Academic literature on the topic 'Medicinsk utbildning'

Den 21 juni 2011 tryckte Högre utbildnings dåvarande redaktion på publiceringsknappen och det första numret av tidskriften såg dagens ljus. Sedan dess har tidskriften kommit ut med två eller tre nummer per år. Det här numret är det 23:e sedan Högre utbildning startades. Med anledning av 10-årsjubileet vill vi inledningsvis blicka både bakåt och framåt, och reflektera över tidskriftens tillblivelse och utveckling.

Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.

Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlärningsmiljö krävs, förutom en väl anpassad pedagogik, även en hög grad av användbarhet. Ett system där användarna ofta tvingas flytta uppmärksamheten från innehållet, för att istället rikta den mot att försöka förstå systemet, påverkar inlärningsprocessen negativt.

Syftet med detta arbete var tvådelat. Som ett första led avsågs att utvärdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stämde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat läromedel bör leva upp till. Ett användartest genomfördes, varvid vissa användbarhetsproblem påvisades. Dessa problem kan i sin tur få konsekvenser för inlärningseffekten, något som diskuteras i uppsatsen.

Som ett andra led gjordes en omdesign av EKGtolkning.com i syfte att komma runt de påträffade användbarhetsproblemen och höja det pedagogiska värdet. De nya lösningar som togs fram utgjordes dels av en lo-fi-prototyp och dels av en hi- fi-prototyp, vilka båda utvärderades med hjälp av användare. Resultatet visade på en ökad grad av användbarhet, något som gynnade såväl inlärningseffekt som motivation.

2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.

ABSTRACT

The aim of this study was to ascertain whether there was any interest among dental hygienists, raising their level of competence throught attending additional courses or gaining further qualifications. The study was carried out by sending out two-hundred questionarires to randomly chosen dental hygienists. After one remainder come the answer frequency up to 66%. The study shows that many of the dental hygienists are interested to study at college. Many wanted raising level of comtpetence by education, wich also the study shows. The diversity of subjectfields mentioned was large, largest meaning has parodontology, caries/diagnostic, psykology and pedagogic. The conclusion of the study was that majority of dental hygienists continally raising their level of competence.

The state of health in Sweden demonstrates a high average length of life at the same time as diseases, due to luxurious living, grew into more and more widespread public health problems. Finding out that information is not enough to get man to live healthy has been conducive to a pedagogic based health education. An illustration of such an education is Public health pedagogy at the University of Kristianstad. The question is, does this education correspond to the new claims that society lays to health work? Our purpose was to throw light upon how individuals, qualified as public health pedagogues, look upon their work on one hand and how different clusters of thought from their study programme are conceived as activated in their professional exercise on the other. Our method was qualitative and we employed semistructured interviews with eleven ex-healthstudents. Our results demonstrate the idea of the health pedagogue as an all-embracing co-ordinator with a vision of saving the world. Our study also disclose that concepts from the study programme, such as salutogenic, holistic, participation, health promoting and pedagogic competence, were employed in the speech of the pedagogues. A question of great interest to us is whether this state of affairs indicates more than just knowledge acquired at school. We consider it very important that the educational programme appears to be relevant to the intended labour-market and we wish our results to be used in developing the study programme as well as health promoting areas.

Asthma is the most common chronic illness in children. Re-admissions to hospital are common and asthma has a significant impact on children and their families. The purpose of this study was to describe the outcome of the nurses’ information and education handed to the family. The result of this literature study was based on 14 scientific articles which evaluated the families’ knowledge and the illness’ impact on daily life after different ways of asthma information and education. The result of this study showed that self-management education and repeated information reduced emergency department visits, hospitalizations and costs related to pediatric asthma care. Information and education helped the family to feel secure enough to handle the disease at home, which led the family towards a more stable and predictable lifestyle.

BakgrundFör Hälso- och sjukvårdens professioner är den kunskap som inhämtas under grundutbildningen inte tillräcklig för ett helt yrkesliv. Kunskapsområdet utvecklas ständigt och kompetensutveckling är nödvändigt.Fysioterapeuter har en specialistordning som omfattar 16 olika specialistområden. Utifrån de krav som ställs på en specialistfysioterapeut med ökat ansvar för utveckling av vården upptäcktes ett behov av förbättringskunskap inom specialistutbildningen då den kunskapen idag inte tillgodoses inom grundutbildningen.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att utveckla och testa en utbildning i grundläggande förbättringskunskap inom kursplanen för Fysioterapeuternas specialistutbildning.MetodUtveckla och testa en webinarbaserad utbildning i grundläggande förbättringskunskap.Utbildningen bestod av fem en timmes webinar under en period av 15 veckor och inkluderade hemuppgifter och ett mindre förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen.Denna pilotstudie analyserades med enkäter samt kvalitativ innehållsanalys av reflekterande texter.ResultatSamtliga sex fysioterapeuter som fullföljde utbildningen upplevde att denna tillförde värde till deras kliniska arbete och deras patienter samt att utbildningen gav ökad förmåga att initiera och genomföra förbättringsprojekt.SlutsatsDenna pilotstudie indikerar att en webinarbaserad utbildning i förbättringskunskap för fysioterapeuter under specialistutbildning tillför värde till deras kliniska arbete.NyckelordFysioterapeut, förbättringsarbete, utbildning,