Dissertations / Theses: 'Matematiskt tänkande'

1

Holmgren, Ewa. "Matematik i förskolan-Förskolebarns matematiska problemlösningsförmåga-En undersökning på en förskola i Malmö." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35041.

Full text

Abstract:

Förskolans läroplan (Lpfö-98) och Läroplan för Grundskolan (Lpo-94) betonar att barn förankrar matematikinlärningen i de vardagliga situationerna och tar vara på vardagsproblemens möjligheter. Problemlösningsförmågan i matematik utvecklas i samtal om vardagsproblem och där barnen är aktiva. Eftersom barnens förhållningssätt till kunskap och lärande formas i förskolan är det viktigt att deras möte med matematiken fokuserar på problemlösningar som har anknytning till deras kunskaper och erfarenheter.Med denna undersökning försöker jag beskriva hur några barn i förskolan uppfattar vardagsmatematik och hur de löser problem med matematiskt tänkande.Jag valde att använda mig av intervjuer med barn (5-6 år gamla) samt observationer på förskolan. Konkreta föremål, barnens teckningar och berättande kring problemlösningar har varit till stor hjälp. Undersökningen varade i fem veckor där barnen, i en grupp på sex, deltog i arrangerade inlärningstillfällen i matematik. Under tiden genomfördes också intervjuerna då de svarade på tre frågor kring matematik.Analysen av insamlade data visade att barnen var fantasifulla och kreativa och löste matematiska problem på olika sätt. I problemlösningarna användes de fyra räknesätten som division, multiplikation, addition och subtraktion fast barnen inte var medvetna om detta. Min undersökning visar att barn tänker matematiskt långt innan de börjar skolan fast Piaget menar att de utvecklar ett systematiskt och logiskt tänkande i åldrarna sju till elva . Barnen som deltog i undersökningen var 5-6 år gamla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rofoo, Nozad, and Emad Yousif. "Elevers prestation i matematiska textuppgifter : en studie i årskurs tre." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9493.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Wikstrom, Maria, and Marianne Viberg. "Learning and teaching mathematics - intervjues with teachers specializing in the early ages." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27380.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Sellgren, Gauffin Anna. "Språkbruket i gymnasieskolans matematikböcker : Hinder och möjligheter för en gynnsam utveckling av ett matematiskt tänkande." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165596.

Full text

Abstract:

Many students start upper secondary school with a lack of basic knowledge in mathematics from pri-mary school. The aim of this study is to investigate, analyse, illustrate and compare verbal language use in the introduction parts in two mathematics textbooks for upper secondary school to find out how comprehensible the texts are for readers with limited previous knowledge in mathematics. Previous research has shown that there is a connection between verbal language use in mathematical text prob-lems and students success in solving the problems (e.g. Bergvall, 2016). It has also been illustrated how revised versions of passages in textbooks with respect to the texts coherence highly increased readers possibility to acquire and recall the information (Beck et al., 1991). Based on theoretical per-spectives of learning, reading and comprehension of texts the analysis uses the concepts coherence, cohesion, main and subordinated speech-acts and macro-structures. What has been specifically ana-lysed is the theoretical explanations of fundamental concepts in arithmetic, algebra, percentages, ge-ometry and probability in the textbooks exponent and Matematik 5000. The results illustrate how many of the theoretical explanations in both textbooks lack in comprehensibility as a result of aspects such as massive density of mathematical terms, ambiguous or unclear links between the text units, lack of information about the content’s context and the inclusion of irrelevant facts. The results also show that the authors of the textbook Matematik 5000 seem to have been more engaged than the au-thors of the textbook exponent in the mission to connect new facts with the reader’s previous knowledge although exponent more than Matematik 5000 purports to be adapted for readers with a lack of secondary school knowledge of mathematics. The main conclusion of this study is that close inspection is needed of the learning potentials in textbooks intended for school education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Jansson, Maria, and Gabrielle Melander. "Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? : en etnografisk studie om dramalek och matematik i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7132.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka om pedagogledda dramalekar med matematiskt innehåll kan stimulera till och skapa ett intresse för vidare utforskande av matematiska lekar, begrepp och användningsområden hos förskolebarn i deras fria lek. I bakgrunden behandlas dramapedagogik, lek, 4-5 åringens utveckling och matematik i förskolan. Studien utgår från en etnografisk arbetsmetod där följande forskarfrågor ställs: Kan dramalek stimulera barns lust och nyfikenhet till matematiskt tänkande? Hur visar det sig i sådana fall i deras fria lek? Datainsamlingen har skett genom fältobservationer vid två förskolor samt kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet som visar sig i fältanteckningar, loggböcker och intervjuer presenteras i relation till innehållet i dramapassen. Resultatet visar att dramalek med matematiskt innehåll kan vara en bidragande del i att stimulera barnens nyfikenhet för ämnet, så att de i sin fria lek fortsatt att återupprepa och utveckla de lekar som introducerats i dramarummet. Detta presenteras genom rubrikerna Stimulerat intresse samt Matematik i den fria leken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Grönvall, Anna. "Matematik i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28234.

Full text

Abstract:

AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Arvidson, Amanda. "Matematiska samtal i klassrummet : En enkät- och intervjustudie med fokus på lärares klass-rumspraktik." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24887.

Full text

Abstract:

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Laak, Anneli. "Subtraktion av tvåsiffriga tal: strategier ochuttrycksformer hos elever i åk 2 och 3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27173.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att skapa kunskap om elevers subtraktionsstrategier vid tvåsiffriga tal. Studien bestod av elevers lösning av skriftliga subtraktionsuppgifter, skriftlig redovisning av sina subtraktionsstrategier samt elevintervjuerna, Studien genomfördes i åk 2 och åk 3 på två olika skolor. Studien visade att de flesta av deltagare inte hade utvecklat sin taluppfattning så långt för att de skulle behärska mera avancerade subtraktionsstrategier samt att växla mellan olika subtraktionsstrategier. I de fall flexibel användning av subtraktionsstrategier förekom visade det sig inte ha koppling till egenskaper hos talen. Skillnader mellan skolor och individuella skillnader mellan eleverna gällande val av subtraktionsstrategier och på vilket sätt de uttrycktes var stora. Den skriftliga uttrycksformen passade inte för många elever i årskurs 2. För att kunna använda avancerade subtraktionsstrategier krävs en utvecklad taluppfattning samt att eleverna undervisats om de mest effektiva subtraktionsstrategier. Förmågan att uttrycka sina matematiska tankar med hjälp av olika uttrycksformer är individuell och den behöver tränas.

Matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Espinoza, Eduardo. "Elevers utveckling i den matematiska tänkande : Exempel från en fristående skolan profilerad i matematik." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-848.

Full text

Abstract:

The primordial purpose of our studies has been carrying out a detailed research to describe methods or work procedures in the teaching and application of the mathematics, at a school based or alignment on the mathematics instruction. To be able to study the pupils in their development of the mathematical thinking.

We have carried out a detailed investigation, in the previously mentioned school using the ethnography observation methods directly in the place of the facts. Where it was possible to verify that the mathematics lessons were a consequences of the methods or work procedures which made us deduce that this school did every possible effort to stimulate all the pupils to be better and particularly talented pupils individually to develop one’s talent by means of the following results:

· Develop the logical thinking

· The self-critical ability

· The attitude of the teacher/communication

· A positive work atmosphere

· Organization of the school and the class

· Formation of the theoretical knowledge

Keywords

Mathematical thinking.

Pupils

Independent school

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nordin, Leia, and Erik Svensson. "Algebraiskt tänkande i antik grekisk matematik." Thesis, Uppsala universitet, Algebra och geometri, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-303653.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Olofsson, Magnus, and Victor Melinder. "Utvecklas datalogiskt tänkande genom problemlösning i matematik?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84922.

Full text

Abstract:

Datalogiskt tänkande (eng. Computational thinking) är ett relativt nytt begrepp som har fått stor uppmärksamhet på senare år. Datalogiskt tänkande handlar om att tänka på problem på ett sådant sätt som gör att datorer kan lösa dem. Flera forskarteam hävdar att datalogiskt tänkande är en färdighet lika fundamental som att läsa, skriva eller räkna i framtidens samhälle.Syftet med denna studie är att undersöka om det går att utveckla datalogiskt tänkande genom problemlösning i matematik. En lektionsserie har genomförts där elever fick arbeta med problemlösning i matematik. Elevernas för- och efterkunskaper i datalogiskt tänkande testades både innan och efter lektionsserien. Studien är ett kvasiexperiment med en kontrollgrupp och experimentgrupp där resultatet från testerna i datalogiskt tänkande har analyserats med det kvantitativa analysprogrammet SPSS.Resultatet från studien visar inte på några förändringar i datalogiskt tänkande mellan kontrollgrupp och experimentgrupp. Den främsta orsaken till detta resultat menar författarna beror på att lektionsserien i problemlösning var för kort. En annan karaktär på de matematiska problem som eleverna arbetade med under lektionsserien hade också möjligen kunnat ge ett annat resultat på studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Eriksson, Jörgen. "Matematisk kreativitet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6999.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur man kan mäta matematisk kreativitet på olika sätt och att jämföra den matematiska kreativiteten mellan olika åldrar och mellan könen. 142 elever från åk 6, åk 8 och åk 1 i gymnasiet gjorde två test, test A och test B. Resultaten från test A visade att eleverna i stor omfattning saknar den kreativitet som behövs för att inte fortsätta att använda samma strategi när den inte är optimal längre. I detta test visade pojkarna bättre resultat än flickorna. När det i test B gällde att komma på många rätta lösningar var det deltagarna från åk 8 som visade större kreativitet än de övriga deltagarna i detta test. Studien antyder att det är viktigt att eleverna får en varierad matematikundervisning där de provar olika sätt att tänka. I test A verkar det finnas en grupp deltagare som inte vågar bryta en etablerad strategi utan de återgår hellre till att använda en intränad strategi även om den inte är den bästa. Deltagarna från åk 6 visade minst matematisk kreativitet i de båda testen i jämförelse med de andra två årskurserna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dequilla, Juliet. "Barnens matematiska tänkande i fritidshemmet : i barns lek och aktiviteter." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19093.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande. Pedagogerna tillämpar lek och aktiviteter i barnens lärande för att utveckla deras sociala och intellektuella kunskaper. De menar även att lekar och aktiviteter får barnen att bli motiverade och ökar lusten för att lära sig matematik.
The purpose of this study is to highlight and make visible the after-school materials to increase children's interest in mathematics. The study also discusses how educators stimulate children's learning and development in mathematical thinking.The teachers were interviewed with open-ended questions to get their individual opinions to be on. The results are presented in different sub chapters. The result shows that all teachers use the after-school materials and activities to help the children to develop their mathematical skills. From the results showed that all teachers recognize and make visible children's mathematical thinking through games and activities which children acquire and consolidate knowledge. Teachers apply the games and activities in their children's learning to develop their social and intellectual skills. They also believe that in the game and play to get the kids to motivate and increase the desire to learn mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Wrigstedt, Satu. "Yngre barns tidsuppfattning och matematiska samt historiska tänkande : - ett tidsband från människans uppkomst på jorden till nutid." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-297501.

Full text

Abstract:

Projektarbetet syftar till att undersöka hur yngre elever, 7-10 år, upplever tid och vad de tycker är viktigt i mänsklighetens historia samt att utveckla ett tidsband över mänsklighetens historia som kan vara användbart i undervisningen av elever i åk 1-3.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Karlsson, Anna. "Barns matematiska tänkande : Om räknestrategier med komplement som kan förekomma i grundskolans årskurs 2." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-530.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna. Den mest grundläggande strategin räkna allt och sedan från början igen har försökspersonerna i årskurs 2 gått ifrån och använder istället mer effektiva strategier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Edriss, Nour. "Undervisning och elevers abstrakta tänkande : En litteraturöversikt om lärarens förmåga att bedriva en undervisning för att gynna elevers abstrakta tänkande, med inslag i bråkundervisningen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43861.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien är att undersöka lärarens förmåga att bedriva enundervisning för att gynna elevers abstrakta tänkande. För att förstå eleversabstrakta tänkande behöver man titta närmare på undervisningen och lärarensförmåga att undervisa i klassrummet. I följande litteraturstudie kommer fokusvara på läraren och eleven, med en inblick i bråkundervisningen. Resultatet istudien är att abstrakt tänkande inte är något läraren kan ta på och undervisaeleverna, eftersom abstrakt tänkande inte är givet. Det hänger en stor vikt påundervisningen och hur läraren förmedlar bråk i matematik, men det i sig äringa avgörande faktorer för hur eleverna tänker och lär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Persson, Emma, and Mathilda Johansson. "Hur tänkte du? : Elevers tänkande när de löser textuppgifter i matematik." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1854.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med.

This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Wyndhamn, Jan. "Tankeform och problemmiljö : skolan som kontext för tänkande i elementär matematik." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Tema Kommunikation, 1988. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110831.

Full text

Abstract:

Avhandlingen är en sammanfattning av två empiriska studier som analyserar karaktären av kognitiva aktiviteter vid de betingelser för kommunikation som är utmärkande för pedagogiska miljöer. Elever i årskurs 6 har under vanliga matematiklektioner fått lösa vissa räkneuppgifter under olika situationella krav. I det ena experimentet ingår en enkel divisionsuppgift i ur skolsynpunkt oväntade sammanhang. I det andra omges en viss uppgift av i olika omfattning 'stöttande', analoga uppgifter. Resultaten visar att den mikrokommunikativa problemmiljön har ett avgörande inflytande på hur problem definieras och löses. De svårigheter att framgångsrikt hantera de förelagda uppgifterna som har observerats, tycks i stor utsträckning ha att göra med fastställandet av problemets innebörd snarare än med dess lösning i snäv, algoritmisk bemärkelse. I analysen hävdas att teoretisk och praktisk förståelse av de svårigheter elever har vid elementär problemlösning, måste grundas på insikter rörande de skillnader i att bygga upp och strukturera inlärningsuppgifter som är typiska för skolan som kommunikativ miljö å ena sidan, och de som är naturliga i andra kontexter å den andra.

S. 1-22: sammanfattning, s. 23-51: 2 uppsatser

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Juhlander, Isak. "Med matematiska diskussioner på främmande språk : En systematisk litteraturstudie om lärares förhållningssätt till matematikundervisning i ett flerspråkigt klassrum." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80983.

Full text

Abstract:

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Olsson, Katharina, and Annika Ohlsanius. "”Det är så integrerat i mitt tänkande” : fem arbetslags resonemang om matematikens roll i förskolan." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1075.

Full text

Abstract:

The background to the study was that the school agency published a report stating that students, after completing school, did not meet the criteria to receive the grade “Pass” in mathematics. The study presents the reasoning of work teams from five different preschool departments’, about ways to work with the subject with children in the ages four to five. The study may help future teachers to develop new attitudes regarding mathematics in the preschool, by letting them take part of others pedagogues’ thoughts and experiences. We chose to first observe five preschools and then interview the five preschool departments’ work team. Some work teams believe that mathematics should not be dealt with as a theme in pre-school, but should rather belong to compulsory school, they consider mathematics as a subject that is always present anyway, as it creeps into other activities. Science, play, music and languages are examples of various subjects that mathematics is integrated in. The result shows that although the priority of mathematics in the preschool varies, the main focus is always language. What is considered as mathematics in the preschool is described as different types of problem solution; Room perception, Number sense, Categorization or Statistics are included. In the discussion, the work teams mainly focus on the use of everyday mathematics.

Bakgrunden till studien var att Skolverket kom ut med en rapport om att elever efter avslutad skolgång inte klarar de kriterier som gäller för betyget godkänt i matematik. Studien syftar till att få fram fem förskoleavdelningars arbetslags resonemang om olika sätt att förhålla sig till att arbeta med barn i tre till femårs ålder i matematik. Studien kanske kommer att hjälpa nyutbildade lärare att utveckla nya förhållningssätt när det gäller matematik i förskolan genom att ta del av andra pedagogers tankar och erfarenheter. Vi valde att först observera fem förskolor och sedan intervjua de fem avdelningarnas arbetslag. Matematik i förskolan ska inte vara ett tema utan det hör till skolan anser en del arbetslag, de ser mer matematiken som ett ämne som finns ändå ”Det smyger sig in”. Naturkunskap, lek, musik och språk är olika ämnen som matematiken integreras i. Resultatet visar att även om prioriteringen av matematiken i förskolan varierar fokuseras alltid språket. Vad som är matematik i förskolan beskrivs som olika former av problemlösning där antingen rumsuppfattning, antalsuppfattning, kategorisering och statistik ingår. I diskussionen lyfts främst hur arbetslagen resonerar om användningen av matematiken i vardagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Olsson, Lisa. "Elevers mattetänk- en studie om elevers strategier i lösandet av en problemlösningsuppgift." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2207.

Full text

Abstract:

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen. Det kan även hända att en individ inte alls kan eller vill lösa problemuppgiften och det kan också ha olika orsaker. Om en problemlösningsuppgift är möjlig att lösa eller ej för en individ har inte minst sin orsak i vilken kunskapssyn som dominerar kulturen eller samhället individen lever i. Jag har främst intresserat mig för de strategier elever använder när de arbetar med problemlösningsuppgiften i matematik och huruvida hanteringen av uppgiften skiljer sig eller ej mellan olika åldrar av elever i grundskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Borén, Elin. "En studie av yrkesverksamma hantverkares förståelse och lösningsförfarande av praktiska problem kopplade till yrket." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156766.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillämpningen i yrket har för förståelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft påtagliga problem med ämnet matematik.Vidare är syftet att studera om förståelsen och lösningsförfarandet skiljer sig åt i praktisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling jämfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestående av tal och symboler utan sammanhang) inom samma områden. Studien tar sin utgångspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag använde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lätthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstänkande vilade på deras erfarenheter och att de kunde visualisera.När de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tänkande och respondenterna ställde frågor om hur de förväntades lösa uppgiften och senare om de räknat fel. De tidigare så säkra respondenterna var nu mycket osäkra på sin förmåga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen. I den praktiska uppgiften klarade de att enhetsomvandla medan de i den formaliserade uppgiften inte var helt säkra på division med 100.Min slutsats blir därför att respondenterna kan lösa relativt avancerade matematiska problem inom ramen för yrket, men när samma matematiska innehåll presenteras utanför detta sammanhang, ser de inget matematiskt samband utan intar i stället ett imitativt förhållningssätt. De har lärt sig strategier för att klara den matematik de behöver i sitt yrke men kunskaperna är situationsbundna och deras yrkeskunnande och livserfarenhet har inte lyckats överbygga deras svårigheter i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Mohamed, Talal. "Att undervisa programmering i matematik på högstadiet 7–9." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34500.

Full text

Abstract:

AbstractUppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare.En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner.Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning.Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering.Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget.Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hoelgaard, Lena. "Läsförståelse i problemlösning : Analys av Gudrun Malmers ALP 2 och ALP3." Thesis, Mälardalen University, Department of Mathematics and Physics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-189.

Full text

Abstract:

Jag vill med mitt examensarbete mäta ALP-testets validitet. Syftet blir därför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mäter det som avses. Jag använder tre metoder: screening, innehållsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat på. Utifrån mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 är relativt låg. Jag anser att ALP-testet är ett material vilket jag inte kan ha en direkt praktisk nytta av i min undervisning. Däremot är materialet väl värt att revidera och på så sätt öka dess validitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Tengelin, Malin, and Erika Ahlson. "Multiplikation och multiplikativt tänkande : En kvalitativ studie om matematiklärares syn på undervisning av multiplikation i årskurs 4–6." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73171.

Full text

Abstract:

Multiplikation ingår i många delar av matematiken, vilket gör att goda kunskaper och förståelse för multiplikation ses vara av betydelse för eleverna. Samtidigt ses det inte helt oproblematiskt att lära in dessa kunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka vad matematiklärare i årskurs 4–6 anser är svårt för elever att lära in vid undervisning av multiplikation samt vilka metoder och resurser dessa lärare använder för att utveckla elevernas multiplikativa tänkande. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med matematiklärare, där insamlad data sedan analyserades utifrån Lithners (2008) ramverk. Resultatet visar att det finns flera svårigheter som kan uppstå vid lärande av multiplikation, men där den främsta svårigheten för eleverna är att lära sig multiplikationstabellens utantill. Vidare visar resultatet att lärarna aktivt arbetar med att eleverna ska förstå och kunna omsätta sina kunskaper i olika sammanhang, där samtidigt vissa metoder och resurser ses vara mindre gynnsamma för utveckling av det multiplikativa tänkandet. Denna studie visar att multiplikation innefattar olika typ av kunskap, vilka är viktiga för att eleverna ska kunna utvecklas inom skolans matematik. Studien ses även bidra till kunskaper om hur undervisningen i multiplikation kan utvecklas vidare.
Multiplication is included in many parts of mathematics, which means that good knowledge and understanding of multiplication is important for students. At the same time, learning multiplication is not unproblematic. The purpose of this study is to investigate what mathematics teachers in grade 4–6 consider difficult for students to learn in the teaching of multiplication, and what methods and resources these teachers use to develop students` multiplicative thinking. The survey was conducted through qualitative interviews with mathematics teachers, where collected data was analyzed based on Lithner’s (2008) framework. The results show several difficulties that can arise when learning multiplication, but where the main difficulty for the students consists of learning the multiplication tables by rote. The results also show that the teachers actively work with the students to understand and be able to transform their knowledge into different contexts. At the same time, certain methods and resources considered to be less favorable for the development of multiplicative thinking. This study shows that multiplication involves different types of knowledge, which are important for students to be able to develop within school mathematics. The study also contributes with knowledge about how teaching in multiplication can be further developed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Angelica. "Få lärare att knäcka koden : exempel från programmeringsundervisning i årskurserna 1-3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27056.

Full text

Abstract:

Till hösten ska en reviderad läroplan implementeras i Sveriges grundskolor. I revideringen har digital kompetens fått en större betydelse och programmering har skrivits in i det centrala innehållet i ämnena matematik och teknik. Digitaliseringen har pågått under en lång tid men skolan har inte riktigt hängt med. Till hösten blir som sagt programmering ett obligatoriskt inslag och i den här studien har jag valt att undersöka hur programmering kan användas i undervisningen. Både observationer och intervjuer har använts för att besvara studiens frågeställningar. Totalt har 8 lektioner observerats och 7 lärare intervjuats med en spridning från årskurserna 1-3. Resultatet visade återkommande arbetssätt och gemensam tanke kring progression som dessutom överensstämmer med den litteratur som presenteras i studien. Resultatet visade också att lektionens struktur är viktigt för elevernas delaktighet och engagemang under lektionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Eriksson, Maria. "Programmering i matematikundervisningen : En fenomenografisk intervjustudie utifrån ett lärarperspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69410.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att belysa lågstadielärares (årkurs 1 till 3) tolkningar av skrivelsernagällande programmering i kursplanen för matematik, med fokus på lärares definition av programmering samt dess funktion i matematikundervisningen. Studien är kvalitativ och utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen. Därav skedde datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades för att avslutningsvis tolkas och analyseras utifrån en fenomenografisk analysmodell. Studien baserades på tidigare forskning samt fem lärarintervjuer och utgick därav från ett lärarperspektiv. Resultaten påvisade följande slutsatser gällande fem lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter av programmering i förhållande till matematikundervisningen. Först och främst beskrevs matematikens karaktär utifrån ett brett och mångsidigt synsätt. För det andra hade respondenterna erfarenhet av att använda visuella programmeringsspråk så som Scratch, samt fysiska robotar som till exempel Blue-Bots och Dash och Dot. Programmering definierades som ett processarbete utifrån ett problemlösnings, kommunikativt- eller analytiskt perspektiv. Vidare ansåg respondenterna att följande matematiska förmågor stöds: problemlösnings-, kommunikations-, resonemangs- och räkneförmågan, vilka relaterades till begrepp och tillvägagångssätt inom datalogiskt tänkande.Införandet av programmering i läroplanen motiverades utifrån rådande och kommande samhällsutveckling. Det digitaliserade samhället kräver att skolan utvecklar elevernas digitalakompetens vilken de behöver för att leva och verka i samhället. Fortsättningsvis saknades en väletablerad diskurs gällande införandet av programmering i läroplanen inom såväl arbetslaget och skolenheten. Avslutningsvis betonades vikten av att våga pröva införa programmering i matematikundervisningen och att se misslyckanden som ett lärandetillfälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Holfve, Amelie. "Elevers förståelse för programmering : En fallstudie om elevers förståelse för programmering i årskurs 5." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86153.

Full text

Abstract:

Programmering har introducerats som ett nytt delmoment i den svenska läroplanen sedan2018. Denna fallstudie har därför fokuserat på elevers förståelse för programmering iintroducerande undervisning. Detta för att hjälpa lärare att få en bättre förståelse för hur de kanimplementera programmering i sin undervisning. Teorin datalogiskt tänkande har använts somgrund för analys av datamaterialet, för att identifiera elevers inkrementella och iterativa processsamt testa och felsöka processen. Teorin användes också för att identifiera elevers förståelse förprogrammeringsbegrepp. Insamlingen av datamaterialet utfördes med inspelningar av eleversskärmar och samtal, medan de introducerades till programmering i Scratch. Resultatet visadepå att elever hade svårigheter med vissa programmeringsbegrepp. En slutsats var även attprogrammeringsprocesserna var beroende av varandra för att utvecklas.
Programming is since 2018, a new subject in the Swedish curriculum. This case studytherefore focuses on students’ understanding of introductory programming, to help teachers geta better understanding of how to teach and assess the subject. The theory computationalthinking was used as a foundation for identifying the students’ incremental and iterative processas well as their testing and debugging process. It was also used for identifying the students’understanding of programming concepts. The data for this study was collected throughrecordings of students’ screens and conversations, while introducing them to programming inScratch. The results showed that students had some difficulties with some programmingconcepts. Furthermore, the results showed that the processes were dependant on each other’sdevelopment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lundh, Nina, and Nellie Karlsson. "Intersemiotiska relationer inom multiplikationsuppgifter : En läromedelsgranskning av två läromedel anpassade för årskurs 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96123.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur två semiotiska resurser, det vill säga läromedlen Prima Matematik 3B samt Pixel Matematik 3B, presenterar olika multiplikationsuppgifter och vilka dess tillhörande teckenvärldar är. Vidare ämnar studien undersöka om dessa teckenvärldar, såsom exempelvis text och bild, anses samspela med varandra och således om intersemiotiska relationer kan påträffas i uppgifterna. För att få fram resultatet tillämpas ett analysverktyg som grundas i studiens teoretiska utgångspunkt: Van Leeuwens socialsemiotiska teori. Analysverktyget används som ett tillvägagångssätt för att undersöka vilka teckenvärldar, i form av text och bild, som uttrycks i uppgifterna samt hur dessa samspelar. Studiens resultat visar att båda läromedlen förmedlar flertalet teckenvärldar i samband med multiplikationsuppgifterna, dock anses dessa inte alltid samspela med varandra. Generellt visar resultatet att teckenvärldarna som presenteras i Prima Matematik samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed går att påvisas. Granskningen av Pixel Matematiks multiplikationsuppgifter visar däremot att dess teckenvärldar, av olika anledningar, inte alltid samspelar med varandra och att intersemiotiska relationer därmed inte går att fastställas. Studiens analys pekar på att tydliga, samverkande och relevanta teckenvärldar i semiotiska resurser behövs för att bidra till elevers förståelse inom matematik. Läromedlet Pixel Matematik 3B stödjer därför inte elevers utveckling inom multiplikation tillräckligt och undervisningen bör därmed kompletteras med andra arbetsmetoder om detta läromedel ska vara lämpligt som ensam semiotisk resurs. Läromedlet Prima Matematik 3B påvisar däremot att multiplikationsuppgifternas olika teckenvärldar samspelar och att intersemiotiska relationer kan påträffas. Det i sin tur bidrar till att elevers förståelse för multiplikation stödjs tillräckligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Davidsson, Robert. "Slumpmässigt urval, spelar det någon roll? : En empirisk studie om gymnasieelevers föreställningar om olika stickprovsmetoder." Thesis, Linköpings universitet, Analys och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176358.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka vilka föreställningar elever har om ämnet statistik innan de arbetar med området i kursen matematik 2b. Studien undersöker också vilka föreställningar eleverna har om olika stickprovsmetoder innan de har någon kännedom om hur ett stickprov faktiskt går till. Studien är inspirerad av en liknande studie som genomfördes 1999 av Victoria Jacobs. För att undersöka detta har en enkätstudie genomförts i två klasser från det samhällsvetenskapliga programmet i en kommunal skola i södra Sverige. Resultatet från studien visar att elever främst tänker på grafer och diagram när de hör ordet statistik och ser statistik som ett sätt att samla in och presentera data. Eleverna anser också att den bästa metoden för ett stickprov är att ge alla chansen att delta i undersökningen genom att de själva tar initiativ till att genomföra undersökningen. Eleverna ser ett slumpmässigt urval som en risk, att slumpen ska generera individer i populationen som tycker samma sak och då inte är representativ för hela populationen.
The aim of this study is to examine students´ ideas about (the subject) Statistics before they are introduced to the area in the course Mathematics 2b and to examine their beliefs about different sampling methods before they know the principles of sampling methods. This study is inspired by a similar study by Victoria Jacobs 1999. To fulfil this aim, a survey study was conducted in two classes from the Social Studies program in a public school in the south of Sweden. The result shows that the students mainly think about graphs and diagrams when they hear the word statistics and that they see statistics as a way to collect and present data. Furthermore, the students believe that the best sampling method is a self-selection, i.e. every individual in the population has the choice to participate. They see a random selection as a risk to generate a sample of individuals who all share the same opinions and therefore are not representative for the whole population.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bengtsson, Elin, and Ulrika Hjertquist. ""Jag har inte sagt: '-Nu lär vi oss algebra.' Det ska jag börja göra" : En kvalitativ intervjustudie med fokus på lärares uppfattningar om sin undervisning och vad som är centralt i matematikområdet algebra på lågstadiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104586.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersökavilka kunskaperfyra verksamma lärare uppfattar attde behöver ha för att undervisa i matematikområdet algebra på lågstadiet, samt hur de beskriver sin undervisning i förhållande till elevers lärande av prealgebra och algebra på lågstadiet. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades därefter med hjälp av det teoretiska ramverket The Knowledge Quartet. Resultatet visar att lärare har en bra uppfattning om vad som är centralt för matematikområdet algebra på lågstadiet samt för undervisningen i området. En slutsats är att det till viss del saknas en medvetenhet hos lärarna kring komplexiteten gällande användande av begrepp och hur det påverkar elevernas algebraiska tänkande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bengtsson, Elin, and Ulrika Hjertquist. "Vad behövs egentligen för att kunna undervisa i algebra? : En systematisk litteraturstudie om lärares kunskaper och undervisningsstrategier i algebra på lågstadiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91095.

Full text

Abstract:

Vad behövs för att bli en framgångsrik matematiklärare inom området algebra på lågstadiet som för många elever är ett problematiskt område? Denna systematiska litteraturstudie syftar till att synliggöra vilka lärarkunskaper som är viktiga för att bedriva framgångsrik undervisning i algebra på lågstadiet samt hur olika undervisningsstrategier inom matematikområdet kan bidra till bättre kunskapsinhämtning för elever. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kategoriserats och analyserats. Resultatet visar att lärare behöver behärska flera olika kunskaper för att undervisa på ett framgångsrikt sätt, däribland ämneskunskaper och förmåga att samtala och reflektera. En del av resultatet kring undervisningsstrategier indikerar att en kommunikativ undervisningsstrategi kan vara gynnsam för att elever ska ges möjlighet att utveckla algebraiska förmågor, om övriga förutsättningar är fördelaktiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Christola, Victor. "Tingens lydnad och människans väntan : Nödvändighet, nåd, handling och tänkande i Simone Weils filosofi." Thesis, Södertörns högskola, Filosofi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32757.

Full text

Abstract:

This bachelor thesis engages in a quest to understand the concepts of necessity and grace in Simone Weils thinking. The question in play, in which many more questions lie hidden, reads as follows: How does Weil understand the operations of grace in relation to the ”blind necessity” of the natural world, and what are the philosophical implications of this concept of grace? What are, for instance, given her understanding of the world as God’s creation, the metaphysical grounds for a basic human activitiy such as thinking or reflexion? A reading of Simone Weils works on necessity, grace, affliction and attention is contrasted with her thoughts on science, method and truth. The concept of necessity is compared to the one of Spinoza, especially on the subject of how the good or the just relates to the true and the necessary: it shows there are interesting similarities and illuminating differences between the two philosophers’ lines of thought. Here, the concept of attention becomes central to the image: the idea of a cultivated mode of reception of the world and of the Other. Attention is analogously understood as a method of prayer and a cultivated ethical attitude towards other human beings – and an ideal scientific state of mind. In the final chapter of the analytic part of the composition, Weils concept of grace is investigated in regard to concepts of thinking and understanding. Here, Leibniz idea of the divine world and the divine mind plays a concise but important role on the matter of a tentative metaphysical grounding of thinking as such – how this can be thought and how it reflects and deepens Simone Weils metaphysics, especially her understanding of the highest states of insight into the nature of the world as partly a work of divine grace. In the last chapter Walter Benjamins vision of the coming philosophy as a consolidation between Immanuel Kants transcendental philosophy and religious experience – and religious thought – show the way for further investigation into the field, a field that the thesis has outlined at the same time as it has attempted to answer some specific questions that seems to be the most urgent ones.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Johansson, Rebecka. "Programmering som verktyg för lärande i matematik : - En empirisk studie av elevers resonemangsförmåga i två olika undervisningsmiljöer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-69667.

Full text

Abstract:

Programmering som verktyg för lärande i matematik- En empirisk studie av elevers resonemangsförmåga i två olika undervisningsmiljöer För att förbereda grundskoleelever för denna allt mer digitaliserade värld, infördes programmering i kursplanen för matematik den första juli 2018. Syftet med den här studien var att undersöka om arbete i en programmeringsmiljö kan erbjuda nya möjligheter för lärande i matematik jämfört med en ouppkopplad lärmiljö. Detta undersöktes med hjälp av två för ändamålet särskilt designade lektioner, en där arbetet skedde ouppkopplat och en där arbetet skedde i en programmeringsmiljö. De deltagande eleverna arbetade parvis, och deras arbete observerades med hjälp av både fältanteckningar och ljudinspelningar. Elevernas lärande undersöktes genom att analysera deras matematiska resonemang vid de båda lektionstillfällena. Analysen skedde med hjälp av fyra analysfrågor, och resultatet visar tendenser till en skillnad i elevernas matematiska resonemang vid arbete i de två olika lärmiljöerna. På individnivå pekar resultatet på en variation i vilken av lärmiljöerna som var mest fördelaktig. På gruppnivå var det däremot fler elever som i större utsträckning följde varandras resonemang när de arbetade i programmeringsmiljön. Dessutom visade majoriteten av eleverna på en större uthållighet i att lösa uppgifterna när de arbetade med programmering. Vad dessa skillnader kan bero på diskuteras såväl i samband med studiens resultat som tidigare forskning. Slutsatsen lyder att programmering kan erbjuda elever nya sätt att lära matematik och därför bör användas som ett av flera verktyg i undervisningen.
Programming as a learning tool in mathematics - An empirical study of pupils’ mathematical reasoning in two different educational environments In order to prepare pupils for a more and more digitalised world, programming has been included in the Swedish curriculum for mathematics since July 1, 2018. The purpose of this study was to examine if working in a programming environment, in comparison to an unplugged environment, would offer pupils new opportunities for learning mathematics. This was examined by analysing the mathematical reasoning of the pupils during two different lessons; one where they worked without computers and one where they used computers and worked with block programming. The participating pupils worked in pairs, and the work and process of the pupils was observed and recorded by field notes and audio recordings. The learning opportunities was examined and the pupils' mathematical reasoning during both lessons was analysed. Four questions served as basis for the analysis, and the results showed a difference in the pupils’ mathematical reasoning in the two different learning environments. At an individual level, the results varied as regards which working environment was the most beneficial. At a group level, on the other hand, more of the pupils were able to follow each other’s mathematical reasoning when working in the programming environment. Furthermore, most of the pupils were more perseverant in solving the tasks when working in the programming environment. The possible cause of these differences is discussed in connection to the results of this study as well as to previous research. The conclusion is, a programming environment can offer the pupils new opportunities to learn and should be used as one of many ways to teach mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Örnwigh, Rebecka, Annie Fransson, and Gabriella Johannesson. "Illustrera och variera : En granskning av illustrativa representationer inom momentet multiplikation i två olika läroböcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95758.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka och kritiskt granska de illustrativa representationerna i Favorit Matematik 2A och Eldorado 2A, inom momentet multiplikation. Genom begrepp från variationsteorin analyseras illustrationer och hur dessa samspelar för att synliggöra vanliga svårigheter inom multiplikation. Med utgångspunkt i variationsteorin har illustrationerna analyserats utifrån de fyra variationsmönstrena; kontrast, separation, generalisering och fusion. Resultatet av studien visar att det förekommer flest informativa illustrationer i de två analyserade läroböckerna. Det framkommer också att de vanligaste variationsmönstren i informativa och mixade illustrationer är separation och generalisering. Utifrån studiens analys och diskussion framkommer det att båda läroböckerna använder illustrationer som främjar ett additivt tänkande, men endast en av läroböckerna använder sig av någon slags multiplikativ illustration som uppmanar till ett multiplikativt tänkande. Slutsatsen av studien är att läroböckerna använder sig av olika illustrationer, trots att de ska förmedla samma lärandeobjekt. Det bidrar till att olika variationsmönster kan uppstå och därigenom sker lärandet på olika sätt. Likaså kan en slutsats dras utifrån att inte alla illustrationer innehåller ett variationsmönster, illustrationen kan dock ändå bidra till lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Sjölander, Caroline. "Programmering i matematikundervisningen : En kvalitativ studie kring lärares syn på hur programmering bör implementeras i matematikundervisningen i grundskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26704.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att se hur programmering på ett framgångsrikt sätt kan implementeras i matematikundervisningen i grundskolan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer där nio lärare med erfarenhet av programmering deltog. Resultaten visar att lärarna anser att programmering bör användas för att utveckla matematiken och att det går att koppla arbetet till samtliga matematikområden i kursplanen. Vidare anser de också att samtliga av de fem förmågorna som ligger till grund för kunskapskraven går att bedöma i arbetet med programmering. Den progression som går att utläsa ur respondenternas svar stämmer relativt väl överens med den progression som kan ses i läroplanen för grundskolan både gällande typ av programmeringsmiljö och hur programmering används. Avslutningsvis kan nämnas att lärarna belyser ett antal aspekter som avgörande för att implementeringen ska bli framgångsrik, bland annat att läraren har tillräckliga kunskaper inom området och att det finns tillgång till digitala resurser på skolorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ueda, Maria. "Programmering i matematik ur elevernas perspektiv : En fallstudie i en niondeklass." Thesis, KTH, Lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291255.

Full text

Abstract:

Beslutsfattare i Sverige och internationellt har kommit fram till att undervisning i programmering är viktigt. I Sverige infördes således 2018 programmering i den svenska läroplanen där delar av programmeringsundervisningen ska bedrivas i matematikämnet. Många matematiklärare känner sig dock osäkra på hur denna undervisning ska utföras rent praktiskt. Syftet med detta arbete är att studera programmering i matematikämnet ur högstadieelevers perspektiv, och speciellt vad gäller matematiskt lärande och att lära sig hur man tänker vid programmering (datalogiskt tänkande). Detta görs som en fallstudie i en niondeklass som undervisades i programmering under 6 lektioner vid 5 tillfällen. Studien består av klassrumsobservationer, korta enkäter samt intervjuer med eleverna. Slutsatsen av fallstudien är att eleverna är övervägande positiva till programmering i matematik och ser det som något nytt och annorlunda. De ser programmeringen som kreativ jämfört med andra matematiklektioner och uppskattar den direkta responsen datorerna ger. Däremot har de svårt att se direkt lärande i matematik, förutom att de får använda variabler. Det räcker inte att programmeringsuppgifterna innehåller matematik för att eleverna ska uppleva att de lär sig matematik när de programmerar. Vilka tecken på datalogiskt tänkande som visar sig efter programmeringslektionerna beror på hur datalogiskt tänkande definieras. I detta arbete indelas datalogiskt tänkande i sex huvudkoncept: abstraktion, algoritmiskt tänkande, automatisering, nedbrytning i komponenter, felsökning och generalisering, varav eleverna i detta arbete visar tecken på algoritmiskt tänkande, uttrycker att de uppskattar automatisering och lär sig arbeta genom felsökning. Dessutom beskriver de att de samarbetar och kommunicerar mer på programmeringslektionerna än på andra matematiklektioner och uppskattar att få skapa egna programmeringsuppgifter och arbeta med öppna problem.
Decision makers in Sweden and internationally have come to the conclusion that teaching programming is important. In Sweden, programming was thus introduced in the Swedish curriculum in 2018, where parts of the programming education will be conducted in the subject of mathematics. Many mathematics teachers, however, feel uncertain about how this teaching should be carried out. The purpose of this work is to study programming in the subject of mathematics from the perspective of students in year 7-9, and especially in terms of mathematical learning and how to think when programming (computational thinking). This is done as a case study in a class in ninth grade that was taught programming during 6 lessons on 5 occasions. The study consists of classroom observations, short questionnaires and interviews with students. The conclusion of the case study is that the students are predominantly positive about programming in mathematics and see it as something new and different. They see programming as compared to other math lessons and appreciate the direct response the computers give. However, they have difficulty seeing direct learning in mathematics, except that the use of variables. It is not enough that the programming tasks contain mathematics for the students to experience that they learn mathematics when they program. What signs of computational thinking appear after the programming lessons depends on how computational thinking is defined. In this work, computational thinking is divided into six main concepts: abstraction, algorithmic thinking, automation, decomposition, troubleshooting and generalization, of which the students in this work show signs of algorithmic thinking, express that they appreciate automation and learn to work through troubleshooting. In addition, they describe that they collaborate and communicate more in the programming lessons than in other mathematics lessons and appreciate being able to create their own programming tasks and work with open problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Nordström, Lisa. "Lärobokens möjligheter för utveckling av det algebraiska tänkandet : En granskning av läroböcker för grundskolans senare år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-75432.

Full text

Abstract:

Matematikundervisningen i den svenska grundskolan är starkt läromedelstyrd. Med en fundamental grund i det svenska styrdokumentet LGR 11 har läromedlen genom undervisningen en betydande roll för att utveckla och gynna elevernas lärande. Undervisningen påverkas således av det ämnesinnehåll ett läromedel består av. Kunskaper i algebra har visat ha en betydande roll för elevers matematikinlärning. Syftet med denna studie är att undersöka vad som kännetecknar det algebraiska innehållet i dagens läroböcker. Detta med fokus på hur det algebraiska tänkandet kan karakteriseras och gynnas för elever i grundskolans senare årskurser. Med läroböckernas starka koppling till styrdokumenten tas även i beaktning hur algebraiskt innehåll beskrivs och hanteras där. Matematikdidaktisk forskning finns att tillgå med liknande syfte för grundskolans tidigare år där ett ramverk av fem Big Ideas fastställts för att karakterisera det algebraiska innehållet i läroböcker. Detta ramverk har använts även i denna studie med fokus på årskurs 7-9. Resultaten visar att det algebraiska innehållet i grundskolans senare år är starkt präglat av variabelhantering såväl som olika metoder och aspekter relevanta för ekvationslösning.
Mathematics education in Sweden is heavily influenced by textbooks. Being based on the Swedish curriculum and adapted to its content, the textbooks carry great weight in relation to the pupils’ teaching experience. Algebraic knowledge comprises an important role in the learning of mathematics. The aim of this study is to identify what characterizes the algebraic content in Swedish textbooks and curriculums for the lower secondary school. Researchers within mathematics education have previously published studies related to this aim in the lower level of elementary school. Five Big Ideas were identified and used as a framework to characterize the algebraic content in earlier studies. Those five Big Ideas were also used as a framework in this study. The results show that the algebraic content in lower secondary school is largely composed of methods for using variables. Methods and aspects suitable for solving equations were also frequently represented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Åberg, Jenny. "Lärares syn på introduktion av programmering i matematikämnet i grundskolans årskurs 7–9." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34649.

Full text

Abstract:

Programmering har nyligen introducerats i matematikämnet i grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärares inställning är till introduktionen av programme¬ring i matematikämnet i grundskolans årskurs 7–9.Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Lärare som undervisar i matematik på högstadiet ingår i studien. Intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultaten analyseras med tematisk analys.Resultaten av studien är att några lärare känner sig redo för att starta med program-mering i matematikämnet och några känner sig inte alls redo. Huvudsakligen anser lärarna att programmering ska ingå i matematik, eftersom det datalogiska tänkandet är nära besläktat med hur man systematiskt löser uppgifter i matematiken. Programmering är viktigt och kommer att bli ännu viktigare i framtiden med tanke på hur teknik¬utvecklingen och digitaliseringen i samhället ökar.Lärarna i studien anser att riktlinjerna från Skolverket är ganska otydliga med hur mycket programmering som ska ingå samt vilken nivå det ska vara på program-meringen. De vill hellre ha lite mer styrning. Forskning visar däremot att det är bra att läroplanen inte är så styrd, särskilt inom ett område som programmering där utveckl¬ingen sker i snabb takt.Hur introduktionen av programmering kommer att ske i olika skolor kommer att bero mycket på lärarnas eget intresse och kunskaper samt hur skolledning och huvudman agerar i frågan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Flygare, Katarina, and Lilian Söderberg. "Hur kan datorn bidra till en lustfylld undervisning? -om datorprogram i matematikundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32815.

Full text

Abstract:

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ”Mattekungen”. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ”Mattekungen”. Undersökningen är gjord i en mindre kommun i södra Skåne. Elevernas svar och våra observationer under tiden som de spelade skulle hjälpa oss att svara på vår frågeställning. Resultatet har visat att datorn stimulerar kommunikationen mellan elever i undervisningen. Detta tillsammans med pedagogernas nya roll, från att ha lärt ut sina egna kunskaper till att handleda eleverna att finna sin egen kunskap och att vara elevernas mentor i klassrummet bidrar till elevernas lärande. Datorn spelar även en stor roll i elevernas vardag, vilket gör det viktigt att skolan integrerar datorn i undervisningen, och då inte som något tidsfördriv.
We have made an investgation in school year 4 to see how the computer contribute to a pleasurable teaching through using the computer programme "The Mathking". The purpose has been to find a new way to pupils knowledge in a more pleasurable way than following the textbook. We have made qualitative interviews with pupils before and after the played "The Mathking". The investigation was made in a small village in the south of Sweden. The pupils answers and our observations during the playing should help us answering our question. The result show the computer stimulating the communication between pupils during teaching. This together with the teachers new role, from teaching their own knowledge to guide pupils finding their own knowledge and to be their mentor in the classroom, contribute to pupils learning. The computer plays a big part in pupils daily life which makes it important to integrate the computer into school teaching, and not as a pastime.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nensén, Frida. "Undervisning genom problemlösning - Hur normer och interaktion påverkar utmaningsmöjligheterna för en elev med fallenhet för matematik i årskurs 1." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35523.

Full text

Abstract:

Med bakgrund i de svårigheter som finns i att skapa en undervisning som utmanar deelever som är i behov av extra utmaning i matematikundervisningen syftar föreliggandefallstudie till att skapa förståelse för hur en undervisning genom problemlösning kanutmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 1. Fallstudien prövar Wood,Wiliams och McNeal (2006) antaganden om att interaktionen påverkar elevernasmatematiska tänkande, med ett ramverk av Cobb och Yackel (1996) som analysverktyg.Fallstudien undersöker därmed hur normer kommer till utryck i interaktionen och hurinteraktionen i sin tur påverkar utmaningsmöjligheterna genom högre tänkande för enelev med fallenhet för matematik. Datainsamling sker genom film och ljudinspelningar ien spetsgruppsundervisning och i en ordinarie matematikundervisning samt genomintervjuer med undervisande lärare och utvald elev. Resultatet visar att trots sammalärare med sin syn på den allmänna matematiska aktiviteten kan både lärarens sätt attorganisera diskussioner och interagera i klassrummet utveckla olika sociomatematiskanormer som i sin tur ger olika möjligheter för högre tänkande. Resultatet stödjer Woodet al. (2006) argument om att fler möjligheter för högre tänkande skapas om eleverna fårdiskutera hur de tänker samt argumentera för varför.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Catherall, Jessica, and Rebecca Living. "Programmering i läroplanen– Hur och varför? : En kvalitativ intervjustudie med syfte att belysa F-3 lärares arbete med uppdraget att implementera programmering i matematikundervisningen för ökad digital kompetens." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53404.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to contribute to the knowledge of teachers work regarding programming as an educational tool to strengthen the school´s mission towards digital competence. To approach this issue, a qualitative approach was adopted and interviews were conducted with a limited number of teachers in primary school, working with pupils in the lower ages. The statements and stories from the respondents, constitutes the empirical basis of this study and has been analyzed and discussed on the basis of this study’s research background and framework theory. The results show that the informants find the new implementations relevant and challenging. The informants use different kinds of methods, within three overall strategies, when integrate programming in the mathematics curricula. The results also show that the informants believe that programming methods contributes to the development of skills such as strategies for problem solving, collaboration skills and evaluative thinking. We argue that the teacher´s positive views regarding programming in the curriculum has to do with the understanding of the societal development. We also argue that a more equal set of educational skills for teachers regarding how to teach programming should be an advantage for the equivalent school system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Karlsson, Nellie, and Nina Lundh. "Var, när och hur ska semiotiska resurser användas egentligen? : - En systematisk litteraturstudie omsemiotiska resursers roll i samband med matematikområdet multiplikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91319.

Full text

Abstract:

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på användandet av semiotiska resurser, som i detta arbete uttrycks i form av konkret material, vid beräkning av multiplikation i skolans lägre åldrar. Studiens syfte är att ta reda på de semiotiska resursers roll och funktion i förhållande till undervisning kring multiplikation. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga publikationer och dessa har tolkats utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta har mynnat ut i ett resultat som visar att det finns både för- och nackdelar med användandet av semiotiska resurser. Främst visar resultatet att semiotiska resurser har en positiv och betydande roll för elevers lärande. För att detta ska uppnås krävs det dock att den undervisande läraren introducerar de semiotiska resurserna på rätt sätt för eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna förstår syftet med användningen och kan dra nytta av dess fördelar i matematikundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Edriss, Nour. "Lärobokens användning i matematikundervisningen : En kvalitativ studie om vilka metoder & strategier matematiklärare använder för en konkret undervisning och om det stöttar elevers abstrakta tänkande." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44923.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att undersöka hur matematiklärare utformar sin undervisning, därtill lärobokens användning, i avseende att analysera om en konkretiserad undervisning stöttar elevers abstrakta tänkande. Utgångspunkten i studien har varit Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet har varit i form av observation och intervju. Observationerna har varit i fyra parallellklasser, i årskurs 4, och intervjuerna med tre verksamma och behöriga matematiklärare från mellanstadiet. Empiri samlades in och analyserades med hjälp av en djupgående tolkning av datan. Studiens resultat pekar på att undervisningen i matematik är till viss del anpassat för att stötta elevers abstrakta tänkande. Däremot är undervisningen utformad för att läroboken ska vara dominerande. Slutsatsen av denna studie är att lärarna försöker innefatta varierande metoder och strategier i undervisningen för att främja elevers lärande, dock förekom en del begränsningar vilket medförde att eleverna utförde samma aktiviteter. Grundtanken med studien var att uppmärksamma och synliggöra matematiklärarens arbete, samt belysa elevers konkreta och abstrakta tankesätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Matematiskt tänkande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles