Dissertations / Theses on the topic 'MED 375'

Kläder och identitet är starkt förknippade eftersom människan mer eller mindre är beroende av kläder, åtminstone på våra breddgrader. Med kläder visar vi också vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Vår studie syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger på hur ett införande av obligatorisk skoluniform påverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer. Intervjuerna berörde frågor med anknytning till teorier kring mobbningens orsaker samt även påverkan på skolans elever vid ett införande av obligatorisk skoluniform. I resultatet framkom det ett flertal faktorer som ett införande av obligatorisk skoluniform för med sig. Slutsatsen av vår studie blev att det fanns både för och nackdelar för skolan och dess elever med skoluniform. Nackdelar som framkom var bland annat att eleven fråntas sin identitet då den inte kan framhävas genom klädsel. Fördelarna med skoluniform är att ingen avviker genom klädseln och därmed kan mobbningen minskas.

På bara ett par år har elektronisk handel potential att radikalt förändra de ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Internets snabba tillväxt kopplar samman individer och organisationer till ett stort globalt nätverk som representerar enorma möjligheter. Det talas om ett nätverkssamhälle och en nätverksekonomi.

Elektronisk handel driver företag mot att bedriva affärer på ett fundamentalt nytt sätt. Behovet av att dela information i realtid ökar tillsammans med förändringarna i värdekedjan.

Syftet med studien är att kartlägga elektronisk handel i allmänhet. Studien fokuseras på hur elektronisk handel används för att länka samman företag, stora som små, från råmaterial till konsumenten. Arbetet belyser hinder och krav i samband med elektronisk handel och det sätt de hanteras på.

Företagen i undersökningen visar ingen tydlig strävan mot att uppnå en totalt integrerad värdekedja. Grundliga affärsprocesser flyttas mot Internet för att utnyttja nätverkets fördelar. Främst används EDI och online-tjänster som Internetbutiker för elektronisk handel.

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen.

Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three

months.

Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.

Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension

of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.

Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the

basis of content.

Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life

is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life.

Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.

Datoranvändningen i samhället växer för varje dag. Det är då viktigt att programvara håller hög kvalité, då vissa programvaror styr kritiska maskiner som exempelvis flygplan. Ett sätt att få kvalitativa programvaror är att använda bra utvecklingsverktyg. I detta arbete utvärderas fem olika utvecklingsverktyg: GNAT (Ada), Microsoft Visual C++, Microsoft J++, Borland Delphi och Active Perl. Inriktningen på utvärderingen är mot utveckling av programvara för PLC-system. Det som utvärderats är effektivitet av genererad kod, kompileringstid, storlek på genererad kod, kodportabilitet och utbud av färdiga komponenter. Undersökningen har genomförts med hjälp av praktiska tester.

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli.

Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet.

Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.

För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.

Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.

Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri. En slutsats är att det trots förändringar i lagstiftningen, där barnperspektivet blivit starkare, är svårt att förändra socialtjänstsystemet och anta en stark roll som barnets företrädare.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion. Stadsdelens och enhetens ekonomiska situation tycks också ha betydelse för om relationerna till biståndsbedömarna är ansträngda, liksom tidsramarna för beviljad hjälp och olikheter mellan biståndsbedömarna i besluten. Samtliga intervjupersoner anser att ett tätt samarbete med biståndsbedömarna är en förutsättning för bra samarbete. Konflikter tycks i viss mån kunna överbryggas av erfarenhet av arbete inom såväl beställar- som utförarsidan. Samtliga nyutbildade chefer har sådan erfarenhet och konflikter med biståndsbedömarna är färre bland dessa än bland de mer erfarna cheferna med äldre utbildning. Teorier om organisation, arbetsgruppskonflikter och socialisation har använts för att ge en ökad förståelse för bakgrunden och orsakerna till konflikter som kan uppstå i samarbetet mellan enhetschefer och biståndsbedömare.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent’s illness. The aim was furthermore to describe how the children’s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted. In total fourteen articles fulfilled the inclusion criteria and were reviewed. The chosen method for analysis was qualitative and the results are presented on the basis of different subjects that elucidated the questions at issue. The study shows that children of parents with mental disorder often takes responsibility for the parents disease, a disease that has to be kept a secret and often lead to social isolation for the children. The children often have poor knowledge of the parent’s illness. Due to different obstacles these children are difficult to identify and thereby also difficult to help. The children themselves have clear opinions of what kind of help they want, mainly economic and domestic support, conversational support and information. One of the authors’ conclusions is that new research needs to be done regarding Swedish conditions.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att belysa hur litteraturen beskriver hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever och har kunskap om föräldrarnas sjukdom. Dessutom var syftet att beskriva hur barnens tillvaro påverkas, kan förbättras och varför barnen ofta är svåra att identifiera. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning. Fjorton artiklar som mötte inklusions-kriterierna granskades. Analysmetoden var kvalitativ och resultatet presenteras utifrån olika områden som belyser frågeställningarna. Studien visar att barnen till föräldrar med psykisk sjukdom ofta tar på sig ansvaret för förälderns sjukdom, en sjukdom som måste hållas hemlig och ofta leder till social isolering för barnen. Barnen har ofta dåliga kunskaper om förälderns sjukdom. På grund av olika hinder är dessa barn svåra att identifiera och därmed också svåra att ge stöd och hjälp. Barnen själva har tydliga uppfattningar om vilken hjälp de önskar, främst ekonomiskt stöd och hjälp i hushållet samt samtalsstöd och information. En slutsats författarna drar är att ny forskning behöver göras avseende svenska förhållanden.

En fusion innebär att ett företag övertar ett annat företags tillgångar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som är i behov av att gå samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnå synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterättsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterätt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner.

Grundtanken bakom inkomstskattebestämmelserna kring fusioner är att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsätta vidare fast i en annan regi. Trots att förfaringssättet kan tyckas vara enkelt finns det en del fallgropar. En ägarförändring med kvarstående underskott torde vara en av dem. Olika alternativ till fusion bör noga övervägas och en noggrann kontroll av vad som är fördelaktigast för varje specifik situation utvärderas.

Det finns olika fusionsformer, absorption och kombination, vilka är definierade i 23 kapitlet ABL. Det övertagande företaget träder in i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Dubbelbeskattning skjuts upp till dess att det övertagande bolaget delar ut vinstmedel till aktieägare eller att tillgångarna avyttras. Företag som fusioneras kan ha kvarstående underskott och enligt huvudregeln kan underskott kvittas mot inkomst i samma näringsverksamhet närmast följande beskattningsår. Ibland täcker inte årets inkomster årets förluster och då ”rullas” förlusterna framåt och sparas till nästkommande år. I praktiken finns det ingen tidsbegränsning vad gäller rätten till avdrag. Vid en fusion kan rätten till avdrag för kvarvarande underskott övertas men med vissa inskränkningar. Underskottsbegränsningar är mycket viktiga regler som aktualiseras vid fusion. De spärrar som har praktisk betydelse vid fusionsförfarandet är fusionsspärren, beloppsspärren och koncernbidragsspärren som regleras i 37 kapitlet IL och 40 kapitlet IL.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor betydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal använde ögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.

Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.

Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie. Artiklarnas resultat gicks igenom systematiskt och tre kategorier skapades som låg till grund för denna litteraturstudies resultat.

Resultat; Resultatet i denna litteraturstudie belyser tre sätt att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Identifiering kan ske genom användning av bedömningsinstrument, genom observation av ansiktsuttryck eller genom observation av beteendeförändringar.

Slutsats; Slutsatsen är att det finns flera olika sätt att identifiera smärta. Metoden som används vid smärtidentifiering styrs utifrån situationen som personen med demenssjukdom befinner sig i och utifrån personen själv. Personer som känner den demenssjuka väl, till exempel nära vårdpersonal och anhöriga, är en stor resurs vid identifiering av smärta.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2–5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet. Vi valde att använda oss av perspektiven symbolisk interaktionism med teorierna spegeljaget och stämplingsteorin samt socialkognitivistiskt perspektiv med social identitetsteori. Vi utförde en kvalitativstudie med åtta semistrukturerade intervjuer där respondenterna var ungdomar i åldern16-19 år diagnostiserade med AD/HD. Våra respondenter uttryckte att omvärldens bemötande är av skiftande karaktär då vissa uttryckte skillnader så som särbehandling från omgivningen. Framträdande är dock att vi kom fram till att våra respondenter har en genomgående positiv självbild.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka tecken en sjuksköterska bör vara vaksam på för att kunna identifiera barnmisshandel. Författarna hade även som syfte att beskriva hur sjuksköterskan upplever identifieringen av misshandlade barn. Litteratursökning gjordes i Medline via PubMed samt manuellt. Totalt valdes 20 artiklar till resultatet. Av resultatet i litteraturstudien framkom att misshandlade barn i stor utsträckning uppvisar både fysiska och psykiska tecken. De vanligaste fysiska tecknen var enligt föreliggande studie multipla blåmärken och frakturer. Psykiska tecken kunde yttra sig i att barnet uppvisar samarbets- och koncentrationssvårigheter samt att det genom kroppsspråket uppvisar rädsla, aggressivitet och passivitet. Avvikelser i familjens beteende kunde göra sjuksköterskan uppmärksam på att något inte står rätt till. Detta kunde yttra sig i att familjen beskriver tillvaron som bättre än vad den är. Brister i interaktionen mellan barn och föräldrar förekom i form av att barnet på olika sätt förtrycks och inte tillåts vara ett barn. Vanligt förekommande var också att föräldrarnas beskrivning av händelsen inte stämmer överens med barnets skador.

Genom föreliggande studie framkom ett flertal socioekonomiska riskfaktorer för barnmisshandel, till exempel kort utbildning, arbetslöshet och finansiella problem. Vad det avsåg sjuksköterskans upplevelser i mötet med barn som misshandlats visar studien att svårigheter förekommer i form av osäkerhet kring anmälan och identifiering, grundat på brister i utbildning och kunskap. Vid identifiering av barnmisshandel använde sig sjuksköterskan av sin erfarenhet och sina färdigheter inom observation och interaktion.

The purpose of this literature review was to describe which signs that should draw the nurse’s attention in order for her to be able to identify child abuse. The writer’s second purpose was to describe how the nurse experiences the identification of an abused child. Literature search was done in Medline via PubMed as well as manually. In total a number of 20 articles were chosen. Through the literature review it appeared that abused children prove to have both physical and mental signs. The most common physical signs were multiple bruises and fractures. Mentally, child abuse could express itself through the child showing lack of cooperation and concentration as well as showing fear, aggression and passivity. Deviations in the behaviour of the family could make the nurse observant. This could express itself through the family describing their situation as much better than it is. Failure in interaction between children and parents could occur through oppressing actions and not allowing the child to act their age. Commonly occurring was also that there is an inconsistency between the history of the event and the injury. A number of socio-economic risk factors for child abuse did appear, for example low education, unemployment and financial difficulties. As it regards the nurse’s experiences in meeting abused children the study showed that difficulties may occur in forms of uncertainty surrounding reporting and identification, based on lack of education and knowledge. When identifying child abuse the nurse was using her experiences and her skills through observation and interaction.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger.

Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund.

Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.

Elever som är födda i ett annat land än Sverige, eller som har föräldrar som är födda i ett annat land, har särskilda behov som det är viktigt att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna möta dem i undervisningen. Mitt huvudsakliga syfte med detta arbete är att belysa pedagogens roll och betydelse i arbetet med invandrarelever. Mina frågeställningar är:

- Hur ser invandrarelevers möte med den svenska skolan ut?

- Hur kan man som lärare främja dessa elevers utveckling?

- Hur kan man arbeta i skolan för att öka kulturkompetensen och förståelsen för andra kulturer samt motverka fördomar och rasism bland eleverna?

Mot bakgrund av mitt syfte samt mina frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med tre lärare som alla undervisar, eller har undervisat, i svenska som andraspråk. Genom dessa intervjuer samt genom att studera befintlig litteratur har jag funnit ett klart samband mellan identitet, känslor och språk. Lika viktigt som det är att öka samarbetet mellan modersmålslärare, svenska som andraspråkslärare och klasslärare, lika viktigt är det att arbeta med elevernas självkänsla och få dem att känna att de du duger som de är. Det är viktigt att eleverna är stolta över sitt ursprung och inte skäms över vem de är.

För att på bästa sätt stödja och främja invandrarelevers utveckling anser jag att vi i skolan måste bli bättre på att bejaka det annorlunda och se mångfalden som något positivt.

Pupils who are born in another country than Sweden, or has parents who are born in another country, have special needs in which it’s important that we have knowledge about so that we are able to meet them in school. My primary purpose with this essay is to elucidate the teachers role and significance in the work with immigrant pupils. My questions at issue are:

- How does the immigrant pupils meeting with the Swedish school look like?

- How can you as a teacher promote these pupils development?

- How can you work in school to increase cultural comprehension and understanding for other cultures and counteract prejudice and racism amongst the pupils?

On the basis of my purpose with the essay, and my questions at issue, I choose to perform a qualitative study through interviews with three teachers, who all teach, or have taught, in the subject “Swedish as a second language”. Through these interviews and by studying the available literature, I have found a very strong connection between identity, emotion and language. As important as is to increase the collaboration between teachers in mother tongue, “Swedish as a second language” and class teachers, is it to work with the self-esteem of the pupils and make them feel that they are good enough as they are. It is important that the pupils are proud of their heritage and not to feel ashamed of who they are.

The best way to support and promote the immigrant pupils development, according to me, is for us at the schools to be better at recognise and accept differences and look upon multitude as something positive.