Dissertations / Theses on the topic 'Medberoende'

Syftet med denna studie har varit att belysa män och kvinnors egna upplevelser av medberoende. I studien har en kvalitativ ansats använts och det material som har studerats är åtta förinspelade samtal, podcastavsnitt, publicerade på internet. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teori om familjeroller och ett genusperspektiv. Denna studies resultat visade att de som ingår i studien påverkats negativt av en uppväxtmiljö präglad av missbruk eller psykisk ohälsa och upplevde sig ha anammat en eller flera roller för att kunna hantera sin livssituation. Resultatet visade även att detta fått konsekvenser för deltagarna i det vuxna livet. Vidare visade resultatet att män och kvinnor i denna studie i lika hög grad utvecklar ett medberoende, dock fanns det skillnader i hur studiens män och kvinnor uttrycker sitt medberoende. Kvinnorna upplevde att de isolerade sig, blev tystlåtna och tillbakadragna och männen upplevde att de hade ett mer utagerande beteende. Studiens deltagare hade upplevelser av att i barn- och ungdomsåren behöva ta ett stort ansvar och att de egna behoven därför åsidosattes. Slutligen diskuterades de negativa konsekvenserna av medberoende och om detta hade en koppling till rådande könsnormer.
The aim of this study was to illustrate male and females own experiences of codependency. In this study has an qualitative approach been used and the material consists of eight pre-recorded conversations, podcast episodes, published on the Internet. The empirical material has been analyzed from a theory of family roles and a gender perspective. It showed that the participants in this study has been negatively affected by growing up in an environment characterized of abuse or mental illness and felt that they had embraced one or more roles to manage their life situation. The result also showed that the participants had experienced negative consequences in adult life. The result of this study also showed that developing codependency was equally common among both male and female in this study, though were there differences between how male and females express their codependency. The females experienced a feeling of isolation, became quiet and reclusive and the males experienced that they had a more externalizing behavior. The experience of taking a big responsibility in childhood and adolescence was equally common among the participants of this study and led to that their own needs were ignored. The negative consequences of codependency and their connection to the gender norms of today were also discussed.

Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.

Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ”the Holyoake Co-Dependency Index”. Resultaten visade att medberoende individer var utbrända/utmattade i högre grad än icke medberoende. Grupperna skilde sig åt vad gällde upplevelsen av stress. I experimentgruppen var det främst problem i arbetsliv, studier och familjeliv och relationer som upplevdes som stress, medan det i kontrollgruppen främst var arbetstid, belastning och ansvar, som upplevdes som stress. Resultaten tyder på att utbrändhetsforskningen kan ha nytta av att utröna om och vilka individfaktorer som bidrar till utmattning.

Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur behandlare som arbetar med partners till alkoholmissbrukare använder och förstår begreppet medberoende samt att undersöka vilka diskurser som konstrueras i behandlares tal om medberoende. Detta har genomförts genom att fyra behandlare på två olika verksamheter i Sverige intervjuats. Vi har i studien utgått ifrån en kritisk diskursanalys och genomfört analysen av det empiriska materialet med Faircloughs tredimensionella modell där resultatet visade på att medberoende förstås och beskrivs som ett tillstånd där man antar ett beteende likt den beroendes. Utifrån behandlarnas tal skapades fyra diskurser, egetansvarsdiskursen, normalitetsdiskursen, sjukdomsdiskursen och behandlingsdiskursen. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkter har vi kunnat konstatera att genus och kön delvis konstrueras i behandlares tal om begreppet medberoende.
The purpose of this study is to increase the understanding of how case workers who treat partners of alcoholics use and understand the term codependency, and investigate which discourses are constructed in the case workers speech concerning codependency. This project was completed through interviews with 4 different case workers at two different treatment clinics in Sweden. In this study we have used a critical discourse analysis as our assumed framework, and analyzed the empirical data using Norman Faircloughs three dimensional model in which the result showed that codependency is understood and described as a condition where you adopt a behaviour similar to the abuser. From analysis of the case workers speech we created four discourses, the discourse of responsibility, discourse of normality, discourse of disease and discourse of perception. Using the studies theoretical perspectives we have concluded that gender and sex have partly been constructed through the speech of case workers concerning the term codependency.

Jag har valt att i min uppsats studera begreppet medberoende. Syftet har varit att definiera begreppet och att förstå det ur ett psykodynamiskt perspektiv. Jag har intervjuat 6 stycken sk vuxna barn eller medberoende och har närmare analyserat problematiken utifrån två begrepp: anknytningen samt upplevelsen av självet. Resultat från intervjuerna visar samstämmighet i hur de upplever sig ha blivit påverkade av sin uppväxt med en eller flera beroende föräldrar. Respondenterna har upplevt svårigheter som; identitetsförlust, att inte kunna se sina egna behov, svårigheter med att sätta gränser, tillit till människor, stort kontrollbehov, känslor av skam och skuld samt bristande tillgång till sina känslor. Psykodynamiskt uttryckt har de alla mer eller mindre ett falskt själv eftersom de hela livet anpassat sig till andra, det sanna självet har inte fått något utrymme. Det går även tydligt att se att deras anknytning är otrygg, ängslig med inslag av avståndstagande.

Denna studie har till syfte att undersöka hur medberoende till substansmissbrukare upplever sin medberoendeproblematik och den behandling som de är eller varit delaktig i. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer med semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har genomförts med tre stycken föräldrar till barn med substansmissbruk. Det finns begränsat med forskning inom området som berör medberoendes upplevelse av behandling. Det empiriska materialet har analyserat med inspiration av en fenomenologisk forskningsansats. Resultatet visar att de medberoende påverkats både psykiskt och fysiskt av sitt medberoende, detta har yttrats sig i oro, stress, bristande socialt kontaktnät, bristande ork samt kontroll. Vidare visar resultatet att behandlingen har bidragit till att utveckla acceptans, insikt, hopp, mod, trygghet, förtroende och en minskad känsla av ensamhet. Resultatet visar ytterligare en önskan om ökad kunskap kring medberoende samt att behandlingen för medberoende ska synliggöras i samhället. Utifrån resultatet kan vi se vikten av att samhället börjar nyttja mer resurser till de medberoende i förebyggande syfte. Detta skulle i sin tur möjliggöra att de som utvecklat ett medberoende så tidigt som möjligt kan få stöd och hjälp och därigenom känna sig mindre ensam med sin problematik.

Sammanfattning

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende. Den medberoende utvecklar ett kontrollbehov mot den missbrukande partnern men även över sina egna känslor. Självkänslan är en egenskap som påverkas negativt hos den medberoende. Respondenterna utför sina handlingar beroende på hur de upplever situationer mellan sig själva och den missbrukande partnern. Tendensen är att de anpassar sina liv efter missbrukarens beteenden och känslor och bortser från sina egna känslor. Finns ett stöd av andra personer t.ex. vänner eller familjen kan respondenterna hantera situationen med en missbrukare bättre än när de saknar stöd från familj och vänner.

Nyckelord: Medberoende, självkänsla, beteendet, symbolisk interaktionism, stämplingsteorin.

Medberoende är ett begrepp som används för att beskriva livssituationen för personer som lever nära någon som befinner sig i missbruk. Begreppet myntades i 80-talets USA och har tack vare självhjälpsrörelser och självhjälpslitteratur för anhöriga till missbrukare fått stor spridning. Sedan 90-talet används medberoende-begreppet även i Sverige. Medberoende har ofta definierats som en sjukdom eller en diagnos likvärdig existerande beroendediagnoser. Trots att medberoende idag inte är en formell diagnos har medberoende blivit en del av hur allmänheten förstår vad det innebär att vara anhörig till någon som befinner sig i missbruk. Användandet av begreppet medberoende har av forskningen kritiserats för att lägga skulden för missbruket på de anhöriga vilket har lyfts fram vara ett skuldbeläggande som riskerar att slå särskilt hårt mot kvinnor. Under de senaste tjugo åren har det i Sverige trots den kritik som begreppet har nåtts av publicerats ett flertal självbiografier om medberoende vilka grundar sig i egna erfarenheter av att leva nära någon som befinner sig i missbruk. Då det saknas forskning om hur medberoende beskrivs i svenska självbiografier undersöks i denna studie hur det berättas om medberoende i svenska självbiografier. Genom narrativ metod har berättelser om medberoende i fem svenska självbiografier analyserats. Berättelserna om medberoende har sedan teoretiserats utifrån teoribildning kring (1) Medikalisering, (2) Kvinnans sjuklighet i ett historiskt perspektiv och (3) Kvalitativ simulering och tankefigurer i skönlitteratur och självbiografier. Resultatet av analysen visar att medberoende i de analyserade självbiografierna till viss del förstås som en sjukdom, men att medberoende också kan förstås som situationsbundet. Resultatet visar också att medberoende förknippas med kvinnor i de fall det förstås som en sjukdom. Slutligen visar resultatet även att erfarenheten av att vara medberoende är en erfarenhet som i stor utsträckning är präglad av en känsla av ensamhet.

I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ”grupp” människor, som vi tror ”glöms” bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen.

Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande. Att leva med rollen som anhörig till missbrukare är oftare svårare än att vara missbrukare. När man talar om missbruksvård, så är det vården för missbrukaren man menar, och tänker inte på den anhöriges. Trots att mycket tyder på att anhöriga till missbrukare ofta upplever svårigheter har få studier inriktats på området. Vi undrar hur situationen ser ut för den anhörige. Vårt antagande är att det är svårt att vara anhörig till en missbrukare, och då menar vi inte bara i missbruket utan även efteråt, när man som anhörig är tvungen att göra ett val, när situationen blir outhärdlig och man måste göra något åt det. Vi har därför intresserat oss av hur de anhöriga till missbrukaren mår, hur de påverkas av missbruket och vad som kan ha varit vändpunkten i deras liv att göra något åt sin situation och på så sätt kan ha hjälpt dem ifrån missbruket/missbrukaren.

Vårt syfte med uppsatsen är att, med hjälp av levnadsberättelse av anhöriga som levt med missbruk, eller bredvid missbruk utforska hur tillvaron i missbrukarfamilj är. Syftet är också att undersöka hur det kan vara att växa upp med missbrukande förälder och vilka konsekvenser det kan få i det vuxna livet. Huvudsyfte är att studera livssituationen för anhöriga till missbrukare, där vi på ett relativt enkelt sätt vill belysa problematiken den anhörige möter i sitt förhållande med en missbrukare. Uppsatsen grundas på en förförståelse ansats. Informationer har samlats in genom tio kvalitativa intervjuer med avsikt att lyfta fram intervjupersoners personliga erfarenheter. Att anhöriga som lever med missbruk blir känslomässigt avstängd på ett sätt som är svårt att förklara och för den delen även svårt att förstå för andra. Den anhörige kan upplevas som den isolerar sig frivilligt från sin omvärld, att den inte bryr sig om andra längre utan bara bryr sig om sin familj och sig själv. Missbruk är en familjesjukdom som drabbar alla kring missbrukaren på ett eller annat sätt, alla dras med i ”skeppet” som håller på att sjunka, ett kaos som inte får synas utåt till ens omgivning, där den anhörige jobbar så hårt att få allt att fungera så ingen misstänker att det inte står rätt till i den familjen. Vi har sett att samtliga intervjupersoner har blivit påverkade av detta mönster som har funnits i familjen och i den nära relationen till missbruk. I uppsatsen har vi fått ett inifrån perspektiv och ett utifrån perspektiv, där bådas kunskap och erfarenheter har varit positivt för att uppnå uppsatsens syfte.

Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken.
Previous studies have shown that in every drug addicted person’s life there is about five relatives which risks developing co-dependency. Therefore, the riskfactors affect the relative’s mental health and increase the risk of developing other illnesses such as depression, anxiety and emotional issues. The aim of the study was to investigate how co-dependency in close relationships can develop self-destructive behavior and mental illness. With the use of a qualitative method and interviews as a data collecting method, the aim for this study became fulfilled. The study was based on semi-structured interviews, performed by six participants. The results showed similar outcomes for all interviews, such as the prevalence for mental illness, self-destructive behaviour and the importance of introjective identification. These three categories complement each other in the order written. The results indicates that a co-dependent individual could not, without the phenomenon introjective identification and self-destructive behaviour acquire mental illness. However in order to acquire some kind of mental illness the co-dependent person would have to develop self-destructive behaviour, and the results showed that it is not possible without introjective identification in the context of a close relationship. Although, with the use of attachment theory and coping-strategy, the conclusion showed that not every co-dependent developed mental illness. The prevalence of illnesses was affected by the individuals early life attachment-pattern and coping skills. The study led to a conclusion that mental illness is a big issue among co-dependent individuals. Co-dependency is not a determined as a disease, despite the risk of possibly developing mental illness. It is still not a prioritization among public health authorities.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad. Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken. Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende.
Background: The background describes aspects of the nurse’s profession and care responsibility within both general care and in dependent care. Furthermore, it describes the patient group with its problems, the concept of co-dependency and how it can impact the choice of nursing.   Aim: The aim of this study has been to explore nurses’ view of what characterizes good care and co-dependency within the closed depending care. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Seven nurses at a   depending care unit in Stockholm were interviewed using an unstructured method. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The result from the interviews developed into three categories: The nurse’s view of what   constitutes good care within depending care, The view of the phenomenon of co-dependency within depending care and finally, The nurse’s perception of what differentiates good care and co-dependency. The result reveals, among   other things, the fact that while the nurse, intellectually, had no major problems in separating the concepts of good care and co-dependency, in practice it proved to be harder to implement. Discussions: The results are discussed in the context of previous research, other relevant literature and from Ida Jean Orlando’s interaction theory. In the discussion it reveals, among other things, how the nurses responsibility of care can develop into co-dependency.

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades. Undersökningen visar hur sorgen hos föräldrarna övergick till skuld och skam vilket resulterade i att familjen isolerade sig från omvärlden. Föräldrarna isolerade sig på grund av skammen men även för att man kände att samhället stämplade dem för att vara dåliga föräldrar. En slutsats är att föräldrar behöver stöd när ett barn i familjen missbrukar för att kunna hjälpa sitt barn samt själva få hjälp då många föräldrar utvecklat ett medberoendebeteende.

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik. Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad. Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier.  Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky. Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga. Detta för att om anhöriga stärks så är chansenstörreatt den unge blir av med och bibehåller sin frånvaro från droger. Huvudkategorin som framkom genom data benämns som Civilsamhällets stöd. Studien redovisar även fyra underkategorier med tillhörande teman. Följande är de fyra underkategorierna: Individens möjligheter, Avsaknad av stöd, Socialarelationer och Organisationens stöd. I diskussionen tas upp huruvida vi har nått fram till vårt syfte och vår problemformulering. Vi diskuterar även om vi kunde ha gått tillväga på något annat sätt i datainsamlingen. En framtida forskning kan göras på vårt resultat genom att en utvidgning avstudien kommer till stånd med exempelvis en inblandning av myndigheter eller andra kommuner och göra en jämförelse i vilket stöd de erbjuder och hur de utför detta stöd. Det fanns även en förfrågan hos respondenterna att få veta hur de anhöriga uppfattar det stöd som sektor tre ger i dag samt hur de känner inför det saknade stödetfrån samhället i övrigt.  Om de civila organisationerna skulle försvinna eller minska i omfattning, skulle det medföra att möjligheten till stöd för anhöriga skulleminska och inte bara få dem att må sämre än de annars behöver må i denna drogprocess samt att det skulle vara mycket negativt för det arbete som dagligen sker från dessa organisationer medatt motverka ett beroende av droger. Före vår studie fanns det ingenliknande undersökning på detta område inom Karlstad kommun.Av denna anledninghar vi förhoppningaratt vårt arbete ska ledatill en utveckling inom detta fältet .Vi har även förväntningar på att studien ska leda till ett vidare samarbete mellan sektor tre och sektor ett. Detta för att de ekonomiska delarna verkar vara högre i den sistnämnda sektorn, så att fler anhöriga ska få möjlighet till stöd, utan att sektor tre för den skull skall behöva varaberoende av sektor ett.
In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general.  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about , for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general  In the society we live today, we see a lack of social bondthat existed in earlier societies.This, now individualistic society, creates insecurity, especially for younger people.Those individuals who hold weak social capital, where social ties are included, easily collects in a drug abuse problems.  The aim of this study was to investigate the field, which is called the third sector or civil society. We were interested in the support and the opportunities they have to offer to the significant other, where there are children or young people who are stuck in a drug-related addiction. It was conducted as a survey of the civilian organizations, dealing with substance abuse problems, inKarlstad. Data collection method was semi-structured interviews.All the data is the review using analysisand coding that led to the categories. Related to the three theories have been made : empowerment , social capital and the salutogenic perspective with SOC. The theorists who are linked to these are: Bourdieu. Coleman, Putnam and Antonovsky. The result demonstrates that there is some support from the third sector for relatives who have. Our respondents pointed out that they want an extension of support to relatives. This is so that if families are strengthened so chances are much higher that the young loseand maintain their absence from drugs. The main category that emerged through the data is referred to as the civil society support. The study also reports four sub-categories and related themes. The following are the four sub-categories: Individual opportunities, Lack of support,Social relationships and Support the organization. The discussion included whether we have reached our purpose and problem definition. We also discuss whether we could have proceeded otherwise in data collection. Future research can be done on our results by an extension of the study comes about, for example, interference by authorities or other local authorities and make a comparison of what support they offer and how they perform this support. There was also a request of respondents to learn about the relatives perceive the aid sector three offers today and how they feel about the missing support from the community in general. If civil unions were to disappear or reduce in scope, it would result in the ability to support dependents would decrease and not only make them feel worse than they would otherwise need to feel in this drug process and that it would be very negative for the work day occurs from these organizations in combating an addiction to drugs . Before our study, there was nothing like it in this area within the municipality of Karlstad. For this reason, we hope that our work will lead to developments in this area. We also expect that the study will lead to further cooperation between the three sectors and a sector.This is because of the economic aspects seems to be higher in the latter sector, so that more families will have the opportunity to support, but that sector three for that matter should have to feel dependent on one sector.

Anhöriga till missbrukare har i låg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt när missbruket är dolt. Forskning har visat att anhörigas hälsa påverkas negativt av att ha en närstående med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebär ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de närstående. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrån ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet består av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjänstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                       Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft. Bestämmelsen om anhörigstöd har haft en ”äldreprägel” och tidigare varit riktad till personer över 65 år. Intentionen med den nya bestämmelsen har varit att utöka anhörigstödet för hela socialtjänstens målområden, därmed även anhöriga till personer med missbruksproblem. Den insamlade empirin i denna studie i likhet med Socialstyrelsens utvärdering av anhörigstöd (Internet 1 Socialstyrelsen 2010; Internet 2 Socialstyrelsen 2011) visar att det inte är självklart att alla inom socialtjänsten ännu känner till bestämmelsen och att det finns faktorer av språk- och kulturskillnader inom socialtjänstens olika målområden. Anhörigstöd har tidigare varit utformat för ”anhörigvårdare” vilket är ett begrepp som inte passar sig väl med anhöriga till missbrukare. Anhörigstöd för anhöriga till missbrukare, inom det studerade området, håller på att utvecklas och visar att den nya bestämmelsen ändå fått genomslag för socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det återstår dock att se hur bärkraftig den nya bestämmelsen blir och huruvida för Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet lyckas vägleda socialtjänsten i att ett anhörigperspektiv ska genomsyra arbetet med klienter. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport om anhörigstöd till regeringen i december 2014.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

Background: Development of mental or physical disability is a risk factor for close relatives living with a substance addict. How relatives experience participation in the care of people with substance dependence is largely described in biographies. Aim: To describe relatives experience of involvement in addiction care. Method: Qualitative analysis of biographies. Result: In the analysis, two main categories were identified by the relatives experiences, negative and positive experiences. The main categories were divided into subcategories where the negative experiences dominated and contained the experience of exclusion, inadequate information, their needs does not matter, distance and silence, healthcare providers do not listen, do not understand or can´t, the children need protection and responsibility is transferred to the relatives. Positive experiences were that there is help to get, that healthcare providers ask relatives how they are handling the situation and that they are invited to participate. Conclusion: According to biographies of relatives to people with substance addiction they reveal that they largely experience lack of participation with healthcare providers. Healthcare professionals need to include relatives in care based on experiences described in the literature. Keywords: Relative, Experience, Participation, Substance use disorder, Care, Co-dependent

Beroende klassas som en familjesjukdom som inte sällan leder till ett medberoende hos de övriga familjemedlemmarna. Idag saknas konkreta riktlinjer för behandling och insatser inom hälso-sjukvård och socialtjänst för medberoende. Tolvstegsprogrammet är ursprungligen ett självhjälpsprogram för alkoholister känt som ”Anonyma Alkoholister” (AA), litteraturen och innehållet kom sedan att anpassas för att fungera som självhjälpsprogram även för den medberoende. Andlighet är en central komponent inom tolvstegsprogrammet. I takt med den medicinska forskningens framfart beaktas andlighet allt mindre, trots att det är en viktig del för människans existentiella hälsa. Inom samhällsforskning föreligger olika synsätt kring andlighet, en modern syn på andlighet är att särskilja andlighet från religion. I denna uppsats intervjuas sammantaget sex informanter med erfarenhet av medberoende som gått igenom de tolv stegen i tolvstegsprogrammet. Det empiriska materialet framställs i enlighet med diskursanalys, där diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet analyseras enligt informanternas sätt att tala kring dessa fenomen. Framträdande i uppsatsen är att medberoendet resulterar i olika copingstrategier för att hantera tillvaron. Uppsatsen visar på andlighet som nödvändigt för att kunna tillfriskna i sitt medberoende, kombinerat med självrannsakan som de tolv stegen ger redskap till att göra. Uppsatsen tyder således på att det föreligger generella uppfattningar som påverkas av diskurserna medberoende, tolvstegsprogrammet och andlighet, som i sin tur influerar människors inställning och ordval kring just dessa fenomen, vilket är nödvändig kunskap att ta del av för att utveckla kunskap kring och stöd för människor i medberoende.

Denna studie, “Att leva ovetandes i det tysta”, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. För att ta reda på detta har fem livsberättelser hållits med personer över 18 år som har varit medberoende till någon med en beroendeproblematik inom alkohol eller narkotika, och/eller till en person med psykisk ohälsa. De två teorier som användes för att förklara resultatet är känslan av sammanhang samt copingteorin. Det resultat studien visade är att insikten om att vara medberoende fick alla informanter att hantera både sin livssituation och relationen med den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. Detta kunde bland annat ta sig till uttryck genom att man valde att bryta kontakten med den beroende och/eller psykiskt sjuka, för att förbättra livssituationen, eller ändra sitt eget beteende i syfte att hantera relationen bättre.
The present study entitled ”Living in silence without knowledge” presents and analyses the life stories by some persons living in close relations to relatives with drug abuse or mental disorder. The study is drafted by Elin Edman and Elina Hedin. Previously the main interest in society has been focused on the individuals suffering from mental disorders or being dependent on various substances. The particular social situation of co-dependence has in the past been dealt with in certain research studies but only recently become an issue of public discourse, lifting up the distress endured in silence by the e.g. family members and people around the addicts. The present study wanted to investigate whether if and how the understanding of the role of co-dependent facilitated the coping with and improvement of the existing situation. Five persons older than 18 years with experience of living close to an addict and/or mentally ill person were interviewed and asked to tell their life stories. In analyzing the information obtained the two theoretical perspectives of coping and the sense of coherence were taken into account. The present study shows that the participants of this study, by achieving an understanding of their acting as co-dependent and thereby their impact on the situation, made them change their behavior and relation both to the dependent and the social circumstances. In general the changes made, resulted in better life conditions for the whole social group and often real improvements for the victim of co-dependence.

Denna studie handlar om livet som medberoende till alkoholberoende. Vi har genom tidigare forskning och Scheffs teori kring uppslukande relationer undersökt fenomenet. Syftet med studien är att ta reda på vad det kan innebära att leva som medberoende för de olika personerna vi intervjuat, om barndomens eventuella påverkan på deras medberoende samt undersöka några olika behandlingsmöjligheter som finns i Sverige för medberoende personer. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts, med fem stycken semistrukturerade intervjuer, varav tre stycken med medberoende personer och två med behandlare. Resultatet från våra intervjuer visar på att medberoende kan vara en väldigt komplex och svår livssituation att befinna sig i. Studien är tänkt att uppmärksamma medberoende för att ge en större inblick i vad det kan innebära och detta har vi tagit reda på genom våra intervjuer. Våra slutsatser är att medberoende personer kan likna varandra i hur de mår och agerar, men att det ändå är ett tillstånd som bygger på subjektiva upplevelser, vilket gör att varje person kan vara unik i sitt eget medberoende.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

Detta examensarbete fokuserar på medberoende, utifrån intervjuer med några som har växt upp med missbrukande föräldrar, och deras perspektiv angående livskvalité som medberoende personer. Syftet är att utifrån det psykosociala perspektivet, synliggöra risker med att växa upp i en missbruksfamilj som medberoende och hur det har påverkat utvecklingen av livskvaliteten i vuxen ålder. Studien består av forskningsstudier, litteraturgranskning och egen empirisk komponent, som omfattar intervjuer med fem medberoende personer varav tre har utvecklat eget missbruk som de har fått hjälp med.   Barn som växer upp i en dysfunktionell familj och utsätts för missbruksproblematik får diverse konsekvenser. Flertal vuxna barn till missbrukande föräldrar upplever att de hade växt upp i förtid och tog på sig den vuxnes roll. Instabila och opålitliga föräldrar gjorde att barnens tillvaro präglades av oorganiserad och komplicerad livsstil. Det ledde till att barnen kände sig ensamma och i ständig kamp om bekräftelse, någonting som följer med de till vuxen ålder.
This bachelor's thesis focuses on co-dependency from interview individual’s perspective who have their own experience in co-dependency from the childhood with one or both of their parents being dependent on alcohol or drug substance. The purpose of this thesis is to obtain an increased knowledge of the codependency phenomena based on the sociological perspective, reveal the risks of growing up in an addicted family as a co-dependent individual and how it has influenced the development of the quality of life in their adult age. Thesis consists of research studies, literature review and own empirical component which includes qualitative interviews with five cohabiting individuals, of which three have developed their own addiction they have received help for. The drawn conclusion is that co-dependency problem, just like substance abuse difficulty, is a complicated and ambiguous concept. Children who grow up in a dysfunctional family and are exposed to substance abuse problems from a young age, have different consequences. Many adult children of addicted parents experience that they were forced to grow up early and take upon the adult's role. Unstable and unreliable parents made the children's existence characterized by unorganized and complicated lifestyle where they felt alone and in constant struggle for confirmation, something that accompanies them into the adulthood.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?

Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.

Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.

Många människor i Sverige lider av en beroendeproblematik och dessa har i sin tur anhöriga som står dem nära. Anhöriga är en grupp som det har talats alltför lite om och som forskningsämne är det underforskat på både nationell och internationell nivå. Det här är en kvalitativ studie som syftar till att belysa och förstå hur situationen för föräldrar till barn med drogberoende ter sig och vilka förändringsprocesser det kan leda till. Datainsamlingen består primärt av kvalitativa intervjuer med föräldrar vilket kompletterats med annan forskning. För att förstå och förklara min empiri så har jag använt mig av ett teoretiskt ramverk som fokuserar på relationer och roller och förändringar inom dessa. Resultatet visar på att föräldrar till drogberoende barn påverkas på många sätt av den uppkomna situationen. De känner mycket oro och maktlöshet inför sina barns situation, familjedynamiken förändras och relationer blir ansträngda. Det sociala livet har i många fall fått stå tillbaka då det saknats tid och energi. Det har också resulterat i att de under tidens gång fått omförhandla sin roll som förälder och ta till sig nya begrepp som anhörig och medberoende. Flera vittnade om att det fanns brister i samarbetet med myndigheter och att det saknades stöd för anhöriga från samhället sida. De har istället sökt sig till anhörigföreningar där de hittat gemenskap och stöd i sin situation vilket har varit betydelsefullt i många fall. Med den här studien ämnar jag bidra till den kunskapslucka som finns när det kommer till anhöriga inom beroendeforskning.

Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för vilka rättigheter barn i Sverige har som leveri familjer med missbruk. Uppsatsens syfte har besvarats med hjälp av studier av lagstiftning,förarbeten, rättsfall och relevant doktrin. Resultatet av undersökningen visar att målet med socialpolitikenär att upptäcka och hjälpa dessa barn i ett så tidigt skede som möjligt. Av undersökningenframgår även att socialnämnden, så långt som möjligt, strävar efter att undvika attansöka om tvångsvård av barn då detta är ett långtgående ingrepp i en individs rättigheter. Nären eller flera familjemedlemmar missbrukar drabbas hela familjen. Det är därför viktigt att haett familjeperspektiv i dessa sammanhang så att hela familjen kan få den vård och det stöd somär behövligt.

I skuggan av varje person i drogmissbruk finns oftast fyra till fem anhöriga som på något sätt dras in i personens beroendesjukdom. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter anhöriga till personer med drogmissbruk har samt vilka erfarenheter som existerar kring anhörigstöd. Studien utgår från en kvalitativ metod där 39 anhöriga mellan 26-75 år har rekryterats från slutna anhöriggrupper på den sociala plattformen Facebook. Datamaterialet har inhämtats via enkäter i vilka anhöriga har delgett sina erfarenheter genom skriftliga narrativ. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. För att söka förståelse under analysarbetet har systemteori samt Cullbergs kristeori applicerats på resultatet. Studiens resultat redovisas i tre övergripande teman som besvarar studiens tre frågeställningar vilka innefattar: Starka band har central betydelse, Krisens effekter samt Stöttning ur olika aspekter. Resultatet visar att anhöriga allt som oftast tvingas erfara svåra upplevelser i form av exempelvis oro, rädsla och maktlöshet, vilka vanligtvis resulterar i en negativ påverkan i form av sorg, ångest, depression, stress, sömnsvårigheter samt sjukskrivningar. Vidare visar resultatet att majoriteten av studiens anhöriga har kännedom om olika former av anhörigstöd. Undersökningens centrala slutsats belyser att stödet bör riktas mot familjen som helhet eftersom anhörigstödet inte når ut alla som behöver det fastän det existerar ett stort behov av stöd.

Vi har genomfört en studie där syftet varit att undersöka hur vuxna barn har upplevt sin uppväxt med minst en förälder med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Detta är ett viktigt ämne då det är många barn som lever i dessa familjeförhållanden. Studien är en kvalitativ studie med hermeneutik som metodansats och det teoretiska ramverket består av Scheffs teori om sociala band vilket inkluderar emotionerna stolthet, skuld och skam samt Beckers stämplingsteori. Genom intervjuer med tio stycken vuxna barn till missbrukare har vi kunnat få en djupare förståelse om deras barndom och hur den påverkat dem. Det finns flera gemensamma nämnare i intervjupersonernas berättelser som exempelvis stort ansvar hos barnet, olika våldshandlingar och känslor av ilska, oro, stress och besvikelse. Detta har lett till ett ständigt känslomässigt ansvar i form av kontrollbehov och att känna oro för sin förälder. Detta visar att barnen under sin uppväxt varit medberoende på ett eller annat vis. Karaktärsdrag som att ha svårt att säga nej, ett ständigt ansvarstagande och att vilja vara andra till lags har även följt med intervjupersonerna upp i vuxen ålder. I kontrast till den tidigare forskningen har vår studie indikerat på att det känslomässiga ansvaret var det mest framträdande medan det praktiska ansvaret varit sekundärt.

Denna kvalitativa studie undersöker känslor, upplevelser och tankar hos kvinnor som valt att fortsätta leva tillsammans med sin missbrukande partner, efter att denne blivit nykter och drogfri. Studien baseras på intervjuer med fem kvinnor som valt att fortsätta leva med sina män efter att de genomgått behandling för sitt missbruk. Personer i missbrukares närhet benämns ibland som medberoende och fokus i studien ligger i att förstå dessa medberoende kvinnors känslor angående vad som krävs för att relationen ska kunna fortsätta. Studien vilar på ett teoretiskt ramverk som bygger på Anthony Giddens tankar om medberoendets sociologiska innebörd samt det rena förhållandet, Beatties teori om hur man blir av med sitt medberoende samt Rydén & Stenströms teori om coping. Fem dialogiska intervjuer har genomförts enligt en hermeneutisk ansats och dessa kvinnor har alla varit ihop med en aktiv missbrukare och sedan fortsatt leva med dessa efter de varit på behandling. Resultatet av studien presenterar en huvudtolkning som lyfter fram att dessa kvinnor behöver känna oerhört mycket trygghet och tillit för att de ska våga öppna upp sig inför sin partner, vara sig själva och våga ta sig vidare tillsammans med sin partner. Nyckelord: medberoende, trygghet, det rena förhållandet, hermeneutik

Syftet med studien är att studera hur socialarbetare på ett antal verksamheter jobbar med anhörigstöd till personer som lever och/eller påverkas av en person som missbrukar. Studien baseras på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med anhörigstöd inom alkohol- och narkotikamissbruk. Studien analyseras genom en riktad innehållsanalys och anlägger en hermeneutisk ansats då fokus läggs på att tolka socialarbetarens upplevelse och beskrivningar av anhörigstödet. Resultaten presenteras i form av tre teman som svarar på studiens frågeställningar. Dessa tre teman är Medberoende, Socialarbetarens erfarenhet av den anhörige samt Socialarbetarens roll. Slutsatserna är att det finns tydliga karaktäristiska drag som de anhöriga besitter och majoriteten av socialarbetarna arbetar utifrån att varje anhörig är medberoende. Samtliga socialarbetare upplever att de träffar fler kvinnor än män som är anhöriga. Majoriteten av socialarbetarna upplever också att föräldrar till barn som missbrukar är den klientgrupp som är svårast att behandla. Verksamheterna jobbar både med anhöriga i grupp och genom individuella samtal som ofta anpassas utifrån den enskildes behov. Gruppbehandlingarna resulterar i en gemenskap för de anhöriga som gör att de kan finna stöd och styrka i varandra. Studien bidrar till en större förståelse i hur socialarbetare arbetar med att erbjuda stöd och insatser till anhöriga till missbrukare.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan anhörigdagar har på föräldrar till barn med missbruksproblematik, deras hantering av livssituationen som uppkommit på grund av barnets missbruk samt vad anhörigdagarna inneburit för intervjudeltagarens hälsa och välmående. Studien har genomförts utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av begreppet empowerment. Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer har denna studie klarlagt anhörigas upplevelser av anhörigdagar som stödfunktion. Empirin har analyserats tematiskt för att tydliggöra anhörigdagars betydenhet som benämns “Den anhöriges perspektiv på sin levnadssituation före och efter anhörigdagar” och “Anhörigdagars betydelse för den anhörige”. Resultatet av studien påvisar vikten av gemenskap och att få samtala med andra som befinner sig i liknande situation, berikande med ny kunskap för att lättare hantera sin situation samt att stödet via anhörigdagar föranlett bättre psykisk och fysisk hälsa hos föräldrarna. Resultatet förklarade att anhörigdagar hade positiv inverkan på respondenternas livssituation, samt att majoriteten av respondenterna upplevde anhörigdagarna som berikande gällande deras kunskap om droger samt gav nytt avgörande socialt stöd för framtiden.

2020-01-16

Syftet med denna studie har varit att studera och analysera den professionella relationen mellan socialarbetaren och klienten, kopplat till socialarbetarnas tecken på medberoende och anknytningsmönster. Dess delsyfte har varit att undersöka vilken påverkan medberoende hos socialarbetaren kan ha inom professionen socialt arbete, kopplat till missbruk. Empirin utgjordes av sju kvalitativa intervjuer, där fem kvinnor och två män som arbetar inom socialt arbete tillhört urvalet. Respondenternas ålder har varierat mellan 22 och 58 år och deras utbildningsbakgrund, uppväxt och tidigare erfarenheter av missbruk skiljde sig åt. Utifrån detta gjordes en tematisk analys av intervjumaterialet, där särskilda teman hittades. Den teoretiska ram som använts i studien har utgått från att operationalisera begreppet medberoende. Resultatet i analysen har påvisat att socialarbetarens bakgrund, anknytning och tidigare erfarenheter av missbruk kan ha en viss påverkan i ens profession. Det är dock reflektionen kring de egna gränssättningarna gentemot sig själv och sina klienter, samt reflektionen kring medberoende som är de viktigaste delarna i att vara professionell, utifrån studiens resultat. Vår förhoppning med denna studie är att fler ska bli mer insatta och intresserade av medberoende, samt vikten av reflektion i sin professionella roll som socialarbetare eller inom andra människobehandlande yrken.
The purpose of this study was to examine and analyze the professional relationship between the social worker and the client, in relation to the social workers signs of codependency and attachment patterns. Its sub-purpose has been to study in what ways the signs of codependency can affect the professionality of social workers, connected to substance abuse. The empirical research was based on seven qualitative interviews performed on five women and two men between the age of 22 and 58. Their levels of education, upbringing and previous experiences differ. A thematic analysis was then used to analyze the empirical data, where specific themes were found. The theories used in this study, were meant to operationalize the hypothesis of the concept of codependency and the shadow. The results of this study show that the social workers background, attachment pattern and previous experiences of addiction can have an impact on one’s professional role. It is however the reflection about one’s boundaries towards oneself and the clients, as well as the reflection about codependence that is the most important part of being a professional social worker, based on the results of this study. We hope that this study can encourage people to be more aware of and interested in codependency and the importance of reflection as a social worker, but also in other care- and human treating professions.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual. The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation. Mutually, none of the professionals meet the siblings to listen to their view, instead they listen to the parents for information. The children´s convention is therefore not lived up to by the organizations. Our result shows an absence of a child´s perspective in the professionals work with siblings to children with a disability.

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten. Enligt föräldrarna kan det optimala stödet utgöras av tidiga insatser, samverkan mellan de instanser de kommer i kontakt med i samband med barnets missbruk samt att få träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter.

This study aims to examine how parents are effected by having a child addicted to drugs, what support have the parents received from instances they been in contact with regarding the child's addiction and what constitutes the best kind of support according to the parents. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen and collection of the empirical data was made through semi-structured interviews. Previous research on the area has shown an obvious limitation. Existing research confirm however that support for dependants is a neglected area. The result of the study show that the everyday life for the parents has been dramatically affected as the drug addiction of the children has lead to negative consequences in terms of practical, economical, emotional and social areas. The result also shows a lack of support, mainly from the social services. According to the parents the best support can be obtained by early interventions, cooperation between the instances in current contact for the parents in connection with the child's drug abuse and the opportunity to meet parents with similar experiences as themselves.

VG

Uppsatsen syftar dels till att försöka nå en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker även hur medberoendet kan förstås samt förklaras från en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks också på vilket sätt tolvstegsprogrammet kan förstås som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framträdande för medberoende och knyter även an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras även hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjälp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt själv.
This essay partly refers to trying to reach a deeper understanding of codependency as a construct but also examines how codependency can be understood and explained from a codependents own perspective. The essay also examines in what way the twelve step program can be perceived as an effective treatment method for codependency, why all the interviews were taken with people who are active participants in a twelve step program for family and friends of an addict. The study’s result represents different kind of expressions and symptoms that seems most significant for codependency and partly attach these to each other but partly also examines how and why the twelve step program can prevent these. Finally it’s also discussed how codependency and the recovery by participating in the twelve step program can be explained with the help from the attachment theory and a sociocultural theory about a relational self.

Denna uppsats handlar generellt om hjälp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjälp som finns att tillgå inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjälp och stöd som önskas. Tidigare forskning har påpekat att hjälp och stöd kan vara av vikt då det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det är ett problem vilket också gör att den ökade medikaliseringen i vårt samhälle kan ha en negativ inverkan på vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att människor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjälpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer. Det vi kommit fram till genom våra intervjuer med anhöriga från olika grupper i samhället är att det finns olika behov hos de anhöriga, vilka kan tillgodoses av den hjälp som finns att tillgå i Sundsvalls kommun. Majoriteten av de anhöriga vi varit i kontakt med har inte sökt hjälp, och vet heller inte vad som finns att tillgå. Olika faktorer som till exempel skuld och skam kan hindra anhöriga från att söka hjälp. De anhöriga påpekade en känsla av maktlöshet och okunskap kring hur de ska förhålla sig till ett missbruk.

Introduction: Being a relative of a person with an addiction disease involves a strong mental and physical stress. An important protection factor for the relatives is breaking the silence and shame and seek help. Ersta Vändpunkten is a clinic for these relatives and offers educational groups with a therapeutic objective. This study focuses on program for parents/relatives to children in the so-called little child group (4-6 years). Focus in the program is to support the parents in how they can help the child to understand what is happening in the family and how to take the child’s perspective. The aim of the study is to share the parent’s experiences of participating in this group. Questions: How has participation in the parenting program affected parenting ability? How has participation in the parent group affected the family? Methods: This is a web-based survey, the questionnaire has been analyzed with descriptive statistics. Results: 30 parents/relatives have been asked to participate of whom 17 responded (57%). The survey reveals that the parent/relative now has an improved relationship with the child and that communication in the family has changed for the better. Other relationships, to relatives, friends and to the addictive part have not changed noticeably. All respondents feel the child’s and their own self-esteem have become much better/better after participating. There is also a consensus among respondents that their ability to set boundaries towards the addicted part has become much better/better. Discussion: While the high non-response rate endangers firm conclusions, the findings are nevertheless promising.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter.
The aim of this study was to highlight the different personality traits and the motives of wanting to become a nurse with a focus on co-dependency. Due to that people with a problematic childhood tend to choose the nursing profession in which the need to care for others can be satisfied. The used method is a literature review consisting of 10 qualitative studies from the years 2008 to 2016. The results were identified by four themes: The desire to help others, the influence from others, various personality traits, practical reasons and previous experience. Conclusions; the study answered the aim of why one chooses to become a nurse and what can influence the choice. Whether the different personality traits influenced the choice was answered to some limitation. The authors believe that the study allows an insight into the factors that influence an individual's motives for choosing the profession, this may provide healthcare professionals and patients a better condition to meet in a good care relationship. The findings are weighted with the concepts caring and co-dependency, which has permeated the work. Suggestions for future research is to investigate further about the personality traits of those who choose to become a nurse and if the profession is suitable for all personalities.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

This essay has a focus on self description and alcoholism as a literary function in Alex Schulman’s Glöm mig. Similarities between the book Alcoholics Anonymous (Stora Boken) and the twelve step programme (Tolvstegsprogrammet) is based on how the narrative could be characterized by the authenticity of the disease portrayal. The connection between the narrative and Alcoholics Anonymous is compared with how the main characters are portrayed and how alcoholism functions in the book. The study reveals that the story could most likely be percieved as an accurate portrayal of alcoholism as a disease, due to certain cirumstances. The connection between the testimonies of alcoholism as a disease in Alcoholics Anonymous and the narrative is an important parallel as it can strengthen the story’s credibility. It’s possible to interpret the story as a testimony from someone in close relationship to an alcoholic. An authentic story like this occurs frequently in Swedish contemporary literature and could be one of the reasons behind the novel’s commercial breakthrough. The privileged position of the author should be considered as a contributing factor leading to the positive public reactions when the novel was published. It should also be considered as having an impact on the reader’s perception of the autobiographic novel’s credibility. It’s probable that, due to these circumstances, the line between a true story and a fictional one, could be dissolved for the reader. In connection with the circumstances with Schulman’s authorship, a number of factors that may impact the reading of the book, have been presented. These are explained in comparison to other authors with similar backgrounds, who have been publishing books about similiar topics.

Syftet med uppsatsen var att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk. I denna kvalitativa uppsats har fyra självbiografier analyserats genom tematisk analys. Resultatet för uppsatsen påvisar att männen som barn tog en föräldraroll på olika sätt i sina respektive familjer. Vidare visar resultatet att männen som barn hittade olika sätt för att få en paus från sin vardag. Det som även var gemensamt för barnen var att de hade sina missbrukande föräldrar i fokus, vilket i sin tur ledde till att deras egna känslor och behov hamnade i skymundan. Resultatet av uppsatsen påvisade även att det uppstod konsekvenser för dem som barn när de växte upp med en missbrukande förälder. Dessa följder omfattade både emotionella och praktiska aspekter.
The purpose of this study was to examine men´s experiences of growing up with an addicted parent who is a substance or gamble addict. In this qualitative study, four autobiographies were analysed by thematic analysis. The results show that the men as children was given a parental role in their families because of the circumstances with an addicted parent. Further, the results show that the men as children found different strategies to get a pause from their daily life. The children always had their addicted parent in focus which led to their own feelings and needs being shaded. The results in this study also demonstrated that growing up with an addicted parent led to emotional and practical consequences.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ungdomar tyckte var viktigt i det första mötet med terapeuten, och vad i detta möte som fick dem att bestämma sig för att återkomma och påbörja en stödgrupp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju unga vuxna i tjugoårsåldern som alla hade fullföljt en termin på en stödgruppsverksamhet för anhöriga till missbrukare i Stockholm. Utskrifterna av de inspelade intervjuerna tematiserades i tre steg genom tematisk analys. Resultaten från de teman som hittades analyserades utifrån teorier om arbetsallians. De främsta fynden i studien pekar mot att terapeuterna fick allians med ungdomarna redan på första mötet.  Terapeutens värme och mänsklighet var en nyckelfaktor som spelade stor roll för att skapa allians med de unga. De uppskattade även äkthet, självkännedom och flexibilitet hos terapeuterna. I materialet framkommer även att platsen i sig spelade roll. Faktorer som omgivning och inredning spelade roll för ungdomarna. Slutsatserna indikerar att allians är av största vikt och att det kan vara än viktigare med unga vars frågor är flyktiga och i familjer som kämpar för att hantera vad som ofta är extremt påfrestande situationer, vilket ofta är fallet i beroendefamiljerna.
The purpose of this study was to explore what adolescents found important during the introductory meeting with the therapist, as well as which aspects of the initial meeting encouraged them to participate in a support group for codependents. Qualitative interviews were compiled of seven individuals in their early twenties whom had all completed a term at a treatment center for codependents in Stockholm. The transcpripts were thematized in three steps using thematic analysis. The resulting themes were explored from the viewpoint of the Working Alliance Theory. The main findings in this study were that the therapists made a strong alliance at an early stage with the adolescents. The warmth and the humanity of the therapists was a key factor that made an important difference among the adolescents. The therapists expression of authenticity, self- disclosure and flexibility played part in their experience as well. The environment and furnishings held inviting properties and helped create a relaxed atmosphere. Conclusions point to the significance of alliance, especially within youth, for whom issues are volatile, and whose families are struggling to manage what often are extremely disruptive situations. These often include problems with addiction of some sort.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used.
Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

Skadligt bruk är ett brett begrepp som omfattar många olika former av bruk, till exempel av alkohol, droger eller spel om pengar vilket kan påverka arbetsprestationen negativt hos en arbetstagare. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ville man värdera verkningsgraden av genomförda utbildningsinsatser kopplat till problematiskt spelande. Syftet med den här studien är att kvalitativt utvärdera upplevelser av genomförda utbildningsinsatser som organisationen Alna genomfört kring skadligt bruk med fokus på spelproblem. Tematisk analys användes och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio HR-medarbetare, vars fem organisationer ingick i utbildningsprojektet Spel och spelförebyggande insatser för arbetslivet. Resultatet visar att Alnas metoder och verktyg upplevs som effektiva och värdefulla av undersökningsdeltagarna. Vissa hinder för effektiv implementering av uppdaterade policys och riktlinjer identifierades och dessa kunde bestå av tidsbrist, underbemanning eller eftersatt prioritering av spelfrågan. Vidare framgår det att Alnas utbildningsinsatser främjat utformandet av policys och riktlinjer kring skadligt bruk med fokus på spel och spelproblem i organisationerna.
The complex concept regarding harmful use of different nature, could be related to the use of alcohol, drugs or gambling. Such activities could affect the efficiency and productivity of an employee in a workplace environment in a negative way. At the request of the Public Health Agency of Sweden, a group of scientist was given the task to evaluate a project regarding education concerning problematic gambling. The purpose of the current study is to evaluate a project regarding education concerning gambling and gambling prevention, and was carried out by the organization Alna. Thematic analysis was used and collection of data was done with semi structured interviews, with ten HR-employees whose five organisations was included in the project Gambling and gambling preventive efforts directed towards the labour market. The results show that the methods and tools used by Alna is perceived as efficient and valuable by the participants. Some obstacles which works against efficient implementation of updated policies and guidelines were identified and these could consist of time constraints, under staffing or subordinated priority of the gambling issue per se. Furthermore it seems that the education project regarding gambling prevention performed by Alna has contributed to the development of policies and guidelines regarding harmful use of different kinds with focus on the gambling issue.
Utvärdering av projektet Spelförebyggande Insatser för Arbetslivet – Praktisk Tillämpning och utvärdering.

Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande. Ansatsen är fenomenologisk-hermeneutisk och studien har bearbetats, analyserats och tolkats utifrån Karlssons Empirical Phenomenological Psychological (EPP) Method (1995). Utifrån analysmaterialet som omfattar 671 maskinskrivna sidor har följande åtta kategorier framträtt: Medberoende ur ett kvinnligt perspektiv, Emotionell och social deprivation, Psykisk ohälsa och självdestruktivitet, Gränslöshet, Otrygg uppväxt, Svag självkänsla och svagt självförtroende, Copingstrategier, Skuld- och skamkänslor. Dessa åtta kategorier är pusselbitar som skapar en helhetsbild av vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever. De åtta kategorierna visar den medberoendes livsvärld och hur hon har präglats av genussocialiseringen, vilket tar sig uttryck i den medberoendes upplevelser, tankar, emotioner, beteende, handlingar, reaktioner, ritualer, rutiner, vanor, normer, värderingar och moraluppfattning samt slutligen de psykologiska konsekvenserna av ett medberoende.

x
x