their answers which indicates that some concepts were not consolidated knowledge. This led to the conclusion that the students who participated in this study have an underdeveloped ability to interpret mathematical symbols and reasoning. The results also showed that there is a widespread view on mathematical proving where examples are valued higher than deductive reasoning. This indicates that there is a knowledge gap when it comes to judging mathematical proofs and reasoning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ölund, Marie. "Att utveckla lärandet i matematik : En studie i hur lärare genom sin undervisning utvecklar elevers lärande i grundskolans tidigare år." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122679.

Full text

Abstract:

The most important influencing factor in student learning is the teacher. It is not so much what the teacher does, but what the teacher makes his students to do that is important. That is what this study investigates. Which workingmethods are used and how are they varied? It also investigates how formative assessment is used in practice. Which formative elements can be found in the teachers practice and what methods are used? As data collection methods interviews, classroom observations and a student questionare have been used. The results shows that teachers who vary their working methods and who use interactive methods have more positive pupils. The result also shows that the teachers use formative assessment but in varied extent. No teaching method can safely be said to be the best but one thing is certain - varied teaching promotes pupils learning!

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Österholm, Magnus. "Läsa matematiska texter : Förståelse och lärande i läsprocessen." Licentiate thesis, Linköping University, Linköping University, Applied Mathematics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-5679.

Full text

Abstract:

Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på läsprocessen, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just matematiska texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande.

De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck.

Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll.

Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska innehållet verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt.

I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler.

Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Orrell, Maria. "Lekens betydelse för barns matematiska lärande : Pedagogers uppfattningar om vilken betydelse leken kan ha för barns lärande av matematik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28326.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagoger i förskolans uppfattningar om lekens betydelse för barns matematiska lärande. Detta har gjorts genom sex intervjuer med sammanlagt sju pedagoger verksamma i sex olika förskolor i tre olika kommuner. Tidigare forskning har visat på hur barnen lär sig i och av leken, och att det i leken finns många möjligheter att göra matematiska upptäckter. Det finns i lek och vardagliga situationer många möjligheter för barnen att spontant använda sig av matematiska begrepp. Forskare menar också att pedagoger behöver finnas med i barnens lek för att stödja dem och kunna rikta deras uppmärksamhet mot olika lärandeobjekt. Resultatet i denna studie visar precis som tidigare forskning på lekens vikt för barnens lärande och pedagogerna som deltagit berättar om hur barnen i vardagliga situationer och lekar kan stöta på många tillfällen där de kan lära sig matematik, samt att pedagogerna finns där som ett stöd för barnen där de kan utmana barnen i deras matematiska tänkande och därmed lärande. Pedagogerna i denna studie anser att matematiken är något som ständigt finns med i barnens vardag och de flesta av dem försöker ta tillvara de tillfällen som uppstår att stödja barnen i deras matematiska lärande.

Godkännandedatum: 2016-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Näslund, Elin, and Svärd Camilla Bengtsson. "Elevers metakognitiva kunskaper i matematik : En enkätstudie kring elevers medvetenhet om sitt matematiska lärande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15165.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program.
The purpose of this study is to investigate students' motivation and metacognitive knowledge in mathematics. We have investigated the attitude students in first grade in high school have towards mathematics, students' awareness of how they learn mathematics best, and how students view their learning and what they do to affect their learning. In our study we also analyzed the differences or similarities between boys and girls and between students at a vocational program or an academic program in high school. We have used quantitative research methods and structured surveys. Conclusions and results we have been able to draw is that the attitude towards mathematics as a subject is negative and the study's results indicate that there are no major differences between students in vocational and academic programs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Pebes, Eleni, and Sofie Palm. "Fysmatte : En studie om matematiska samtal vid fysisk matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42656.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om fysisk aktivitet integrerat i matematiken och om hur matematiska samtal visar sig vid fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete är att studera effekten av att integrera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi vill även synliggöra hur de matematiska samtalen visar sig vid de fysiska matematiklektionerna. Arbetet tar sitt avstamp i följande frågeställningar: Hur visar sig matematiska samtal vid fysisk matematik? Och Hur kan fysisk aktivitet användas som ett stöd för eleverna vid lösningen av en matematikuppgift? Studien är genomförd på två skolor i en mellanstor stad i Sverige, populationen är 44 elever i årskurs 4 och 5. Fyra fysiska matematiklektioner är genomförda på två olika skolor vilket har medfört sammanlagt åtta fysiska matematiklektioner. Dessa är filmade och analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Filmerna har delats upp i olika kategorier som uppkom genom analysarbetet för att få en överblick över resultatet. För att illustrera resultatet har tre filmer transkriberats. Detta för att illustrera resultatet. Resultatet visar att fysisk matematik möjliggör för matematiska samtal. Matematiska samtal visar sig då eleverna använder resonemangsförmåga, kommunikationsförmåga och begreppsförmåga. Elever får möjlighet att föra olika matematiska samtal vid de fysiska matematiklektionerna. Resultatet visar även att fysisk aktivitet kan vara ett stöd vid lösningen av matematiska uppgifter eftersom att eleverna koncentrerar sig och använder det laborativa materialet samt kroppen som ett hjälpmedel. Ett annat resultat som framkommer i denna studie är att eleverna höll fokus på uppgiften direkt efter ett fysiskt moment genomförts. Som avslutning i arbetet lyfter vi didaktiska implikationer och hur lärare kan använda sig av fysisk matematik i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Balan, Andreia. "Uppfattningars betydelse för lärande : En studie av några gymnasieelevers matematiska förmågor och uppfattningar om matematik." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1777.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nilsson, Lisa, and Mikaela Kalitta. "Matematiska förmågor och kooperativt lärande." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40532.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att genom befintlig forskning undersöka på vilket sätt elever kan utveckla de fem matematiska förmågorna - kommunikations-, resonemangs-, begrepps-, metod- och problemlösningsförmågan - genom kooperativt lärande samt synliggöra elevers perspektiv av denna metod. Kooperativt lärande är en metod som bygger på sociala interaktioner där uppgiften ska leda till ett gemensamt mål. Genom sökningar i olika databaser analyserades och sammanfattades 12 olika vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att kooperativt lärande har en positiv inverkan på fyra av de fem matematiska förmågorna (undantag för metodförmågan som tas upp i diskussionen) hos elever om samarbetet fungerar som det ska samt att majoriteten av eleverna finner metoden positiv och givande. Många elever menar att det är en fördel att kunna diskutera och resonera tillsammans med sina klasskamrater när de fastnar på en uppgift, vilket är en stor del av det kooperativa lärandet. Däremot anser en del elever att ljudnivån i klassrummet kan öka när man arbetar i grupp, vilket kan leda till att det blir svårt att koncentrera sig. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig för att metoden ska fungera på ett gynnsamt sätt, läraren ska finnas som stöd genom att lyssna aktivt och ställa följdfrågor, för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin språkliga kompetens. Även gruppkonstellationerna är av yttersta vikt för att få en så lärorik undervisning som möjligt, det är viktigt att alla i gruppen deltar och att man har ett ömsesidigt beroende i gruppen, vilket är en av grundprinciperna inom kooperativt lärande. Däremot påvisar resultatet att gruppsammansättningar är en svår uppgift och att det inte finns tillräckligt med forskningsmaterial för att kunna ge konkreta rekommendationer för hur man som lärare ska sätta ihop grupper på bästa sätt, därför har relationen mellan lärare och elev stor betydelse. Läraren måste känna eleverna för att kunna göra så bra grupper som möjligt, som i sin tur ska kunna arbeta kooperativt, för att alla elever ska utveckla sina matematiska förmågor. I början av läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det klart och tydligt att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Ordet kooperativt lärande står däremot inte skrivet och läroplanen är tolkningsbar, men ett sätt att tolka den är att eleverna ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor genom just kooperativt lärande. Som framtida lärare är det relevant att undersöka det kooperativa lärandet för att veta hur man ska arbeta med denna metod för att ge eleverna optimala förutsättningar till att utveckla sina matematiska förmågor. Som ett avslut på denna kunskapsöversikt diskuteras resultatet utifrån forskningsartiklarna och personliga erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning samt frågor i relation till vårt resultat som skulle kunna vara intressanta att undersöka i framtida studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Nilsson, Eva, and Ing-Marie Svärd. "Matematisk medvetenhet i förskolan : En studie om hur arbetslag använder matematik i verksamheten." Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6965.

Full text

Abstract:

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.

Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.

Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.

Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Karapetyan, Sona. "Matematik i ateljén : En didaktisk studie om förskollärares arbete med barns matematiska lärande i skapande aktiviteter." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23607.

Full text

Abstract:

Det moderna samhället ställer höga krav på barns matematiska kunskaper och uppfattningar vilket lägger ett stort ansvar på dagens förskola. Detta leder till att matematik blir ett ämne som uppmärksammas mycket i förskoleverksamheten och därmed uppstår det ett behov av nya lärandemetoder inom detta ämne. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare arbetar med barns matematiska lärande utifrån skapande aktiviteter. Studiens frågeställningar baseras på området kring barns matematiska lärande och utveckling under skapande aktiviteter. Två intervjuer har utförts med två förskollärare och tre observationer utförts med en förskollärare i en förskola för att komma fram till resultatet. Empirin har samlats in och analyserats utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter och scaffolding-aspekter utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på lärarrollen, det vill säga vilka förhållningssätt förskollärare visar och vilka didaktiska val de gör i aktiviteterna för att stödja barns matematiska lärande. Resultatet av denna studie visar att skapande aktiviteter i förskolan är en viktig insats för barns matematiska lärande och utveckling i och med att skapande aktiviteter har goda förutsättningar för att främja barns matematiska kunskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Centervall, Maja. "Matematik i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskolläraren kan synliggöra ett matematisk lärande hos barnen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32310.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare synliggör sitt arbete med matematik i förskolans verksamhet. Frågeställningarna i denna studie besvarar förskollärarna hur de synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Studien bygger på tidigare forskning och kvalitativ metod i form med insamlat data från aktiva förskollärare. Utgångspunkten är Vygotskijs teori och det insamlade materialet har analyserats utifrån teorin det sociokulturella perspektivet. Detta perspektivet är vald för att få en förståelse för hur förskollärarna arbetar med matematiken. Resultatet i studien visar att de kompetenta förskollärarna använder matematiken i planerande och oplanerade aktiviteter för barnen. Resultatet påvisar även att det är förskollärarnas ansvar att väcka en nyfikenhet hos barnen för att göra matematiken spännande och lustfylld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Kollberg, Jonas. "Matematik, IT och lärande." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4904.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Delbanco, Elisabet, and Josefin Tell. "Kooperativt lärande och matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35285.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en överblick över aktuell forskning om vad som krävs för att kooperativt lärande ska bidra till framgångsrik matematikundervisning. Det kooperativa lärandet är ett arbetssätt som bygger på att man lär sig tillsammans med andra i grupp. Vi har velat få en djupare förståelse för vilka faktorer som är avgörande i undervisning där metoder för kooperativt lärande tillämpas samt se om arbetssättet har bidragit till bättre resultat hos eleverna. För att kunna svara på vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser och facktidningar. De funna artiklarna som har varit av relevans för oss har noga studerats, analyserats och sammanställts i en tabell (bilaga 1). Resultatet visar hur viktigt det är att implementera kooperativt lärande för att arbetssättet ska vara effektivt. Det visar även att gruppsammansättning spelar en avgörande roll för att arbetssättet ska vara utvecklande för lärandet. Utöver detta presenteras i resultatet lärarens och elevernas roller i det kooperativa klassrummet samt studier som undersökt skillnaden mellan pojkars och flickors resultat efter att ha arbetat med kooperativt lärande. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vårt framtida yrke och förslag ges på vad som kan undersökas i vidare studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Larsson, Daniel, and Erik Palm. "Matematik och Entreprenöriellt Lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32806.

Full text

Abstract:

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken. Vi kunde dra slutsatsen att det finns insikter hos lärarkåren om hur EL och matematik framgångsrikt kan kombineras, men också att det fortfarande florerar en osäkerhet angående både definition och arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Juhlin, Jennifer, and Erika Karomäki. "Barns matematiska lärande på förskolegården : En studie om förskollärares beskrivningar av barns matematiska lärande på förskolegården." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30965.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares tankar kring utomhuspedagogik på förskolegården och hur förskollärare beskriver barns matematiska lärande på förskolegården. Syftet är även att synliggöra hur förskollärare beskriver sin roll för barns matematiska lärande på förskolegården och vilken betydelse förskolegårdens material och utformning har för barns matematiska lärande. Studiens metod är kvalitativ. Studiens resultat visar utomhuspedagogiken uppfattas som något positivt, men att förskolegården ofta inte ses som en miljö för planerade matematiska aktiviteter. Det framkommer även att det är personalens medvetenhet som är viktig för barns matematiska lärande, och att förskolegårdens miljö kan påverka det matematiska lärandet. Slutsatsen påvisar förskollärarnas skillnader och likheter i sina svar kring utomhuspedagogik och matematiskt lärande på förskolegården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Eriksson, Alexandra, and Brakel Ida van. "Matematik och matematiksvårigheter : Hur lärare arbetar i förskola och skola för att stimulera barns lärande i matematik." Thesis, University West, Division for Educational Science and Languages, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1502.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik. Metod: Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken lärare, tre specialpedagoger, tre lärare mot förskolan och tre lärare mot grundskolans tidigaste år. Alla informanter arbetar i samma kommun men vid sex olika arbetsplatser. Resultat: Matematik är ett ämne som alla informanter anser vara viktigt. Lärarna beskriver sitt arbete utifrån sina olika yrkeskategorier och generellt skiljer sig inte arbetssättet mellan ordinarie undervisning och den man tillämpar vid svårigheter. Matematikundervisningen bör enligt informanterna innehålla konkret och/eller laborativt material. De flesta förespråkar att man som lärare skall kontrollera var barnet befinner sig i sin utveckling för att undervisningen skall ske på barnets nivå. Det finns dock delade meningar om hur matematiksvårigheter visar sig och vad det kan bero på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ljunglöv, Robin. "Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69260.

Full text

Abstract:

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Danielsson, Magnus. "Det matematiska köket : Hur skapas förutsättningar för barns matematiska lärande?" Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29122.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Hahlin, Peter. "Matematiska tävlingar och motivation i lärande." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-93266.

Full text

Abstract:

Matematikundervisningen i skolan är något som alltid har intresserat mig, speciellt efter ensnart färdig utbildning som civilingenjör och lärare. Efter att jag tagit del av diverse rapportervittnandes om sämre resultat på de nationella kursproven i matematik är det därför av intresseatt fördjupa sig inom detta område. Detta examensarbete ämnar vara en del i arbetet med attutveckla en bättre matematikundervisning.Då vi lever i en alltmer digitaliserad vardag där ungdomar spenderar alltmer tid uppkopplademed spel och kommunikation och då jag studerat vikten av att involvera användarna iutvecklingen av system faller det sig naturligt att försöka integrera dessa naturliga drivkrafteräven i skolan. Detta arbetes uppgift har varit att översiktligt sammanställa några av de störstamatematiska tävlingarna och spelen i Sverige, både fysiska och digitala, samt sammanställarelevant nutida forskning gällande systemutveckling. Jag har även utvecklat ett egettävlingsförslag. De främsta metoderna har varit litteratur- och rapportstudier, diskussion medpå området insatta personer samt två större enkätundersökningar.Arbetet har resulterat i en sammanställning av flera stora tävlingar och spel, både digitala ochfysiska, samt en god sammanställning av fakta relevant för tävlingsutveckling, både vad gällerproblem, system och struktur. Det har dessutom utvecklats ett förslag på en digitalmatematiktävling. Syftet har varit att finna nya idéer att utveckla vid arbetet med en bättrematematikundervisning. Förslaget som har uppkommit är därför att mer översiktlig karaktäroch har därför varit svårt att utvärdera fördjupat. Vad man kan säga är dock att min tävlinginte har fått det genomslag jag hoppades på då enbart två personer deltog i tävlingen. Dekommentarer som inkommit, bland annat via diskussioner med dessa deltagare, samt deresultat jag erhållit från bland annat enkätundersökningarna anser jag dock vara mycketrelevanta vid en vidareutveckling av detta projekt.
The teaching of mathematics has always interested me, especially after studies in engineeringand teaching. This genuine interest, together with the fact that Swedish students achieveworse grades in mathematics than for many years, is the reason why I wanted to immersemyself in this area. I hope, with this project, to make a contribution to the development of abetter education in mathematics.Living in an online world where youths spend lots of time with computer games andcommunication and having knowledge of the importance of involving users into the process ofdeveloping new systems, I found it interesting to integrate these natural driving forces intoeducation. This project has briefly compiled the biggest competitions in mathematics but alsocontemporary research, relevant to my subject, in system development. According to thesestudies, I have also designed a digital competition in mathematics and problem solving. Themain methods have been studies of different literature, communication with informedindividuals and two bigger surveys.My proposal to a competition has only been a pilot and is therefore hard to evaluate deeply.The fact that only two students participated is of course a failure but despite this I foundcomments and results from mainly the surveys very useful when developing biggercompetitions and new material to the teaching of mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Ademi, Shpetim, and Mohamed Camara. "Matematisk problemlösning för ett kollaborativt lärande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31547.

Full text

Abstract:

Detta arbete utgår från det didaktiska problemområdet matematisk problemlösning i matematikundervisningen och riktar sig främst till verksamma lärare och lärarstuderande. Aktuella styrdokument betonar att problemlösning i matematikundervisningen är ett centralt innehåll och en förmåga som elever ska utveckla. Matematisk problemlösning ska som mål och medel stimulera utvecklingen av övriga matematikförmågor och det ömsesidiga samspelet mellan förmågorna och det centrala innehållet bidrar till en komplex och oftast en krävande lärandeprocess för elever och andra matematikstuderande. Genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt korresponderande analysmetoder syftar denna projektstudie till att undersöka huruvida matematisk problemlösning i grupp kan bidra till skapandet av olika lösningsstrategier. Med utgång i tidigare forskning och teoretiska ramverk har adekvata analysverktyg utarbetats i syfte att studera spåren av deltagargruppernas matematiska problemlösningsförmåga samt spåren av de kommunikativa processer som synliggörs då deltagarna arbetar med problembladen i grupp. Analys av det sammanställda resultatet från deltagargruppernas bidrag tyder på att framgångar i matematisk problemlösning i grupp tycks innebära att matematikbegreppen kommuniceras med flera olika uttrycksformer. Arbetet mynnar slutligen ut i förslag på tänkbara undersökningar som skulle kunna fungera som ett komplement till detta arbetes resultat och slutsatser.
This report is based on the didactic problem area mathematical problem solving in mathematics teaching and is targeted primarily at active teachers and teacher students.Current curriculum and syllabus emphasize that problem solving in mathematics teaching is a central content and an ability that students are to develop. As a goal and a means mathematical problem solving is to stimulate the development of other mathematical abilities and the mutual interaction between the abilities and the central content contributes to a complex and usually a demanding learning process for mathematics students. Through qualitative and quantitative research methods and corresponding analytical methods, this project study aims at investigating whether mathematical problem solving in groups can contribute to the creation of different solution strategies. Based on previous research and theoretical frameworks, adequate analysis tools have been developed to study the traces of the participants' mathematical problem solving abilities and the traces of the communicative processes that are visualized when the participants work with the problem sheets in groups.Analysis of the compiled result from the contribution of the participant groups indicates that successes in mathematical problem solving in groups seem to mean that mathematical concepts are communicated with several different forms of expressions. The report finally ends in proposals for possible studies that could serve as a complement to the results and conclusions of this report.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nilsson, Åsa, and Veronika Svanberg. "Förskollärarnas strategier och förutsättningar för att stötta förskolebarns matematiska lärande : En intervjustudie om förskollärarnas tankar kring matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39231.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram förskollärarnas uttalande om matematik. Kan deras erfarenheter från barndomen ha en betydelse för hur de arbetar med matematik i deras yrke som förskollärare. Även höra hur förskollärarna stöttar och utmanar barn utifrån deras individuella kunskapsnivå både i planerade aktiviteter men också i vardagssituationer. Genom syftet har följande forskningsfrågor dykt upp: Hur upplever förskollärarna sina tidigare matematiska erfarenheter? Vad anser förskollärarna om hur deras tidigare matematiska erfarenheter har för betydelse för deras undervisning, idag? Hur resonerar förskollärare kring utmaning och stöttning i barns kunskapsutveckling inom matematiklärande i förskolans verksamhet? Problemområdet i studien utgår från att tidigare forskning som i största del är utomnordisk forskning nämner att pedagoger inte har tillräckligt med kunskap inom matematik, vilket leder till att de inte kan stötta barnen med de grundläggande kunskaperna inom matematik. Medverkande i studien är sju förskollärare från totalt två förskolor, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vi har analyserat utifrån en hermeneutisk ansats. Genom vår förförståelse av deltagarnas uttalande har vi sedan tolkat uttalandet och därefter skapat en ny förståelse. Resultatet från studien är att förskollärarna har olika erfarenheter från deras barndom och en del anser sig dåliga på matematik. Förskollärarnas erfarenheter har påverkat dem positivt i deras undervisning inom matematik. De anser att det är viktigt att stötta och utmana varje barn utifrån deras individuella kunskapsnivå och att det är lättast att göra i vardagssituationer med enskilda barn. Slutsatsen belyser att det är viktigt att vara medveten om barns individuella kunskapsnivå för att kunna stötta och utmana dem. Samt att erfarenheter och verktyg bidrar till nytt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ahmed, Venus Shehab. "Flerspråkighet och lärande i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34468.

Full text

Abstract:

Mitt arbete om flerspråkighet och lärande i matematik handlar om faktorer som påverkar andraspråkselever när de lär sig matematik. Genom studier av tidigare forskning har jag funnit en rad faktorer som påverkar dessa elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematik- undervisningen. Som en röd tråd genom mitt arbete går tanken att såväl språk- som ämnesinlärning bäst sker i samarbete med andra i ett socialt sammanhang. Det finns många hinder som andraspråkselever ska övervinna för att lyckas i matematik. Elevernas kulturella och språkliga bakgrund har en stor betydelse. De ska tillägna sig ett matematikspråk som kan skilja sig mycket från det de är vana vid. I mitt arbete visar jag också på att det finns stora kulturella skillnader i matematikspråket. Jag betonar också betydelsen av få undervisas på sitt modersmål tills andraspråket kan användas kognitivt. Dessa slutsatser bekräftas av en enkät som andraspråkselever har besvarat liksom av intervjuer med berörda matematiklärare. I takt med att andelen andraspråkselever ökar, ökar även kraven på att alla lärare skall arbeta med både språk- och kunskapsutveckling. I mitt arbete ger jag flera förslag på hur en effektiv inlärningsmiljö för andraspråkselever kan se ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jäder, Jonas. "Elevers möjligheter till lärande av matematiska resonemang." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118094.

Full text

Abstract:

En av anledningarna till varför elever har svårigheter med matematik i skolan är att utantillinlärning utgör grunden för utbildningen för många av eleverna. Procedurella och konceptuella kunskaper behövs för att skapa en bred matematisk kompetens. Eleverna lär sig bara det som de får en möjlighet att lära sig, vilket innebär att de möjligheter till lärande som erbjuds eleverna i skolan måste beaktas. Ett väletablerat ramverk som gör det möjligt att analysera de resonemang som krävs för att lösa läroboksuppgifter samt de resonemang som används av eleverna vid uppgiftslösning har använts för att undersöka möjligheterna att lära sig resonera matematiskt. Genom att använda ramverket möjliggörs en mer förfinad diskussion av vilken typ av kunskap som används av eleverna. Ramverket skiljer på kreativa matematiska resonemang, där en lösning måste skapas av eleven, och imitativa resonemang som bygger på utantillinlärning eller imitering av en tillgänglig lösningsalgoritm. Möjligheterna att lära sig beror på klassrummets normer som har förhandlats fram mellan elever och lärare. Dessa normer påverkas i sin tur av flera faktorer. I denna avhandling diskuteras läroboken, både som en, av flera bilder, av undervisningen och utifrån hur den används i klassrummet, samt elevernas uppfattningar om matematik. I avhandlingen ingår tre studier. Den första studien består av en analys av uppgifterna, med avseende på kraven på resonemang, i läromedel från tolv länder, i fem världsdelar. I den andra studien har elevers resonemang då de arbetar med uppgifter från läroboken i klassrummet analyserats. I den tredje studien används en tematisk analys för att undersöka de uppfattningar som eleverna visar upp, vilka sedan kopplas till de resonemang som används. Resultaten visar att läroböckerna från tolv olika länder har en liknande andelen uppgifter som kräver att eleverna använder kreativa matematiska resonemang. I genomsnitt krävde ungefär var tionde uppgift ett mer genomgripande kreativt matematiskt resonemang. Resultaten visar även att elever i den svenska gymnasieskolan främst löser de första, lättare uppgifterna, där andelen uppgifter som kräver ett kreativt matematiskt resonemang är lägre. Eleverna använder också i stor utsträckning imitativa resonemang. Möjligheterna för elever att träna sig på kreativa matematiska resonemang verkar utifrån mina resultat vara begränsade. Då elever guidar varandra genom uppgiftslösning verkar det som att fokus främst ligger på att komma fram till ett svar som överensstämmer med facit. Inte heller då elever får hjälp av en lärare verkar möjligheter till annat än imitativa resonemang skapas. Eleverna indikerar dessutom uppfattningar om att matematiska uppgifter i de allra flesta fall ska kunna lösas genom ett imitativt resonemang och att utantillinlärning därför bör vara en central del av undervisningen. Lärarens roll i klassrummet är viktig för att skapa och utveckla de gemensamma klassrumsnormerna. Stor vikt bör läggas vid vilka uppgifter och vilka läromedel som används i undervisningen. Även elevernas sätt att arbeta i klassrummet måste beaktas i relation till möjligheterna till lärande, och den matematiska förståelsen bör spela en större roll.
One of the main problems with learning difficulties in mathematics is that rote-learning becomes the very foundation of mathematics for many students. Procedural as well as conceptual knowledge is needed to build a broad mathematical competence. Students learn only what they get an opportunity to learn, which means that we must consider what opportunities to learn are given to school students. For the purpose of exploring what opportunities are available to learn to reason mathematically, a well established framework is used to analyze the reasoning required by textbook tasks as well as the reasoning used by students. The framework was used to refine the discussion of what type of knowledge is used by the students. Application of the framework distinguishes between creative mathematical reasoning, where a solution has to be created by the student, and imitative reasoning which is based on rote learning or following an existing template. Opportunities to learn depend on the classroom norms that have been negotiated between students and teacher. These norms are influenced by several factors. This thesis deals with the textbook, both as one of several pictures of the education, and in terms of how it is used in the classroom, as well as students’ beliefs about mathematics. There are three studies included in the thesis. In the first study, tasks in mathematics textbooks used in secondary school around the world are analyzed concerning the reasoning requirements. For the second study an analysis of students reasoning during textbook task solving in the classroom has been conducted. In the third study a thematic analysis has been used to explore students’ beliefs about mathematics and relate these beliefs to the reasoning used. Results from analyzing textbooks from twelve different countries paint a similar picture when it comes to the proportion of tasks requiring students to use creative mathematical reasoning. On average, only every tenth task required creative mathematical reasoning to a greater extent. Furthermore, students in the Swedish upper secondary school level mainly focus on solving the easier, earlier tasks and also mainly use imitative reasoning. Opportunities for students to use creative mathematical reasoning seem limited. When students guide each other during task solving, the main focus seems to be to reach a conclusion in terms of an answer corresponding to that given in the answer-section of the book. Moreover, guidance from a teacher does not seem to lead to anything other than imitation of a procedure. Students also indicate their beliefs by expressing that most tasks should be possible to solve using imitative reasoning, and that therefore, rote learning is a central part of mathematics education. This places pressure on teachers to carefully reflect on what tasks and textbooks they use in their teaching, and also what types of classroom norms they wish to present. The manner in which students work in the classroom also needs consideration, where a greater focus should be directed toward understanding.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Rabe, Frida. "Kooperativt lärande för matematisk språkutveckling i grundskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33482.

Full text

Abstract:

Denna kunskapsöversikt är skriven för att redogöra för vad forskning säger angående hur elevers matematiska språkutveckling påverkas av metoden kooperativt lärande. Den syftar också till redogörelse för hur den kooperativa undervisningsmetoden skiljer sig från den traditionella, det vill säga metoden som innebär att elever arbetar individuellt med uppgifter i en lärobok eller motsvarande.Arbetet är utfört med hjälp av publicerad forskning som behandlar ämnet. Resultatet beskriver den kooperativa lärandemetoden och jämför den med det traditionella sättet att lära sig på. Forskning redogör också för hur matematiken undervisas i klassrummet med hjälp avkommunikation och kooperativt lärande, samt hur användningen av det matematiska språketsker.Med hjälp av denna forskning har slutsatsen dragits att den kooperativa lärandemetoden harpositiv inverkan på den matematiska språkutvecklingen och att språkutvecklingen kan ske på ett enklare sätt med hjälp av kommunikation med de andra eleverna. Det matematiska språket kan utvecklas med hjälp av metoden kooperativt lärande då eleverna får större möjlighet att kommunicera och interagera med varandra på ett utvecklande sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Lydell, Ida. "Elevers samtalsaktiviteter och matematiska lärande då datorer används som läromedel : En litteraturstudie om elevers samtalsaktiviteter och matematiskas lärande då de använder bärbara datorer och handdatorer som läromedel." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37099.

Full text

Abstract:

Under de senaste åren har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i såväl samhället som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien är att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i då de använder bärbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framträder. Som teoretisk utgångspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet där språket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som används beskrivs som betydelsefulla aspekter för lärandet. I läroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska användas så att eleven kan inhämta, lära och utveckla sin förmåga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lärande och användande av IKT främjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet. Litteraturstudiens resultat visar att elever i huvudsak deltar i muntliga samtal och att deras kollaborativa lärande och matematiska förståelse ökar då de använder datorer. Handdatorer beskrivs dessutom kunna möjliggöra för en ökad mobilitet vilket medför att elevernas i större utsträckning kan välja med vem de vill samtala.
In recent years there has been an integration of information and communication technologies (ICT), such as computers, in society as well as in education. The purpose of the current literature survey is to examine the communication between students when they use a laptop or a handheld computer during math class, as well as to highlight the opportunities and obstacles that appear. As a base for this work a sociocultural perspective on learning is used where the language, the pupils studying environment and the tools that are used, are important aspects of learning. The curriculum states that the students should be given the opportunity to participate in communicative interactions and that modern technology should be used so that students can obtain, learn and develop their ability to communicate mathematics. Earlier research in mathematics shows that the student’s collaborative learning and the use of ICT promotes the pupils mathematical knowledge and involvement in the conversation. The result of the survey shows that students mainly participate in oral communication and their collaborative learning and mathematical understanding increase when they use a computer. Another conclusion from the survey is that handheld computers allow mobility, which improves the students opportunities to choose who they want to talk to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Tell, Josefin, and Elisabet Delbanco. "Utmaningar i kooperativt lärande i matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41942.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

aadalen, daniel. "Kooperativt lärande inom matematik 4-6." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44510.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Brekalo, Dragana. "Lustfyllt lärande i matematik på lågstadiet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29286.

Full text

Abstract:

Brekalo, Dragana (2016), Lustfyllt lärande matematik på lågstadiet. Speciallärarprogrammet,Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid internationella granskningar PISA (Skolverket, 2012a) och TIMMS (Skolverket, 2011b) visar svenska elevers prestationer i matematik sämre resultat än jämnåriga i andra länder. I min dagliga lärarverksamhet möter jag elever som inte tycker att matematik är kul och som inte visar någon lust att arbeta med matematik i skolan. Med min undersökning försökte jag som blivande speciallärare identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka arbetsformer som lärarna använder för att väcka elevernas lust för att lära sig matematik samt hur och på vilket sätt enligt lärarna formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik. Jag avser att identifiera framgångsfaktorer som inverkar på elevens lust att lära sig matematik.Frågeställningar:•Hur menar lärarna i undersökningen att lustfyllt lärande i matematik kan utvecklas för lågstadieelever?•På vilka sätt uppfattar dessa lärare att formativ bedömning kan bidra till lustfyllt lärande i matematik?TeoriDen här studien utgår ifrån sociokulturella perspektiv ansluten till Vygotskijs (1934b) teori. Vygotskij (1934b) ansåg att språket är ett viktigt redskap i kommunikation och att språket fyller en social funktion i dialog med andra människor där man ständigt utvecklar sin självkännedom. Författaren beskriver att förhållandet mellan tanke och språk är en levande process och att lärande och utveckling är ett resultat av en interaktion.Metod Undersökningen består av en kvalitativ ansats. Sju personliga intervjuer genomfördes med lågstadielärare samt fyra gruppintervjuer med 25 elever. Intervjuerna som utfördes med lärarna var halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Lärarnas synsätt av lustfyllt lärande i matematik underbyggdes med hjälp av elevernas intervjuer vilket skulle bidra till att få en klarare bild av lärarnas uppfattning. Respondenterna i gruppintervjuerna var elever i år tre och intervjuerna handlade om deras upplevelser av matematikarbete i skolan. ResultatUndersökningens resultat visar att lärarna använder olika strategier för att stärka elevernas lust att lära bland annat genom en varierad undervisning. Elevernas upplevelser av matematik visar att laborativt arbete är mest framgångsrikt. Att levandegöra matematik handlar om att ge elever en känsla av att matematiken är en del av deras vardag. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är lärarens entusiasm att inspirera elever till en positiv inställning till matematik. Elevens positiva självbild kreerar möjliga utvägar att tänka utöver sin förmåga samt att eleven får styrka att kunna hantera det som verkar vara komplicerat (Kullberg, 2004). Resultaten visar även att kommunikation och relation mellan lärare och elev är en väsentlig förutsättning som bidrar till elevens lust att lära. En lärares främsta uppgift är att skapa relationer med sina elever som är en grund för ett bra samarbete samt ger den tillträde till elevens lustfyllda kunskapssökande. Resultaten visar att den formativa bedömningen har en stor möjlighet att påverka elevens lust för matematik. Genom lärarens uppmuntran, återkoppling och beröm förs eleven vidare till egen kunskapsutveckling (Nottingham, 2013). Den formativa bedömningen visar dessutom att eleven lär sig resonera på egen hand vilket stärker självfortroende och tålamod i elevens arbetsgång (Wiliam, 2013). ImplikationerDen här studien lyfter speciallärarens viktiga roll i skolan. Specialläraren ska bidra till skapandet av en positiv inställning till matematik och ett bra bemötande av elever. Speciallärarens uppgift tillsammans med lärarna på lågstadiet är att stödja och utmana elever att upptäcka matematiken genom praktiska och laborativa arbetssättet. I rollen som speciallärare ingår det att i samråd med lärarna skapa förutsättningar för elever som är i behov av stöd. Genom att använda sitt övergripande perspektiv kan specialläraren anpassa insatser med hjälp av befintliga resurser i skolan inte enbart som akuta lösningar utan som en del av en proaktiv verksamhetskultur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Efionayi, Omoregie. "Kooperativt lärande i matematik på gymnasiet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40732.

Full text

Abstract:

I denna kunskapsöversikt syftar jag till att undersöka vad forskningen säger om på vilka olika sätt kooperativt lärande arbetssätt bidrar till lärande för elever i matematikämnet i gymnasiet. Jag valde att använda databaserna SwePub, Education Research Complete, (ERC) och Education Resources Information Center (ERIC) i min sökning under insamling av data. Jag har läst titel, abstract, metod och resultat för att finna de mest relevanta och betydelsefulla artiklarna ur sökresultatet för mitt syfte. I resultatdelen har jag kortfattat presenterat relevanta artiklar efter frågeställningar och fokusområde. Forskningsöversikten visar stora fördelar med att arbeta med kooperativt lärande i ämnet matematik. Det är framförallt att elevernas prestationer förbättras, att eleverna visar djupare förståelse av ämneskunskaper samt att elevernas sociala kompetens ökar, liksom förmågan att tänka och agera demokratiskt. Forskningsöversikten visar att arbetssättet stimulerar elevernas intresse och engagemang för ämnet och utvecklar deras förmåga att tillgodogöra sig kunskaper i matematik, ökar motivation och skapar en trivsam arbetsmiljö. Mest effektiv är strukturerat, organiserat kooperativt lärande där lärarens stödjande och vägledande roll är central.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hägglund, Sara. "Samtal och interaktion vid matematisk problemlösning : En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21412.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Jeppsson, Ebba, and Sofia Edman. "Digitalisering - något att räkna med? : En systematisk litteraturstudie om digitala verktyg som stöd i problemlösningsprocessen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91119.

Full text

Abstract:

Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga hur tidigare forskning menar att digitala verktyg kan nyttjas inom matematikundervisning på ett sätt som stödjer elevernas problemlösningsprocess. Studien syftar till att besvara hur digitala verktyg och program kan användas i matematikundervisningen, vilken påverkan de kan ha på det matematiska lärandet och problemlösningsprocessen, hur de gynnar det sociala lärandet samt hur de påverkar elevers motivation och engagemang. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga artiklar för att ge svar på de frågor som ställts. Resultat visar att det finns flera olika sätt att använda digitala verktyg, ett av dem är spel. Vidare visar resultatet att digitala verktyg ger möjlighet till utmanande aktiviteter, direkt återkoppling och stöttning i lärprocesser vilket kan leda till förbättrade resultat i jämförelse med elevgrupper som inte använder digitala verktyg. Flertalet studier i resultatet visar att det sociala lärandet kan gynnas av digitala verktyg samt att elevernas motivation att lösa problem ökar. I analysen har det framkommit att ett medvetet användande av digitala verktyg kan ge eleverna stöd i de olika faserna i problemlösningsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Lindsjöö, Mikaela, and Johanna Holmqvist. "Lös problemen med lärarens undervisning : En forskningsöversikt om hur lärare bör arbeta med matematisk problemlösning i undervisningen för att främja lärande i matematisk problemlösning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42702.

Full text

Abstract:

Skolverket (2019) betonar i dagens läroplan vikten av problemlösning för elevers förståelse i matematik. En del forskning tyder på att elevers lärande i problemlösning i matematikundervisningen kan främjas genom lärarens undervisning i matematisk problemlösning, men att undervisningen måste utföras på ett adekvat sätt. Syftet med denna forskningsöversikt är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare genomför undervisning i matematisk problemlösning. Syftet är också att se vad forskning säger om elevers eventuella lärande i matematisk problemlösning, genom att försöka besvara följande fråga: Vad säger aktuell forskning om vad läraren bör beakta gällande undervisning i matematisk problemlösning för att främja grundskoleelevers lärande i matematisk problemlösning? För att besvara denna forskningsfråga har vi genom systematiska och manuella sökningar tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier. Resultatet indikerar att läraren genom att beakta planering, val av uppgifter och strategier, och att vara medveten om sin metod och sina roller, vid undervisning i matematisk problemlösning kan främja grundskoleelevers lärande i matematisk problemlösning. Dock bör vägas in att få studier i resultatet behandlar kritiska aspekter gällande matematisk problemlösning. Dessutom är majoriteten av studierna genomförda utanför Sveriges gränser vilket leder till att deras resultat eventuellt inte kan appliceras på svenska förhållanden. Åldersspannet på studieobjekten berör förskoleklass till grundskolans nionde klass. En kunskapslucka vi uppmärksammat är forskning på matematisk problemlösning i svenska grundskolans 1–3, tillsammans med vårt intresse för läromedel i matematik för svenska grundskolans årskurser F-3, är därför våra implikationer för examensarbete 2 att undersöka problemlösning i läromedel i matematik som används i årskurserna F-3.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Daniels, Wiltrud. "Hur upplever elever och lärare ämnesövergripande projekt i undervisningen? Hur påverkas elevernas lärande?" Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30564.

Full text

Abstract:

Den här undersökningen fokuserar på elevernas åsikter om ämnesövergripande undervisning, samt hur de upplever sitt eget lärande jämfört med ämnesspecifik undervisning. Elevernas attityd undersöktes i tre olika ämnesövergripande projekt på en gymnasieskola. Eleverna fyllde i en enkät innan projektstarten, en efter halva projekttiden, samt en sista när de respektive projekten hade avslutats. Elevernas syn på sitt eget lärande kompletterades med åsikterna av både gymnasie- och högstadielärare som fyllde i en enkät om för- och nackdelar, samt uppskattningen av elevernas lärande i ämnesövergripande jämfört med ämnesspecifika projekt. Eleverna i studien hyste varken positiva eller negativa känslor före projekten. Känslorna ändrades inte signifikant under projektets gång. En intressant trend är att en del av eleverna, som någorlunda förstod de inblandande ämnenas samband efter halva projekttiden, antingen inte längre såg det, eller uppfattade sambandet mer tydligt än förut. Jämförelsevis var lärarna i undersökningen mer positiv gentemot ämnesövergripande arbete än eleverna. Men även en stor del av eleverna upplevde att de hade lärt sig mer i de ämnesövergripande projekten jämfört med andra skolarbeten. Resultaten diskuteras i jämförelse med varandra och med andra undersökningar om ämnesövergripande arbete, som fokuserar mest på lärarnas åsikter, samt med hänsyn till styrdokumentens krav på ämnesövergripande undervisning i grund- och gymnasieskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Åhman, Cecilia. "Läraren och den matematiska kommunikationen : Hur lärare tolkar och arbetar med matematisk kommunikation i årskurs Fk-3." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36895.

Full text

Abstract:

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms. The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils. The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding. A difficulty some of the teachers mention is that communication needs time and there is a risk that pupils possibility to develop communicative abilities are limited and do not get the focus the teacher actually think is needed.
Matematisk kommunikation framhålls som en viktig förmåga i våra styrdokument samtidigtsom granskningar har visat att eleverna inte alltid har givits tillräckliga möjligheter attutveckla denna förmåga. Syftet med detta arbete är att, utifrån en fenomenologisk ansats, undersöka hur några lärare tolkar och arbetar med matematisk kommunikation i årskurserna Fk-3. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex yrkesverksammalärare som arbetar inom årskurserna Fk-3. Intervjuerna har berört lärarnas syn på matematisk kommunikation, hur detta tar sig i uttryck i deras klassrum, samt vilka möjligheter och svårigheter lärarna ser med att arbeta med matematisk kommunikation med eleverna. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är väl medvetna om vikten av kommunikation inom matematik och att de har en vilja och avsikt att låta eleverna arbeta tillsammans inom matematiken. Den matematiska kommunikationen ses framförallt som viktig för elevernas förståelse och lärande. En svårighet några av lärarna upplever är att kommunikation kräver tid och några uttrycker att det, då det är många delar som ska hinnas med, finns en risk att elevernas möjlighet till kommunikation begränsas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Fröjdlund, Mathilda. "Kooperativt Lärande : Lärares arbete för utveckling av elevers matematiska kunskaper och förmågor." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektroteknik, matematik och naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35905.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Arvidsson, Kristoffer. "Den självreglerande läraren : En aktionsstudie om hur en lärare kan arbeta med självreglerat lärande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148475.

Full text

Abstract:

Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Barath, Stefan, and Pettersson Rasmus. "Problemlösningsuppgifter i två läroböcker i matematik för årskurs 4 : - med fokus på matematiska utvecklingsmöjligheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70217.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att kartlägga vilka typer av problemlösningsuppgifter som förekommer i Matte Direkt Borgen 4A och Prima Formula 4. Vidare ämnar studien undersöka vilka möjligheter problemlösningsuppgifterna skapar för att utveckla de olika faserna i problemlösningsprocessen. Samt att undersöka vilka matematiska kunskaper som kan utvecklas genom arbete med uppgifterna. För att nå ett resultat att analysera konstruerades ett ramverk, vilket bygger på bland annat idéer från forskarna Pólya, Schoenfeld, Lester och Taflin samt variationsteorin. Detta ramverk användes sedan i form av ett antal frågor som ställdes mot, dels problemlösningsuppgifterna i läroböckerna, och dels lärarhandledningarna. Vid kategorisering av uppgifter, som i läroböckerna benäms som problemlösningsuppgifter, visar resultatet att majoriteten av uppgifterna kategoriseras som Rika och Övriga problem. Det förekommer även Textuppgifter och Rutinuppgifter. Resultaten visar också att uppgifterna skiljer sig åt i karaktär och fokuserar på olika delar av problemlösningsprocessen. Alla delar i problemlösningsprocessen tränas i arbete med uppgifterna. Av resultatet framgår det också att det förekommer variationsmönster i läroböckerna. Analysen synliggör att problemlösningsuppgifterna i läroböckerna förvisso kommer med stora utvecklingsmöjligheter för eleverna men även att stort ansvar ligger på läraren i arbetet med uppgifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Matematiskt lärande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles