Dissertations / Theses on the topic 'Materialåtervinning'

Materialåtervinning har en central roll för att använda jordens ändliga resurser effektivt och hållbart. Tillväxten i världsekonomin har skapat ett ohållbart tryck på jordens resurser trots att det finns begränsande resurser i världen. Avfallsorteringsanläggningars uppgift är separera och sortera avfall för att materialåtervinna så mycket som möjligt för nytt bruk. Syftet med denna rapport är att identifiera och klargöra sambanden mellan ekonomi och sortering i moderna fullt automatiserade avfallssorteringsanläggningar. I rapporten undersöks ekonomiska faktorer som påverkar avfallssorteringsanläggningar och avfallssorteringsprocessen. Arbetet indelas i två huvuddelar, litteraturstudie och fallstudie. Litteraturstudie har en ekonomisk och teknisk uppdelning. Fallstudien är om Stockholm vatten och avfall och Svensk plaståtervinning. Varje år faller stora mängder avfall av ett uppskattningsvis ursprungsvärde på 55 miljarder kronor ur den svenska ekonomin men endast 13 miljarder kronor bevaras. Värdefölusten uppstår genom volymförluster från avfall förlorat till andra behandlingsalternativ än materialåtervinning och genom prisförluster på grund nedgradering av kvalitén. Volymförluster orsakar mest värdeläckage. Ett problem med materialåtervinning är att sorteringskostnaden växer med återvinningsgraden. Det gäller att se över i anläggningen vid vilken återvinningsgrad andra behandlingsalternativ är billigare. Anläggningars primära mål är at utsortera som mycket som möjligt. För att kunna klara av balansgången mellan budget och sortering byggs anläggningar med full automatiserad sorteringsprocess. För ha låga sorteringskostnader är storskaliga anläggningar mer ekonomisk fördelaktig. Det möjliggör att anläggningar kan klara av stora kapacitet som annars skulle bli alldeles för dyrt. Ekonomiska styrmedlen har en central roll för hur dagens system är konstruerad. De har som syfte att fungera som morot till bolagen genom skattelättnader och subventioner men också som piska med hjälp av skatter och avgifter. Styrmedel är nödvändiga för att uppnå försatt bättre materialhantering.
Material recycling has a central role in using the finite resources of the planet efficiently and sustainability. Growth in the world economy has created unsustainable pressure on the world's resources, despite limited resources available in the world. The task of waste sorting plants is to separate and sort waste to recycle as much material as possible for new products. The purpose of this report is to analyze waste sorting facilities from an economic perspective. The report examines economic factors that affect waste sorting facilities and the waste sorting process. The work is divided into two main sections, literature study and case study. A literature study has an economic and technical division. The case study is about Stockholm vatten och avfall and Svensk plaståtervinning. Every year enormous amounts of waste of an estimated value of 55 billion SEK fall out of the Swedish economy, but we preserve only a value of 13 billion SEK after the recycling. The loss of value occurs because of volume losses from waste lost to other treatments other than material recycling and because of price losses because of waste quality. Volume losses cause the most value loss. One problem with material recycling is that sorting cost grows with the recycling rate. It is important to review the plant at which recycling rate other treatment options such as combustion are cheaper. The primary goal of waste sorting plants is to recycle as much material as possible. To handle the balance between budget and sorting, facilities are built with fully automated sorting processes. For cost-effective sorting costs, large-scale facilities are necessary because they are more advantageous economically. This enables facilities to cope with large capacities that would otherwise be far too expensive. Financial instruments have a central role in how today’s systems are designed. They can work as a carrot for companies through tax reliefs and subsidies, but also as a stick through taxes and fees. They are vital for the continued increase in material recycling.

This thesis was conducted at Mälardalen University in Västerås and Härjeåns Nät AB, mainly in Sveg. Härjeåns Nät AB is a network company that delivers electricity in Härjedalen municipality, Ånge Municipality, Ragunda and Bräcke municipality. The maintenance and dismantling of electricity and broadband networks generates a lot of waste. The purpose of this work is to present proposals on the management of the waste. The goal is that all of Härjeåns offices should have equal management for the waste and an overview of how to manage the various wastes. This will be a step toward ISO certifications ISO 9001:2008 for quality and ISO 14001:2004 for environment. Companies are obliged to know the laws and regulations that apply to operate the business and the waste generated as a result. The alignment of the work lays on the management suggestions, which has led to a short description of today’s situation, with deeper information of all laws and regulations that affects Härjeåns waste. Today’s state at the office in Sveg is that much different waste is placed in the same container that give rise to high costs for the company. Impregnated poles lack good management and hazardous waste needs concrete guidelines to follow. Metals are sorted well but may need an overhaul. Signs exist but are old and faulty. Waste occurs with many different characteristics and handling varies depending on the type of waste, geographic location and how well it is sorted. Sorting the materials correctly reduces disposal costs and may instead generate a replacement, for example sorting iron and other metals and sell them. The laws that affects waste management is the Environmental Code, Waste Regulation, Environmental Protection Agency's Code of Statutes 2004:10 and local directives. Härjeåns are required to have the right knowledge of hazardous waste and how it affects health and the environment, rules for handling and classification, documentation, and prevention. All hazardous waste requires entrepreneurs that have a special permit to transport it from the County Council. Other waste should be transported in an environmentally sound manner using approved and conscious entrepreneurs. Management suggestions of the waste is presented, requirements for entrepreneurs and waste stations is proposed, which partitions that are necessary, which laws that must be followed and what solutions there are.
Detta examensarbete har utförts vid Mälardalens Högskola i Västerås och Härjeåns Nät AB, främst i Sveg. Härjeåns Nät AB är ett elnätsföretag som står för eldistributionen i bl.a. Härjedalens kommun, Ånge kommun, Ragunda kommun och Bräcke kommun. Vid underhåll och rasering av el- och bredbandsnät uppkommer en hel del avfall. Syftet med detta examensarbete är att lägga fram förslag på hantering av avfallet. Målet är att alla Härjeåns arbetsplatser ska ha likvärdig hantering av avfallet och en översikt om hur man ska hantera de olika avfallen. Arbetet ska bedrivas som ett steg mot ISO-certifieringarna SS-EN ISO 9001:2008 för kvalitet och SS-EN ISO 14001:2004 för miljö. Företag är skyldiga att känna till vilka lagar och regler som gäller för att bedriva verksamheten och avfallet som genereras som följd av denna. Tyngden i arbetet ligger på hanteringsförslag, vilket har lett till att nulägesbeskrivningen hållits kort med desto mer tid för informationssökning av alla lagar och förordningar som berör Härjeåns avfallshantering. Dagsläget på linjekontoret i Sveg innebär att mycket avfall läggs i en osorterad container som ger upphov till höga kostnader för företaget. Impregnerade stolpar saknar god hantering och farligt avfall behöver konkreta riktlinjer att följa. Metaller sorteras bra men kan behöva en översyn. Skyltning finns men är gammal och bristfällig. Avfall förekommer med många olika egenskaper och hanteringen varierar beroende på vilken typ av avfall det handlar om, geografiskt läge samt hur välsorterat det är. Att sortera material rätt minskar kostnader för omhändertagande och kan istället generera en ersättning, till exempel att sortera järn och metaller och sälja dessa. De styrmedel som främst berör avfallshantering är Miljöbalken, Avfallsförordningen, Naturvårdsverkets författningssamling 2004:10 och kommunala direktiv. Innehållet i dessa författningar granskas för material som uppkommer inom elnätsbranschen. Vid uppkomst av farligt avfall är företaget skyldigt att ha rätt kunskaper om avfallet och hur det påverkar hälsa och miljö, regler för hantering och klassning, dokumentering samt förebygga uppkomsten. Allt farligt avfall kräver en entreprenör som har särskilt tillstånd att transportera och/eller förvara det från Länsstyrelsen. Övrigt avfall bör transporteras och omhändertas på ett miljöriktigt sätt med godkända och medvetna entreprenörer. Förslag på hantering av avfallet läggs fram, krav på entreprenörer och mottagningsstationer föreslås, vilka partitioner som är nödvändiga, vilka lagar som måste följas och vilka helhetslösningar som finns.

 

 

Att gräva upp och återvinna värdefulla material från gamla deponier har en enorm miljöpotential i form av utvinning av resurser. I dagsläget innebär emellertid sådana återvinningsprojekt stora osäkerheter och därmed ekonomiska risker för företag. Anledningen är att det finns många deponier att välja mellan och dessa skiljer sig ofta åt med avseende på ålder, storlek, typ av avfall och lokalisering vilka alla är faktorer som direkt kan påverka om ett projekt blir lönsamt eller inte. För att minska de ekonomiska riskerna behöver företag i återvinningsbranschen på förhand kunna identifiera skillnader mellan olika deponier. I denna uppsats genomförs en systematisk litteraturöversikt över inventeringar av deponier. Uppsatsen syftar till att inventera tillgänglig information om deponier på nationell, regional och lokal nivå. Undersökningar har skett kring vilka uppgifter inventeringarna innehåller som finns hos Jönköpings och Linköpings kommun, Länsstyrelserna i Östergötlands och Jönköpings län samt hos Naturvårdsverket. Uppsatsen belyser även begreppet Landfill Mining och dess användning.

Slutsatserna i denna uppsats är att information från inventeringarna kan användas för Landfill Mining-projekt, dock kan det behövas gå ned på objekt- eller personnivå för att få tillgång till mer detaljerad data. Uppsatsens kategorier, ålder, riskklassning och avfallstyp innehåller viktig information om deponierna som är avgörande för att besluta om ett LFM- projekt ska genomföras och utgöra en vinst.

Syftet med projektet är att behandla flygaskan med hjälp av surt processvatten för att utvinna olika metaller, som zink, så att det sedan kan deponeras på ett enklare och billigare sätt, samt även at utveckla en metod för att utvinna mer zink med minsta möjliga andel surt processvatten (5 % HCl). Olika metaller med fokus på zink studerades i labbskala på Högskolan i Borås. Flygaskan och det sura processvattnet som har använts i denna studie är från Renova ABs anläggning. Resultatet visar att vid behandling av flygaskan med surt processvatten var den maximala mängden zink som utvanns 88% under de olika försöken som gjordes i labbet. Det finns olika faktorer bakom resultatet, såsom halten av surt processvatten, pH, blandningstiden och askans elementsammansättning, vilka kan påverka halten utvunnen zink.
Sweden produces large amount of fly ash from waste combustion annually. Combustion the waste generates two types of ashes, bottom ash/slag, and fly ash. Bottom ash is considered to be more environmentally friendly and has a wide area of application such as road constructions on landfills. While the fly ash has high level of heavy metals and for instance dioxines which are harmful for the environment. This type of ash are deposited in a landfill and gets classified as a hazardous waste which is expensive given that the deposit fee is high. The fact that fly ash contains valuable metals as zinc, methods of recovering it are being developed such as acid leaching. This is a promising method as the leachate used are acid process water making the usage of the chemicals substantially lower which makes it financially viable. Waste incinerators in Sweden produce approximately 200 000 tons of fly ash annually and the majority of it is transfered to Norway to get treated and put on a landfill. Some waste management companies, e.g. Renova, are using another method called “the Bamberg method” where fly ash is mixed with sludge to form a cake and put in the company’s own landfill. The projects goal is to leach the fly ash by using acidic process water to obtain the metallic substance particularly zinc making it easier and cheaper to landfill the ash and also to optimize this method to get the most zinc out of the ash using minimum amount of the acidic process water (5% HCI). The laboratory work took place in the University of Borås. Fly ash and the acid process water which were used under the laboratory work was obtained from RenovaAB. The results shows that leaching the fly ash with acidic process water gave different release of zinc but was 88% at most. The variation in the results depends on a few factors such as amount of acidic process water, pH, time, blending time and the ashes content. This project took environment and access to acidic water in consideration, which optimized the method of using less amount of acid process water to get the most zinc as possible. The results shows that leaching fly ash with acid process water is cost efficient and easy way to recover zinc, which satisfy the goals of the project.

There is a great need for reducing the extraction of limited resources of the Earth today. Oneway to achieve this, inter alia, is through increased recycling of material. The UN is activelytaking action on the matter, on a global level, and regionally the European Union hasdeveloped a directive on material waste. The Swedish construction sector is responsible forapproximately a third of the total generated waste, and measures regarding construction wasteshould thus be prioritized. Based on the abovementioned EU directive, the SwedishEnvironmental Protection Agency has developed a national action plan for waste, in whichconstruction and demolition waste is a focal point. JM AB is one of the leading corporationsin the Nordic countries in terms of housing development projects and one of their keyconcepts is sustainability. Not only does JM conduct its work in accordance with the currentrecommendations of both national and regional bodies, but in addition it has raised theambitions even further.JM is actively working to reduce the amount of landfill waste as well as the total amount ofwaste, and it has a good structure in place for doing so. An area of improvement with recyclingthat has now been identified is separation at source of combustible waste. Materials such aswood, plastics and corrugated cardboard can be separated from other combustible materials.This would not only increase the waste being recycled but also decrease the waste being burntfor energy extraction. The purpose of this thesis is to examine obstacles and possibilitieswithin the current recycling of combustible waste. The main ambition is for the results toprovide a foundation for the work of JM with regards to this, but hopefully other corporationsand actors within the construction sector will find the results useful and helpful as well.An internal survey was conducted and the questionnaire included both open questions andquestions with multiple-choice answers. Six employees at JM also participated in interviews.For added depth and more thorough analysis two waste contractors were also interviewed.Furthermore, a literature review was conducted and suggested that there is a strong need forchange in recycling within the entire construction sector. The review also showed that manysimilar problems exist in other construction companies.The survey, literature review and interviews lead to several action proposals of varying extentand complexity. Some of them are more specific, such as clearer signage on containers, newtank solutions, introduction of recycling instructions, and focus on recycling of wrappingplastics. Other proposals respond to more complex issues, such as a lack of commitment andsubstandard planning in the initial stages. What increases dedication and commitment is veryspecific for each individual. A shift in behavior relative to recycling, as well as increasedknowledge of combustibles, are both necessary. For this to happen a continuous effort isrequired, which in and of itself is a challenge, as well as clear leadership, division ofresponsibilities, and top down support within the corporate group.In a broader perspective, better cooperation from all actors within the construction sector isnecessary. An increased producer responsibility overall is required and improvements inwaste management alone is not sufficient. Producers should ensure that products andwrapping can be reused or recycled. This requires better and easier access to recycling, butalso a viable market for recycled material, and by extension manufacturers should be obligedto use more recycled material in their products.

Denna studie fokuserar på materialåtervinning av polymera material i form av hårda termoplaster och gummi från uttjänta fordonsdäck. Med anledning av låg och begränsad materialåtervinning, hög energiutvinning och delvis deponering av hårda termoplastfraktioner respektive uttjänta däck har det funnits behov att studera förutsättningar för ökad materialåtervinning.

Syftet med denna explorativa studie har varit att undersöka möjligheter och förutsättningar för ökad materialåtervinning av hårda termoplastfraktioner och uttjänta däck. Detta övergripande syfte har uppnåtts genom en intervjustudie med respondenter vars företag använder återvunnen termoplast samt gummi från uttjänta däck i tillverknings- och bearbetningsprocesser. Möjligheterna för ökad materialåtervinning har även betraktats från en termodynamisk synvinkel.

Företagens anledningar till arbete med materialåtervinning grundas i ekonomiska incitament men även miljöhänsyn. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning återfinns i sorterade och ickekontaminerade, termoplastfraktioner samtidigt som en marknad för produkter tillverkade av gummi från uttjänta däck behöver utvecklas. Fraktionerna bör hållas isär och sorteras om de är blandade för att därmed inte begränsa materialens möjligheter till återvinning i nya produkter. Denna slutsats bekräftas även av termodynamiska principer. Framtidsperspektivet kännetecknas av förhoppningar om mer tillgängligt material och mindre råvarukostnader. Ökade mängder termoplaster betraktas i framtiden härstamma från uttjänta personbilar. Tillverkning av fordonskomponenter, baserade på gummi från uttjänta däck, kan i framtiden vara ett alternativ inom bilindustrin.

Plast är ett kostnadseffektivt och användbart material i dagens samhälle. Baksidan med plasten är dock hur den produceras och slutbehandlas. I dagsläget är ungefär 90 % av plastmaterialet på marknaden producerat av fossil råolja, vilket är en ändlig resurs som uppskattas vara förbrukad om 50 år om detta inte förändras. Världen över deponeras eller förbränns majoriteten av plastavfallet som på så sätt ger upphov till negativ miljöpåverkan som växthusgasutsläpp och läckage till mark och vatten. Materialåtervinning av plastavfall sker i en jämförelsevis låg grad och då främst genom mekanisk återvinning. Tekniken är begränsad och av den anledningen har alternativa tekniker, som bland annat kemisk återvinning, uppmärksammats inom politiken och forskning. Det är ett samlingsnamn på ett flertal tekniker som kan användas för materialåtervinning genom att sönderdela materialet till sina minsta beståndsdelar och därigenom framställa en produkt som liknar jungfruligt material. I denna studie har den kemiska återvinningstekniken pyrolys valts ut baserat på sådant som vilken typ av plast tekniken lämpar sig för och dess kommersiella användning på marknaden. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar det finns för att upprätta en pyrolysanläggning i Gävleborg med avseende på regionens plastavfallsflöden, dess befintliga infrastruktur samt miljömål och strategier. Gävleborg valdes ut som fokusområde med anledningen av att det för närvarande inte pågår något projekt för etablering av kemisk återvinning i de nordliga delarna av Sverige. Samtliga aktuella projekt är lokaliserade i syd- och mellansverige, framför allt i anslutning till plasttillverkaren Borealis som har en anläggning i Stenungsund, Göteborg. Inom studien tog författarna fram två teoretiska scenarion för hur en pyrolysbehandling av plastavfall inom regionen kan möjliggöras. Scenario 1 utgår från att pyrolysanläggningen tar emot avfall bestående av enbart plast som identifierats inom regionen, vilket sedan sorteras i anslutning till pyrolysanläggningen. I scenario 2 upprättas en extern sorteringsanläggning för att möjliggöra att plasten från samtliga avfallsflöden och näringar samlas in och sorteras. Därifrån transporteras lämpligt plastmaterial till pyrolysanläggningen. En slutsats baserad på studiens frågeställningar och avgränsningar visar att det finns möjligheter för etablering av en pyrolysanläggning i Gävleborg med avseende på infrastruktur, tillgång till plastavfallsflöden och att det potentiellt kan gynna regionens uppsatta mål inom plastavfallshantering. En förutsättning är dock att ett utökat insamlings- och sorteringssystem implementeras för att detta ska vara genomförbart i och med att tekniken kräver ett väldefinierat och rent plastavfallsflöde.
Plastic is a cost-effective and valuable material in the modern society. However, the downside of plastic primarily lies in its production and end-of-life treatment. Roughly 90 % of all plastics are currently manufactured from fossil oil, which is a non-renewable resource, and it is estimated that the global reserves will be depleted in 50 years unless something changes. Worldwide, most plastic waste is landfilled or combusted, which harms the environment due to, among others, reasons such as greenhouse gas emissions and leakage to the ground and waters. The degree of material recycling of plastic waste is comparatively low and is mainly carried out by mechanical recycling. The technology has its limitations and owing to this, politicians and researchers have investigated alternative recycling methods such as chemical recycling. It is an umbrella-term for several technologies that are used to recycle waste by breaking down the material to its smallest components and produce a product of near-virgin quality. This study focused on the chemical recycling method pyrolysis, based on aspects such as the type of plastic it has the capacity to treat and its commercial use. The purpose of this study was to review what potential Gävleborg has for establishing a pyrolysis facility regarding plastic waste flows in the region, its infrastructure and current environmental goals and strategies. Gävleborg was chosen as the focus for the study since there, as of today, are no projects exploring the possibility for establishment of chemical recycling in the northern parts of Sweden. All ongoing projects are situated in proximity to the plastic manufacturer Borealis and its facility in Stenungsund, Gothenburg. The authors formed two hypothetical scenarios as to how plastic waste recycling by pyrolysis can be implemented in Gävleborg. The first scenario assumes that the pyrolysis facility receives waste identified by the region as only consisting of plastic, which then is further sorted at the facility. The second scenario is carried out by establishing an external sorting facility to enable sorting and collection of plastic from all waste flows and industries. Thereafter the suitable plastic waste is transported to the pyrolysis facility. A conclusion drawn from the study’s findings showed that there is potential for establishing a pyrolysis facility in Gävleborg as to infrastructure and plastic waste flows and would as well contribute to the region’s goals relating to plastic waste recycling. However, to make this viable an implementation of an extended collecting and sorting system is required, since the technology is dependent on a clean and well-defined plastic waste flow.

Material- och energiåtervinning är två sätt att ta hand om avfall. Materialåtervinning av papper är generellt det sätt som ger upphov till lägst ackumulerade utsläpp av koldioxid. Kuvert är en pappersprodukt som idag saknar producentansvar och branschen för returpapper anser inte att kuvert skall materialåtervinnas i och med att kuvert innehåller substanser som kan ge upphov till stickies. Ett argument som används mot materialåtervinning av kuvert är att problem orsakade av stickies medför ökade kostnader för företagen som tillverkar papper från returpapper. På den svenska marknaden finns det kuvert som, när de processeras i pappersbruken, inte ger upphov till stickies, nämligen svanenmärkta kuvert. Syftet är att ta reda på vilket som är det bästa sättet att ta hand om kuvert och målet är att ta reda på hur stor nettoenergiförbrukning material- och energiåtervinning av kuvert ger upphov till. Fyra scenarier undersöktes; Samtliga kuvert energiåtervinns, samtliga kuvert materialåtervinns, endast svanenmärkta kuvert materialåtervinns, samtliga kuvert ersätts mot svanenmärkta och materialåtervinns. Resultatet är inte samstämmigt. Att ersätta samtliga kuvert mot svanenmärkta är det scenario som ger upphov till lägst nettoenergiförbrukning, förutsatt att materialåtervinning av papper är att föredra framför energiåtervinning av papper.
Recycling and incineration are two ways to deal with waste. Generally, paper recycling has lower carbon dioxide emissions than incineration of paper. Envelope is a paper product that is not included in any producer responsibility and the pulp and paper industry recommends consumers not to sort envelopes in the paper recycling container, since envelopes contain substances that can be a source for stickies. An argument against recycling is that problems caused by stickies increases costs for the companies that produces paper from waste paper. The Swedish market has envelopes that, when they are processed in the paper mill, do not develop stickies, namely envelopes tagged with Svanen. The purpose of this paper is to find the most suitable way to deal with envelopes. The aim of this study is to find the net energy consumption for recycling and incineration of envelopes. Four scenarios were investigated; all envelopes are incinerated, all envelopes are recycled, only envelopes tagged with Svanen are recycled, all envelopes are replaced with envelopes tagged with Svanen and are recycled. The results are not unanimous. Replacing all envelopes with envelopes tagged with Svanen is the scenario with lowest net energy consumption, presupposed paper recycling is to prefer before paper incineration.

The purpose of this degree work was to compare and investigate what kind of waste that is produced on construction sites of two different types of buildings. The investigation was made to see if there were any differences between the two and how improvements with their waste management could be made. This degree work was conducted by gathering the proper information about waste and waste management, both general and specified to building waste. Information was mainly found in both papers and reports from authorities and municipalities as well as from previous degree works in the same subject. Research about which laws, regulations and requirements that are in place and relevant to this degree work was also conducted. Interviews at the two construction sites were made to see how waste management actually works on site. The research was also conducted to get first-hand information that is current to compare with previous research on the subject says. Both Västerås and Örebro municipality have their own specified waste plan that the building companies in respective municipality has to follow. The two construction sites in question differ in distance to the city centre since one is located centrally and the other approximately five kilometres from the city centre. They also differ in size of construction site, the centrally situated building site has buildings surrounding it making the space to work with small. This compared to the construction site outside of the city centre that is a part of a newer district with lots of space available. Concluded the waste management are similar to each other, with some exceptions regarding sorting of some fractions, such as glass and corrugated paper. The two constructions are built by the same company, but different recyclers are used to handle the waste. These recyclers are managing for example plaster and plasterboard differently depending on what their capabilities are. Construction sites must comply with several laws, regulations and requirements, some of them are miljöbalken, avfallsförordningen and plan- och bygglagen. Informing workers to be careful managing the materials, using more digital software in early stages and the use of production methods such as Lean are different ways to minimize the amount of building waste that occurs today. Another way is to make sure the measurements of the materials are correct from start. If so it will not be necessary to cut and adjust length and size of the material on site and thereby reduce the amount of waste.

I denna avhandling har miljönyttan vid återvinning samt förbränning avplastförpackningsavfall undersökts. I rapporten definieras miljönyttan som denmängd koldioxid som undviks, samt den energimängd som undviks att användassamt utvinns. Två scenarier har undersökts, miljönyttan undersöks i båda fallen då deställs i för-hållande till deponering av avfallet inklusive ersättning av den förloradeplast-produkten genom primär produktion. I det första scenariot ställs deponi motmaterialåtervinning av plastförpackningsavfallet för sekundär produktion till en nyprodukt. I det andra scenariet ställs deponering mot förbränning av plastförpackningsavfalletför energiutvinning och följaktligen också primär produktion till en nyprodukt. Den miljönytta, alltså den energiåtgång samt koldioxidutsläpp som undviksi de båda fallen skall sedan motsvara den sträcka som avfallet kan transporteras innantransporten motsvarar mer koldioxidutsläpp och energiförbrukning än vad somundvikts genom avfallshanteringen.Resultatet visar att återvinningsgraden på det avfall som samlas in har en avgörandebetydelse för huruvida långt plastförpackningsavfallet kan transporteras. Omåtervinningsgraden sjunker under 80 procent är det ur koldioxidsynpunkt inte längremiljömässigt hållbart att transportera avfallet. Ur energisynpunkt är återvinning alltidatt föredra då det krävs mycket energi vid nyproduktion av plastförpackningar frånjungfruligt material.

I projektet .To Be Continued undersöker och visar jag exempel på hur jag som blivande industridesigner kan underlätta materialåtervinningen av elektroniska produkter. Plast som material står i fokus i projektet . Den övergripande idén är att utveckla och formge exemplen på smarta metoder och lösningar för sammansättning och nedmontering av elektroniska produkter. Det övergripande syftet är att framställa ett designförslag som, på grund av hur den är sammansatt, ska kunna främja materialåtervinning och på så sätt kunna ingå i en cirkulär ekonomi. För att presentera tydliga förslag på sammansättningar av elektroniska produkter har jag valt att formge en kaffemaskin, som alltså är framarbetad utifrån de metoder och lösningar som utvecklats i detta projekt. Designförslaget, som presenteras i texten, är en kaffemaskin. Kaffemaskinen är uppbyggd med en grundstruktur där komponenterna staplas på varandra och som tillsammans bildar både formen på insida och utsida av kaffemaskinen.

With a growing population on earth the amount of end-of-life vehicles (ELVs) and other scrap steel increases. The European Directive 2000/53/CE” requires a minimum of 95 % reuse and recovery and 85 % re-use and recycling no later than 1 January 2015, for end-of life vehicles. This imposes a need for more efficient recycling and recovery. Despite this shredder residue (SR) is commonly land filled. This report investigated the magnetic fines residue generated at Stena Metall shredder facility in Halmstad, Sweden. Magnetic fines is a complex material containing e.g. ferrous metals, non-ferrous metals, glass, plastic, rubber, polyurethane, sand, dirt, brominated flame retardants and PCB. Characterisation of the material and discussion around area of application resulted in suggestions for possible recycling alternatives. Characterisation included e.g. particle size, total organic content, x-ray fluorescence, x-ray powder diffraction and elemental analysis with a focus on the metals. The results indicated a higher organic content in larger particles and an increasing content of e.g. lead, cadmium and mercury in smaller particles. X-ray fluorescence can be used to measure lead in magnetic fines. The conclusion was that the combustible organic content needs to be separated before further metal recycling can be applied. If magnetic fines should be used in construction pollutants probably either needs to be removed or encapsulated to prevent exposure to humans and environment.

Återvinning av olika varor i dagens samhälle är viktigt för att uppnå minskad miljöpåverkan. Genom att minska uttaget av jungfruligt material och istället använda återvunnet material kan en positiv klimatpåverkan erhållas. Att eliminera linjära materialflöden till fördel för cirkulära flöden kan ekonomisk vinning uppfyllas via affärsmodeller inom cirkulär ekonomi. Byggsektorn står för en betydande del av miljöpåverkan och resursanvändningen, samt genererat avfall i samhället. Därmed finns stora möjligheter att öka cirkularitet genom bättre system för återvinning och därmed främja en mer hållbar framtid. Från NCC gavs ett uppdrag med syfte att undersöka hur stor andel återvunnet material som byggdes in i deras bostadsprojekt. Genom intervjuer med deras leverantörer undersökte denna studie hur stor andel återvunnet material som deras mest använda byggvaror bestod av. Dessa byggvaror var betong, armering, mineralull, cellplast, gips och kök. Vidare undersöktes vilka möjligheter till återvinning som fanns för respektive vara. Syftet var också att, utöver detta, finna mer miljövänliga alternativ för byggbranschen i allmänhet och i synnerhet för de produkter som i dagsläget har störst förbättringspotential. Resultatet visar att andelen återvunnet material för respektive byggvara var varierande, från 0 % till 96 %. Tillsammans bidrar dessa värden till en total andel för NCC’s bostadsprojekt på 8,5 %. Kunskapen och möjligheten till att öka andelen återvunna material som byggvarorna innehåller finns hos leverantörerna. En faktor till detta var att andrahandsvärdet varierade stort samt att det saknas ekonomiska incitament för att sortera byggavfallet. Slutsatsen är därför att det krävs en ökad kostnad för att ta ut jungfruligt material i kombination med att det måste kosta mer att deponera. Med andra ord, förbrukat material ska inte ses som avfall utan som en resurs för att cirkulär ekonomi ska kunna förverkligas i samhället och därmed bidra till positiv miljöpåverkan och förbättrad resurshushållning. Utbildning, samarbete och personligt engagemang är faktorer som krävs för att denna samhällsomställning ska kunna ske.
Recycling of waste is important for the environment in today ́s society. Through less use of new raw material and increased use of recycled material, the climate change can be battled. To eliminate linear flow of material in favour of circular is a part of circular economy. The construction industry contributes to a significant part of both the energy consumption and the amount of waste, and therefore has great opportunities to recycle NCC wants to know how much recycled material they used in their housing projects. Through interviews with their suppliers, this study investigates how much recycled material some of their most used building goods (for example concrete, reinforcement and isolation) contained. Further, the opportunities for recycling of the different types of building goods were analysed. The purpose was also to find more eco-friendly alternatives to the construction industry in general and in particular to the goods which had the largest potential of improvement. The result showed that the proportion of recycled material varied and the total proportion for NCC’s housing projects was low. The knowledge and the opportunities to increase the proportion is known by the suppliers but the majority of the building goods consists a general low proportion. One factor was that the second hand value was varied. Another was that there were no incentive for recycling, which leads to a lack of motivation at the worksite. The conclusion is therefore that waste should be seen as a resource in order to implement circular economy to a greater extent and to contribute to the climate in a positive way. Education, collaboration and personal engagement is factors which is needed to fulfil this adaptation of the society.

Denna rapport utreder möjligheten att implementera avfallsplast, specifikt polyeten, som polymertillsats i svenska asfaltvägar. Tekniken, med avseende på avfallsplast, används idag i begränsad utsträckning i andra länder samt utreds på flera håll som en möjlig metod att främja hållbar utveckling genom att öka materialåtervinningen av plast. I Sverige förbränns idag en stor mängd plast för energiåtervinning och införandet av metoden skulle, förutsatt att den ersätter en del av energiåtervinningen, bidra till att minska växthusgasutsläpp från fossila material. Det används idag jungfruliga polymerer som tillsatser i vägmaterial tillsammans med bitumen som utvinns ur råolja, införandet av metoden kan således även substituera uttag av fossila råvaror. För att inhämta resultatet har en litteraturstudie tillsammans med intervjuer med representativa experter inom området utförts. Resultatet redogör för plasters egenskaper och hur dessa fördelaktigt samverkar med, och kan integreras i, asfaltmaterial. Vidare hur dessa egenskaper bidrar till att klimatanpassa vägbyggnationer, leva upp till kravställningen på vägar samt hur egenskaperna utreds genom olika mätmetoder. Även negativa aspekter som kan uppstå kopplat till miljö- och hälsorisker redogörs för. Ett urval av aktuella aktörer som berörs av implementeringen presenteras ur konkurrens- och synergiperspektiv samt med en beskrivning av verksamhetens mål och drivkrafter kopplat till metoden. En stor del av aktörsperspektivet inhämtades från de genomförda intervjuerna med representanter inom asfaltindustrin, bitumentillverkning och innovations- och kemiindustrierna. Inställningen till implementeringen i syfte att arbeta med hållbar utveckling bedöms vara försiktigt positiv på grund av höga krav på sorteringsgrad, jämnhet hos materialströmmar samt eventuella följdproblem som kan följa av införandet. Däremot har tekniken visat sig vara positiv ur ett prestandahöjande perspektiv för vägen genom att vidga tillgängligt temperaturområde, öka åldrings-, deformations- och nötningsresistens samt vattenbeständigheten. För att göra en mer rättmätig bedömning, och ytterligare slutsatser, krävs vidare studier för att undersöka de långsiktiga effekterna av att tillämpa metoden i svenska vägar.
This report investigates the possibility to implement plastic waste, specifically polyethylene, as a polymer additive in Swedish asphalt roads. The technique, when applied with waste plastic, is used to a limited extent in other countries and is investigated as a method in order to forward sustainable development by increasing material recycling of plastics. A large quantity of plastics is incinerated for energy recovery in Sweden today and introducing the method would, given that it replaces parts of the energy recovery method, contribute to decrease greenhouse gas emissions derived from fossil materials. Today virgin polymers are used as additives in road materials as well as bitumen that is extracted from crude oil, introducing the method could therefore substitute the outtake of fossil raw materials. In order to obtain the result a literature review was carried out along with interviews with representative experts related to the area. The result presents properties of plastics and how these can beneficially cofunction and integrate with asphalt material. Furthermore, how these properties contribute to adapt the road to climatic changes, achieve overall related demands and how these properties are measured. Negative environmental and health aspects related to the method are also presented. A selection of would-be affected actors are portrayed with regards to competition and synergies as well as overall goals and driving factors related to the method. A large portion of the chapter portraying actors is based on the information collected during the interviews with representatives from the asphalt industry, bitumen manufacturers and the Chemical and innovation companies. The overall outlook on implementing the method in order to forward sustainable development is considered carefully optimistic, due to high requirements on consistent material streams and potential problems that can arise from the implementation. The technique has been proven to be beneficial regarding performance by broadening the available temperature range as well as increasing resistance towards aging, deformation, wear and water. In order to more precisely analyse and make conclusions regarding the method further studies regarding long-time effects in Swedish roads are needed.

Idag är klädindustrin beroende av icke förnybara resurser och dess negativa miljöpåverkan äventyrar den ekologiska hållbarheten. Vidare förväntas klädproduktionen att tredubblas fram till år 2050 vilket kommer påverka tillgången av råmaterial. Det är således resursslöseri att slänga kläder och en ny affärsmodell för industrin är nödvändig. Cirkulär ekonomi är ett system som verkar inom planetens gränser via ett slutet flöde av material och energi i flera cykler. Ekologisk hållbarhet är därför relevant redan under utvecklingen av funktionskläder där designprocesen har en avgörande roll. Utmärkande för funktionskläder är att de ställs inför höga krav då materialen ska skydda användaren i olika förhållanden. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de ekologiska aspekterna vid produktutvecklingen av funktionskläder. Detta med hänsyn taget till cirkulär ekonomi samt materialval. Projektets teoretiska referensram och problematisering grundas i litteraturstudier via informationssökning på olika databaser. Vidare har insamling av data skett genom intervjuer med olika respondenter samt publicerade dokument från valda organisationer. Studiens resultat visar att design för kvalitet och lång livslängd är grundläggande i det cirkulära flödet och strävan efter monomaterial är essentiell för materialåtervinningen. Det finns däremot utmaningar i att välja rätt material för rätt sammanhang och användningsområde berörande funktionskläder. Framtidens produktutveckling av funktionskläder bör riktas mot att vara bättre ur alla ekologiska hållbarhetsaspekter och övergången mot en cirkulär affärsmodell verkar vara oundviklig.
Today’s clothing industry is heavily reliant on non-renweable resources and the use is venturing the ecological sustainability. The clothing industry is set to expand threefold by year 2050 which will affect the supply of raw materials. It is considered a waste of resources to throw away clothes and therefor a new business model is necessesary to incorporate. A circular economy is a model which operates wihin the boundaries of our planet through a closed loop of materials and energy in multiple cycles. Ecological sustainability is therefore relevant during the development of functional clothing, where the design process is a key step. The characteristics of functional clothing are the increased requirements of used materials. This is to protect the user in various weather conditions. The purpose of this study is to explore and describe the ecological aspects of product development for functional clothing. This is in regard to circular economy and choice of materials. The project’s backround and theoretical frame of reference has its basis in litterature studies which derive from information search on various databases. Further information has been gathered by conducting interviews with different respondents aswell as published documents from chosen organisations. Results from the study shows that design for quality and durability are cornerstones of achieving a circular flow. Another important aspect is to aim for an increased usage of monomaterials due to the means of recycling. There are however challenges associated with choosing suitable materials for the correct area of application in relation to functional clothing. The future of product development for functional clothing is to focus on creating clothes that are better in all ecological aspects. The transition towards a circular business model seems to be inevitable.

För att kunna uppnå de tuffare materialåtervinningsmålen som börjar gälla i Sverige år 2020 måste utsorteringen av bland annat plast-, papper- och metallförpackningar öka. Hushållsavfall beskrivs som en av de mest miljöpåverkande kategorin av avfall men samtidigt den kategori där det finns mest potential för förbättringar genom bättre hantering. Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner mellan åren 2013 och 2016 visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. Ett sätt att öka utsorteringen av producentansvarsmaterial från restavfallet och då kunna uppnå materialåtervinningsmålen är att kommuner erbjuder enklare samt ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Tidigare studier har jämfört systemen optisk sortering och fyrfackskärl, som båda innebär källsortering närmare hushållen, med det vanligaste systemet i Sverige idag, tvåkärl, som inte innebär en ökad service genom kvalitativa metoder. Systemen har inte jämförts med kvantitativa metoder utifrån ekonomi eller miljö och inte heller med ett nytt koncept som heter Kvartersnära insamling. Den här rapporten har därför jämfört de fyra systemen utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykel- och livscykelkostnadsanalys som applicerades i ett område i Kristinehamns kommun för att på så sätt komma närmare verkligheten. Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan i de undersökta miljöpåverkanskategorierna och därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl utifrån förutsättningarna och antagandena som har applicerats i studien. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl och sedan kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl utifrån antaganden och de förutsättningar som använts i studien. En slutsats från rapporten är att det är viktigt att även undersöka andra aspekter förutom ekonomi och miljö vid val av insamlingssystem då resultatet till stor del beror på andra aspekter bland annat användarens uppfattning om systemet.
To achieve the stricter material recycling goals in Sweden in 2020 plastic-, metallic- and paper packages need to be better sorted from the household waste. Household waste might have the highest environmental impact compared with other sorts of waste but household waste has the highest potential to lower its impact. Waste pick-up analysis from 67 percent of Sweden's municipalities between 2013 and 2016 show that a Swedish household waste contains 34.5 percent packaging and recycled paper that could be sorted for recycling. The producers of that material have the responsibility to collect it but it does not work as well as planned because of different circumstances. One way to increase the recycling of the material from the household waste and then achieve the material recycling goals is that municipalities offer simpler and increased service in the form of source sorting closer to the households. Previous studies have compared the systems of optical sorting and multi compartment bin, which offer separation at sources closer to the households. Moreover, those systems have been compared with the most common system in Sweden today, two bins, which do not involve increased service. The systems have not been compared with quantitative methods based on economics or the environment, nor with a new concept called district collection. This report has compared the four systems. The aspects that have been compared are the environmental aspects and economical aspects by using the tools lifecycle assessment and lifecycle cost assessment. Moreover, the systems have been fictive studied in an area in the municipality of Kristinehamn, in order to get closer to reality. The results indicate that the collection system district collection had the lowest environmental impact followed by multi compartment bin and then optical sorting. Moreover, the system with two bins has the highest impact in the studied environmental impact categories according to the assumptions that have been applied in the study. The lifecycle assessment indicates that the benefits with material recycling is higher than the environmental impacts of increased transportation. The system with lowest lifecycle cost is the system with two bins and then the district collection. The system with highest lifecycle cost is the system optical sorting and the system with the second highest cost is multi compartment bin according to the assumptions that have been applied in the study. One conclusion from the study is that it is important to investigate more aspects than environmental impact and costs when to decide collection system. It is because the results depends on the other aspects as well like the users experience about the system.

The underlying problem for this bachelor's degree thesis in Industrial Engineering andManagement within Energy Systems and Sustainable Development is the low level of materialrecycling of plastic packaging in Sweden compared with other recycled packaging. Most plasticsproducts are made from fossil fuels which, when burned, contribute to global warming and thatis the main reason for the increased greenhouse effect. By recycling plastic packaging instead ofincinerating them, great climate profits are made.The aim of the report is to investigate current and future plastic recycling systems in Sweden andcreate a business model to achieve a higher level of plastic recycling. The business model iscreated for the organization Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, which in Sweden isthe organ responsible for collection and recycling of plastic packaging. The study is based on aliterature study that underlies a SWOT analysis of the recycling system, identifying strengths,weaknesses, opportunities and threats. The strengths and opportunities of the system are takeninto account when designing the business model in order to find solutions to several of theidentified weaknesses and threats.Some significant weaknesses identified in the result section of the report are lack ofcommunication and information to the Swedish households, that not all households are sortingplastic packaging and that the quality of the recycled plastic is not always clear. The valueproposition of the proposed business model includes a standardization and certification ofrecycled plastic raw materials that lead to quality assurance of the raw material. That makes theproduct more attractive to the customers, which in this case are the plastic manufacturers. Inorder to enable a larger collection of plastic packaging, only kerbside collection is applied in thebusiness model and a more targeted and digitized communication with households is proposed.By implementing the featured business model, collected plastic packaging can increase, which inturn leads to an increased degree of recycled plastics. For this reason, the business model ismotivated to implement from an environmental perspective. The business model is alsoappealing from an economic point of view, as the stakeholders find financial incentives andbenefits. Finally, it is possible to integrate the collection and recycling of other packaging thatFTI is responsible for in the business model for plastic packaging.
Det bakomliggande problemet för det här kandidatexamensarbetet inom industriell ekonomi medinriktning energisystem och hållbar utveckling är den låga nivån på materialåtervinning avplastförpackningar i Sverige jämfört med andra förpackningar som återvinns. De flesta av dagensplastprodukter tillverkas av fossila bränslen som vid förbränning bidrar till den globalauppvärmningen, vilket är den största orsaken till den ökade växthuseffekten. Genom attmaterialåtervinna plastförpackningar istället för att förbränna dem görs stora klimatvinster.Syftet med rapporten är att undersöka nuvarande och framtida återvinningssystem för plast iSverige och skapa en affärsmodell för att uppnå en högre nivå av plaståtervinning.Affärsmodellen skapas för organisationen Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, som iSverige är den aktör som är ansvarig för insamling och materialåtervinning plastförpackningar.Undersökningen baseras på en litteraturstudie som ligger till grund för en SWOT-analys avåtervinningssystemet där styrkor, svagheter, möjligheter och hot identifieras. Systemets styrkoroch möjligheter tas tillvara på vid utformandet av affärsmodellen för att hitta lösningar påflertalet av de kartlagda svagheterna och hoten.Några betydande svagheter som identifierats i resultatdelen av rapporten är bristandekommunikation och information till de svenska hushållen, att inte alla hushåll källsorterarplastförpackningar samt att kvaliteten på återvunnen plast inte alltid framgår. I den föreslagnaaffärsmodellens värdeerbjudande ingår en standardisering och certifiering av återvunnenplastråvara som leder till kvalitetssäkring av råvaran och gör den attraktivare för kunderna, vilketi detta fall är plastproducenterna. För att möjliggöra en större insamling av plastförpackningar såtillämpas enbart fastighetsnära insamling i affärsmodellen och en mer målgruppsanpassad ochdigitaliserad kommunikation med hushållen föreslås.Genom implementering av den presenterade affärsmodellen kan mängden insamladeplastförpackningar öka, vilket i sin tur leder till en ökad grad av materialåtervunnen plast. Avden anledningen är affärsmodellen motiverad att genomföra ur ett miljöperspektiv.Affärsmodellen är också tilltalande ur ett ekonomiskt perspektiv då de berörda aktörerna finnerekonomiska incitament och fördelar. Avslutningsvis finns det möjligheter att integrera insamlingoch återvinning av andra förpackningar som FTI ansvarar för i affärsmodellen förplastförpackningar.