Academic literature on the topic 'Medialisering'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Medialisering.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Medialisering"

1

Fibiger, Marianne Qvortrup. "Offline eller online bhakti: Fra mediering til medialisering?" Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 70 (May 27, 2020): 1–13. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i70.120601.

Full text
Abstract:
English abstract: In this article, I will give a short outline of the Hindu bhakti-worship and introduce various mediation techniques and forms throughout the history of Hinduism until modern times. With this as the point of departure, I will discuss whether a current medialization of bhakti through cyberspace – bhakti online – can be equivalent to bhakti offline, where the worshipper is understood as having a more direct contact with a divine presence. This article is based on a wide understanding of the mediation concept, but will primarily focus on the body as the central pivot of mediation. Dansk resume: I denne artikel vil jeg give et kort overblik over den hinduistiske bhakti-tilbedelse og præsentere forskellige medieringsteknikker og -former op igennem den hinduistiske religionshistorie helt op til moderne tid. Med det som udgangspunkt vil jeg diskutere om en nutidig medialisering af bhakti via cyberspace – bhakti online – kan ækvivalere med bhakti offline, hvor tilbederen anses at have et mere et direkte møde med det guddommeliges tilstedeværelse Artiklen vil bygge på et bredt medieringsbegreb, men vil primært fokusere på kroppen som medieringens helt centrale omdrejningspunkt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schmidt, Ulrik. "Musik og design. Phil spector og lydfladens medialisering." K&K - Kultur og Klasse 39, no. 111 (June 25, 2011): 127–49. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v39i111.15760.

Full text
Abstract:
MUSIC AND DESIGN. PHIL SPECTOR AND SOUNDSCAPES MEDIATIZATIONPhil Spector is often referred to as one of history’s first true music producers, and his famed ‘Wall of Sound’ has been the model for many future musical productions. However, Spector’s productions can also be seen as an early manifestation, among others, of a much more general change in the auditory popular culture around 1960 away from the conventional approach to musicalsound as something that depends primarily on a musical performance and secondarily its technical reproduction S towards a conception of music as a form of design. Hence, Spector’s productions make a favorable material for a more general investigation of the relationship between music and design. Despite the rather extensive literature on Spector and his music, and on sound recording and sound production in general, the different aspects of Spector’s design have not yet been the subject of a broader phenomenological and aesthetic investigation. “Music and Design” explores the key elements in Spector’s musical project through an analysis of his use of repetition, accumulation and synthetized sound in hit recordings such as He’s a Rebel (1962) and Be My Baby (1963). It is argued that Spector’s productions are basically characterized by a displacement of the auditory focus from external media conditions, to musical sound as simultaneously a more synthetic and mediatized as well as moremassive and ‘massified’ soundscape. This mediatization of the soundscape would later constitute a predominant aesthetic model not only in current music production, but in modern sound design in general.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Simonsen, Thomas Mosebo. "Stig Hjarvard (red.): Medialisering: Mediernes rolle i social og kulturel forandring." MedieKultur: Journal of media and communication research 33, no. 62 (June 9, 2017): 3. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v33i62.26319.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kjerkegaard, Stefan. "Christian Lenemark: Sanna lögner. Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering." Edda 97, no. 03 (October 5, 2010): 314–16. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2010-03-10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Knudsen, Erik. "Når nyhetsrammer og medialisering møtes - Hvordan og hvorfor ramme- og medialiseringsteori bør integreres tettere." Norsk medietidsskrift 22, no. 04 (December 5, 2016): 1–19. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0805-9535-2016-04-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Geertz, Armin W., and Laura Feldt. "Religion og medier i et religionsvidenskabeligt perspektiv." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 70 (May 18, 2020): 6–37. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i70.120397.

Full text
Abstract:
ENGLISH ABSTRACT: The religion and media field has grown strongly as an academic subject in recent years, especially regarding studies of religion in contemporary mass media, TV, film, internet, social media etc., and in relation to popular culture. Scholars of religion have also begun to pay attention to the important role that media, mediation, and mediatization have played in the history of religions. It is this growing awareness that we wish to examine here. Our focus is not intended to signal the abandonment of interest in contemporary religion, media and popular culture; rather we wish to place this development in the deep and broad perspective of the study of religion. Media, mediation, and the more recent phenomenon of mediatization, are processes that are inseparable from the ways in which religion functions and is passed on from generation to generation. Thus, from a general study of religion perspective, we promote the argument that media and mediation processes are central aspects of how all religions function because all communication, including religious communication, can be seen as mediated. In this article, we reflect on and discuss the roles that media have played in the deep history of religions and continue to play in the present by bringing religion and media studies in conversation with cultural evolution and cognitive perspectives. DANSK RESUMÉ: Religion og medier er blomstret stærkt op som emnefelt i de seneste år, særligt med fokus på religion i samtidens massemedier, tv, film, internet, sociale medier m.m. og i relation til populærkultur. Samtidigt er religionsforskere blevet opmærksomme på at medier og mediering har spillet vigtige roller for religionshistorien og det er dén udvikling vi her vil gribe fat i. Dermed ønsker vi ikke på nogen måde at signalere en opgiven af interessen for religion, medier og populærkultur i samtiden, men snarere at vi ønsker at indsætte denne udvikling i et langt og bredt religionsvidenskabeligt perspektiv. Medier og mediering er uadskilleligt fra hvordan religion fungerer og videreføres fra generation til generation. Derfor anlægger vi det overordnede perspektiv her, at medier og mediering udgør centrale aspekter af hvordan alle religioner fungerer, da al kommunikation, inklusiv religiøs kommunikation, kan anskues som medieret. I denne artikel reflekterer vi over og diskuterer den rolle medier, mediering og medialisering har spillet i religionshistorien og i samtiden bl.a. med inddragelse af kulturevolutionære og kognitive perspektiver.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Byrkjeflot, Haldor. "Medialiseringen endrer politikken og byråkratiet." Stat & Styring 25, no. 04 (November 25, 2015): 55–57. http://dx.doi.org/10.18261/issn0809-750x-2015-04-17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Anders S. "Stefan Kjerkegaard: Den menneskelige plet. Medialiseringen af litteratursynet." Edda 105, no. 02 (May 31, 2018): 167–71. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1500-1989-2018-02-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Tække, Jesper. "Stig Hjarvard (2008): "En verden af medier: Medialiseringen af politik, sprog, religion og leg"." MedieKultur: Journal of media and communication research 25, no. 46 (June 19, 2009): 4. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v25i46.1370.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bang, Jørgen, Christian Dalgaard, and Thea Skaanes. "Kan mobiltelefonen skabe refleksion i undervisningen? Medialisering som refleksivt redskab." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 3, no. 5 (October 6, 2010). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v3i5.3954.

Full text
Abstract:
Mobiltelefonen er det mest udbredte medie i verden. Ifølge guardian.co.uk (http://www.guardian.co.uk/technology/2009/mar/03/mobile‐phones1) var antallet af mobiltelefoner i begyndelsen af 2009 oppe på 4,1 milliarder.Til sammenligning viser en opgørelse fra markedsanalyse instituttet Experian at der i 2007 var 850 millioner personlige computere, 1,3 milliarder fastnet telefoner og 1,5 milliarder tv‐modtagere, samt 800 millioner biler og 1,4 milliarder kreditkort. Denne enorme udbredelse af mobiltelefonen er i sig selv interessant, eftersom mobiltelefonen er et medie, som brugere medbringer overalt og har adgang til på et hvilket som helst tidspunkt. Derfor er der et umiddelbart potentiale i at udnytte mobiltelefonen i læringssammenhænge. Samtidig er mobiltelefonen interessant, fordi den har udviklet sig til et multifunktionelt personligt værktøj med funktioner som bl.a. kamera, lyd- og videooptager og internetopkobling, I dag bliver mobiltelefonen ofte bandlyst i skolen, hvor den primært betragtes som et forstyrrende element. Imidlertid er der flere ting, der taler for, at man med fordel kan forsøge at finde en plads til den i undervisningen. Som Bachmair et al. (i denne antologi) skriver, er mobiltelefonen først og fremmest en teknologi, der spiller en væsentlig rolle i de unges kultur, ikke mindst kommunikationskultur. Derudover har mobiltelefonen en række egenskaber, der er relevante i en læringssammenhæng. Den kan anvendes til kommunikation, samarbejde, informationssøgning, dokumentation, vidensdeling, etc. I denne artikel vil vi sætte fokus på mobiltelefonens potentiale for at styrke elevernes refleksion over eget arbejde. Artiklen tager afsæt i et casestudie fra Moesgård Museum i Århus, hvor folkeskoleelever anvendte mobiltelefoner til at opsamle deres oplevelser og erfaringer fra besøget på udstillingen RØR VERDEN.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Medialisering"

1

Richter, Richter. "Skolans medialisering : Lärares och elevers kommunikationskultur." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67185.

Full text
Abstract:
I den skola som uppsatsen undersöker finns skilda meningar om hur kommunikation ska ske med hjälp av digitala hjälpmedel, samt till vad och hur dessa verktyg ska användas. Samhället arbetar samtidigt aktivt med att få Sveriges skolor mer och mer digitaliserade. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elever på en skola upplever att digitala lärplattformar och digitala hjälpmedel används för kommunikation i skolan. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är:   Vilken kommunikationskultur finns det i den medialiserade skolan? På vilket sätt kan man se skolan som medialiserad? Vad är skolans doxa i relation till lärplattformar och digitala hjälpmedel?   I studien har 10 lärare och 11 gymnasieelever från samma skola intervjuats i fokusgrupper om 3-4 personer, vilket innebär att uppsatsen har en kvalitativ ansats. Intervjuernas resultat visar att lärare använder sig av digitala lärplattformar och digital kommunikation på olika sätt, där lärarna har olika syn på medieteknologiers användning. Elever har under intervjuerna beskrivit att de önskar en mer gemensam struktur och riktlinjer på hur de digitala verktygen och hjälpmedlen används. Slutsatser i studien visar att majoriteten föredrar muntlig kommunikation, dock har digital kommunikation blivit en stor del av skolans dagliga verksamhet. Den undersökta skolan befinner sig i en medialiseringsprocess, där majoriteten av lärare och elever har blivit beroende av medier i relation till skolan. Det framkommer i resultatet att elever vill ha fysiska läromedel istället för digitala, allt annat studiematerial vill de ha digitalt på lärplattformar. Det är uttalat av skolans ledning att lärare ska använda sig av Schoolsoft, dock framkommer det av studien att samtliga intervjuade lärare inte använder sig lärplattformen förutom vid administration, så som närvarohantering. Förväntningar finns från lärare och elever, att lärare bland annat ska ge resultat och feedback via lärplattformar samt svara på mail och meddelanden inom ett dygn, annars bryter de skolans doxa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Englund, Stefan. "Mediet i mediet : Vinylskivan och återkomstens medialisering." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24751.

Full text
Abstract:
I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Stambolovski, Tommy. "Allsvenskans medialisering : En medieteoretisk analys av svensk elitfotboll." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2361.

Full text
Abstract:

Mål och Syfte: Målet men den här uppsatsen är att undersöka hur dagens professionella

fotboll i allmänhet, och den svenska elitfotbollen i synnerhet, har medialiserats. Mitt primära

syfte med uppsatsen är att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen

i Sverige. Jag har också som avsikt att undersöka hur de allsvenska klubbarna skulle kunna

uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna.

Tillvägagångssätt: Undersökningen har utförts på två olika sätt – jag har dels granskat

relevant forskning och information om den professionella fotbollens relation till medierna,

dels utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, i betydelsefulla

fotbollsorganisationer samt med journalister med goda kunskaper om den europeiska och

svenska fotbollen.

Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska del består av en forsknings- och

kunskapsöversikt där jag mejslar ut olika mediesportsforskares och journalisters argument och

reflektioner kring hur medierna påverkat och format den europeiska professionella fotbollen.

Teorierna och argumenten appliceras sedan för en analys av den svenska elitfotbollen.

Resultat: Undersökningen visade att den svenska elitfotbollen genomgår en omfattande

medialiseringsprocess, som har bidragit till att klubbarna markant ökat sina intäkter. Politiska

avregleringar på mediemarknaden, kommunikationsmediernas teknologiska utveckling samt

det omfattande fotbollsintresset bland befolkningen har lagt grunden för denna process.

Undersökningen pekade också på att Allsvenskans omfattande medieexponering bidrar till ett

ökat fotbollsintresse bland befolkningen i Sverige, vilken i sin tur leder till ökade publik-,

sponsor- och tv-intäkter för de allsvenska klubbarna. För att de allsvenska klubbarna ska

kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna så har undersökningen resulterat i

följande framgångsfaktorer: Utveckling av mediestrategier, arenautveckling, slopning av RF:s

bolagiserings reglering, utökad organisationskompetens, förändrat skattesystem och

bekämpning av huliganismen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Idvardsson, Sara. "Islam i brittiska nyhetsmedier : en litteraturstudie av medialisering och representation." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-273783.

Full text
Abstract:
The purpose of this paper is to conduct a literature study regarding how the British media represents Islam and Muslims. On the basis of a selection of material that consists of relevant literature regarding the subject, my aim is to outline how Islam and Muslims are represented according to this literature, and what changes in time have taken place. The results will also be interpreted through a mediatization theory as well as a representation theory. A literature study means that the material is secondary, in this case previous quantitative studies. All studies chosen have examined the British media representation on Islam during specific years, and presented results that are necessary for me to conduct my study. The result of the study shows that British media represents Islam in an unfavourable and discriminating way during the years that were examined in the studies, and that occurrences related to Islam have changed in the media over time. Discourses used in relation to Islam have changed and the framework that surrounds Islam as a subject becomes narrower. Associations between Islam and more extreme Islamic movements become more obvious. The articulation that British Muslims are a threat to the British society is also growing over time. Framing the results through Stig Hjarvards theories on mediatization show that British news media have a consistently narrow framework on the topic of Islam and Muslims in everyday news, and that religious institutions have difficulties presenting their different views since those, according to the news media, don’t fit in. The theories on representation show that British news medias association between Islam and negative subjects can help to create a consistent negative approach to the subject.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Forss, Alexander. "Politikens medialisering : En kritisk diskursanalys av fyra ledande politikers twittrande." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101358.

Full text
Abstract:
The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lööf of Centerpartiet, Åsa Romson of Miljöpartiet and Jonas Sjöstedt of Vänsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they’re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse. The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions. It also showed that the focus among the politicians was mostly on factual issues rather than on ideology. Furthermore, it showed that they use Twitter as a way of spreading information more than anything else. I argue that the political discourse that was present on Twitter among the politicians can be seen as somewhat populistic, due to the fact that they focused more on criticism towards political opponents than on independent political opinions and ideology. I argue that there are certain risks with their way of using Twitter as a political tool when political issues are brought out of their ideological context.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Eriksson, Derestam Ottilia. "Digitala detektiver - Hur medialisering och konvergenskultur låter oss genomföra rättegångar online." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-168045.

Full text
Abstract:
True crime has established itself as a genre with a huge amount of dedicated viewers worldwide,and has gone from ”trash culture” to big, Emmy award-winning productions. Consumers of thegenre has evolved from passively watching the series on the couch, to actively getting engaged in thecase over internet forums as ”digital detectives”. In combination with the technological developmentand the growth of the media, including the shift in power this has contributed to, we now face newchallenges that society has not yet been able to address. The genres influence on its consumers iswidely debated, as is the influence of today’s media climate on our perception of the world, andstudies that address why we expose ourself to this type of content have been written about anddocumented in numerous ways. However, there is no account of the consumers’ own understandingof the relationship between the media, increased opportunities of communication and the genres'growing popularity. This study aims to investigate how today’s media climate and the digital culturewe live in have contributed to the phenomenon that true crime is, and what factors causethe consumers to evolve from passive to active. The documentary Making a Murderer serves asbasis for the study, it is available in two seasons and depicts the murder of Teresa Halbach.To fulfill the purpose of the study, a qualitative method approach was used. As part of the pilotstudy a focus group was conducted, which was then supplemented with personal interviews. Thedata that emerged in these studies were processed and analyzed thematically with the support of thedocumented theories. From the themes and patterns that were developed, conclusions could bewritten, the sub-questions could be answered and the purpose of the study was fulfilled. I came tothe conclusion that mediatization and convergence culture can be assumed to play a major part inthe emergence of digital detectives, as well as in the development of a relatively new form of spoilerculture in which collective intelligence is used to reform society. Furthermore, I found a concernamong the consumers about how dangerous it can be if media and civilians act as judges insociety, and how the possible lack of source criticism can affect the public’s perception of the world.In order for consumers to evolve from passive to active, and for them to be affected on an emotionallevel, a real and detailed picture of the case needs to be portrayed, with socio-economic factors aswell as an insight into the protagonist’s life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Zetterberg, Stina, and Sofie Tejre. "Den sista politiska debatten : En studie av medialisering i partiledardebatter inför riksdagsvalet 2014." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24687.

Full text
Abstract:
Titel: Den sista politiska debatten Författare: Stina Zetterberg & Sofie Tejre Handledare: Jesper Strömbäck Kurs, termin och år: C-uppsats, höstterminen 2014 Antal ord i uppsatsen: 13 405 Problemformulering och syfte: Medialisering är ett relativt outforskat teoriområde i Sverige, det har aldrig tidigare genomförts en studie utifrån ett medialiseringsperspektiv på partiledardebatter. Samtidigt hade två nya partiledardebatter premiär inför riksdagsvalet 2014. Därför är vårt syfte att undersöka medialisering i SVT:s, TV4:s, Expressens och Aftonbladets slutdebatter mellan partiledarna inför rikdagsvalet 2014.  Metod och material: Vi har använt oss av både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att få ett så heltäckande resultat som möjligt. Vårt material har varit de fyra TV-sända slutdebatterna inför riksdagsvalet 2014. Huvudresultat: Vi har kommit fram till att samtliga debatter innehåller inslag av medialisering. Dock på olika sätt och i olika utsträckning. Tvärtemot vad tidigare forskning på medialisering visat, har vi kommit fram till att SVT:s partiledardebatt är den som på många sätt är mest medialiserad. Kvällstidningen Expressen visade sig istället vara den minst medialiserade. Partiledardebatter skiljer sig därför från övrig nyhetsjournalistik under valrörelsen. Nyckelord: Medialisering, partiledardebatter, kommersialisering, professionalisering, förenkling, medielogik, politisk logik, gestaltningsteorin, spelgestaltning, tolkande journalistik, journalisters synlighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bringefalk, Oscar. "Media och spelet om politiken : En kvantitativ studie om medias gestaltningar av partiledardebatter under 2010-talets valrörelser." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439787.

Full text
Abstract:
Swedish media have in earlier studies been shown to portray national politics as a game and the focus have not been on the actual politics. This have shown to have a negative effect on citizens trust for politicians and a growing cynicism against Swedish politicians have started. News portrayed as a game also lacks information valuable to citizens of a democratic country, especially during an election campaign for government. With these facts this thesis aims to study how Swedish party leader debates are portrayed in national newspaper media during the elections 2010, 2014 and 2018. That is the question for this thesis. The thesis will study how the debates is portrayed in the media and in what way. The method chosen to answer this aim is with a quantitative content analysis studying newspaper headlines during the election campaigns 2010, 2014 and 2018. Three of the biggest national newspapers were chosen to be studied; Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. The results show that news portrayed as a game is the majority share of the material. The election years 2010 and 2014 is dominated by news portrayed as game while the year 2018 differs with news portrayed as politics. The election campaign of 2018 may be a start of a new trend with less news portrayed as game or just a campaign more focused on politics than other years. The coming election years will show if it just were a break or a new trend focused on politics rather than game.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bolander, Marcus. "Medialisering i det politiska systemet: en kvalitativ studie om en politiskt styrd organisations medialiseringsprocess." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-228930.

Full text
Abstract:
Abstract Purpose: The purpose of this thesis was to examine to which extant the politically governed organization, Swedish association of local authorities and local regions (SALAR), has been mediatized. Furthermore the purpose was to examine how SALAR being a Meta-organization affected the mediatization process. To accomplish this the thesis studied how SALAR organized themselves internally in order to form opinion through the media in one of their prioritized issues. A further purpose was to equalize SALAR’s mediatization process with the mediatization process for the whole political system.  Method: This is a qualitative study which the gathered material has been collected through two types of methods, semi structured interviews and field observations. Material: A total of eight interviews were made distributed over three departments inside SALAR. Furthermore four observations were made to supplement the interviews. Findings: The general findings of this study shows that SALAR has been mediatized through organizing in way which signals adaptation to media logic. However, contrary too much of what the literature tells about political mediatization, SALAR adapts to media logic to be able to use the media as an arena for the messages and stories they want to tell. Which means that the adaption isn’t only forced but they are able to make the most of that adaption. SALAR from a Meta organizational perspective shows that it does not affect the actual mediatization process, only that using members as examples enforces the content, which later forms opinion. Concluding, no evidence can be found the supports the notion that SALAR’s mediatization process can be equalled to the meditization process for the whole political system.
Sammanfattning   Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad den politiskt styrda organisation SKL blivit medialiserad. Dessutom studera hur SKL i egenskap av att vara metaorganisation påverkar hur denna medialisering sker. För att åstadkomma detta undersöks hur SKL organiserar sig internt för att kunna bedriva medial opinionsbildning inom en av deras prioriterade verksamhetsfrågor, ökat bostadsbyggande. Därtill var ett ytterligare syfte att likställa SKL:s medialiseringsprocess mot medialiseringsprocesserna för hela det politiska systemet.   Metod: Det här är en kvalitativ studie där insamling av det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer och fältobservationer.   Material: Totalt åtta intervjuer genomfördes. Fyra tycken från avdelningen för kommunikation, tre från avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad och en från avdelningen VD-stab. Därtill har fyra observationer genomförts för att komplettera de intervjuer som gjorts.   Resultat: Resultatet av undersökningen visar att SKL har blivit medialiserad utifrån två definierade medialiseringsfaser. Det betyder att SKL anpassar sig till medielogik för att kunna möta mediernas behov. Resultatet visar att denna anpassning görs för att kunna använda media som en arena för de budskap som man vill förmedla i opinionsbildande syften inom bostadsfrågan vilket skiljer sig från vad mycket av litteraturen om politisk medialisering säger. SKL som metaorganisationen har också inga stora problem med att hantera sina medlemmar in denna medialiseringsprocess och har heller ingen påverkan på hur den sker. Däremot kan SKL som metaorganisation förstärka sitt innehåll i de mediala produkter som produceras i syftet att vara opinionsbildande. Inga övertygande bevis kan dock inte göras för att se SKL:s medialisering som en representant för medialiseringen av det hela politiska systemet. Det här på grund av att SKL som organisationen har ett annat sätt att vara verksam på vilket gör att deras anpassning till medielogik inte med säkerhet går att säga är densamma som anda politiska institutionernas anpassning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Alsbjer, Annelie, and Linn Sjöberg. "Civilengagemang i sociala medier : En studie av Refugees Welcome to Gothenburgs mediering och medialisering." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-29346.

Full text
Abstract:
Denna studie har undersökt medialiseringen av nätverket Refugees Welcome to Gothenburg. Det har skett genom att identifiera sociala handlingar på en mesonivå för att hitta medieringsprocesser bland dem. Analysen på makronivå (i relation med samhället) har i sin tur visat vilken betydelse medieringsprocesserna har haft för Refugees Welcome to Gothenburg. Urvalet har skett på sociala medier och nätverkets webbsida. Analysen är baserad på ett ramverk av Alice Mattoni och Emiliano Treré (2014) kombinerat med medialiseringsteorier, mer specifikt, Winfried Schulzs (2004) fyra processer inom medialisering tillsammans med José van Dijck och Thomas Poells (2013) medielogik på sociala medier. En kvalitativ textanalys har använts för att kunna studera materialet. Analysen har genomförts på två nivåer, en mesonivå för att hitta de sociala handlingarna och deras medieringsprocesser, och på en makronivå, för att se medialiseringen inom Refugees Welcome to Gothenburg. Resultatet visade att Refugees Welcome to Gothenburg har en stark medialisering, men att de samtidigt är långt från helt medialiserade. Vissa sociala handlingar har inte medialiseras, men har fortfarande haft en sammanslagning (amalgamation) med andra medierade handlingar. Slutligen har studien också påvisat att sociala rörelser bör studeras ytterligare ur ett medieperspektiv, för att förstå funktioner och förändringar inom dem.
This study has examined the mediatization of the social movement Refugees Welcome to Gothenburg. By identifying social practices at a meso level within Refugees Welcome to Gothenburg, mediation processes have been found. The analysis at a macro level (in relation with the society) have then led to the understanding of the mediation processes. The material selection has been made on social media and on the website of Refugees Welcome to Gothenburg. The analysis is based on a conceptual framework by Alice Mattoni and Emiliano Treré (2014), combined with mediatization theories, and more specifically, the four processes of social change within mediatization by Winfried Schulz (2004) together with the media logics in social media by José van Dijck and Thomas Poell (2013). A qualitative text analysis was used in order to study the material. The analysis was performed at two levels, firstly, at a meso level to identify the social practices and the mediation processes, and secondly, at a macro level to find the mediatization of Refugees Welcome to Gothenburg. The results showed that Refugees Welcome to Gothenburg has a strong mediatization, but at the same time, not completely. Some social practices have not been mediated. The non-mediated social practices, however, have shown an amalgamation (joining) with the mediated social practices. Finally, the essay has also shown that social movements should be studied from a media perspective even further, to be able to understand functions and changes within them.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Medialisering"

1

Kor, Gerben. Medialisering van recht. Deventer: Kluwer, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sanna lögner: Carina Rydberg, Stig Larsson och författarens medialisering. Hedemora: Gidlund, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Anders, Björnsson, and Luthersson Peter 1954-, eds. Medialiseringen av Sverige. Stockholm: Carlsson, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography