Dissertations / Theses: 'Medborgardialog'

1

Wäng, Lovisa. "Mannens Medborgardialog : En studie om hur jämställda medborgardialoger skapas." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-209272.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Wettersten, Marcus. "Vad är meningen med medborgardialog? : -En poststrukturell policyanalys av medborgardialog." Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157390.

Full text

Abstract:

The use of civil dialogue has increased in Sweden during the past decades. Civil dialogue is advocated by important operators as the Swedish Association of Local Authorities and promoted in the Official Reports of the Swedish Government as a way forward for the Swedish democracy. The aim of this study is to examine what the civil dialogue is trying to solve and how it´s supposed to work as a solution. This study carries out a discourse analysis using poststructural theory as Laclau & Mouffes discourse theory and Bacchis What’s the problem represented to be to analyse three Swedish local policy’s on civil dialogue. The study can identify what´s the problem represented to be in the civil dialogue policy´s and identifies the civil dialogue discourse to be constructed by three nodal points to make sense. The study also identifies the specific subject positions represented within the local policy´s and come to the conclusion that civil dialogue not only involves people into politics but also act as a technique of govern and may have counterproductive effect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Al-Fadli, Ali. "Medborgardialog - Till för alla? : En fallstudie om hur inbjudande medborgardialogen är i Botkyrka kommun." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84778.

Full text

Abstract:

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Uggla, Simon. "Medborgardialog - retorik eller praktik?" Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317165.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Persson, Linn, and Hanna Söderberg. "Medborgardialog : I demokratins tjänst?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36617.

Full text

Abstract:

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Christina, Eva Stjernström, and Margaretha Thörnqvist. "Medborgardialog : Att organisera medborgardeltagande i prioriteringsprocessen." Thesis, Karlstad University, Division for Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1485.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING

Vi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland. Vi beskriver även andra praktiska exempel som får utgöra ytterligare erfarenhetsbas i studien.

I arbetet med att identifiera viktiga framgångsfaktorer har vi använt oss av fem forskare inom deliberativ demokratiteori; Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek och Dahl. Med utgångspunkt i deras teorier har vi tagit fram en analysmodell som innehåller fyra huvudområden; kontext, arrangemang, dialog och effektivitet. Dessa fyra områden innehåller i sin tur ett antal egenskaper. Analysmodellen har använts i en jämförande analys av de valda casen.

Vårt resultat visar att nödvändiga kännetecken för att medborgardialogen ska vara framgångsrik är:

• Syftet är att samla synpunkter och att diskutera.

• Wicked-issues finns i kontexten.

• Besluten fattas i ordinarie beslutsinstans

• Medborgardialogen genomförs som öppna offentliga möten, dialoger till riktade grupper och dialog via informationsteknologi

• Öppet för alla och till berörda av frågeställningen

• Tidigt genomförd i processen

• Systematiken är delvis utvecklad

• Underlag för beslut om prioriteringar

• Dialogen är öppen, jämlik, ansvarig och dialogisk

• Dialogen är delvis kunskaps- och erfarenhetsbaserad

Inte nödvändiga kännetecken är:

• Lagstiftning

• Parallell intern dialog i organisationen

ABSTRACT

This study has been inspired by a lecture given by Jennifer Gibson from University of Toronto. She described how the health care providers had been able to avoid black headlines by public engagement in priority setting. They had used an ethical framework based on the theory of deliberative democracy. Experiences from Toronto gave us a hint of a way to achieve acceptance and legitimacy even for tough decisions concerning priority setting and other wicked-issues.

The aim of the study is to find out if and how deliberative methods are a way to deal with wicked-issues. Our main purpose is to point out the qualities of a successful deliberation. In order to get the answer to our scientific questions we examined star cases from Barcelona, Lewisham, Toronto, the County Council of Norrbotten and the County Council of Östergötland. The study also includes ex-periences from public consultations elsewhere.

We have studied theories of the scientists Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek and Dahl in order to identify the key elements of the theory of deliberative democracy. We have chosen four main compo-nents from these theories and put them together in a model that describes the process of public consul-tations. This model has been used to analyze and compare the cases. The four components for delibera-tion are context, arrangements, dialogue and effectiveness.

Our results show that necessary variables to make a successful dialogue are:

• The purpose is to listen and discuss.

• Wicked-issues is a component in the context.

• Decisions are taken in ordinary forums

• Citizen consultation through open public meetings, dialogues with stakeholders and using information technology

• Open for everybody and for those who are concerned by the issues

• Early in the process

• Partly developed systemathic structure

• Decisions of priority settings

• An open, equal, responsible dialogue

• The dialogue is partly evidencebased

Not necessary variables are:

• Legislation

A parallel dialogue within the organisation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Pettersson, Marcus. "Medborgardialog : Ett demokratiexperiment i Örebro kommun." Thesis, Örebro University, Department of Social and Political Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2146.

Full text

Abstract:

Abstract

In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic

experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The

representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the

process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the

closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to

answer.

The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians

of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the

local governance.

The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way

they formerly had planned.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Evaldsson, Jacob. "Medborgardialog : Ett vertyg till en hållbarutveckling?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184063.

Full text

Abstract:

This study aim is to look closer on how municipalities utilize the citizens and creatin a dialog between the two parties as a tool to achieve a more sustainable development. To answer this question this study looks closer on the municipality of Umeå and their work with the process and dialog together with the citizens to create a detailed development plan for the area of Tomtebo gård. Through analysis of document used as a basis for the creation of the detailed development plan for Tomtebo gård. The conclusion is if the municipality of Umeå have done enough work to get the citizens involved in the process or if they are using the process as a tool to increase the legitimacy in their decisions

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Evaldsson, Jacob. "Medborgardialog : Ett verktyg till en hållbarutveckling?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184063.

Full text

Abstract:

This study aim is to look closer on how municipalities utilize the citizens and creatin a dialog between the two parties as a tool to achieve a more sustainable development. To answer this question this study looks closer on the municipality of Umeå and their work with the process and dialog together with the citizens to create a detailed development plan for the area of Tomtebo gård. Through analysis of document used as a basis for the creation of the detailed development plan for Tomtebo gård. The conclusion is if the municipality of Umeå have done enough work to get the citizens involved in the process or if they are using the process as a tool to increase the legitimacy in their decisions

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rosarv, Belma. "Medborgardialog på lokal nivå : Klippans kommun." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34861.

Full text

Abstract:

Denna uppsats studerar närmre på hur implementeringen av medborgardialoger på lokal nivå ser ut. Syftet med denna studie är att medverka till fördjupade kunskaper kring ett systematiskt arbete för dialoger med medborgarna. Klippans kommun är den valda kommunen att belysa olika perspektiv vid implementering av policyn. Empirin analyseras utifrån Lennart Lundquist (1992) tre villkor för god implementering: förstå, kunna och vilja. För att svara på syftet har det empiriska materialet utgjorts framför allt av olika offentliga handlingar och av intervjuer med politiker och tjänstemän i Klippans kommun. Detta i anslutning till den valda forskningsdesignen kvalitativ analys. Studien visar på att olika planeringsideal och underliggande motiv har stor påverkan på resultatet av implementeringen i arbetet med medborgardialoger. Således behöver Klippans kommun arbeta för en gemensam syn på mål och syfte med konceptet medborgardialog. En slutsats är att analysen av Klippans kommun visar på att en verklighetsförankring kan förefinnas i viljan att utveckla arbetet med medborgardialoger, men att egentligen vägen dit inte alltid speglar den förståelse och kunnande som kommunen är försedd med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hultin, Cecilia, Jeanette Jansson, and Jessica Karlsson. "Medborgardialog på Facebook : En fallstudie om kriskommunikation." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27131.

Full text

Abstract:

Krishantering idag har vidgats i och med sociala mediers uppkomst som medför både möjligheter och hot. Möjligheterna som finns är att det är lättare än någonsin att interagera med en stor målgrupp och skapa sömlösa relationer. Å andra sidan skapar det snabb spridning av information vilket kan vara ett hot för en organisation. Kommer falska påståenden ut om ett företag så kan det skapa missnöje men det kan också snabbt bli en sanning som orsakar skada för företaget/varumärket eller organisationen. Syftet med denna studie är att få en bättre inblick i hur kommunerna använder sig av kriskommunikation med dagens kommunikationsteknologi vid en pågående kris. Kris studien undersöker vattenläckor. Kommunikationsteknologin kommer i denna studie avgränsas till sociala medier, mer specifikt Facebook. De tre kommuner som har undersökts är Gävle, Lidingö och Motala kommun. De teoretiska utgångspunkter studien använder sig av är kriskommunikation och strategisk kommunikation. Metoderna som har använts för studien är två kvalitativa, varav en innehållsanalys och intervjuer. Intervjuerna gjordes med de tre kommunikationscheferna i kommunerna för att få en bättre insikt i kommunernas sätt att arbeta med kriskommunikation. Studiens undersökning kom fram till att kommunerna vill utveckla och använda sig mer av Facebook som en kommunikationskanal vid krissituationer för att nå invånarna i kommunen.
Crisis management today has expanded as to social media’s origination, bringing both opportunities and threats. The opportunities available are that it is easier than ever to interact with a large audience and to create seamless relations. However, threats can arise as it creates a rapid dissemination of information which can harm an organization. Moreover false statements being spread out about a company may cause dissatisfaction, additionally rumours can very fast become the truth that cause damage to the company/brand or the organisation. The purpose of this case study is to get a better insight into how three municipalities use their crisis communication with today's communication technology at hand. Communication technology will be defined in this study as social media, and more specifically Facebook. The three municipalities that have been investigated are Gävle, Lidingö and Motala municipality. The theoretical issues this paper is focusing on are crisis communication and strategic communication. Research within other areas is taken into account, as it is relevant for this study and its purpose. The empirical examination consists of a case study of how the three municipalities use their crisis communication. The methods used in this study are a quantitative content analysis of the three municipalities’ Facebook submissions regarding water leaks and a qualitative interview with the person being responsible for each municipality’s communication. The study found that the municipalities want to develop and use more of Facebook as a communication channel in crisis situations to reach residents of the municipality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Östlund, Camilla. "Medborgardialog i Rasbobygden : En fallstudie i Uppsala kommun." Thesis, Örebro University, Department of Social and Political Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-789.

Full text

Abstract:

ABSTRACT

Citizendialogue in the District of Rasbo

A Case Study in the Municipality of Uppsala

Author: Camilla Östlund

Supervisor: Stig Montin

The essay is written inside the scope of Örebro Universitys evaluation of the new organisation in the municipality of Uppsala.

The purpose of this essay is to study the citizendialogue in the district of Rasbo. This will be done partly by an examination of how the participants themselves

perceive citizendialogue. Their descriptions are put in relation to deliberative democracy and its critics amongst other. Partly by study how those involved have choosen to put it into practice. The opponents of the reorganization chose to start a non-profit association, Rasbo in co-operation, to carry on local mobilization and it will be compared with other similar groups. The municipality of Uppsala arranged a citizens forum in the district of Rasbo and the essay will examine how the participants experienced it.

The study is based upon a total of 19 semistructured interviews with politicians and officials in the municipality of Uppsala and also working members of Rasbo in co-operation.

The overall result of the analysis is that the politicians and the officials as well as the members of the association support the form of actions that endorse the representative system and look att citizendialogue as a tool to regenerate it and make it better. Rasbo in co-operation has almost everything in common with similar groups including a contradictory view on politics. The association has the important requirements for local mobilization, dedicated people, a positive collective identity and a constructive relation to the municipality. The participants of the citizens forum liked the way the forum was arranged and enjoyed the evening. But there was some problem between the unicipality and the association in connection with the preliminaries before the event. There is also some deficiency in the follow-up.

Keyword: local democracy, citizendialogue, deliberative democracy, local mobilization, citizens forum, Uppsala, Rasbo, Rasbokil, Stavby, Tuna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Wittenberg, Markus. "Medborgarinflytande och medborgardialog : Vem är berörd inom ett stadsplaneringsprojekt?" Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-214531.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Svensson, Erika. "Planerarens bild av sig själv. : Osäker expert eller restriktiv kommunikatör?" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10421.

Full text

Abstract:

Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg. Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen. För att studera hur planerarna ser på sin roll som planerare har resultatet satts i relation till olika demokrati-modeller samt rationell- och kommunikativ planering. En kvalitativ studie har gjorts för att undersöka hur planerarna ser på sin roll som planerare i relationen till medborgarna. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign. Valet av forskningsdesign beror på att avsikten med studien har varit att undersöka planerarens syn på sin roll som planerare. Därefter är studien genomförd genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av metoden kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsens resultat visar att planerarna är osäkra på hur de ska arbeta med medborgardeltagandet. I vissa fall visar resultatet att planerarna ska lyssna på medborgarnas yttranden men resultatet visar att planerarna väljer att bortse från detta i stadsplaneringen. Det är svårt att säga om planerarna ser sig som rationella eller kommunikativa i sin roll som planerare. Samtidigt går det se att rationell planering är dominerade i svensk stadsplaneringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hazell, Emma. "Stadsplaneringens förändring och påverkan : En studie om möjligheter till medborgardialog." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för Kultur, samhälle, mediegestaltning – KSM, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129240.

Full text

Abstract:

År 2021 fyller Göteborg 400 år och det lockar många byggare att bli klara jubileumsåret till ära, inte minst väntas ca 30 000 nya bostäder. Frågan är var medborgarna kommer in i denna planeringsprocess och vad det finns för strukturella möjligheter för dialog där medborgare får säga sitt. Det uppsatsen syftar på är att belysa hur planeringsprocessen ser ut inom byggnation, och vilka möjligheter som ges till medborgardialog. Uppsatsen går igenom planeringsprocessens olika delar, från idé till spadtag, och vilka aktörer som kan tänkas vara med i denna process. När det kommer till medborgardialog står principer och policys i fokus, men går också igenom vilka resurser och utbildningsbehov som finns för dialogarbeten. Med utgångspunkt i en offentlighetsteori av Jürgen Habermas granskas litterärt material från flertalet kommunala källor, bl.a. Göteborgs Stad, Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Komplement till detta är 3 intervjuer, dessa om medborgardialog, samarbete mellan olika kompetenser och förhållningsregler inom arbetet.
During the year of 2021 the city of Gothenburg turns 400 years and it attracts many contractors to finish then in honor of the anniversary, not at least to be expected is 30,000 new homes. The question is where the citizens come into the planning procedure. This bachelor’s thesis aim is to explore what the planning process looks like during construction and what the structural possibilities are for public dialog. The thesis goes through the different parts of the planning procedure, from concept to groundbreaking, and who that might be a part of this process. When it comes to public dialog the focus is on principals and policies, but also goes through what the needs are for education and current resources around working with dialog. Based on Jürgen Habermas theory on the Public sphere literary materials are examined, mostly from municipal sources, including City of Gothenburg, National Board of Housing and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. Complementing this are three interviews, these with focus on public dialog, cooperation between various competencies and conduct of the working process.
Stadsplanering, Inflytande och Medborgardialog

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Holmgren, Simon. "Kommunala visioners deliberativa inslag : En komparativ studie av kommunal medborgardialog." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-141.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Khachatryan, Ermine. "Policyutveckling för hälsopromotion via medborgardialog i socialt utsatta områden : Utvärderingsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410806.

Full text

Abstract:

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet. Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Ljungberg, John, and Ebba Lövehed. "På lika villkor : En studie om medborgardialog med barn och unga." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16487.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen. Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nordstrand, Lina. "Medborgardialog - tilll vilket pris? : Kan tidseffektivitet och demokrati samexistera i en planprocess?" Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148425.

Full text

Abstract:

För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras. Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker. En ordentligt genomförd medborgardialog ger processen en öppenhet och ger samhället en stärkt lokal demokrati, vilket bidrar till att tilliten till både andra medborgare och de förtroendevalda ökar. För den fysiska planeringen är dialogarbetet viktigt för att få en ökad förståelse om en plats praktiska funktioner. Sammanfattningsvis har kommuner ingenting att förlora på att genomföra en medborgardialog, förutom att effektiviteten blir lidande. Det som är av största vikt när dessa frågor diskuteras är att ett medvetet val kring metod för dialog tas och kommuner måste redan innan processen bestämma sig för om de vill ha en effektiv eller en demokratisk process eftersom dessa inte kan samexistera till den grad som efterfrågas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Rambäck, Elin, and Charlotte Jedlöv. "Medborgardialog i framtagningsprocessen för Region Skånes regionala utvecklingsstrategi: Det öppna Skåne 2030." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254522.

Full text

Abstract:

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt.
In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Wettersten, Marcus. "Medborgardialog i Västerviks kommun : En studie om begreppet som Kropp utan Organ." Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166252.

Full text

Abstract:

This paper aims to present an alternative understanding of the Civil Dialogue project run by Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) by translating the concepts of civil dialogue into concepts from Gilles Deleuzes theory of Body without Organs (BwO) and the terminology of machines. The translation makes it possible to think of civil dialogue as a virtual entity consisting of three main machines. The machine of questions, the machine of participation and the machine of subject. The concepts of machines and the BwO is then used in scrutinizing the local policies of civil dialogue in the municipality of Västervik. This paper finds that the use of an alternative terminology to understand civil dialogue makes it possible to identify errors and difficulties in the local policies of Västervik. The civil dialogue policy in Västervik seems to be constructed for the use of civil dialogue as an activity according to the dialog position of the participation machine but not for the other places in the same machine. Another challenge seems to be the aim for the civil dialogue which must be articulated inside the territory of the question machine and to draw the right lines for the participating subject of the subject machine.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Törnhult, Isabelle. "Kommunikation, deltagande och dialog : En undersökning av svenska kommuners syn på medborgardialog." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20843.

Full text

Abstract:

Intresset för medborgardialog och medborgardeltagande ökar och många kommuner önskar utöka och förbättra sin kommunikation med medborgarna. För att öka inflytandet och förbättra medborgardialogen är det viktigt att involvera medborgarna i ett tidigt skede i planprocessen. Studier har visat att planer där allmänheten involverats tidigt i planprocessen har större chans att gå igenom utan överklagan. Den här studien riktar sig främst till svenska kommuner och yrkesverksamma inom samhällsplanering. Det huvudsakliga syftet med studien är att övergripande undersöka vilka metoder och verktyg svenska kommuner använder för att kommunicera med medborgarna. För att ta reda på vilka metoder som används och hur dess fungerar har en enkätundersökning skickats ut till 62 kommuner med olika storlek och geografisk spridning. Fyra kompletterande semi-strukturerade intervjuer har genomförts med tre olika kommuner. Resultatet visade att svenska kommuner använder sig i övervägande av olika typer av dialogmöten och masskommunikation i sin kommunikation med medborgarna. Kommunerna uttryckte däremot en önskan om att använda fler digitala metoder om det fanns resurser inom kommunen. Många kommuner uttryckte missnöje över hur samrådsmöten och stormöten fungerar samtidigt som det är en av de vanligaste metoderna för medborgardialog. För att förbättra medborgardialogen och bredda delaktigheten krävs att dialogen inleds i ett tidigt skede och att metoder och verktyg som tilltalar en bredare allmänhet används.
The interest in public participation is increasing and many municipalities express a wish to expand and improve their dialogue with the citizens. It is important to involve the citizens at an early stage in the planning process to increase the influence and improve the public participation. Studies have shown that the plans in which the public is involved at an early stage in the planning process are more likely to pass without any objections. This study is primarily focused on Swedish municipalities and professionals in urban planning. The main purpose of the study is to systematically investigate methods and tools that Swedish municipalities use to communicate with the public. To find out what methods are used and how they work s questionnaire has been sent out to 62 municipalities of different size and geographical location. Four additional semi-structured interviews were conducted with three different municipalities. The result showed that Swedish municipalities mostly use different dialogue meetings communicate with the public. However, they express a wish to use more digital methods if they had the resources to do so. Many municipalities expressed dissatisfaction over how the public hearings and larger meetings work while it is on the contrary the most common methods of communication with the public. In order to improve public participation it is important to involve and invite the public to communicate at an early stage in the planning process and to use methods that will appeal to a wider audience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Johansson, Åsa. "Europeisk medborgardialog? : En implementeringsstudie av Plan D som i demokrati,dialog och debatt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17895.

Full text

Abstract:

In an effort to strengthen democracy in the union, the EU in 2005 took a new approach to communications policy to reach out to the citizens. The strategic document "Plan D for Democracy, Dialogue and Debate" was accompanied by two other documents, and the three of them were the core of this policy. Both democracy and communications work means at EU level a higher complexity than in the nation-state arena. Objective of this study is to examine how the implementation of Plan D has turned out in a democracy renewal perspective. To achieve that answers are sought to questions concerning the goals of Plan D, how they are still present today, what happened in practice regarding the efforts that are highlighted, and how the substance of the activities can be judged from a democratic theory perspective. Implementation theory, communication theory and democratic theory are central elements in answering these questions. The study is divided into three analytical levels: European, national, regional and local level. The method used is thoroughly qualitative text analysis. At regional and local level, a comparative case study concentrates in two organizations involved in the implementation work. The empirical material used consists of documents related to Plan D, and partly the result of interviews with officials who work practically with communication. The study shows that the focus of communications work is not on citizen participation in decision-making, much of the work is all about information and that it is characterized with a classic view of communication. Given that it is considered that the studied implementation of Plan D is not about a European civil dialogue where participation in the decision making is a central part.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Nilsson, Anders, and Thomas Selig. "Verktyg för webbaserad medborgardialog : En analysav 33 kommunala webbplatser och ett förslag tillbedömningsverktyg." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14215.

Full text

Abstract:

This thesis is about the formation of recommendations fore-participation for the Swedish municipality of Kungälv. The municipality does currently not offer any web based tools for dialogue through citizens’ active participation in the political process. Therefore we examined which types of dialogue tools that are being used by other municipalities similar to Kungälv. These tools where tested on users in order to determine which aspects are beneficial or detrimental from a usability perspective. To our help, we developed a framework by modifying the Interdisciplinary User Experience Dimensions evaluation tool developed by Lachner, Naegelein, Kowalski, Spannoch Butz (2016). This framework is intended as a base for further studies into the development of a tool to quantify and compare a wide range of different aspects of web sites focusing on civil dialogue. The results reveal a number of problems and opportunities concerning different dialogue tools in the areas of content, usability and design.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Danielsson, Edvin, and Jacob Landin. "Medborgardialog med unga i Linköpings kommun : Metoder för att involvera unga i samhällsplaneringen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för tema, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165815.

Full text

Abstract:

Every other youth in Sweden doesn't feel included in society. Youths don't feel represented or visible in the societal development, and urban planners find it hard to include youths in planning processes. Therefore this paper aims to explore the methods, challenges and possibilities concerning youth-inclusion in the urban planning of the swedish municipality of Linköping. The study is conducted through a thematic analysis of interviews with employees at the planning department of Linköping, as well as a content analysis of strategic documents produced by the department. The results found that the municipality uses a plethora of different methods to include youths in planning processes, but they face challenges regarding low turn-ups, communication barriers as well as trying to sustain the youth perspective in an adult-driven process. The study found that methods for involving youth have to be adapted to the target group. However, youths are often generalized into a single group targeted with the same methods, but individual differences should be accounted for. In practice, that approach is resource-intensive.
Varannan ungdom i Sverige känner sig exkluderad i samhället. Ungdomar känner sig inte representerade eller synliga i samhällsutvecklingen, och samhällsplanerare finner det svårt att inkludera ungdomar i planprocesser. Studien syftar till att utforska de metoder, utmaningar och möjligheter som Linköpings kommun har gällande involvering av ungdomar i den fysiska planeringen. Studien baseras på en tematisk analys av intervjuer med anställda på kommunens planeringskontor, samt en innehållsanalys av strategiska dokument utgivna av planeringskontoret. Resultaten visade att kommunen använder sig av en mångfald av metoder för att inkludera ungdomar planprocesser, men står inför utmaningar angående antalet unga som deltar, kommunikationsbarriärer samt vikten av att bevara ungdomsperspektivet i processer som drivs av vuxna. Metoder för ungdomsinvolvering måste anpassas för målgruppen. Ungdomar generaliseras ofta som en grupp, men individer har olika preferenser vilket borde speglas i metodvalet. Det är i praktiken ett tillvägagångssätt som är resurskrävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Svensson, Alice. "Landsbygdsutveckling, medborgardialog och ungas deltagande i kommunens arbete : En studie av Vimmerby kommun." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433776.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Eriksson, Maria. "Cykeln ger skjuts åt dialogen : En studie av Uppsala kommuns arbete med medborgardeltagande inom cykeltrafikplanering." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201835.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hult, Lillemor. "Medborgardialogernas betydelse för stadsutvecklingen i Sverige : - Samhällsplanerares upplevelser av medborgardialogernas relevans." Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107154.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen. Studien visar också på behov av ytterligare systematiska studier liksom utvärderingar av användingen av medborgardialoger i Sveriges kommunala planering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Kozica, Irfan. "Medborgardialog i fysisk planering : - En studie av hinder och möjligheter i en mindre kommun." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73164.

Full text

Abstract:

Citizen dialogue has recently become a central development area for municipalities and county councils. Despite changes in the Planning and Building Act and a clear assumption in policy processes to achieve ecological, economic and social sustainability, the citizen dialogue has not been able to fulfill its purpose. The formal process for dialogue has been criticized for being late in the planning process, which reduces the possibility of planning changes. A natural sanction is not least about reduced trust to the planners and the political system. In order to reverse the downward spiral, internal efforts are required in addition to the requirements of current legislation, which is a challenge for not least smaller municipalities. Based on planning theories, relevant previous research and interviews with municipal officials, obstacles and opportunities with citizen dialogue in physical planning in a smaller municipality are investigated. A purpose is also to account for important aspects of the work with citizen dialogue. In addition to an account of how the municipality's work looks, how citizen dialogue can promote municipal physical planning and how a good citizen dialogue can be achieved, the conclusions show that: municipal officials, despite their own ideas about the development of citizen dialogue, are hindered in their work through limited scope for maneuver and limited resources.
Medborgardialogen har på senare tid blivit ett centralt utvecklingsområde för kommun och landsting. Trots ändringar i plan- och bygglagen och ett klart antagande i policy processer för att uppnå ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet har medborgardialogen inte lyckats uppfylla sitt syfte. Den formella processen för dialog har kritiserats för att för sent komma i planeringsprocessen vilket minskar möjligheten till planändringar. En naturlig påföljd handlar inte minst om minskad tillit till planerarna och det politiska systemet. För att vända den nedåtgående spiralen krävs interna insatser utöver kraven i gällande lagstiftning, vilket är en utmaning för inte minst mindre kommuner. Utifrån planeringsteorier, relevant tidigare forskning och intervjuer med bland annat kommunala tjänstemän undersöks hinder och möjligheter med medborgardialog i fysisk planering i en mindre kommun. Ett underliggande syfte är också att redogöra för viktiga aspekter i arbetet med medborgardialog.Utöver en redogörelse över hur kommunens arbete ser ut, hur medborgardialog kan främja kommunal fysisk planering och hur en god medborgardialog kan uppnås så visar slutsatserna att: kommunala tjänstemän, trots egna idéer om utvecklingen av medborgardialog, hindras i arbetet genom ett begränsat handlingsutrymme och begränsade resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Almqvist, Madeleine. "Vägen till en givande medborgardialog : En studie av framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten." Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145541.

Full text

Abstract:

Studien är en explorativ undersökning som syftar till att studera den muntliga kommunikationen vid samrådsmöten i detaljplaneprocessen idag och vilka framgångsfaktorer som finns och kan stärkas i framtiden. Syftet är också att tvärvetenskapligt undersöka länken mellan samrådsmötenas svårigheter och framgångsfaktorer med hälsoteorin känsla av sammanhang (kasam) om hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan användas som ledord för att överkomma svårigheter. Studien har sin utgångspunkt i två icke-deltagande observationer av samrådsmöten genomförda av Stockholm Stad och sex efterföljande djupintervjuer med de tjänstemän eller konsulter som varit med och utformat eller genomfört den muntliga kommunikationen. Resultatet visar på otillfredsställande meningsfullhet gällande formen för samrådsmötet och medborgarnas upplevelse i och med oklart syfte och mål samt olika förväntningar, vilket ledde till sammanställning av syftes- och målmodeller att användas som underlag till utformning av samrådsmöten. Studien genererade också en modell över framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten med kasam som utgångspunkt, där också aspekter kring till viss del otillfredsställande begriplighet och hanterbarhet omfattas. Kasam-komponenterna anses av forskaren ha tydliggjort på vilka områden och på vilket sätt frustration och svårigheter uppkommer vid samrådsmöten och vilka aspekter som skulle kunna stärkas för att förebygga detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Kukish, Atak. "”De vill inte ha oss här” Olika perspektiv på medborgardialog hos medborgare och kommunala tjänstemän." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23233.

Full text

Abstract:

I uppsatsen analyseras hur medborgare och tjänstemän ser på medborgardialog och är uppdeladi tre teman: Vad menas med medborgardeltagande?, Vad menas med jämliktmedborgardeltagande? Och Hur ser olika aktörer på varandra? Analysen baseras påfallstudier i tre kommuner; Ängelholms kommun, Helsingborg stad och Malmö stad, där jaghar genomfört observationer av samrådsmöten och intervjuat tjänstemän som arbetar medmedborgardeltagande på olika sätt.Medborgare har kommit till tals utifrån två samrådsmöten som jag observerat i Helsingborgstad och Malmö stad, där medborgarna har medverkat som deltagare. Jag har också valt att göraintervjuer med olika tjänstemän såsom planarkitekter, strateg och dialogutvecklare,representanter från respektive kommuner som fått komma till tals.Som utgångspunkt används Khakees (2000) teoretiska ramverk för samhällsplanering vidanalysen av empirin. De begrepp som används i den här studien är generativ planering,advokatplanering, kommunikativ planering och rationell planering. Analysen bygger påvinjetter ur empirin som analyseras med hjälp av teorin.Studien visar att olika aktörer har olika uppfattningar om vad medborgardeltagande är samt attdet finns en ojämlikhet när det gäller medborgardeltagande i alla dessa tre kommuner.Dessutom visar resultatet på att det finns skillnader i kommunerna när det gäller hur olikaaktörer ser på varandra i arbetet med medborgardeltagande.
The paper analyzes how citizens and civil servants look at citizens' dialogue and are dividedinto three themes: What is meant by citizenship? What is meant by equal citizenship? Andhow do different actors look at each other? The analysis is based on case studies in threemunicipalities; Ängelholm Municipality, Helsingborg City and Malmö City, where I haveconducted observations of consultation meetings and interviewed civil servants working indifferent ways.Citizens have come to terms from two consultation meetings I observed in Helsingborg cityand Malmö city, where citizens have participated as participants. I have also chosen tointerview with various civil servants such as planner architects, strategists and dialoguedevelopers, representatives from each municipality that have come to speak.As a starting point, Khakees (2000) uses the theoretical framework for community planning inthe analysis of the empirical data. The concepts used in this study are generative planning,advocative planning, communicative planning and rational planning. The analysis is based onvignettes from the empirical data that are further analyzed using the theoretical concepts.The study shows that different actors have different views on what citizenship participation isand that there is inequality in the participation of citizens in all these three municipalities. Inaddition, the results show that there are differences in municipalities as to how different actorslook at each other in the work of citizen participation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Isaksson, Max. "Skendialog eller verkligt deltagande : En studie av hur svenska kommuner använder sociala medier som mötesplats mellan kommun och medborgare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27128.

Full text

Abstract:

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete? Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete. Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken. Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor. Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera. Då interaktion uppstår är det sällan ömsesidigt, medborgarna vill inte prata om samma saker som kommunen. Resultatet tyder samtidigt på att närvaron på sociala medier kan stärka kommunens legitimitet. Vad som förhindrar utvecklingen mot en utökad dialog är resurser, prioriteringar och synen på demokrati och medborgarinflytande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Gullberg, Sofia. "Ekot av medborgarna! - en fallstudie av medborgarutskotten i Helsingborgs stad." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1347.

Full text

Abstract:

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande.

Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin.

Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Karlsson, Eva. "Barns bilder av staden : Minecraft, preferenser och lek." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1008.

Full text

Abstract:

Barnperspektivet inom fysisk planering har fått större uppmärksamhet de senaste decennierna, och då barns åsikter om miljöer har visat sig vara viktiga men svåra för planerare att tolka testas ständigt nya dialogmetoder för att kommunicera med barn. De senaste åren har datorspelet Minecraft börjat användas för detta, där barnen själva får visualisera och gestalta sina stadsbilder. Detta innebär att tolkningen av dessa bilder sker senare i skaparprocessen än vid annan dialog, varvid frågor om huruvida Minecraft kan ge något nytt i barnperspektivet väcks, och hur tydligt barnens preferenser kan utläsas. Syftet är därför att undersöka de bilder av staden som visas när barn själva får visualisera och bygga upp en stadsdel i Minecraft, för att identifiera vilka preferenser som framkommer samt vilka faktorer som påverkat dessa bilder. Uppsatsen ska även i ett vidare sammanhang syfta till att utveckla diskussionen om barn och ungas deltagande i den fysiska planeringen och hur denna kan förstås. Genom att studera Minecraft-modeller från tre olika fall där idétävlingar riktade mot barn har genomförts kan det konstateras att barns önskade stadsbilder innehåller många funktioner, färger och odefinierade rum. De bilder som framkommer är tydligt påverkade av kontexten de skapades i, dock är de inte påverkade av rådande normer och trender inom fysisk planering. Det uppdagas att barnens bilder av staden ibland är svårtolkade, trots den förenklade dialogformen, vilket leder till ett ifrågasättande om huruvida barns perception någonsin kan förstås av vuxna. Utifrån detta ges förslag på hur ett barnperspektiv kan intas genom att lämna vissa ytor oplanerade för barn att skapa sina egna platser på. Minecraft visar sig ha potential som en brygga mellan barnet och planeraren då det är en värld som båda kan förstå, men det uppdagas att instruktionerna till barnen i vidare studier där de ska bygga självständigt bör vara så minimala som möjligt, då barn enligt studien har en tendens att eftersträva en vuxen stadsbild och kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Eriksson, Marianne. ""Easy to preach but difficult to practice" : medborgardeltagande i planeringsprocessen." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218901.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hagberg, Ella. "Mer demokratiska medborgardialoger? : En studie av möjligheter och utmaningar med digitala samråd." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121993.

Full text

Abstract:

During recent years there has been an increased demand for public deliberation in planning processes in Sweden. This is due to ideals of communicative planning. In reality the citizen participation is low and new methods for dialogue are requested. The aim of this study is to examine possibilities and challenges with digital public deliberations, from a democratic point of view. More specifically this meant defining the work with civil dialogue today, conditions for digital dialogue and requirements for a tool for digital dialogue. In addition possible effects on the democratic aspects of civil dialogue were identified. This was done by a literature study in combination with six interviews with persons working with civil dialogue. The empirical data were compiled through a thematic analysis. Possibilities and challenges with digital civil dialogue were found in general tendencies in the society as well as in details with the work today. Overall the conclusion is that there are favorable circumstances for digital dialogues as a complement to the traditional methods. It may lead to more democratic dialogues through increased accessibility and accordingly representativeness. On the other hand it may hold a risk for digital exclusion and there are qualities with face-to-face meetings that are considered difficult to replace with digital methods. However these challenges could diminish in the years to come, in step with the digitalization of the society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Nilsson, Sara. "Medborgardeltagande vid fysisk planering : En studie kring medborgardialoger i Eriksberg." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354502.

Full text

Abstract:

Medborgardialoger i fysisk planering blir allt viktigare och dess plats allt mer självklar. Det finns oändliga möjligheter för dess utformning och vad som blir bäst beror på plats och situation. Härav blir det intressant att närmare undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med medborgardialoger vid framtagningen av planprogrammet för Eriksberg. Arbetet syftar till att undersöka vilka förutsättningar medborgarna ges att delta i den fysiska planeringen. Vidare undersöks vilka problem som finns vid medborgardialoger och hur väl arbetet stämmer överens med kommunens styrdokument. Kanske finns det situationer där medborgardialoger inte ens är önskvärt. Genom en kvalitativ studie bestående av intervjuer och en dokumentanalys i kombination med tidigare forskning framkommer att det svåraste för kommunen är att skapa tillfällen där alla berörda har möjlighet att delta på lika villkor. Genom olika strategier arbetar kommunen med att öka deltagandet genom till exempel utskick av vykort och visst uppsökande av särskilda grupper. I kommunens arbete förekommer tillfällen där medborgardialoger inte alltid är positivt, det handlar främst om en avvägning när i planeringsfasen medborgarna släpps in för att de ska bli produktiva dialoger. Denna avvägning, likt alla andra beslut kring hur medborgardialoger utformas och vilken roll medborgarna ska få är upp till kommunen att bestämma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Forss, Oscar. "Organisationsförändringar i grundskolan : En studie av en skolomorganisation i Gnesta kommun." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167895.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Eriksson, Emilia. "Stadsodling, en social mötesplats? : En fallstudie av Matparken i Skarpnäck." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217386.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sjöqvist, Erika. "Kritikens betydelse för hållbar fysisk planering : En studie av Sågenområdet i Knivsta." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256693.

Full text

Abstract:

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats. En lösning som föreslås är en utveckling av planeringens demokratiska aspekter där medborgardialog används som ett verktyg för att fånga upp och beakta synpunkter och kunskap från olika grupper i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Granlund, Johanna. "Den yngre generationens delaktighet i det lokala utvecklingsarbetet : En fallstudie av dialogprocessen i utvecklingsarbetet "Skellefteå 2030"." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90556.

Full text

Abstract:

The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå. Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant. The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation. Also the younger had highrepresentativeness of the dialogue thanks to outreach meetings, but that a greater ambition to get them to the open meetings may lead to greater inclusion in the future work of the municipality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Backlund, Filippa. "Konsten att föra dialog : En studie av tre projekt där konstnärer engagerats i syfte att föra medborgardialog." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188646.

Full text

Abstract:

Konceptuell konst och konstnärer verkar vara ett vanligare inslag i samhällsplaneringsprocesser. Den här uppsatsen syftar till att bidra till en djupare förståelse för vad involvering av konstnärer kan innebära för samhällsplanering, specifikt i processer där syftet är att stärka demokrati. Tillvägagångssättet för att undersöka ämnet är att närmare studera tre projekt där konstnärer har involverats för att föra medborgardialog. För att besvara det övergripande syftet används tre frågeställningar: 1) Vad upplever tjänstepersonerna att syftet är med att involvera konstnärer, och vad är konstnärernas syfte med att gå in i processerna, 2) Vilka roller och funktioner fick konstnärerna, som det upplevs av konstnärerna respektive tjänstepersoner och 3) Vad upplevs som effekter av konstnärernas medverkan? Det empiriska materialet består av elva intervjuer, med totalt tretton personer. Intervjuerna genomfördes med konstnärerna och tjänstepersoner på kommunerna och konsthallarna som varit med i projektet. Det empiriska materialet analyseras utifrån teoretiska perspektiv om tidigare projekt med konstnärer i processer inom samhällsplanering, medborgardialog, kommunikativ planering och planerarrollen. Undersökningen visar att det finns gemensamma idéer i de tre projekten om vad konstnärerna ska tillföra planprocessen, som främst gäller att bidra med nya och oväntade perspektiv. Konstnärerna fick roller som medlare, företrädare för grupper, och en person som hade utrymmet att problematisera och skapa utrymme för tjänstepersoner att problematisera. Detta legitimerades av konstnärernas roller som konstnärer. Frågor som konstnärerna lyfte var ibland oväntade och ovälkomna, vilket belyser den paradoxala synen på konstnären och vad denne kan bidra med, där de förväntades bidra med nya perspektiv, medan detta inte accepterades i de fall det inte passade in i ramen för dialogen eller de fördefinierade målen. Vidare skapade projekten utrymme för diskussioner och samverkan mellan förvaltningarna i kommunerna.
The use of conceptual art and artists in processes related to urban planning seems to be increasing. This essay aims to contribute to a deeper understanding of what artists can contribute with in such processes, specifically those in which the aim is to strengthen democracy. The subject is approached by investigating three projects where artists have been engaged in order to perform citizen dialogues. The research questions that are formulated in order to investigate this concern the aim of engaging artists and for artists to be engaged in such processes, the roles and functions of the artists, and the perceived effects of the artists’ involvement. Interviews were conducted with the artists and officials whom had worked with the projects. One result of the study is that there are common views across the three projects about the artists and what they might contribute with in planning processes, mainly regarding their perceived ability to bring new perspectives and unexpected outcomes. The artists had the roles of mediators, advocates for groups, and a person that could problematize and create space for officials to problematize structures and situations. This was legitimized through the artists’ roles as artists. Further, the projects created spaces for discussion across the public administrations in the municipalities, which was accredited to the involvement of the artists. Another important result of the study is that in two of the projects, the artists’ way of bringing up the uncomfortable or unexpected was in some occasions not accepted by the municipality. This highlights a paradoxical attitude towards the artists, since they were largely engaged in order to contribute with something new and unexpected.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Nordmark, Maja. "En tid för digitalt deltagande : En fallstudie av kommunala tillvägagångssätt vid medborgardialog i ett allt mer digitaliserat samhälle." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149188.

Full text

Abstract:

Currently most municipalities in Sweden venture to increase citizen participation in spatial and social planning inquiries. The fact of the matter is that the population’s involvement in such inquiries is continuously decreasing. Where there is some participation, the representation of different socio-‐economic groups is low. This is resulting in an uneven distribution of civil influence in societal issues and a weaker democracy. The rearing of the study is the digital era and its influence on the population’s approach towards information and communication. Several functions and services in society have developed extensively due to the impact of digitalization. For instance, the way we communicate and interact, search for new information and search for medical help are all primarily digital today. By using the benefits from digitalization, the Swedish government is aiming to become more democratic and a country of equality. One strategy to improve public participation is by implementing digital aids into the work process of the public administration. This will provide a more representative, democratic and equal planning process. The case study examines how the municipalities of Höganäs and Härnösand in Sweden have integrated citizens in former planning processes; but also how they will meet expectations of digital participation in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Rask, Kajsa, and Madeleine Mattsson. "Etablering av medborgardialog kring smart mobilitet : En explorativ studie om medborgardialogens inverkan på människans inställning till digitala innovationer." Thesis, Högskolan Väst, Avd för medier och design, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14401.

Full text

Abstract:

The purpose of our thesis was to examine citizens' attitude in a smaller city to new digital innovations, specifically autonomous vehicles and carpools, as well as opinions about citizens' participation. Through a web-based questionnaire, which was distributed on social media, as well as a discussion group on Facebook, an understanding was formed about the human acceptance, motivation factors, views and mobility habits. This was then analyzed to create an understanding of how a citizen dialogue should be conducted in social media. In line with this, we examined whether connections regarding human acceptance of new digital innovations can be affected, depending on how the dialogue is conducted and how much information the citizens are provided with. The result showed a clear relationship between knowledge and attitude, where a little knowledge created a more negative opinion. Other interesting discoveries that were identified, were that people see both problem areas and opportunities with a more digitized society. We also found how the respondents wanted increased participation, and that citizens' views are taken into account and have a clear impact on urban development. Finally, we conclude that the degree of citizens' participation and how the dialogue is conducted, shape their acceptance and understanding of changes in society and mobility solutions. The research area on human acceptance, participation and dialogue on autonomous vehicles and carpools is an emerging area of research. This means that the essay is exploratory which can enable further and more in-depth research.
Syftet med vår uppsats var att undersöka medborgare i en mindre stads inställning till nya digitala innovationer, specifikt autonoma fordon och bilpooler, samt åsikter kring medborgares delaktighet. Genom ett webbaserat frågeformulär, som distribuerades på sociala medier, samt en diskussionsgrupp på Facebook, bildades uppfattning kring människans acceptans, motivationsfaktorer, synpunkter och mobilitetsvanor. Sedan analyserades detta för att skapa en förståelse kring hur en medborgardialog bör föras i sociala medier. I linje med det undersöktes även samband om människans acceptans till nya digitala innovationer påverkas, beroende på hur dialogen förs och hur mycket information medborgarna tillhandahålls. Resultatet visade en tydlig relation mellan kännedom och inställning, där en liten kännedom skapade en mer negativ åsikt. Andra intressanta upptäckter som identifierades var att människor ser både problemområden och möjligheter med ett mer digitaliserat samhälle. Vi fann även att respondenterna önskade en ökad inkludering, samt att medborgares synpunkter beaktas och har en tydlig påverkan inom stadsutveckling. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att graden av medborgarnas delaktighet och hur dialogen förs, formar deras acceptans samt förståelse för samhällsomställningar och mobilitetslösningar. Forskningsområdet kring människans acceptans, delaktighet och dialog kring autonoma fordon och bilpooler är ett växande undersökningsområde. Det gör att uppsatsen är explorativ vilket kan möjliggöra ytterligare och en mer djupgående forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Dage, Andree. "Medborgaren i planeringsprocessen : En analys av hur planerare kan uppfatta medborgardeltagandets betydelse." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274532.

Full text

Abstract:

Medborgardeltagandet innebär en process där makten över planeringen förs i olika hög utsträckning över till medborgarna. Samtidigt som det ofta beskrivs som en positiv demokratisk process är det inte helt problemfritt. Många gånger finns det ett glapp mellan retorik och verklighet. Denna uppsats ämnar till att analysera, utifrån en kvalitativ metod med intervjuer, hur detaljplanerare uppfattar medborgardeltagandet i planeringen. Detta görs för att undersöka om de tenderar att ha en expertinriktad eller en medborgarinriktad uppfattning av medborgardeltagande. Detta görs genom att undersöka hur planerarna uppfattar kunskapsutbytet, betydelsen av medborgarna och sin egen yrkesroll i relation till medborgaren. Uppsatsens resultat är att det finns tendenser som talar för att planerarna både har medborgarinriktade och expertinriktade uppfattningar, dock i huvudsak expertinriktade uppfattningar. Även om alla intervjuade planerare uppfattar att det är viktigt med medborgardeltagande och att det tillför planeringsprocessen värdefulla aspekter tycks det också handla om en process där planerare uppfattar att de bland annat ska i stor utsträckning informera medborgare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Springman, Kjell Maria. "Stadsbyggnadsbenchens kommuners syn på Medborgardialogens påverkan på effektivitet och kvalitet i planprocessen." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147823.

Full text

Abstract:

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process. Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog. Syftet har varit att klarlägga de olika kommunernas syn och förhållande till medborgardialog med hänsyn till dess effektivitet och kvalitet i planprocessen. Effektivitet handlar i denna uppsats om kortare och snabbare planprocesser för att kunna framställa bostäder i takt med inflytten till Stockholmsregionen. Kvaliteterna som kan erhållas genom medborgardialog är många och utläses i uppsatsens undersökning, men handlar exempelvis om demokratiska kvaliteter som politisk jämlikhet och förtroende, men även andra kvaliteter som lokalt anpassade lösningar och ökat socialt kapital. Dokumentanalys och intervjuer med tjänstemän och politiker har varit de främsta metodologiska tillvägagångssätten i uppsatsen. Resultatet visar på att kommunerna ser positivt på idén om medborgardialog. Många av dem har dessutom välformulerade strategier och handböcker som talar för en bred kunskap kring vad medborgardialogen kan bidra med, men även en medvetenhet om dess risker och fallgropar. Den generella uppfattningen bland både tjänstemän och politiker är att medborgardialog tar tid. Tiden kan eventuellt tas igen i slutskedet, men det finns inte några garantier på att det sker vilket innebär ett visst risktagande om projekten är under tidspress. Det krävs en tydlig strategi som efterlevs, engagemang både från kommun och medborgare samt tilldelade resurser för att eventuellt kunna skapa en effektiv och kvalitativ medborgardialog.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Stavenow, Melanie. "Medborgardialoger som ett sätt att stärka legitimiteten i politiska beslut : En kvalitativ fallstudie om införandet av ett nytt stadsbusslinjenät." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339077.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Quick, Daniel, and Linus Wickman. "Hur ska fler medverka i medborgardialogen? : Med fokus på nyanlända." Thesis, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24605.

Full text

Abstract:

I denna studie behandlas frågan om nyanlända och deras bristfälliga roll i dagens samhällsplanering. Dessa individer är en utsatt samhällsgrupp som växer i en oerhörd takt i Sverige och riskerar att inte känna någon tillhörighet i städer om de utesluts ur planeringsprocessen. Syftet med denna studie var således att öka deltagande av nyanlända i medborgardialogen för att tillgodose deras behov och preferenser. Eftersom kommuner spelar en ledande roll i planeringsprocessen beslutades det att målet med studien var att skapa en checklista, som kommuner kan använda sig av för att öka deltagandet av nyanlända i medborgardialogen. För att uppnå detta genomfördes en litteraturgranskning av tidigare studier och arbeten för att upptäcka tillvägagångssätt, metoder och nyckelfaktorer som kan öka deltagandet av nyanlända. Fem stycken svenska kommuner intervjuades hur de arbetar med frågor om nyanlända i medborgardialogen. Responsen påvisade att kommuner arbetar med dessa frågor till viss del och att samtliga upplevde ett mycket lågt deltagande av nyanlända i dagens planering. De deltagande kommunerna validerade nyckelfaktorerna. Detta bidrog till slutsatsen att checklistan är tämligen komplett men att fler nyckelfaktorer hade givit en mer nyttig påverkan. Eftersom reaktionen av kommunerna pekar på att de funna nyckelfaktorerna är centrala för frågan om nyanlända ses studiens checklista som högst användbar. Förbättringar av checklistan kan vara ett uppdrag för framtida studier. Dessutom drogs slutsatsen att kommuner kan se problematik med ytterligare arbete med frågan om nyanlända på grund av bristfälliga resurser. Ytterligare en frågeställning framkom under studiens gång på grund av ett lågt deltagande av svenska kommuner och bakomliggande faktorer i denna studie. Frågan behandlade varför svenska kommuner undviker dessa frågor om nyanlända i planeringsprocessen. Slutsatsen av detta pekade på att kommuner inte arbetar med frågorna och att det bör ske förändringar i lagstiftningen. Detta skulle tvinga alla kommuner att prioritera frågan, som även underlättar arbetet för andra kommuner som vill arbeta mer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Fransson, Jessica, and Lisa Härdne. "Medborgardialog, kommunikation och social kompetens : En kvalitativ studie av svenska kommuners användning av sociala medier utifrån ett strategiskt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7844.

Full text

Abstract:

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare. Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare? För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv. Vi har intervjuat de personer som är ansvarig för kommunikationen i sociala medier på Karlskogas, Karlstads och Örebro kommun. Det visade sig att de tre kommunerna använder och arbetar med sociala medier på olika sätt, men att målet med kommunikationen är att uppnå dialog och interaktion med medborgarna. Vi fann också att vägen till dialog inte är spikrak samt att kommunernas strategi för att uppnå dialog är att anpassa sig till de nya kanalernas möjligheter och genom att hålla dem aktiva och levande. Avslutningsvis har vi tagit fram konkreta rekommendationer till kommuner som vill använda sociala medier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ekelund, Sara. "Kultur men hur?" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-949.

Full text

Abstract:

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3). Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen. Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Medborgardialog'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles