Academic literature on the topic 'Medborgardialog'

The use of civil dialogue has increased in Sweden during the past decades. Civil dialogue is advocated by important operators as the Swedish Association of Local Authorities and promoted in the Official Reports of the Swedish Government as a way forward for the Swedish democracy. The aim of this study is to examine what the civil dialogue is trying to solve and how it´s supposed to work as a solution. This study carries out a discourse analysis using poststructural theory as Laclau & Mouffes discourse theory and Bacchis What’s the problem represented to be to analyse three Swedish local policy’s on civil dialogue. The study can identify what´s the problem represented to be in the civil dialogue policy´s and identifies the civil dialogue discourse to be constructed by three nodal points to make sense. The study also identifies the specific subject positions represented within the local policy´s and come to the conclusion that civil dialogue not only involves people into politics but also act as a technique of govern and may have counterproductive effect.

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

SAMMANFATTNING

Vi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland. Vi beskriver även andra praktiska exempel som får utgöra ytterligare erfarenhetsbas i studien.

I arbetet med att identifiera viktiga framgångsfaktorer har vi använt oss av fem forskare inom deliberativ demokratiteori; Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek och Dahl. Med utgångspunkt i deras teorier har vi tagit fram en analysmodell som innehåller fyra huvudområden; kontext, arrangemang, dialog och effektivitet. Dessa fyra områden innehåller i sin tur ett antal egenskaper. Analysmodellen har använts i en jämförande analys av de valda casen.

Vårt resultat visar att nödvändiga kännetecken för att medborgardialogen ska vara framgångsrik är:

• Syftet är att samla synpunkter och att diskutera.

• Wicked-issues finns i kontexten.

• Besluten fattas i ordinarie beslutsinstans

• Medborgardialogen genomförs som öppna offentliga möten, dialoger till riktade grupper och dialog via informationsteknologi

• Öppet för alla och till berörda av frågeställningen

• Tidigt genomförd i processen

• Systematiken är delvis utvecklad

• Underlag för beslut om prioriteringar

• Dialogen är öppen, jämlik, ansvarig och dialogisk

• Dialogen är delvis kunskaps- och erfarenhetsbaserad

Inte nödvändiga kännetecken är:

• Lagstiftning

• Parallell intern dialog i organisationen

ABSTRACT

This study has been inspired by a lecture given by Jennifer Gibson from University of Toronto. She described how the health care providers had been able to avoid black headlines by public engagement in priority setting. They had used an ethical framework based on the theory of deliberative democracy. Experiences from Toronto gave us a hint of a way to achieve acceptance and legitimacy even for tough decisions concerning priority setting and other wicked-issues.

The aim of the study is to find out if and how deliberative methods are a way to deal with wicked-issues. Our main purpose is to point out the qualities of a successful deliberation. In order to get the answer to our scientific questions we examined star cases from Barcelona, Lewisham, Toronto, the County Council of Norrbotten and the County Council of Östergötland. The study also includes ex-periences from public consultations elsewhere.

We have studied theories of the scientists Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek and Dahl in order to identify the key elements of the theory of deliberative democracy. We have chosen four main compo-nents from these theories and put them together in a model that describes the process of public consul-tations. This model has been used to analyze and compare the cases. The four components for delibera-tion are context, arrangements, dialogue and effectiveness.

Our results show that necessary variables to make a successful dialogue are:

• The purpose is to listen and discuss.

• Wicked-issues is a component in the context.

• Decisions are taken in ordinary forums

• Citizen consultation through open public meetings, dialogues with stakeholders and using information technology

• Open for everybody and for those who are concerned by the issues

• Early in the process

• Partly developed systemathic structure

• Decisions of priority settings

• An open, equal, responsible dialogue

• The dialogue is partly evidencebased

Not necessary variables are:

• Legislation

A parallel dialogue within the organisation

Abstract

In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic

experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The

representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the

process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the

closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to

answer.

The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians

of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the

local governance.

The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way

they formerly had planned.

This study aim is to look closer on how municipalities utilize the citizens and creatin a dialog between the two parties as a tool to achieve a more sustainable development. To answer this question this study looks closer on the municipality of Umeå and their work with the process and dialog together with the citizens to create a detailed development plan for the area of Tomtebo gård. Through analysis of document used as a basis for the creation of the detailed development plan for Tomtebo gård. The conclusion is if the municipality of Umeå have done enough work to get the citizens involved in the process or if they are using the process as a tool to increase the legitimacy in their decisions

This study aim is to look closer on how municipalities utilize the citizens and creatin a dialog between the two parties as a tool to achieve a more sustainable development. To answer this question this study looks closer on the municipality of Umeå and their work with the process and dialog together with the citizens to create a detailed development plan for the area of Tomtebo gård. Through analysis of document used as a basis for the creation of the detailed development plan for Tomtebo gård. The conclusion is if the municipality of Umeå have done enough work to get the citizens involved in the process or if they are using the process as a tool to increase the legitimacy in their decisions

Denna uppsats studerar närmre på hur implementeringen av medborgardialoger på lokal nivå ser ut. Syftet med denna studie är att medverka till fördjupade kunskaper kring ett systematiskt arbete för dialoger med medborgarna. Klippans kommun är den valda kommunen att belysa olika perspektiv vid implementering av policyn. Empirin analyseras utifrån Lennart Lundquist (1992) tre villkor för god implementering: förstå, kunna och vilja. För att svara på syftet har det empiriska materialet utgjorts framför allt av olika offentliga handlingar och av intervjuer med politiker och tjänstemän i Klippans kommun. Detta i anslutning till den valda forskningsdesignen kvalitativ analys. Studien visar på att olika planeringsideal och underliggande motiv har stor påverkan på resultatet av implementeringen i arbetet med medborgardialoger. Således behöver Klippans kommun arbeta för en gemensam syn på mål och syfte med konceptet medborgardialog. En slutsats är att analysen av Klippans kommun visar på att en verklighetsförankring kan förefinnas i viljan att utveckla arbetet med medborgardialoger, men att egentligen vägen dit inte alltid speglar den förståelse och kunnande som kommunen är försedd med.