To see the other types of publications on this topic, follow the link: Medbestämmande.
Dissertations / Theses on the topic 'Medbestämmande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 28 dissertations / theses for your research on the topic 'Medbestämmande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Buhre, Daniel. "Samverkansavtal, medbestämmande eller kringgående av MBL?!" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28792.
Full textAbstract:
AbstractIn this study, then collaboration agreement impact of the work on 11 and 19 § § MBL are studied. The employer and collective agreements bearing employee union are often involved in collaborative agreements to facilitate cooperation between them. Issues addressed to collaboration areoften questions related to employee participation. The purpose of this study is to investigate two local employers and related collective bearing employee unionsview of the cooperation agreement related to the MBL. The purpose leads to these questions:How can co-operation agreements affect 11 and 19 § § MBL?What are theadvantages and disadvantages cooperation agreementscan lead to, regardingemployer disclosure and negotiation duty?To try to sort out these issues are interviews conducted to create a greater understanding of the work of the Cooperation Agreement between organizations and how it affects them.Results of the study suggest that collaboration agreement leads to simplifications in the work of the employer's information and bargaining duty. Other positive effects of the cooperation agreement arebetter and more permanent dialogue between the parties. Co-determination of employees are increased and thecooperation between the parties are leading to time-saving effects for both parties.Drawbacks to the collusive agreement emerging from the study are the risk that the issues are less negotiated. It also emerged that there is a risk that the collective supporting employees' feel run over by some negotiations. However, it was considered the highest risk in cooperative agreement be ambiguity in the terms and under which section of the law for consideration, which may lead to wrong decisions.However, my overall impression is that the positive effects of the cooperation agreement outweigh the negatives and that the cooperation agreement is a great way to bring together employers and the collective income workers and to increase co-determination of employeesKey words: cooperative agreement, disclosure, negotiation duty
2
Uddh, Helena, and Malin Wingren. "Medbestämmande i samling och tema på förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares och barns syn på medbestämmande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20540.
Full textAbstract:
BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs. Vissa beslut fattas genom demokratisk röstning där allas röst räknas. Enligt barnen får de vara medbestämmande i vad och var de ska leka. Förmågor som barnen utvecklar genom medbestämmande är bland andra självkänsla, empati och social kompetens.<br>Program: Lärarutbildningen
3
Skälhammar, Emelie. "Chefers värdering av medbestämmande på arbetsplatsen : Hur viktigt är det och varför?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12751.
Full textAbstract:
Chefers värdering av medbestämmande på arbetsplatsen - Hur viktigt är det och varför? Emelie Skälhammar Medbestämmande är en väsentlig del av dagens organisationer, vars syfte är att engagera personalen i arbetsprocesserna. Chefer står ständigt mellan att tillfredsställa anställdas behov och organisationens krav. Tidigare forskning har främst fokuserat på medbestämmande ur anställdas perspektiv (Knoop, 1991). Syftet med föreliggande studie var därför att öka förståelsen för medbestämmande ur chefers synvinkel, hur de jobbar med detta samt eventuella hinder i arbete. Deltagarna i studien arbetar inom olika typer av verksamheter samt har olika lång erfarenhet. Resultatet blev att deltagarna värderade medbestämmande överlag som något positivt och viktigt för de anställdas engagemang. Konkreta åtgärder som deltagarna vidtog för att främja medbestämmandet var bland annat att ge de anställda inflytande. Hinder som uppstod i arbetet kunde exempelvis vara brist på engagemang och nedskärning av personal. Deltagarna i denna studie ansåg att brist på medbestämmande är lika med ineffektivitet, något som tidigare forskning inte har uppmärksammat. Keywords: participation, leadership, working life, participative decision making (PDM), demand-control model
4
Inghe, Mattias. "Värdering av medbestämmande på arbetsplatser : En modell för demokratiskt deltagande som retorisk situation." Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1603.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler.</p>
5
Larsen, Lena. "Empowerment : En kvalitativ fallstudie om medarbetarnas medbestämmande i förändringsprocesser i en offentlig förvaltning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48098.
Full textAbstract:
Syftet med denna fallstudie är att undersöka och bidra med ökad förståelse hur medarbetare uppfattar medbestämmande i förändringsprocsser i en offentlig verksamhet. Frågeställningar: Hur uppfattas medbestämmande av medarbetarna? Hur påverkas medarbetarnas medbestämmande i förändringsprocesser? Slutsats: Medarbetarnas påverkan, delaktighet och involvering i förändringsprocessen har stor betydelse för framtida förändringar i den offentliga verksamheten. Det skulle generera till bättre effektivitet i verksamheten och till mer engagerade och nöjda medarbetare.
6
Bartol, Goran, and Sahlin Christin Wärn. "Vem lyssnar på mig? : En studie om elevers inflytande och medbestämmande i fritidshemmets verksamhet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13467.
Full textAbstract:
Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa
7
Fasth, Jennie. "Barns rättigheter och möjligheter till medbestämmande i trafik- och stadsplaneringen - en fallstudie över södra Hyllie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21312.
Full textAbstract:
Detta arbete har till syfte att belysa barn och ungas rättigheter och möjligheter till delaktighet i trafik- och stadsplaneringen. Undersökningar visar att barn och ungas medbestämmande ofta försummas trots att det finns en vilja att vara delaktiga. Även om det i teorin finns tecken på förändringar, så finns det få konkreta bevis på att deltagande verkställs i verkligheten. Enligt Barnkommissionen ska barns bästa beaktas vid alla åtgärder som rör barn. Barnet ska ses som en samhällsmedborgare med rätt att på egen hand uttrycka sina åsikter. Barnkonventionens lydelse har lett till att barnperspektivet allt oftare nämns när beslutsfattare uttalar sig om barns bästa. Definitionen av barnperspektivet varierar dock utifrån vem som tillfrågas vilket gör att begreppet tenderar att används lättvindigt. En del av problematiken ligger också i att det saknas förståelse och kunskap för vad delaktighet egentligen innebär. Från de vuxnas perspektiv kan barns deltagande handla om att validera redan fattade beslut, medan barns agendor innebär en önskan att förändra samhället och göra sin röst hörd. För att barn och unga ska ha förutsättningar för att vara delaktiga i trafik- och stadsplanering krävs det således att de inkluderas i processen och detta kan endast ske genom aktiva insatser. Dessutom krävs det att barn innehar grundläggande kunskap om det man ska vara delaktiga i. Trafik- och miljöfrågor är de större kunskapsområdena som skolan har ett särskilt ansvar för. Barns medverkan i beslut om sin miljö är en förutsättning för förståelse om demokrati och samhällsform. Skolans arbete med trafik, miljö och samhällsplanering ska ge elever insikter och kunskaper om hur ett långsiktigt hållbart samhälle och transportsystem skapas. Trots detta visar flertalet undersökningar att trafikundervisningen i de svenska grundskolorna är eftersatta, något som får konsekvenser för barns möjlighet att utöva sin medborgerliga rätt till medbestämmande. I detta arbete granskas barnperspektivet och barns delaktighet i södra Hyllie, en del av Malmös nyaste stadsdel där möjligheterna varit goda att implementera barnkommissionens målsättningar i utvecklingen.<br>This thesis aims to illustrate children and young people's rights and opportunities for participation in traffic and urban planning. Studies show that children's co-determination is often neglected despite the willingness to participate. Although there is evidence of changes in theory, there are few concrete evidences which demonstrates that participation is implemented. According to the Children's Commission, children's best interests should be considered in all actions concerning children. In addition, the child should be seen as a citizen of society with the right to express his or her own opinions. The Children's Convention has led to the fact that the children's perspective is increasingly mentioned when decision makers comment on the best interests of children. However, the definition of the child perspective varies according to who is asked which makes the term tends to be used lightly. Part of the problem also lies in the lack of understanding and knowledge of what participation actually means. From the adult perspective, children's participation can be about validating already made decisions, while children's agendas mean a desire to change society and make their voice heard. In order for children and young people to have the prerequisites for being involved in traffic and urban planning, they are required to be included in the process and this can only be done through active efforts. Additionally, children need basic knowledge of what they want to be involved in. Traffic and environmental issues are the major areas of knowledge for which the school has a responsibility to teach. Children's participation in deciding on their environment is a prerequisite for understanding democracy and society. The school's work with traffic, environment and community planning will provide students with insights and knowledge about how to create a long-term sustainable society and transport system. Nevertheless, most surveys show that traffic education in Swedish elementary schools has been neglected, which has consequences for children's ability to exercise their civic right to co-determination. In this thesis, the children's perspective, and children's participation in southern Hyllie, a part of Malmö's newest neighborhood, is examined, where the possibilities have been good to implement the child commission's goals in the development.
8
Tegnér, David. "Elevinflytande i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29989.
Full textAbstract:
Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken.Arbetet ger en översikt över vad som står om elevinflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevinflytande.Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevinflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar elevinflytande. Lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål.<br>The purpose of the following essay is to find out what differences, if any, there are between what meanings teachers and students put in the concept of student influence.The essay provides an overview over what can be found about student influence in the various governing documents of the swedish school. By interviewing students and teachers in a minor school on the countryside I have examined what meanings they put in the concept of student influence.My results show that there is room for improvement in the way that student influence is handled in this class and that there are some differences in how teachers and students perceive the student influence. Teachers talk about the informal influence, how the pupils work and what the work with, while the students focus on what the can decide, i.e. the results of their wishes.
9
Larspers, Torbjörn. "Konfessionalitet och medbestämmande : Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens struktur och den nyevangeliska väckelserörelsens regionala nivå fram till 1922." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183586.
Full textAbstract:
In May 1856 the EFS (the Swedish Evangelical Mission Society), influenced by the new evangelism-movement, was established as an “internal mission” within the Church of Sweden. During the same period the “new evangelism” revival movement established regional organizations in order to coordinate the movement in different parts of the country. These regional organizations consisted of the movement’s local mission societies in a province or part of a province of Sweden. This study will focus on democracy and theological identity in the EFS through an analysis of how the regional organizations acted, what role they played, how the EFS was influenced by them and how the EFS decided to establish its own regional organization. One result of the earlier tensions between the regional mission organizations and the EFS was the establishment of the independent organizations Mission Covenant Church of Sweden (Svenska Missionsförbundet) (1878-) and Mission Society of Bible faithful Friends (Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner) (1911-). This investigation looks into 17 of 36 regional mission organizations that existed. The time frame of the investigation is from the establishment of the EFS in 1856 to the establishment of the regional structure of the EFS in 1922. The EFS changed over time. The change of society and wishes from the movement’s local mission societies and regional mission organizations were agents in this transformation. An important result of this research is that this transformation of the EFS proceeded at a slow pace and with the preservation of the EFS’s theological identity.
10
Gullberg, Ingela, and Anna Hagesveen. "Hur kan våra uppfattningar mötas? : En studie om elever och deras lärares uppfattning om delaktighet och inflytande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43248.
Full textAbstract:
Studiens ambition är att ge en bild av elevers och deras lärares uppfattning om vad elevinflytande och delaktighet innebär, men också undersöka vilken roll relationen mellan elever och lärare spelar. Syftet är också att se hur lärare och elever uppfattar meningen med delaktighet och hur delaktigheten ger inflytande i realiteten utifrån de krav som ställs i skolans styrdokument. Teorin som guidat arbetet och analysen kommer från ett relationellt perspektiv. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur uppfattar ett antal elever och deras lärare vad de kan vara delaktiga i och ha inflytande på i skolan? Hur påverkas delaktighet och inflytande av relationen mellan ett antal elever och deras lärare? Metoden som valdes för insamlandet av vår empiri var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med läraren och i fyra grupper med eleverna. Intervjuerna spelades in och de delar som intresserade oss transkriberades. Materialet har sedan bearbetats ur ett fenomenografiskt perspektiv, detta för att förstå vad delaktighet är ur de olika informanternas perspektiv. Studien visar att både lärare och elever nämner vikten av relationer. I materialet framläggs det på olika sätt såsom att eleverna nämner att de måste involvera varandra och samarbeta för att få igenom förslag som leder till inflytande i undervisningen. Samtidigt uttalar läraren vikten av att alla elever måste kunna delta utifrån sina förutsättningar, förändringar måste få ta tid och eftertanke för att det ska passa alla. I utfallsrummen ser vi relationer eleverna emellan och relationen mellan lärare och elever samt att kommunikationen mellan relationerna kopplas till förståelsen av vad delaktighet och inflytande är. Utifrån ett relationellt perspektiv kan specialpedagoger spela en viktig roll när det gäller grundförutsättningar för elevers delaktighet i en skola för alla. Här kan specialpedagogen hjälpa till att bygga broar mellan elever och lärare. Specialpedagogen kan använda sig av observationer, intervjuer och handledning som metoder för att underlätta i kommunikationen mellan lärare och elever.
11
Lindqvist, Terese, and Sara Olsson. "Elevers tankar om deras eget inflytande i klassrummet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30912.
Full textAbstract:
Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån. Eleverna var alltså positiva till att få mer inflytande när det gäller lektionerna, men de menade att de inte hade erfarenhet nog att vara med i planeringsarbetet.
12
Lönnholm, Elin. "Demokrati - barns inflytande och valfrihet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27703.
Full textAbstract:
Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande.Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera.Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet.
13
Carlsson, Caroline. ""Children have to be given their say, but they do not always have to be given their way" - En kvalitativ studie av ungdomars upplevelser av delaktighet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24468.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att med hjälp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela Skånes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgång av vad tidigare forskning säger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem själva undersöka hur graden av delaktighet kan påverka upplevelsen av vård. Genom att fråga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgått att känslan av delaktighet är en viktig del för att skapa meningsfullhet, förståelse och skapa en ökad självkänsla i vården. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen är att vuxna ibland tenderar att glömma att även barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I såväl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgått att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal. Utifrån detta är en av slutsatserna som dragits är att med hjälp av relationer skapas förtroende, genom förtroendet kan delaktighet skapas, genom delaktighet skapas motivation.
14
Palmér, Marianne. "Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet : 11 § MBL i teori och praktik." Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1235.
Full textAbstract:
<p>Enligt 11 § MBL är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ kalla till förhandling innan han/hon fattar beslut i frågor som utgör viktigare förändring av hans/hennes verksamhet eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagarna. Denna primära förhandlingsskyldighet gäller endast mot de kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är dels att belysa den här primära förhandlingsskyldigheten och dels beskriva hur den kan tillämpas i praktiken. Frågeställningarna som behandlas är därför följande: Kan arbetsgivaren identifiera de frågor som hör hemma i 11 § MBL? Förhandlar arbetsgivaren enligt 11 § MBL? Finns det andra sätt att komma överens än genom förhandling? Är förhandlingsskyldigheten en nackdel eller är det en fördel att MBL finns för relationerna mellan parterna på arbetsmarknaden? För att kunna besvara dessa frågor ges först en teoretisk inblick i 11 § MBL medan en undersökning vidtogs på ett företag i syfte att studera den praktiska tillämpningen av nämnda lagrum.</p><p>På företaget där undersökningen ägde rum har tillämpningen av arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anpassats till verksamheten genom ett Utvecklingsavtal. Företaget ifråga har stående möten en gång i veckan där personalchefen, en personalkonsult och de fyra kollektivavtalsslutande arbetstagarorganisationerna är närvarande. På dessa mötens agenda står företagets verksamhets- och bemanningsfrågor. Syftet med 11 § MBL är att parterna ska verka för att nå gemensamma beslut och där tycker jag att det aktuella företaget har uppvisat ett väl fungerande arbetssätt.</p>
15
Moberg, Olofsson Christina. "Biståndsbedömarna har mycket makt, tycker jag, jag vill gärna ha lite makt själv också. : Om medbestämmande och inflytande i ALvesta hemtjänst." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-908.
Full textAbstract:
<p>Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.</p><p>Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet.</p><p>Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst.</p><p>Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”.</p><p>Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder.</p><br><p>How can co-determination and influence within the home-help service sector come about?</p><p>The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too.</p><p>- On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service -</p><p>anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service.</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg & Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories.</p><p>The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience.</p><p>The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service.</p><p>Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”.</p><p>Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.</p>
16
Mossberg, Anna, and Josefin Röja. ""Det goda arbetet" : Vad är det som konstituerar det idag och hur uppleves det av anställda i en modern organisation." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59284.
Full textAbstract:
Svenska Metallindustriarbetarförbundet lade 1985 fram en rapport med namnet Det goda arbetet (Svenska metallindustriarbetarförbundet, 1985). I rapporten formulerades nio principer för vad som avsågs med "det goda arbetet" och hur det bör vara beskaffat. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning Metalls koncept för "det goda arbetet" fortfarande bär relevans inom ett modernt företag. De nio principerna tar tillsammans upp aspekter som trygghet, belöning, medbestämmande, samarbete, yrkeskunnande, utbildning, arbetstider, jämlikhet och arbetsmiljö. Vår uppfattning och utgångspunkt är att konceptet bär på en allmängiltighet som gör att det fortfarande är relevant för förståelsen av vad som konstituerar det goda arbetet. Innebörden av konceptet stöds av annan forskning, men det krävdes vissa modifieringar för att kunna överföra konceptet på den moderna arbetsmarknaden. De teorier och tidigare forskning vi använt oss av för att modifiera principerna är Karasek och Theorells "krav och kontroll" modell (1990), Antonovskys teori KASAM (2005), Gallies forskning om "Quality in work" (2008) och Barberich och Gardners forskning om "Good work" (2000). Genom dessa har vi kunnat addera en emotionell synvinkel på "det goda arbetet", vi har kunnat komplettera vissa principer med begrepp av relevans för dagens arbetsmarknad och vi har förankrat principernas relevans genom mer nutida forskning. Studien genomfördes med kvalitativa metoder på medieföretaget TV4 och vi intervjuade där nio anställda om deras upplevelser av sina arbeten. Vi kodade de transkriberade intervjuerna tematiskt efter de nio modifierade principerna och analyserade materialet i en iterativ process. Resultaten i studien visar på att Metalls koncept, om än med vissa kompletteringar kan användas som grund för förståelsen av det goda arbetet, detta trots de förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1985 och att vi valt att studera en helt annan bransch. Resultaten visar att våra respondenter upplever samtliga aspekter som betydande och flertalet som goda i sitt arbete och analysen indikerar på att de anställda på TV4 upplever sig ha ett relativt gott arbete.
17
Flink, Therese, and Emma Malmgren. "Barns inflytande i den dagliga planeringen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34758.
Full textAbstract:
Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ. Medans Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2008) har en annan definition av begreppet inflytande. De menar att inflytande inte handlar om vem som bestämmer utan att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera oavsett åsikter och inställning. Barnen på den utvalda förskolan vill framför allt ha inflytande i vardagliga situationer så som bordsplaceringar, om de vill leka inne eller ute och verksamhetens dagliga innehåll. Pedagogerna verkar demokratiskt och lyssnar på vad barnen vill ha inflytande i. Genom att aktivt lyssna och anordna möten får de en inblick i vad barnen har att säga och barnen får på så sätt ett reellt inflytande i den dagliga verksamheten. Barnen pratar och refererar självmant till händelser i boken och drar paralleller över hur de har det på sin förskola. För övrigt tycker barnen att de får vara med och bestämma på sin förskola.
18
Branhammar, Elin, and Angelica Edström. "Social Work with Street Children in Iringa, Tanzania : Challenges and Possibilities." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23768.
Full textAbstract:
There is a large number of children living or spending most of their day on the street. The situation for those children is harsh since they for example do not get their basic needs met. Several organizations’ work includes interventions towards street children in their programmes, but the amount still increases every year. The aim with this study is to examine and explore which challenges the OVC-program face when working with street children, and how these challenges are addressed in their daily work. A qualitative approach was chosen where observations and interviews with personnel were conducted at the OVC- program in Iringa, Tanzania. The result shows that it is hard to know if the program’s goal – to reduce the number of street children in Iringa region – is reached as it is newly implemented. However, the program’s evaluation shows a positive trend. Focus in the work to fulfil the goal is primary the personnel’s attitudes towards the children. The result also shows that an empowerment- based approach is used in the daily work. By combining control and participation the possibility to help the street children to achieve autonomy increases. One challenge in the work is that this control limits the freedom on the street that the children desire. Consequently the relation between control and participation is important to create a successful intervention.<br>Det finns ett stort antal barn som lever eller spenderar merparten av sin dag på gatan. Situationen för dessa barn är svår, bland annat då deras basala behov inte blir tillgodosedda. Trots att många organisationer arbetar med interventioner riktade mot gatubarn ökar antalet varje år. Syftet med denna studie är att undersöka och utforska vilka utmaningar OVC-programmet möter i arbetet med gatubarn, samt på vilket sätt dessa utmaningar hanteras i den dagliga verksamheten. En kvalitativ ansats har valts för att besvara studiens syfte, där observationer och intervjuer med personal har genomförts på OVC-programmet i Iringa, Tanzania. Resultatet visar att programmets mål, att reducera antalet gatubarn i Iringaregionen, i dagsläget är svårt att uttala sig om då det nyligen är implementerat. Dock visar programmets utvärdering på en positiv utveckling. I arbetet mot att nå målet ligger fokus främst på personalens bemötande gentemot barnen. Resultatet visar även att ett empowermentbaserat arbetssätt tillämpas i den dagliga verksamheten. Genom att kombinera kontroll och medbestämmande skapas möjligheten att hjälpa gatubarnen till ett autonomt liv. En av utmaningarna i arbetet är att denna kontroll begränsar barnens frihet som de upplever och värdesätter på gatan. Därmed är relationen mellan kontroll och medbestämmande viktig för att skapa en lyckad intervention.
19
Tägtström, Celie, and Hanna Jarefjäll. "Hur ser verkligheten ut? : En kvalitativ studie om hur fackliga förtroendevalda upplever samarbetet och medbestämmandet med arbetsgivarparten." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35067.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar fackliga förtroendevaldas upplevelser av samarbete och medbestämmande med arbetsgivarparten. Det övergripande syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap för hur fackliga förtroendevalda idag upplever det fackliga arbetet, samt vilka faktorer som kan möjliggöra för en fungerande samverkan mellan de fackliga och arbetsgivarparten. Vi har ställt frågor kring det valda ämnesområdet i syfte att få svar på våra frågeställningar. Frågeställningarna lyder: Hur upplevs samarbetet med arbetsgivarparten? Vilka faktorer kan identifieras som framgångsfaktorer i samarbete och medbestämmande? Undersökningen har utförts på fackliga förtroendevalda inom privat sektor. I samarbete med två fackligaorganisationer ifrån arbetar- och tjänstemannasektorn, har studien utförts på totalt tio förtroendevalda. Vi har i denna studie använt oss av en kvalitativ ansats, med djupintervjuer som metodval. Med hjälp av våra telefoner och datorer har vi spela in intervjuerna, för att sedan transkribera och sammanställa ett resultat. Vårt empiriska resultat visar att de fackliga förtroendevalda upplever ett positivt samarbetsklimat med arbetsgivarparten. Resultatet visar på att faktorerna: Öppet kommunikationsklimat, tillit, och förståelse, information och påverkan, samt kunskap, kan bidra till framgång i medbestämmande.<br>This essay explores the experiences with union trustees' in cooperation and co-determination with the employer. The overall purpose of this survey is to contribute with increased knowledge and understanding of how unionists today experience the union work and what factors can enable a functioning collaboration between the union and employer. Furthermore, we have asked questions about the chosen subject area in order to seek answers for our questionss. The questions are: How is cooperation with the employer experienced? What factors can be identified as success factors in cooperation and co-determination? The survey has been performed with nominated and elected workers within unions in the private sector. Additionally, in collaboration with to unions from the worker and civil service sector a total of ten elected nominees have been surveyed. Furthermore, we used a qualitative form of approach with deep interviews as a methodological selection. Moreover, with the help of our personal phones and computers we have recorded these interviews in order to transcribe and compile a final outcome and result. Our empirical result shows that the nominated and elected workers within unions experiencing a positive cooperation environment with the employer stakeholder. Undoubtedly, an open communication environment, trust and understanding, information and knowledge can provide success in co-determination and co-participation.
20
Kylmäniemi, Frida, and Sara Silvegren. "Åtta röster gällande omplaceringar i skolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8209.
Full textAbstract:
This study is about relocated students in the school. Research in this area is limited and the aim is to illuminate the area by listening to different people's voices that have been close to or involved in relocations. The study was made of a qualitative method and the collection of data was through interviews. A total of eight people were included in the study. The selected municipality is located in Sweden. The sample was head teachers, counselors, special educators, social services, relocated student and parent of a relocated student. In the results and analysis the weight were placed on the interviewees votes. Theoretical starting points were selected based on the results of the interviews. The theories used were Bachtin's theory regarding voices, Goffman's theory of stigma, group process and then also Schutz FIRO-model that is about the group's various phases, and Dewey's theory of school. Results from the study showed that relocating because of bullying was rare. An important factor in a successful relocation is the pupil's participation and that the class must be prepared for a new member into the group. Relocation is seen as a last resort and that all other resources should be exhausted before a decision about relocation becomes an option.
21
Stridsberg, Katarina. "I dag blir det inga cyklar... : En essä om barns delaktighet och inflytande i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14431.
Full textAbstract:
Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i – och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet. Metoden som jag använt är att reflektera och att skriva utifrån mina funderingar samt relatera till relevant litteratur. Texten belyser hur rätten och möjligheten till inflytande och delaktighet ser ut för barnen i deras vardag och relaterar även till förskolans läroplan och dess tolkningsmöjligheter. Jag reflekterar även kring det demokratiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska genomsyra våra förskolor. Ett av de huvudsakliga resultaten är betydelsen av att man som pedagog kommunicerar och är villig att ta del av andras tankar. Texten behandlar också att barnens intressen bör ses som en som grund för deras inlärning. Lekens betydelse för barnens lärande och pedagogernas vilja att skapa struktur och ordning över dagarna är också frågor som jag reflekterar över i essän. Resultaten går inte att generalisera till pedagogers arbete i allmänhet utan det är mina egna tankar och kunskaper som fått ett större djup.<br>This essay is based on events in my career that I have not really reflected on before. The purpose has been to make visible the consequences of pedagogues’ attitudes and approaches to children and their parents, especially with respect to the impact on the children at preschool. The aim has also been to highlight children's rights to influence their daily life at preschool. I believe that these issues affect each other and that they influence how children’s play- and learning processes develop. The major questions discussed in this essay are the following: how children's participation is manifested in terms of free play at preschool, the way in which children's participation is expressed, the way in which pedagogues provide opportunities for children's influence, and how preschool works with the concept of democracy. The method I have used is to reflect on my own thoughts, based on my experiences, and to relate these thoughts to some of the relevant literature. The text illustrates what the rights and opportunities to influence and participate look like for the children in their everyday lives at preschool. I also relate these issues to the preschool curriculum and its interpretation and reflect on the democratic approach that is supposed to permeate our preschool. One of the main results of this essay is the importance of pedagogues’ communication and their willingness to take advantage of each other’s thoughts. The essay also addresses the fact that the children’s interest should be seen as a basis for their learning and reflects on the importance of play for children’s learning, as well as the ambition of pedagogues to impose structure and order on the activities. However, the results cannot be generalized to pedagogues’ work in general but they represent my own thoughts and knowledge that has acquired a greater depth.
22
Sturesson, Anna, and Feda Denadija. "Att gilla eller inte gilla : En studie av organisationsvärldens interna användning av sociala medier och dess effekter för medarbetares dagliga arbete." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194238.
Full textAbstract:
Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan länge stått på organisationers agenda. Idag står många organisationer i startgroparna för att introducera sociala medier även i den interna kommunikationen. Sociala intranät, traditionella intranät som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, återfinns i allt större utsträckning inom organisationer. I nuläget finns emellertid mycket lite forskning kring detta fenomen. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för vilka positiva och negativa effekter sociala intranät skapar för medarbetare i deras dagliga arbete. 13 medarbetare på IT- tjänstföretaget Tieto intervjuades för denna studie som visar att medarbetare upplever både positiva och negativa konsekvenser med sociala funktioner. Studien finner klara stöd för att sociala teknologier främjar sociala relationer, samarbete och kommunikation. Studien indikerar att en bristande kollektiv användning och uppkomsten av ett informationsöverflöde är de främsta problemen med sociala teknologier i den interna kommunikationen. Dessa två faktorer motverkar införlivandet av potentiella fördelar, som exempelvis effektiviserad informations- och kunskapsdelning, och skapar negativa effekter för beslutsfattandet då beslut fattas på sämre underlag och då ett obalanserat inflytande mellan aktiva och passiva användare uppstår.
23
Vindelöv, Louise, and Pernilla Dahlgren. "Gör arbetet att livet blir roligt? : - en sociologisk studie om individer som stått utanför arbetsmarknaden men som idag arbetar i ett socialt företag." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29004.
Full textAbstract:
Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse.<br>Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.
24
Wiktander, Jennifer, and Carin Edward. "Jag lyssnar gärna på dig : Fokus på ett relationsorienterad ledarskap vid arbetsmiljöarbete." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148537.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att studera hur arbetsorganisationer förhåller sig till arbetsmiljöföreskrifterna AFS 2105:4 och AFS 2001:1 och hur ledare utövar arbetsmiljöarbete i praktiken. För att studera detta har vi genomfört intervjuer och använt en kvalitativ forskningsmetod. Nutidens arbetsliv präglas av komplexitet, flexibilitet och allt mer decentraliserade organisationer. Detta kan ses leda till en utmaning för chefen att orientera sig i denna komplexitet. Med anledning av de i Sverige höga sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa riktas idag ett allt större fokus på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Hur arbetsmiljöarbetet och ledarstilen kan antas främja en god arbetsmiljö är denna studies fokus. Studiens resultat visar att det för att den relationsorienterade ledarstilen ska ha en möjlighet att nå önskad effekt på arbetsmiljön krävs ett medarbetarskap. Även struktur och organisering kring hur det relationella; såsom hur samtal, dialog, uppföljning och åtgärder ska genomföras ingår i studiens fokusområden.<br>The purpose of this study is to study how labour organizations relate to the work environment regulations AFS 2015:4 and AFS 2001:1 and how managers exercise work environment management in practice. To study that we conducted interviews and used a qualitative research method. Today ́s labour market is characterized by complexity, flexibility and more decentralized organizations. It can be a challenge for a manager to orientate in this complexity. Due to the high level of psychological ill health, today ́s focus is increasingly on the social and organizational work environment. Due to Sweden’s highnumbers of employees reporting sick, a sick leave caused by psychological ill health, focus is increasingly pointed towards the social and organizational work environment. The focus of this study is on how the work environment and leadership style can be assumed to promote satisfied employees. The results show that for the relationship-oriented leadership style to have an opportunity to achieve the desired effect on the work environment, empowerment of the employee is required. Organizational structure with a relational focus, such as conversations, dialogue, follow-up and how to carry out necessary precautions and actions are also in focus in this study.
25
Gustafsson, Kerstin. "”Kultur ska va kul. Det hörs ju på namnet. KUL TUR. Och så kanske man ska ha tur också…” : En studie av hur barn och unga ser på kultursatsningar." Thesis, Stockholm University, Centre for the study of children's culture, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8383.
Full textAbstract:
<p>Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?</p><p>Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?</p><p>Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?</p><p>Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.</p><p>Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.</p><p>Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation. De vill även bli informerade och få återkoppling om vad som sker avseende deras kultur och fritid. Missnöje finns vad det gäller tidigare satsningar som har nått dem och det finns en åldersegmentering vad det gäller synen på kultur- och fritidssatsningar, synen på offentligt finansierad kultur</p><p>och på de egna uttrycken. De yngsta barnen möter kultur helt på de vuxnas villkor, 6- 12 åringarna är positiva, entusiastisk och har höga förväntningar på kultursatsningar medan 12 åringarna och upp till gymnasieåldern är negativa till kultur överhuvudtaget och gymnasieungdomarna tror inte på att några löften om kultursatsningar</p><p>kommer att infrias. Det är främst de äldre informanterna som har kunskap om Konventionen om barnets rättigheter och det är även i de äldre informanternas samt i 6- 12 åringarnas svar som jag ser ett förändrat barndomsbegrepp och barnkulturbegrepp. Jag har även funnit att vuxna och barn och unga har olika syn på kulturbegreppet samt att det behövs nya kanaler och arenor för barn och unga att komma till tals.</p>
26
Olovsson, Katja. "Samtal med barnhandläggare : Om barn i familjehem och deras rätt att komma till tals." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104777.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children’s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier’s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it’s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds. They feel it is important that the children are listened to and the childrens views also have some influence in decision-making. The respondents also believe that the opportunities for the children to express their opinions have strengthened in recent years.
27
Hultman, Caroline, and Maria Abrahamsen. "Förutsättningar för intern marknadsföring inom grundskolan 2010 : 1 + 1 = 3 Nya insikter om förhållandet mellan tal, lärare och ledning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3602.
Full textAbstract:
I och med friskolereformen i början på 1990-talet har förutsättningarna för skolor förändrats och konkurrensen hårdnat. Marknadsföring av skolor har blivit allt vanligare och vilket anseende skolan har är avgörande. Tidigare forskning har visat att nöjda anställda leder till att kunder blir tillfredställda och lojala, de som tar hand om sina anställda och agerar på deras idéer visar ett bättre resultat. Därför kan intern marknadsföring ses som ett verktyg för att hantera denna konkurrens. Syftet med denna uppsats är att utifrån ledningens perspektiv få förståelse för och beskriva vilka faktorer inom skolbranschen som påverkar den interna kommunikationen och vilka förutsättningar dessa faktorer ger för intern marknadsföring. Studien har intagit ett Grounded Theory-inspirerat tillvägagångsätt och tillämpar intervjuer för att svara på syftet. Fem informanter i ledande befattningar på lika många grundskolor i Stockholm har medverkat. Undersökningen har kommit fram till att faktorer som organsationens storlek och ålder har betydelse för hur den interna marknadsföringen fungerar, men också uppdragsgivarens och ledarens förhållningssätt gentemot sin personal är av vikt. Det finns goda ansatser för intern marknadsföring inom skolan, men ett medvetet arbete måste ske på alla organisatoriska nivåer och ett genuint kundfokus måste finnas genomgående, först då kan den interna marknadsföringen fungera som ett verktyg att hantera den förändrade konkurrensen.<br>With the reformation of the Swedish schoolsystem in the early 1990s, which allowed for private actors to operate schools, the conditions for schools have changed and competition has increased. Marketing of schools has become increasingly common and the reputation of schools has become crucial. Previous research has shown that employee satisfaction leads to satisfied and loyal customers, companys who take care of their employees and act on their ideas show better results. Therefore, internal marketing is seen as a tool to manage the changed conditions for competition. The purpose of this paper is to obtain understanding and describing from management's perspective the factors within the school sector that affect the internal communication and what conditions these factors provide for internal marketing. The study has adopted a Grounded Theory-inspired approach and applies interviews to answer the purpose. Five informants in senior positions in elementary schools in Stockholm participated. The investigation has concluded that factors as organizational size and age have a bearing on how the internal marketing work out, but also governement´s and principal´s attitudes towards staff is important. There are good possibilities for the internal marketing in elementary schools, but a deliberate work has to be done at all organizational levels and a keen customer focus must be held, only then can the internal marketing work as a tool to deal with the changing competition.
28
Berg, Lisa, and Zedtwitz-Liebenstein Sangrid von. "Kollektivavtalsrätten och ideologierna : Ideologies and Swedish Labour Law." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6765.
Full textAbstract:
Abstract The overall aim of this paper is to examine the impact of ideologies and norms on a legal system. Against a background of a description of the hierarchy of norms in Swedish labour law and in European Union law, respectively, the paper aims to specifically demonstrate the problems caused by the different hierarchies of norms when implementing EU directives in Swedish labor law. The research question examines how the trade unions’ right to industrial action towards an undertaker providing transnational services by posting of workers, is affected by the implementation of the Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services. The paper answers the question under what conditions the Swedish trade unions have the right to take industrial action in situations of posting of workers. Through the study of sources of law and adhering to traditional jurisprudence, this paper investigates the legislation regarding trade unions’ rights to take industrial action in situations of posting of workers. In addition to the jurisprudential research, a glance at the history of ideologies is provided. The purpose of this is to explain the role of ideologies in the origins and history of Swedish labour law, as well as their role in the current development of law. With the ideological and historical discussion as a background, this paper investigates Swedish law and EU law using a comparative approach. The purpose is to illustrate how differences in ideological bases are determinant of differences in current legislation and legal practice. The paper studies the development of law since the 1990s with regards to the right to industrial action in situations of posting of workers. The Swedish labour law has been revised since Sweden joined the European Union. The presentation looks particularly at the following cases in the Swedish Labour Court: AD 1989 No. 120 (the Britannia case) and AD 2005 No. 49 (the Vaxholm case). The paper studies the Posting of Workers Directive and presents an analysis of the European Court of Justice Case C-341/05 Laval un Partneri Ltd (the Laval case). To allow for analysis and a broad discussion on the implementation of the Posting of Workers Directive, an account is made of the different government committee instructions, committee of inquiry reports, and governmental legislative proposals of importance for the implementation of the directive into the Foreign Posting of Employees Act, and for the legislative changes prompted by the Laval case (i.e. the lex Laval). The main conclusion drawn from the study of the legislative development is that the level of legislation of the Swedish labour market will increase due to the tendency of europeanisation. The study also establishes the importance of ideologies, norms and values for the development of a legal system. This paper does not fully answer whether the set of norms on which Swedish labour law is based is about to change, but the trend is that on the whole no such changes have been observed. The existence of lex Laval has not affected the basic set of norms of Swedish labour law.