Academic literature on the topic 'MED 418'

IL-33 is a novel member of the IL-1 family and ligand for the IL-1 receptor-related protein, ST2. Recent evidence suggests that the IL-33/ST2 axis plays a critical role in several autoimmune and inflammatory disorders; however, its role in inflammatory bowel disease (IBD) has not been clearly defined. We characterized IL-33 and ST2 expression and modulation following conventional anti-TNF therapy in Crohn’s disease and ulcerative colitis (UC) patients, and investigated the role of IL-33 in SAMP1/YitFc (SAMP) mice, a mixed Th1/Th2 model of IBD. Our results showed a specific increase of mucosal IL-33 in active UC, localized primarily to intestinal epithelial cells (IEC) and colonic inflammatory infiltrates. Importantly, increased expression of full-length IL-33, representing the most bioactive form, was detected in UC epithelium, while elevated levels of cleaved IL-33 were present in IBD serum. ST2 isoforms were differentially modulated in UC epithelium and sST2, a soluble decoy receptor with anti-inflammatory properties, was also elevated in IBD serum. Infliximab (anti-TNF) treatment of UC decreased circulating IL-33 and increased sST2, while stimulation of HT-29 IEC confirmed IL-33 and sST2 regulation by TNF. Similarly, IL-33 significantly increased and correlated with disease severity, and potently induced IL-5, IL-6 and IL-17 from mucosal immune cells in SAMP mice. Taken together, the IL-33/ST2 system plays an important role in IBD and experimental colitis, is modulated by anti-TNF therapy, and may represent a specific biomarker for active UC.

This thesis will focus on two similarly positioned characters: Peggy Olson and Leslie Knope, both of whom are female characters who successfully navigate male-dominated workplaces. Using Bonnie Dow’s lifestyle feminist framework and critique of postfeminism, Sheryl Sandberg’s advice for women who wish to succeed in the workplace, and bell hooks feminist theory, I hope to use this thesis to locate Peggy and Leslie’s respective places in the tradition of feminism on television, and I will argue that describing characters like Peggy as “feminist” is outdated.

Mortality rates in the United States are higher for men than they are for women as a result of chronic diseases such as heart disease, cancer, and diabetes. Despite these disproportionate rates, few health interventions are targeted to men, and limited knowledge exists regarding the specific components needed to design technology health tools to appeal to men. The purpose of this quantitative study was to examine the relationship between the use of technology health tools and the role of self-efficacy in men and the influence on participation in healthy lifestyle behaviors. A quasi-experimental design was used to analyze data collected from the Health Information National Trends Survey (N = 990). A group of men (n = 323) who used technology health tools were compared to a control group of men (n = 667) who did not use technology health tools. Results from the regression analysis indicated that the use of technology health tools for self-management of health behavior had a significant effect on participation in healthy lifestyle behavior (p = .026). Self-efficacy was also found to mediate the relationship between technology health tools and participation in healthy lifestyle behavior (p = .018). This study supports the United States federal government's Healthy People 2020 objective to increase the proportion of people who use Internet health management tools. The implications for positive social change include knowledge for developing targeted technology health interventions to increase the participation of men in healthy lifestyle behavior, reduce the number of men with chronic diseases, improve chronic disease management, and reduce healthcare costs in the United States.

<p>The birth of a child marks a new era for the parents. It is the beginning of something that will never end, because they will always be the child´s parents. This study investigates what happens when an infant is born whit Downs syndrome (Ds), and thus does not resemble the child the parents had expected. The purpose of this literature study was to describe the information and the support that the parents of a newborn child with Ds think that they need. The literature search was made in the database of Medline (via Pub Med), Academic Search Elite and manual search. Twenty one scientific articles were used in the results. The analysis resulted in four describing questions about parents’ experience of having a child with Down syndrome, the support that they thought that they needed, the information they got and the timing of it and also parents’ connection to the child. The result showed that many parents experienced it hard to share their parenthood with health professionals. Sometimes the parents did not know how to act and observe around the child. Parents describe that support fails to materialise from family and friends. The most important time of connection to the child is the first five weeks after birth. The sooner that the parents got the information the better satisfied and calm the parents became, and when the diagnos is given it should, if possible, be with the mother and the father together when they are told about their child’s condition. The infant should be present when parents are informed that the child has Ds. The infant should also be referred to by name, so that his or her worth as a human being can be stressed. It is important for the parents to be offered some time to ask question about the diagnosis. Health care professionals should keep their personal opinions to themselves and the parent’s should be provided with up-to-date information about Ds. After the initial diagnosis or suspicion is shared with the parents, they should be offered a private hospital room and be introduced to a support group, and to be treated individually and not like everybody else.</p><br><p>När ett barn föds påbörjas en ny tideräkning för föräldrarna. Nu börjar något som inte kommer att ta slut, för de ska alltid vara barnets föräldrar. I denna studie undersöks vad som händer då barnet har fått diagnosen Downs syndrom (Ds) och inte liknar det barn föräldrarna väntat sig. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva den information och det stöd föräldrar till nyfödda barn med Downs syndrom anser sig behöva. Litteratursökningen har gjorts i databaserna Medline (via Pub Med), Academic Search Elite och manuell sökning. Tjugoen vetenskapliga artiklar valdes ut till resultatdelen. Analysen resulterade i fyra beskrivande frågor om föräldrars upplevelse till att få ett barn med Ds, vilket stöd de ansåg sig behöva, den information de fick och när de behövde den tidsmässigt samt föräldrars anknytning till barnet. Resultatet visade att många föräldrar upplevde det som svårt att dela sitt föräldraskap med en rad professionellt kunnig vårdpersonal. Ibland var det svårt för föräldrarna att veta hur de skulle betrakta barnet. Därför är det viktigt att förmedla orsakerna om Ds för föräldrarna så att dem inte klandrar sig själva och så att modern och fadern tillsammans kan ansvara för sitt barn. Föräldrarna beskriver att stödet och gratulationerna från släkt och vänner uteblir. Den viktigaste tiden för anknytningen till barnet är de första fem veckorna efter födseln. Desto tidigare informationen gavs till föräldrarna desto mera nöjda och lugna blev föräldrarna, och när beskedet skall ges ska, om möjligt båda föräldrarna närvara så snart diagnosen är ställd. Barnet bör om det går, vara med under tiden informationen och diagnosen ges. Det nyfödda barnet ska referera till dess namn, så att hans eller hennes värde som en människa kan tillkännages. Föräldrarna vill kunna ställa frågor om diagnosen, personalen ska inte delge sina egna åsikter och man ska kunna bli erbjuden färskt material om Ds. Dessutom bör de få tillgång till stödgrupper och bli erbjuden ett privat rum efter beskedet, allt för att få känna sig individuellt behandlad och inte som en i mängden.</p>

<p></p><p>This degree project has been carried out by Carolina Rapp and Jenny Tauson, students at Innovation and Design Engineer program at the Faculty of Technology and science at Karlstad University. The project was carried during Spring of 2009 and took 15 weeks of full time work.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Doppelmayr/Garaventa Group is an Austria/Switzerland corporate group and its associated company Doppelmayr Scandinavia lies in Sunne, Sweden. Doppelmayr/Garaventa Group is the world quality and technology leader in ropeway engineering.</p><p> </p><p>The degree project goal was to develop a new shaping of a surface lift. There are two kinds of surface lifts, platter and T-bars. The two kinds of surface lifts have some variation in design but only minor differences. The project focused solely on<strong> </strong>the<strong> </strong>part from wire down to the platter or T-bar.<strong> </strong>The design had to meet some specific requirements such as not exhume too much wind, fit on existing construction and low weight. It should also be unambiguous, understandable to the users, reliable, safe and ergonomic.</p><p> </p><p>To design a new surface lift that could manage the array of goals an extensive research was carried out. To understand and see what problems accure when riding on a surface lift, observations at ski resorts at Ski Sunne and Branäs in Sweden was conducted. Also questionnaire was made and sent out to skier to further investigate design flaws in current design.  The extensive research and the observations helped the students when the creative phase began. One concept was chosen on the basis of the delimitations.</p><p> </p><p>The result was an adjustable T-bar that satisfies the practice needs of better comfort when he/she rides with another person of other length. The result from this project was shown in a full scale model, 3D-generated animations, sketches and an academic report.</p><p> </p><p>The project was shown in an exhibition<strong> </strong>at the yearly degree exhibition at Karlstad University. The 5 of June a presentation was made at Doppelmayr Scandinavia.</p><p> </p><br><p> </p><p>Detta examensarbete har utförts av Carolina Rapp och Jenny Tauson, studenter på Innovations- och designingenjörsprogrammet vid Fakulteten för teknik och naturvetenskap på Karlstads universitet. Examensarbetet utfördes under våren 2009 och pågick under 20 veckor.</p><p> </p><p>Doppelmayr/Garaventa Group är ett Österrikiskt/Schweiziskt företag och Doppelmayr Scandinavia AB är deras dotterbolag som ligger i Sunne, Sverige. Doppelmayr/Garaventa Group är världsledande inom linbanesystem.</p><p> </p><p>Målet med projektet var att ta fram en ny utformning på släpliften. Det finns två sorters släplift, knapplift och bygellift. Avgränsningen för detta projekt blev att koncentrera oss på delen från vajern ner till stödytan (knappen eller bygeln). Den delen benämns som medbringare. Liften har vissa krav som måste uppfyllas såsom att inte ta upp för mycket vind, passa på befintliga maskinparker och hålla en låg vikt. Den ska även vara entydig, förstålig för användaren, pålitlig, säker och ergonomisk.</p><p> </p><p>För att få fram en ny släplift som skulle uppnå de ställda kraven gjordes en research. Det gjordes studiebesök på Ski Sunne och Branäs skidanläggning för att observera vilka problem som uppstår när man åker i liften. Det gjordes även en enkät för att få reda på vad andra tycker om släpliften.  Researchen och svaren från enkäten hjälpte studenterna när de sedan skulle gå in i idégenereringsfasen. Ett koncept valdes utifrån de krav, önskemål som fanns i funktionsanalysen och i samråd med företaget.</p><p> </p><p>Konceptet blev en släplift med justerbar stödyta som tillgodoser utövarens önskan om att få en bättre komfort när man åker med någon av annan längd. Resultatet visades genom en fullskalig modell, 3D- modeller, animationer, skisser och en akademisk rapport.</p><p> </p><p>Projektet visades upp i den årliga examensutställningen på Karlstads universitet, 27 maj 2009. Den 5 juni gjordes en presentation för företaget Doppelmayr Scandinavia AB.</p><p> </p>

<p>Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskriminering</p><p>fungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lärare beskriver att planen</p><p>fungerar vad gäller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lärarna</p><p>beskriver att de arbetar med hbt-frågor. Teorier som rör sig kring avvikande beteende</p><p>används. Undersökningen omfattar sex lärare på tre gymnasieskolor med relevanta,</p><p>fungerande likabehandlingsplaner. Lärarna i undersökningen uppger att de lägger</p><p>ner olika mycket tid på arbetet och de beskriver också olika arbetsmetoder. Deras</p><p>inställning till hur det vore att vara homo-, bi- eller transsexuell elev i deras egna</p><p>skolor skiljer sig också mycket åt. De flesta lärarna beskriver att de arbetar</p><p>självständigt med implementeringen av hbt-frågor i skolan och lärarnas åsikter om</p><p>hbt-frågor och deras relevans varierar därför även inom samma skola.</p>

<p>Syfte: syftet med den här studien var att beskriva hur omvårdnaden ska utformas av sjuksköterskan för att patienter med hjärtsvikt skall uppleva en tillfredsställande livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens huvudresultat visade att när patienter fick någon form av utökat stöd från sjuksköterskor, i samråd med läkare, med tätare kontakter, utökad patientutbildning, telefonuppföljning och information genom dataprogram ledde det till en högre livskvalitet hos patienterna. Det ledde även till en förbättring av symtomkontroll och egenvårdförmåga. Det påvisades inte i studier någon större skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av livskvalitet. Men kvinnor upplevde en högre sjukdomsgrad och en försämring av livskvaliteten i de fysiska dimensionerna. Männen upplevde bättre livskvalitet vid lägre grad av depression. Sjuksköterskor har en viktig funktion i omvårdnaden av hjärtsviktspatienter. En kompetent sjuksköterska inom hjärtsviktsvård bör ha god kunskap om sjukdomen, förståelse för patientens situation och tid för patientundervisning.</p>

<p>Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos vuxna i Sverige och besvären ökar med stigande ålder. I Sverige beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kronisk smärta till cirka 87,5 miljarder kronor år 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förändrad självkänsla, Begränsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smärtan samt Framtidssyn. Slutsats: Personer med kronisk smärta blev ofta misstrodda, missförstådda och isolerade eftersom kronisk smärta är ett problem som inte syns. Därför är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen för personer med kronisk smärta för att underlätta deras lidande.</p>

Syftet med studien var att undersöka om vårdpersonal använder fysisk aktivitet på recept(FaR) som behandling till personer med depression. Frågeställningar: Ordinerar vårdpersonal FaR som behandling till personer med depression? Arbetar vårdpersonalen utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2010) gällande patienter med depression? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och analyserad utefter en innehållsanalys. Intervjumetoden är av semistrukturerad art med en frågeguide på elva öppna frågor som underlag. Av de fyrtio kontaktade verksamhetschefer som i sin tur gick ut och frågade sina anställda om de var någon som ville ställa upp så intervjuades fyra stycken respondenter. Alla fyra informanterna var utbildade läkare inom allmänmedicin eller psykiatri som antingen arbetade inom primärvården (3) eller som specialist inom psykiatrin (1). Resultat Resultaten visar att alla intervjupersoner var positivt inställda till fysisk aktivitet som del i behandling till personer med depression. Även om själva FaR metoden ansågs som ett trubbigt och komplicerat verktyg så tyckte informanterna ändå att det gav positiva resultat för deras patienter att komma igång och aktivera sig. Det framkom att enklare budskap till vårdpersonal gällande de nationella riktlinjerna möjligen kan öka användningen av FaR för deprimerade inom hälso- och sjukvården, och på så sätt bidra till att fler patienter uppnår en förbättrad psykisk hälsa. I analysen framkom att de flesta hade många års erfarenhet av att arbeta med deprimerade. Slutsats Det kan rekommenderas att se över bristande rutiner i uppföljning med FaR för patienter som har depression samt en förenkling av journalinförandet och det digitala receptet. Med grund i denna studies resultat kan man dra slutsatsen att Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande personer med depression behöver lyftas fram och implementeras ytterligare i den svenska hälso- och sjukvården.