Dissertations / Theses on the topic 'MED 560'

ABSTRACT

Växjö universitet

Institutionen för pedagogik

Pedagogik med inriktning mot ungdoms –

och missbrukarvård, C- uppsats 10 p

Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.

Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and

work with people with dual diagnoses.

Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson

Handledare Stellan Jeppsson

Datum Mars 2006

Antal sidor 39

Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,

behandlingshem.

Sammanfattning

De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var

att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och

behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa

individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och

semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades

bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I

resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete

finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och

synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå.

Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera

bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet

i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.

Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.

Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.

Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur andra funderar kring begreppet ”ondska”. Är ondskan en reell företeelse eller ett moraliskt/religiöst/etiskt/filosofiskt problem? Kan vi se det svarta i livet hos oss själva eller tycker vi att det är ”dom andra” som är onda? Har vi behov av att se ondskan personifierad? Blir den lättare att hantera då? Det här är några av de frågor jag ställde mig inför arbetet.

Frågorna jag hade inför arbetet har mina informanter svarat på genom sina egna funderingar. Ondskan är en reell företeelse för Kurt och Ove. Ove är den som är tydligast på den punkten. Kurt är litet mer svävande och ger sina åsikter både ur en religiös och ur en profan synvinkel. När han talar ur en religiös synvinkel är han bestämd att djävulen står för det enbart onda och att den onda makten är en verklig företeelse. När han talar ur en allmänmänsklig synvinkel är ondskan mer relativ och grundar sig på omdöme, moral och etik. Karl och Kitty är helt på det klara med att ondskan är ett moraliskt, etiskt problem.

Skuggproblematiken är tydlig hos tre av informanterna. Kitty säger att hon tror att det är väldigt vanligt att människor behöver syndabockar att skylla på eftersom det får dem att känna sig så bra själva. Ove talar om människor som har ”dålig vägledning” och att det kan få dom att utföra onda handlingar. Hans rekommendation är att alla gör som han och börjar studera Bibeln eftersom det är där man kan finna ”sanningen” och den ”rätta” vägen. Karl säger, när han talar om terrorism, att han vuxit upp under en tid då man fått lära sig att terrorism är något som förekommer i arabvärlden och att han har större förståelse för väst eftersom han är kulturellt närmre dom som ”har kapacitet att fälla bomber från flygplan”. Kurt uttrycker att det är relativt, vad som är gott och ont, och att man måste se till målet när man bedömer en handling, vilket skulle kunna ses som en skuggprojektion när han samtidigt säger att självmordsbombaren utför en ond handling. I och med det har han underkänt mannens skäl till bombdådet och som en konsekvens skulle man kunna säga att med ett annat mål skulle samma handling inte vara ond. Jag får trots detta hela tiden ett intryck av att han medvetet anstränger sig att se problemen ur så många synvinklar som möjligt.

Självkännedomens väg, eller som Jung kallar den individuationsprocessen, är nog den väg vi måste gå om vi skall ha en möjlighet att komma tillrätta med ondskans problem. Det krävs en förändring av människan och i och med att denna förändring äger rum kommer också samhällen att förändras. Det krävs insikt och förnuft och en förståelse för vårt eget sammansatta psyke och att detta är en realitet oavsett vilken kontext vi befinner oss i.

I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning. Två av dem arbetar på grundskolans senare åldrar och den tredje på ett estetiskt inriktat gymnasieprogram. Den litteratur jag använt som bakgrund till mitt arbete belyser de fördelar som datorstödd undervisning kan ge, samt även de hinder och problem som kan uppstå. I mitt resultat efter intervjuundersökningen kom jag fram till att man som lärare inte alltid behöver besitta mest kunskap då det gäller datorer. Det finns mycket kunskap hos eleverna som man kan använda. Det kom även fram att man kan klara sig på relativt liten utrustning beroende på hur man lägger upp sin undervisning. Då det gäller det pedagogiska upplägget av undervisningen så arbetade dessa lärare genom att blanda analoga och digitala tekniker.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och

specialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hade

var: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetet

mellan lärare – specialpedagoger och specialpedagoger – lärare? Vem på

skolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jag

valde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare och

specialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondenter

var väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade många

olika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdes

fungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid för

specialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.

Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,

dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare och

specialpedagog. Min slutsats är att det krävs tidiga insatser för att hjälpa

barn med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter men framförallt

engagemang från både lärare och föräldrar.

Abstract

My essay is about pupils with difficulties in mathematics. I have choosed to do a literaturestudy and interviews of teachers to get some answers to my framing of the questions.

· What is mathematical difficulties?

· How do we discover pupils with mathematical difficulties?

· What can a teather do to facilitate for pupils with mathematical difficulties?

· What resources is there to help pupils with mathematical difficulties?

I have done my investigationin two schools to be abel to see if the schools are working in the same way and have the same prerequisite of pupils with mathematical difficulties.

By doing an interview with both teachers and remedial teachers I have got a better insight how to help pupils in the best way. Both of this schools are putting the pupils in the middle and give them wath they need to get to the destinations that claims. The procedure are not the same between the schools. The bigger school have more resources while the smaller school have more material.

Bakgrund: Trycksår är en hudskada som uppkommer i förhållande till ihållande tryck som leder till att hud och vävnad skadas och det bildas sår på utsatta ställen på kroppen. Såren är svårläkta och väldigt smärtsamma. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att ha trycksår och hur det inverkar på deras upplevelse av livskvalitet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie och här sökte vi systematiskt i olika databaser som CINAHL, PubMed, ELIN, PsycInfo och Google Scholar. Sex artiklar som stämde med syftet inkluderades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livskvaliteten hos patienter med trycksår upplevdes olika. Vi fann fem olika teman; uppfattning av trycksårs uppkomst, livspåverkan och förändringar, smärta, behandling/lindring och sörjandeprocess. Slutsats: Resultat visar att livssituationen förändras, ibland drastiskt av få trycksår. Upplevelsen av psykiska, fysiska, sociala och andliga aspekter av hälsa påverkades mestadels negativt, men det fanns inslag av att kunna se livet på ett annorlunda sätt vilket upplevdes positivt. Resultatet visar det viktiga i att vårdpersonal lyssnar och är lyhörda kring hur patienterna upplever sin situation för att kunna hjälpa till att förbättra patienternas livskvalitet.  

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. I Sverige är MS den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos unga vuxna. Ett vanligt symtom vid MS är fatigue. MS-relaterad fatigue gav en känsla av utmattning och brist på energi som kunde vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Fatigue tros vara det MS-symtom som har störst inverkan på livskvaliteten. Syftet med studien var att beskriva hur patienten upplever att livsvärlden påverkas vid MS-relaterad fatigue. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som baseras på sju vetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier. Den första huvudkategorin var att leva med MS-relaterad fatigue, i denna huvudkategori framkom att informanterna upplever sin kropp annorlunda och att fatiguen i stor utsträckning begränsar och påverkar det vardagliga livet. De beskriver även att deras relationer till familj och vänner förändras samt att deras psykiska hälsa försämras. Den andra huvudkategorin var att hantera MS-relaterad fatigue. Denna kategori beskriver strategier informanterna använder sig av för att hantera sin fatigue, exempelvis planering och prioritering. Den tredje huvudkategorin var upplevelsen av socialt stöd, socialt stöd kan upplevas positivt men även negativt om de upplever att de ligger till last.

Detta arbete behandlar utvecklingen av en komplett webbsida för Grenna Museum innehållande en administrerbar webbutik.

Implementationen är baserad på designoriginal från företaget Cargando. Baserat på denna design skapades grunden till webbsidan med hjälp av tekniker såsom XHTML och CSS. Därefter lades dynamiskt innehåll i text- såväl som bildformat till med hjälp av ASP.NET och språket C#. En databas skapades för att lagra textinnehåll såväl som produktinformation, båda vilka är möjliga att redigera i webbsidans administrationsgränssnitt.

Resultatet av arbetet är en fullt fungerande webbapplikation med avancerade möjligheter till produktadministration. Arbetet har visat att verktygen som .NET-ramverket erbjuder varit lämpliga att nyttja för applikationer av denna typ. Webbsidan är redo att lanseras och samarbetet mellan författaren och uppdragsgivaren har fungerat mycket väl.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen.

Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

Syftet med detta arbete är tvåfaldigt. För det första undersöker vi andraspråksinlärningen av svenska hos elever med annat modersmål än svenska. För det andra undersöker vi om Kiwimetoden är en passande läsinlärningsmetod för dessa elever med annat modersmål än svenska. I vår framställning av Kiwimetoden ligger fokus på läsning, och vi går därför inte in på skrivandet. De metoder vi använt för att komma fram till vårt resultat är litteraturstudier, personliga semistrukturerade intervjuer och observation. Vårt resultat visar för det första att andraspråksinlärning är en mycket komplicerad process och många är de som har åsikter om hur en ultimat andraspråksinlärning bör gå till. Dock framgår tydligt i den litteratur vi tagit del av att det är att föredra att låta elever med annat modersmål än svenska lär sig läsa på sitt modersmål först innan de lär sig läsa på svenska. Detta styrks även i en av våra genomförda intervjuer. Däremot visar vårt resultat att så sällan tycks vara fallet i svenska skolor. I stället får alla elever lära sig läsa på svenska först, oberoende av hur deras kunskaper i det svenska språket ser ut. För det andra visar vårt resultat att Kiwimetoden har många fördelar för elever med annat modersmål än svenska. Framför allt framhålls av såväl litteratur som intervjuer det positiva i att man inom Kiwimetoden arbetar mycket med bilder och förförståelse. Även det faktum att allt handlar om språk i Kiwimetoden och att elever och lärare samtalar och sätter ord på allt framställs som en stor fördel för dessa elever. Vår slutsats är således att andraspråksinlärning är mycket komplex och att det handlar om att som pedagog se till varje individs styrkor och förmågor. Vi anser att Kiwimetoden gör just detta, synliggör var varje enskild elev befinner sig i sin inlärning, vad han eller hon behöver utveckla och vilka styrkor eleven har till sitt förfogande för att åstadkomma utveckling. Vi har även dragit slutsatsen att Kiwimetoden är mycket passande för elever med annat modersmål än svenska tack vare att man arbetar med elevernas förförståelse, använder sig av bilder i arbetet och verbaliserar precis allt. Alla ord blir hörda och språket är dominerande i klassrummet.

Vårt examensarbete har varit att producera informationsmaterial till dansskolan Danshuset i Västerås. Huvudarbetet har varit att ta fram en broschyr som ska informera om dansskolans dansklasser och förmedla rörelse och dansglädje. Vi har dessutom tagit fram en affisch som ska informera om Danshusets vårföreställning. I utformningen av vårt informationsmaterial har vi tillämpat de olika designelementen för god informationsdesign och som arbetsmetod har vi utgått från den modell vi kallar den kreativa informationsdesignprocessen. Genom att utforma vårt informationsmaterial enligt principerna för god informationsdesign anser vi oss ha större chans att få vårt budskap att nå fram med full effekt.

Cancer är en sjukdom som drabbar människor i alla åldrar. Den är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn och ungdomar. Smärtan hos barn har underskattats på grund av bristfällig kunskap och därför inte alltid behandlats på ett adekvat sätt. Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver huruvida rädsla kan påverka barns upplevelse av smärta vid cancerbehandling samt beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska rädslan och därmed smärtupplevelsen. Metoden som används är en litteraturöversikt som grundar sig på forskning som finns inom området. Resultatet grundar sig på 20 vetenskapliga artiklar. Avgränsningen har gjorts från år 1989-2007. Artiklarna har valts ut genom kritisk granskning. Resultatet visar att de medicinska metoderna som används för att behandla cancer ofta skapar högre nivåer av rädsla hos barn än själva cancersjukdomen i sig. Smärtan kan leda till negativa upplevelser som kan orsaka mer rädsla och smärta. Resultatet visar också att med hjälp av olika åtgärder kan rädslan minskas och därmed även smärtupplevelsen.

Cancer is a disease that affects mankind, regardless of age. It is still one of the most common causes of death among children and adolescents. Children’s pain has been underestimated due to lack of knowledge and therefore inadequately treated. The aim of this study is to compile and illustrate research that describes whether fear can affect children’s experience of pain related to cancer treatment as well as describing measures taken to decrease fear and the pain experience. The method used is a literature review based on research within this area. The result is based on twenty scientific articles. The delimitation has been done between the years 1989-2007. The articles have been chosen by critical review. The result shows that the medical methods used for cancer treatment often produce higher levels of fear among children than the cancer disease itself. The pain can cause negative experience that might cause more fear and pain. The result also shows that if you diminish fear by the use of different methods a decrease of pain experience could be accomplished as well.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och vilka faktorer som motverkar demokratisering inom oljeexporterande rentierstater. Med stöd av moderniseringsteorin och teorin om rentierstater har tre hypoteser formulerats som sammanlagt innehållit tre oberoende och elva beroende variabler vilka kodades som tidsserier i paneldata. Tjugo ett rentierland har identifierats vilket omfattar hela populationen. Hypotesen har sedan testats med hjälp av en OLS regressionsanalys med panelspecifika standardavvikelser. Hypotesen om att det uppstår en rentiereffekt kunnat bekräftas med två av totalt tre variabler. Hypotesen om att det uppstår en repressionseffekt har bekräftats med höga signifikansnivåer hos bägge oberoende variabler. Däremot kunde hypotesen om att det uppstår en moderniseringseffekt varken bekräftas eller avfärdas. Av de sex förklarandevariabler har tre exkluderats pga. låga signifikansnivåer samt en av de signifikanta variabler uppvisade en motsatt relation med demokrati än den som antogs av hypotesen. De erhållna resultaten måste ses i ljuset av ett bristande statistisk underlag, av vilket endast ett fåtal observationer kunnat användas i de olika regressionsanalyserna.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen för gärningsmännen i gruppvåldtäkter, som begås i Sverige av män mot kvinnor. Problemet som ville undersökas var om det finns några skillnader mellan gruppvåldtäktsmännen i orsaken till deras deltagande i våldtäkten. Få forskare har tidigare studerat skillnader mellan gruppvåldtäktsmännen. Dessutom var avsikten att ta reda på om de är i behov av olika behandling. Eventuella skillnader önskades förklaras utifrån psykodynamisk och sociologisk teori. För att besvara forskningsproblemet utfördes sju kvalitativa intervjuer, med åtta strategiskt utvalda informanter. Intervjupersonerna har olika yrken, psykologer, poliser, åklagare och socionomer, som har kommit i kontakt med gruppvåldtäktsmän i sitt arbete. Resultatet visade att det finns skillnader mellan initiativtagaren och medföljarna i en gruppvåldtäkt. Den som är drivande i gruppen liknar en enskild gärningsman, på så sätt att denne har en sexuell problematik. Medföljarna har andra beteendeproblem och dras med på grund av grupptrycket. Vidare visade resultatet att tvåpersonsvåldtäktsmän är något äldre än flerpersonsvåldtäktsmän. När de är två gärningsmän måste båda vara med på våldtäkten, eftersom grupptrycket inte är lika starkt. Avslutningsvis framgick det av resultatet att flertalet deltar i gruppvåldtäkter på grund av att de har attityder som stöder övergrepp.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien.

I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till

andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån.

Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som

medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling.

Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.

The purpose of this essay is to examine how some individual PE teachers view knowledge and what they think about the status of physical education whitin the school. The method used in this examination was both sudies of literature and a qualitative investigation. Six PE teachers, from three diffrent schools in Sweden, were interviwed from a phenomentographic research approach. I made the analysis from a sociocultural approach. The result indicates that th teachers had difficulties to describethe conception of knowledge, but that the pupils/students achieve knowledge in physical education. Many of the teachers' thoughts of knowledge can be described with the sociocultural approach. The teachers also think that the status of physical education is high among the pupils/students if they view it from an entertaining perspective, but the school subject achieves a lower status if they see it from an educational perspective.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna. Den mest grundläggande strategin räkna allt och sedan från början igen har försökspersonerna i årskurs 2 gått ifrån och använder istället mer effektiva strategier.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.

Fristående kurs Idrott III

The aim with this study was to illustrate communicative meetings between people that are visiting and working in two different associations for people with intellectual disabilities. The method we used was interviews. To find out the meaning of the associations for the members creating of identity, participation and self esteem we asked them if they felt stigmatized and if they thought that the associations reduced that feeling and how the pedagogy cooperation between them selves and the coaches were working. The results of the study showed that the members of the association experienced that it had a positive influence according to their creating of identity, participation and self esteem. The members felt that coaching and the pedagogy cooperation had both positive and negative aspects but mostly it worked well.

Diabetes är en av de största folksjukdomarna i världen. I Sverige är ca 300 000 individer drabbade. För att dessa patienter skall kunna leva ett så bra liv som möjligt så krävs preventiva behandlingsformer för att förhindra komplikationer som leder till ökat lidande för individen. Syftet med studien är att beskriva effekter av utbildning avseende egenvård för patienter med typ 2 diabetes. Metoden är en litteraturstudie och artiklar söktes i olika databaser. Elva artiklar användes i resultatet. Resultat: Utbildning i grupp av patienter visade sig vara ett framgångsrikt sätt då patienterna kunde utbyta erfarenheter och finna stöd i varandra. Den individuella utbildningen var även den framgångsrik men då främst gällande mätbara faktorer så som HbA1c, blodtryck och vikt och inte på en djupare nivå hos patienterna. Diskussion: Då patienterna fick möjlighet att möta andra i samma situation kunde de finna stöd i varandra och genom detta implementera egenvården i vardagen. I den individuella utbildningen är det viktigt som personal att se till individen och anpassar omvårdnaden där efter. Slutsats: Det är av stor vikt att aktuell forskning angående utbildning avseende egenvård implementeras i klinisk verksamhet för att främja en god omvårdnad.

Diabetes is one of the biggest diseases in the world. In Sweden around 300,000 people are affected. For these individuals to live as normally as possible it is imperative to use preventative treatment methods to prevent serious complications, that ultimately lead to increased suffering for the individual. The aim of this study was to describe effects of education among patients with type 2 diabetes regarding their self-care. Method: Information was obtained via an electronic literature search from a number of scientific databases. Findings were derived from eleven articles. Findings: In the group setting, education about lifestyle modification proved to be a more successful than in individual education, as patients could exchange experiences and finding support in each other. On an individual basis the education provided regarding measurable factors such as HbA1c, blood pressure and weight but did not endure in deeper understanding in the patients. Discussion: When patients were able to meet others in the same situation they could find support and this way implement self-care in their day to day life. During the individual education it was important for the staff to adapt to the needs of the individual. Conclusion: It is of great importance to implement up to date research in education of patients in the clinical setting to promote good care.

The purpose of this essay was to find conceivable marketing- and business strategies that can be combined with a company’s lifestyle.

This essay is dependent on a number of interviews with the owner of a maternity clothing trademark, PROUD. PROUD is a new company that has many different options concerning expansion, trademark and its existing and future products and also the knowledge regarding the client’s attitude towards PROUD.

The authors of this essay believe that the trademark should represent a lifestyle. For a company to be able to deliver, it has to understand what the future clients want and need. I.e. feedback is most important so that in the future PROUD can expand on both market- and business level to succeed. To build a long-term involvement and create loyalty between the company and consumers some form of exchange of knowledge and response must be a part of a successful business. To create a company based on a lifestyle philosophy you have to understand the market and the requirements the clients have.

“PROUDmothers” are defined, according to the authors, as PROUD’s most attractive customer group. The new consumers signify the lifestyle that PROUD’s trademark and business concept represent.

The strategies that the authors have found are focused on marketing, development of customer segment and finding new consumer groups. Also caring for the relations and developing them towards the business network and creating a connection with the end customer are very important. Starting a concept store and an Internet store where the PROUDmothers can find all products that they need and consume will satisfy their needs and resolve the larger issues PROUD have today, i.e. not getting direct feedback from clients.

Syftet med detta arbete är att undersöka varför elever väljer att arbeta i grupp, då de har möjlighet att välja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen består av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid några tillfällen då de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext.

Resultatet tyder på att eleverna väljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv. De värdesätter friheten de har genom valmöjligheten av både gruppsammansättning och tillvägagångssätt i"bifrostarbetet". Man inser nyttan med att arbeta i grupp genom att man på ett effektivt sätt kan lära av varandra. De visar också att de förstår vikten av att kunna samarbeta, - även om det kan vara svårt att leva upp till.

Diskussionen och avslutningen tar dels upp varför elever väljer grupparbete som form och hur man samarbetar inom grupperna, dels vad eleverna tycker är viktigt när man arbetar i grupp.

Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet

och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för

dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig

är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur

skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte

funktionshindret i sig som är det huvudsakliga.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de

kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad

Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i

jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och

observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är

att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i

skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till

samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De

tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till

exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder

anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten.

Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I

våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel

i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av

pedagogerna.