Dissertations / Theses on the topic 'MED 418'

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.

Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras.

Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade.

Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.

Examensarbetets problemområde återfinns i den tidiga delen inom informationssystemutveckling. Denna utvecklingsfas, kallad Requirements Engineering (RE), innefattar aktiviteter för att förstå, dokumentera och validera de behov och krav som föreligger för ett framtida informationssystem. RE är en avgörande aktivitet i processen att utveckla ett informationssystem som tillfredsställer användare och kunders förväntningar och behov.

De olika intressenterna som är involverade i RE-processen har olika roller, bakgrund och kunskaper. Av denna anledning föreligger olika problem och möjligheter med avseende på intressenterna. I examensarbetet utreds vilka dessa möjligheter och problem kan vara. För att besvara frågeställningen har en mindre litteraturstudie och fem intervjuer med analytiker genomförts.

Intressentprofiler har tagits fram där respektive intressenttyps roll och bidrag framgår och för dessa har även svårigheter och problem som kan uppstå i RE-processen identifierats. För att ge en tydlig bild över identifierade möjligheter och problem samt redovisa interaktionen mellan intressenterna har även sammanfattande figurer över detta skapats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagogen kan arbeta förberedande, när något inträffar och efter arbetet med elever i sorgearbetet i anslutning till ett dödsfall. Det är viktigt att redan vid tidig ålder att börja prata om döden och vad den innebär, för att eleverna ska få en förståelse och kunna bearbeta och hantera sorg bättre.

Avsikten med undersökningen var att genom en enkätundersökning få reda på i vilken omfattning sorg och död behandlas i klassrummet och i vilken utsträckning handlingsplaner följs och används. För att få en djupare förståelse av hur pedagoger arbetade gjordes även individuella intervjuer. Undersökningen visar att alla berörda skolor har en handlingsplan men få pedagoger använde sig av den. Det framgår även att pedagogers arbete med sorg förekommer endast vid enstaka tillfällen, de lägger inte någon vikt vid förarbete kring sorg.

Medverkande musiker: Säde Tatar

Tulvil komp; G. Dluzewski & S. Tatar

Enkronaspolskan från västerdalarna efter KnisKalle komp; trad.

Gabbis bröllopsvals komp; G. Dluzewski

Trollkarlens dotter komp; S. Tatar

Orepolska efter Dahlfors komp; trad.

Säde går åt pipsvängen komp; S. Tatar

Orepolska efter Flyger Jonas komp; trad.

Springlek efter Troskari Erik komp; trad

De Irländska komp; G. Dluzewski & S. Tatar

Springlek från Malung efter Lissmyr Erik Persson komp; trad.

Min Levnadsafton efter Hjort Anders komp; trad

MATERIALI E METODI: Tra il 2012 e il 2013, abbiamo analizzato in uno studio prospettico i dati di 48 pazienti sottoposti a ThuLEP con approccio autodidatta. I pazienti sono stati rivalutati a 3, 6, 12 e 24 mesi con la valutazione del PSA, il residuo post-minzionale (RPM), l'uroflussometria (Qmax), l'ecografia transrettale e questionari validati (IPSS: international prostate symptom score e QoL: quality of life) RISULTATI: Il volume medio della prostata è di 63 ± 5,3 ml. Il tempo operatorio medio è stato di 127,58 ± 28.50 minuti. Il peso medio del tessuto asportato è stato di 30,40 ± 13,90 gr. A 6 mesi dopo l'intervento l'RPM medio è diminuito da 165,13 ± 80,15 ml a 7,78 ± 29.19 ml, mentre il Qmax medio è aumentato da 5.75 ± 1.67ml / s a 18.1 ± 5.27 ml / s. I valori medi dei IPSS e QoL hanno dimostrato un progressivo miglioramento: da 19.15 (IQR: 2-31) e 4 (IQR: 1-6) nel preoperatorio a 6.04 (IQR: 1-20) e 1.13 (IQR: 1-4), rispettivamente. Durante la curva di apprendimento si è assistito ad un progressivo aumento del peso del tessuto enucleato e ad una progressiva riduzione del tempo di ospedalizzazione e di cateterismo. Tra le principali complicanze ricordiamo un tasso di incontinenza transitoria del 12,5% a 3 mesi e del 2.1% a 12 mesi. CONCLUSIONI: ThuLEP rappresenta una tecnica chirurgica efficace, sicura e riproducibile indipendentemente dalle dimensioni della prostata. I nostri dati suggeriscono che la ThuLEP offre un miglioramento significativo dei parametri funzionali comparabili con le tecniche tradizionali, nonostante una lunga curva di apprendimento.
MATERIALS AND METHODS: Between 2012 and 2013, we prospectively analyzed the data of the first 48 patients who underwent Thulium Laser enucleation of the prostate (ThuLEP). Patients were reassessed at 3, 6, 12 and 24 months with evaluation of the PSA, post-void volume (PVR), uroflowmetry (Qmax), transrectal ultrasonography and validated questionaires (IPSS: International Prostate Symptom Score and QoL: Quality of Life). RESULTS: The mean volume of the prostate was 63 ± 5.3 ml. The mean operative time was 127.58 ± 28.50 minutes. The mean weight of the removed tissue was 30.40 ± 13.90 gr. At 6 month follow up, the mean PVR decreased from 165.13 ± 80.15 ml to 7.78 ± 29.19 ml, while the mean Qmax flow rate increased from 5.75 ± 1.67 ml/s to 18.1 ± 5:27 ml/s. The mean IPSS and QoL showed a steady improvement from 19.15 (IQR: 2-31) and 4 (IQR: 1-6) preoperatively to 6.04 (IQR: 1-20) and 1.13 (IQR: 1-4) respectively. During the learning curve, the weight of the enucleated tissue, the time of hospital stay and the catheter time improved significantly. The main complications included transient stress incontinence (12.5% ​​at 3 months and 2.1% at 12 months). CONCLUSIONS: ThuLEP is an effective, safe and reproducible surgical technique, regardless of the prostate size. Our data suggest that ThuLEP offers a significant improvement in functional outcomes comparable with traditional techniques despite a long learning curve.

Syfte

Syftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.

Metod

Studien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter. Allt bandades och skrevs ut ordagrant för att sedan bearbetas och analyseras. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor, utan redan givna svarsalternativ. Detta för att på bästa sätt hitta de olika orsaker som kan tänkas finnas för att inte vilja vara med på skolidrotten.

Resultat och slutsats

Orsaker till varför eleverna upplevde ämnet Idrott och Hälsa tråkigt, var bland annat att variationen på lektionernas innehåll var för litet. Eleverna upplevde sig ha ett lågt inflytande på lektionerna. Oftast är det lärarna själva som bestämmer innehållet. Lektionerna upplevdes för tävlingsbetonade samt att de dominerades av för många olika sorters bollsporter. Lärarna ansågs lägga sig på fel nivå samtidigt som kunskapskraven ansågs högre och mer betungande än i tidigare åldrar. Vissa moment på idrottslektionerna upplevdes obehagliga att utföra eftersom eleverna kände sig utsatta och utpekade av klasskamraterna. Flera av de intervjuade har svårt att se att de har någon nytta av ämnet Idrott och Hälsa, vare sig nu eller i framtiden. Resultatet av denna studie bör vara av intresse för idrottslärare såväl som andra ledare. Med en ökad förståelse för varför vissa elever inte tycker om ämnet Idrott och Hälsa är idrottsläraren bättre utrustad för att försöka aktivera de barn och ungdomar som idag inte deltar i fysisk aktivitet.

Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende kronisk sjukdom där celler från livmoderslemhinnan är lokaliserade utanför livmodern. En tiondel av världens kvinnor lever med sjukdomen och den genererar olika typer av symtom som är individuella för varje person. Infertilitet och olika typer av smärta är två av de mest framträdande symtomen. Utöver somatiska symtom, tillkommer ofta psykiska besvär. Tiden fram till diagnos varierar och botande behandling existerar ännu inte. Det multidimensionella begreppet “livskvalitet” kan innefatta både fysisk och psykisk hälsa. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att lindra lidande, bidra till en god livskvalitet och öka välbefinnande i mötet med patienter. Syfte Syftet var att belysa upplevelser, erfarenheter samt livskvalitet hos personer med endometrios. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 18 vetenskapliga artiklar skrivna mellan 2011 och 2020. De utvalda artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa studier framtagna med hjälp av sökordskombinationer i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning utfördes i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. En integrerad analys genomfördes i samband med resultatets sammanställning. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier för att få en överblick i hur sjukdomen påverkar olika aspekter av personernas liv. De tre huvudkategorierna var: psykiskt och fysiskt välbefinnande, möten med vården och vardagliga konsekvenser. Slutsats Resultatet visade att endometrios hade en negativ påverkan på livskvaliteten. Psykisk ohälsa och bristande självkänsla identifierades i hög utsträckning. Upplevelser och erfarenheter varierade, men en genomgående problematik var smärta och diagnosfördröjning. Vårdbemötandet hade en betydande roll. Det sociala livet, arbetsförmågan och den sexuella hälsan begränsades i olika hög utsträckning. Sammantaget påverkade alla nämnda variabler livskvaliteten hos personer med endometrios. Sjuksköterskans bemötande var viktig i mötet med denna patientgrupp och kunde vara avgörande för hur livskvaliteten påverkades.
Background Endometriosis is an estrogen-dependent chronic disease where uterus cells are located outside of the uterus and has a wide range of symptoms that vary from person to person. Globally, one in ten women are afflicted by the disease. Infertility and different types of pain are two of the most prominent symptoms. Psychological difficulties are often another consequence of living with the disease. The time it takes to get diagnosed varies and there is still no existing cure. The multidimensional term “quality of life” may contain both physiological as well as psychological health. Part of the responsibility that comes with being a nurse is to relieve suffering, contribute to improved quality of life and increase well-being among patients. Aim The aim of this study was to highlight experiences, perceptions and quality of life among people with endometriosis. Method This non-systematic literature review was based on 18 scientific articles written between 2011 and 2020. The chosen articles were both qualitative and quantitative studies and were collected using combined keywords in the databases PubMed and CINAHL. A quality review was made according to Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification. An integrated analysis was made when compiling the results. Results The result was presented in three main categories with associated sub-categories to get an overview of how the disease affects different aspects of these peoples’ lives. The three main categories were: psychological and physical well-being, healthcare encounters and consequences of the daily life. Conclusions The results showed that endometriosis had a negative impact on the quality of life. Psychological illness and a lack of self-esteem were identified to a large extent. The experiences varied, but a pervasive problem was pain and diagnostic delay. The way these people were treated when meeting healthcare staff played a significant role. Social life, workability and sexual health were limited to varying degrees. Overall, all of the variables mentioned affected the quality of life of people with endometriosis. The treatment by nurses played a significant role in meeting these patients and could determine how their quality of life were affected.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.

Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning. Mindre klasser, mer material och bättre samarbete är några av de saker som krävs för att en bättre undervisning i fysik ska bli verklighet.

Denna examensrapport på magisternivå genomfördes under våren 2004, hos AB Borlänge Energi.Borlänge Energis servicetekniker behövde ett hjälpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde också åka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. Borlänge Energi hade inte heller någon möjlighet att föra statistik över servicekunderna då alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg får serviceteknikern tillgång till all relevant information gällande serviceuppdraget. Efter slutfört uppdrag skickas driftjournalen in till en databas hos Borlänge Energi, samtidigt skickas ett email till servicekunden att serviceuppdraget är utfört.Utöver målet utredde vi nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen. Borlänge Energi vill med detta veta om arbetet blev effektivare, samt om arbetsrutinerna förändrades. Resultatet vi kom fram till var att arbetet effektiviseras med användning av prototypen. Viktiga faktorer för att få serviceteknikern att använda prototypen var användarvänlighet samt förändring av arbetsrutiner.

Missnöjet inom vården beror främst på de långa väntetiderna och bristfällig tillgänglighet till vårdcentralerna. Frågan är om det verkligen är mer resurser som är lösningen på problemen eller om intresset istället bör riktas mot de system och ramar som vårdpersonalen har att verka inom? Att använda ett styrmedel som fokuserar på rätt faktorer och inte bara det ekonomiska, kan möjligtvis hjälpa vårdcentralerna att bli mer flexibla, förbättra tillgängligheten och öka kvaliteten på vården.

I denna uppsats studeras KvaLita Närsjukvård AB (KvaLita NSV), en privat vårdorganisation som driver ett antal vårdcentraler på entreprenad åt landstinget. KvaLita NSV:s ekonomistyrning bedrivs med ett balanserat styrkort som styrmedel. Tanken med balanserat styrkort är att företaget ska ses ur fler perspektiv än enbart det finansiella. Styrkortet ska även koppla ihop den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med den långsiktiga visionen och strategin.

Uppsatsens övergripande syfte är att beskriva KvaLita NSV:s balanserade styrkort och därmed belysa hur en sjukvårdsenhet kan tillämpa modellen. Delsyftet med uppsatsen är att identifiera och jämföra företagsledningens attityder kring styrkortets funktion och fördelar.

Som metod för insamling av empirisk data användes en kvalitativ fallstudie. Primärdata samlades in genom ostrukturerade intervjuer. Undersökningen är gjord ur ett ledningsperspektiv, där de intervjuade valdes utifrån deras position i företagets ledning.

Användandet av balanserat styrkort i KvaLita NSV har inte riktigt fått den effekt som ledningen på huvudkontoret önskade. De har inte lyckats förankra konceptet i hela organisationen och uppföljningen har varit bristfällig. Det framkom av undersökningen att det finns en hel del skillnader inom ledningen gällande attityden till styrkortet. Styrkortet måste för att fungera, vara levande i hela organisationen. Om inte ledningen är överens om dess funktion och fördelar är det svårt att övertyga och engagera övriga medarbetare. De intervjuade är dock överens om att balanserat styrkort är rätt styrmedel för verksamheten och att utformningen är bra. KvaLita NSV kommer därför att göra en

nysatsning i styrkortsarbetet år 2006.

Vid utlandsmission ställs individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer är det nödvändigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte är att med en kvalitativ studie få tillträde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna använder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjänstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission. Dessa soldater har deltagit i skilda missioner vid olika tidpunkter samt på olika orter. Av respondenterna som deltagit i studien kan vi dra följande slutsatser. De upplever att långa stunder av låg aktivitet leder till tristess. Respondenterna försöker att lösa detta problem med hjälp av copingstrategier för att öka motivationen. I studien framkommer även att långa stunder av monotoni kan motverkas av diverse motivationsövningar.

I Sverige föds mellan 750-1000 barn per år med hjärtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjärtmissbildning går framåt både medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvården träffar på en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits så många vuxna som överlevt hjärtmissbildning. När barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos föräldrarna. Efter födseln väntar en lång och känslomässig tid med sjukhusvård för både barnet och föräldrarna. Under den svåra situationen är föräldrar i ett stort behov av stöd ifrån sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna stödja föräldrarna i denna process krävs det att deras upplevelser uppmärksammas. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av att få ett barn med en medfödd hjärtmissbildning. Den metod som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg (2012, ss. 133-144). Nio artiklar inkluderades och dessa var kvalitativa. Genom analysen framkom fyra huvudteman; Att känna tumult, att känna sorg, att känna behov av stöd och att finna en ny mening. Föräldrar i denna situation upplever en svår tid men genom rätt stöd kan de även uppleva hälsa och finna mening i situationen. För att detta ska kunna ske gäller det att sjuksköterskan vet hur stödet ska ges och att hon finns tillgänglig för föräldrarna.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva. För att få en förståelse och kunna problematisera ämnet ytterligare har vi tagit del av de dokument och policys som ligger till grund för Sida och Afrikagruppernas hiv och aidsarbete i Sydafrika. Dessa dokument analyseras och sammanförs med de intervjuer som har genomförts med Sidas och Afrikagruppernas anställda både i Sverige och i Sydafrika. Studien har, förutom att tydliggöra utvecklingssamarbetets komplexitet, också bland annat visat på att de strukturer skapade utifrån bilden av Afrika fortfarande påverkar biståndsarbetet på olika sätt och att västvärldens syn på hälsa i sin tur påverkar synen på Afrika. Sverige har definierat sitt utvecklingsarbete som ett partnerskap och studien visar att Sverige i jämförelse med andra länder ligger långt fram i detta arbete, men att det fortfarande finns brister.

The purpose of the study is to examine and problemize how Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV/AIDS in South Africa considering the post-colonial critique that has been directed at this type of work. Focus is on the problems and dilemmas that exist is the development work with South Africa. To get a deeper understanding and further perspectives we bring the post-colonial theory together with health theories. In the post-colonial chapter are Maria Eriksson Baaz and Pal Ahluwalias theories about how the colonial era has created structures that influence how one look at Africa today being discussed. In the health theory Deborah Lupton, amongst others, argues that public health has a strong effect on political and social structures that functions as a norm building system and influence how we view ourselves. To get an understanding and to be able to further problemize the material we have examined documents and policies that are the basis for Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV and AIDS in South Africa. These documents are being analysed and brought together with interviews that have been conducted with employees of Sida and the Africa Groups of Sweden in both Sweden and South Africa. The study has, except to elucidate the complexity of the development work, also shown, among other things, that the structures created due to the image of Africa still effects the aid work on different levels and that the western view on public health influence the image of Africa. The Swedish development work has been defined as a partnership and the study shows that Sweden, in comparison with other countries lies far ahead in this work, but that there still are shortages.

Before the Steeples Fall

Facility Management (FM) techniques applied to churches, with emphasis on the churches of the Diocese of Møre

The church is a building old and tall,

Standing though steeples are falling.

Fell into ruins steeples all,

Bells are still chiming and calling…

N. F. S. Grundtvig, 1837

This hymn describes the churches as old tumbledown buildings, and throughout history many churches have suffered this fate. On the other hand, few buildings have received as much attention and care as the churches. In the year 1024, the assembly of Moster decided that the King was to be responsible for providing the priests while the people were to maintain the churches. Since then, the building and maintenance of the parish church has been the largest task of the Norwegian local community, at least until the last part of the 19.th century.

What is the state of our churches today? How do we manage them through their life cycle before the steeples fall? And how should we best take care of them to avoid letting them fall into a state of decay and disrepair? The Facility Management (FM) project – and this dissertation – discusses these questions

Studien ämnar undersöka den ideologiska grunden för två organisationers arbete mot barnvåld och främjande för barns rättigheter i Guatemala. Organisationerna är IM, Individuell människohjälp och Unicef Sverige. Studiens frågeställning är även huruvida dessa idéer går att relatera till ett rättighetsperspektiv inom utveckling. Den tvådelade frågeställningen syftar till att se undersöka hur synen på rättigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och därmed även påverkar synen på organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks även på vilket sätt rättighetsperspektivet ser främjandet av barns mänskliga rättigheter inverkar på utveckling som helhet. Guatemala är land som trots sin ratificering av konventionen om barns rättigheter, uppvisar en alltjämt ökande våldspiral och kränkningar av barns rättigheter. Landet uppvisar även stora ekonomiska, sociala och politiska klyftor. Med detta i åtanke intar studien en fokus på en av de mest utsatta grupperna i Guatemalas samhälle; barn tillhörande ursprungsbefolkningen. Den kvalitativa flerfallstudien grundar sig på sekundärt källmaterial och har metodologiskt genomförts med en idéanalys. Här granskas idéerna som utrycks av rättighetsperspektivens främste förespråkare Amartya Sen och hans frihetsbegrepp, samt Robert Chambers syn på utvecklingens innebörd. Organisationernas ideologi relateras även till konventionen om barns mänskliga rättigheter. Då studien ser till bakomliggande idéer bakom ett utvecklingssamarbete, uppmärksammas även vilken vikt som tillskrivs ord som lyhördhet och delaktighet. Uppsatsen visar på en likritning med båda organisationernas policy och idéerna inom ett rättighetsperspektiv. Resultaten visar även på att en utvecklingsprocess, sett ur ett rättighetsperspektiv samverkar på ett direkt, såväl som på ett indirekt sätt av främjandet av barns rättigheter.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Lasers, molécules, rayonnement atmosphérique : Lille 1 : 2004.
Résumé. Titre provenant de la page de titre du document numérisé. Trois articles en anglais retirés. Bibliogr. p. 185-190.

This thesis examines narrative uncertainty in the twentieth century novel as it relates to madness, adultery, and the convention of the unreliable narrator. The unreliable narratives of Ford Madox Ford’s The Good Soldier and Marguerite Duras’ Le Ravissement de Lol V. Stein expose their characters’ investment in illusions, the doubling of the narrators’ and readers’ desires to interpret, the transfer of madness through narrative, and the possibility that a void of meaning underlies the text.

Research has revealed that current antidepressant treatment is less than adequate at alleviating behavioral endophenotypes associated with major depressive disorder (MDD) and there is a need for appropriate animal models to validate novel antidepressant pharmacological targets. In the present study, we wished to establish an ethologically relevant social defeat stress model in combination with a chronic unpredictable stress model, to more accurately mimic severe stress that is common in MDD. Before each day of the introduction of the stressor, animals were given saline or a 40 mg/kg dose of 3-aminobenzamide (3-AB), a poly ADP-ribose (PARP) inhibitor. PARP is a DNA repair enzyme that is increased in activity in response to DNA oxidation, which is elevated in the prefrontal cortical white matter in MDD post-mortem donors. One stressed group was given the common antidepressant fluoxetine (10mg/kg) to serve as a positive control. Results of this study demonstrated that 3-AB alleviated decreases in sucrose preference, a natural reward, along with avoidance on a social interaction test given at the end of social defeat. Preliminary telemetry readings indicated 3-AB was able to significantly decrease heart rate and blood pressure in response to SDS as compared to saline treated rats. Therefore, it appears that PARP inhibition alleviated behavioral endophenotypes associated with stress and represents a new pharmacological treatment for MDD in humans.

Submitted by Ricardo Cedraz Duque Moliterno (ricardo.moliterno@uefs.br) on 2016-10-07T23:55:20Z No. of bitstreams: 1 DISSERTA??O FINAL (2) RAFAELA DOS SANTOS SOUZA.pdf: 1576436 bytes, checksum: ff7923de624d7a26178be6a96b2d6495 (MD5)
Made available in DSpace on 2016-10-07T23:55:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTA??O FINAL (2) RAFAELA DOS SANTOS SOUZA.pdf: 1576436 bytes, checksum: ff7923de624d7a26178be6a96b2d6495 (MD5) Previous issue date: 2016-07-27
Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Cient?fico e Tecnol?gico - CNPq
This paper analyzes the discourses and images of indigenous peoples conveyed by the newspaper Correio da Bahia and Tribuna da Bahia from Indian Day celebrations during the decade of 1990-2000. This decade was marked by debates on national and international levels, providing greater visibility to indigenous issues. We propose a reflection on the images broadcast from the celebrations of April 19, aiming to question the production of discourses on these subjects in the construction and maintenance of memories about the indigenous peoples, reflecting on the social role of the celebrations. For its political character, the celebrations are here understood as construction of social memory. Think the holidays as creating memory of these people makes it possible to reflect on the role of Bahia written press has played with regard to indigenous peoples. We also analyzed the possible dialogues and influences between the discursive productions evidenced through the analysis of materials of the newspapers Correio da Bahia and Tribuna da Bahia Bahia and speeches produced by authors in Brazilian history during the nineteenth and twentieth centuries in the construction of images about the Indians who contribute the formation and perpetuation of memories about these subjects.
Esse trabalho analisa os discursos e as imagens do povo ind?gena, veiculados pelos jornais Correio da Bahia e Tribuna da Bahia a partir das comemora??es do Dia do ?ndio durante a d?cada de 1990-2000. Essa d?cada foi marcada por debates no ?mbito nacional e internacional, proporcionando maior visibilidade ?s quest?es ind?genas. Propomos uma reflex?o sobre as imagens difundidas a partir das comemora??es do 19 de Abril, visando questionar a produ??o de discursos sobre esses sujeitos na constru??o e manuten??o de mem?rias acerca dos povos ind?genas, refletindo sobre o papel social das comemora??es. Por seu car?ter pol?tico, as comemora??es s?o aqui compreendidas enquanto construtoras de mem?ria social. Pensar as datas comemorativas como criadoras de mem?ria sobre esse povo possibilita refletir sobre o papel que a imprensa escrita da Bahia vem desempenhando no que diz respeito aos povos ind?genas. Analisamos tamb?m os poss?veis di?logos e influ?ncias entre as produ??es discursivas evidenciadas atrav?s das an?lises das mat?rias dos jornais Correio da Bahia e Tribuna da Bahia e os discursos produzidos por autores da historiografia brasileira durante os s?culos XIX e XX na constru??o das imagens acerca do ind?gena, que contribuem para a forma??o e a perpetua??o de mem?rias sobre esses sujeitos.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser.

The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.

Bakgrund Föräldraenkäten Language Use Inventory (LUI) används för bedömning av barns pragmatiska förmåga vid 18–47 månaders ålder. Den skapades av O’Neill (2009) och en svensk forskningsversion av LUI togs fram hösten 2020. Då pragmatisk förmåga är viktig för övrig språklig utveckling är det också viktigt att identifiera eventuella svårigheter tidigt. Idag finns det få bedömningsmaterial för pragmatisk förmåga och inget är lika omfattande och riktat till samma unga ålder som LUI. Syfte Syftet med studien var att undersöka pragmatisk förmåga hos svenska barn i 36—41 månaders ålder, mätt med den svenska forskningsversionen av LUI. Vi ville också undersöka olika faktorers inverkan på resultatet, såsom barnens ålder, kön, hälsotillstånd och exponering för andra språk. Sekundärt analyserade vi också fritextsvaren.  Metod I studien deltog 40 barn, 21 flickor och 19 pojkar. Enkäten digitaliserades med hjälp av Textalk Websurvey och webblänken distribuerades via förskolor och sociala medier.  Resultat Resultatet visade på höga totalpoäng, med takeffekt i 9 av 10 avsnitt i enkäten. En tydlig bimodal distribution noterades både för totalpoängen och för flera av avsnitten. Inga signifikanta skillnader noterades på totalpoängen i relation till någon av de fyra undersökta faktorerna. På enstaka avsnitt kunde däremot signifikanta skillnader noteras för faktorerna ålder och hälsa. Inga samband kunde identifieras mellan svaren på fritextfrågorna och totalpoängen. Slutsatser Den medeltotalpoäng vi fick fram är i linje med tidigare studier som har undersökt denna åldersgrupp, men våra resultats bimodala distribution kan ifrågasättas. Större studier behövs för mer tillförlitliga resultat och slutsatser, vilket även gäller för de fyra faktorernas inverkan på barns pragmatiska förmåga. Fritextsvaren gav begränsad information om barnens pragmatiska förmågor, men bedömdes ändå som användbara ur ett kliniskt perspektiv, exempelvis vid planering av intervention.

En enkätundersökning sändes ut till tandhygienister (n=79), som arbetade på samtliga Specialistkliniker för Parodontologi i Sverige under maj månad 2005. Syftet var att undersöka vilka faktorer som ansågs vara av betydelse för att uppnå goda och bestående resultat av munhygieninstruktioner hos patienter som behandlas för parodontit, samt vilka faktorer man ansåg försämrade möjligheten att uppnå framgångsrika resultat. Följande faktorer undersöktes; patientfaktorer, instruktionsmetoder, hjälpmedel vid munhygien och vårdmiljö. Resultatet visade att stressituationer hos patienten och återbud till bokade behandlingar var betydande faktorer som försvårade goda och framgångsrika resultat för att uppnå god munhygien. Extremt viktig faktor ansågs tandhälsoinformation vara, speciellt personlig sådan, där tandhygienistens engagemang och även vårdmiljön spelade stor roll. Uppföljning av utförd behandling under lång tid ansågs påverka resultaten positivt. Individanpassning av munhygien till parodontitpatienter i form av information, instruktion, god kommunikation, entusiasm och engagemang från vårdteamet, har stor betydelse för att uppnå goda och bestående munhygienresultat hos patienter som behandlas för parodontit.

Submitted by Ricardo Cedraz Duque Moliterno (ricardo.moliterno@uefs.br) on 2017-02-13T21:42:15Z No. of bitstreams: 1 Disserta??o Clisneide 2016.pdf: 1569914 bytes, checksum: 5fb4b229474a974cde160deeeb5bea49 (MD5)
Made available in DSpace on 2017-02-13T21:42:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Disserta??o Clisneide 2016.pdf: 1569914 bytes, checksum: 5fb4b229474a974cde160deeeb5bea49 (MD5) Previous issue date: 2016-07-19
The melon (Cucumis melo L.) production is growing steadily in the last years and it is demanded for the internal as well as the external markets. The melon produced belongs to the botanical group inodorus, yellow type, although the cultivars used present susceptibility to biotic stresses and, therefore, there is a need to search new germplasm in order to give support to melon breeding programs. On the other hand, there are melons cultivated by small farmers in the traditional agriculture of Northeast Brazil and a sample of these melons is stored in the Active Germplasm Bank of Cucurbits for the Northeast Brazil, located in the Semiarid Embrapa, at Petrolina-PE. Thus, the present study aimed at to estimate the genetic variability within and among melon accessions using morphological and molecular markers in order to identify the melon subspecies and their respective botanical groups. In the morphological characterization the parental e S1 generations were used recording quantitative and qualitative descriptors and some accessions were partitioned in subacessios. In the molecular characterization 28 ISSR primers were used. Using the morphological data is was possible to identify the subspecies agrestis with the botanical groupsmakwua and momordica and the subespecies melo with the botanical group cantalupensis. The UPGMA clusters showed great genetic diversity within and among the accessions and subaccessions. There was a reasonable agreement between the clusters based on morphological and molecular data, although the molecular data were more precise in the separation of the clusters. However, there is indication of introgression of traits of different subspecies and their botanical groups in the melon cultivated in the traditional agriculture of Northeast Brazil.
A produ??o do mel?o (Cucumis melo L.) no Brasil vem aumentando significativamente nos ?ltimos anos, sendo apreciado nos mercados internos e externos. O mel?o mais produzido ? do grupo bot?nico inodorus, tipo ?amarelo?, por?m, as cultivares apresentam suscetibilidade a estresses bi?ticos e, portanto, h? necessidade de busca por novo germoplasma para dar suporte aos programas de melhoramento de mel?o. Por outro lado, existem mel?es cultivados por pequenos agricultores e uma boa amostra desses mel?es foi coletada eencontra-se armazenada no BAG de Cucurbit?ceas para o Nordeste brasileiro localizado na Embrapa Semi?rido, Petrolina-PE. Assim, o presente estudo teve como objetivo estudar uma amostra de acessos de mel?o da agricultura tradicional e estimar a variabilidade gen?tica entre e dentro de uma amostra de acessos desses mel?es utilizando descritores morfol?gicos e moleculares, a fim de identificar as subesp?cies e seus respectivos grupos bot?nicos. Na caracteriza??o morfol?gica foram usadasas gera??es parentais e S1 utilizando descritores quantitativos e qualitativos e alguns acessos foram desdobrados em subacessos. Para a caracteriza??o molecular os subacessos foram analisados com 28 primers ISSR. Com os dados morfol?gicos foi poss?vel identificar a subesp?cie agrestis com os grupos bot?nicos makuwa e momordica e a subesp?cie melo com o grupo bot?nico cantalupensis.Os agrupamentos pelo m?todo UPGMA mostraram grande diversidade gen?tica entre e dentro dos acessos e dos subacessos. Houve uma razo?vel concord?ncia entre os dados morfol?gicos e moleculares, embora os dados moleculares foram mais precisos na separa??o dos grupos. Contudo, h? indica??o de que houve introgress?o de caracteres das diferentes subesp?cies e diferentes grupos bot?nicos no material cultivado pelos pequenos agricultores.

Bakgrund: Skogsindustrin utgör en stor del av Sveriges ekonomi. En betydande del av Sveriges skogar ägs av publika aktiebolag och den svenska staten. År 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att de svenska skogsföretagen skulle redovisa skogstillgångar till verkligt värde istället för till historiskt anskaffningsvärde. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse av hur företag inom den svenska skogsindustrin värderar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Dessutom kommer uppsatsen att undersöka hur utförliga upplysningar företagen lämnar i sina årsredovisningar om vär- dering till verkligt värde av sina skogstillgångar. Metod: Uppsatsen följer ett deduktivt tillvägagångsätt, vidare genomförs uppsatsen utifrån en kvalitativ ansats. För att samla in primärdata används öppna in- tervjuer med representanter från fyra svenska skogsbolag, samt en doku- mentundersökning av de fyra svenska skogsföretagens årsredovisningar. Slutsats: Samtliga av de intervjuade företagen tillämpar en nuvärdesberäkning för att beräkna det verkliga värdet på den växande skogen. Nuvärdesberäkningen kräver att företagen gör många framtidsantaganden. Då skog har en lång ro- tationsperiod (cirka 80-100 år) blir framtidsantagandena problematiska, och bedömningen av det verkliga värdet subjektiv. Vidare görs inte enhetliga an- taganden på företagen vilket leder till svårigheter att jämföra det verkliga värdet på företagens växande skog. De upplysningar som företagen lämnar kunde vara mer utförliga, mer utförliga upplysningar hade förväntats ef- tersom värderingen av den växande skogen är förknippad med många fram- tidsbedömningar.