Relevant bibliographies by topics / Medicinsk utbildning / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Medicinsk utbildning.

Dissertations / Theses on the topic 'Medicinsk utbildning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Medicinsk utbildning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Berggren, Anna. "E-lärande och Användbarhet : Utvärdering och omdesign av en medicinsk e-utbildning." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1564.

Full text
Abstract:

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlärningsmiljö krävs, förutom en väl anpassad pedagogik, även en hög grad av användbarhet. Ett system där användarna ofta tvingas flytta uppmärksamheten från innehållet, för att istället rikta den mot att försöka förstå systemet, påverkar inlärningsprocessen negativt.

Syftet med detta arbete var tvådelat. Som ett första led avsågs att utvärdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stämde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat läromedel bör leva upp till. Ett användartest genomfördes, varvid vissa användbarhetsproblem påvisades. Dessa problem kan i sin tur få konsekvenser för inlärningseffekten, något som diskuteras i uppsatsen.

Som ett andra led gjordes en omdesign av EKGtolkning.com i syfte att komma runt de påträffade användbarhetsproblemen och höja det pedagogiska värdet. De nya lösningar som togs fram utgjordes dels av en lo-fi-prototyp och dels av en hi- fi-prototyp, vilka båda utvärderades med hjälp av användare. Resultatet visade på en ökad grad av användbarhet, något som gynnade såväl inlärningseffekt som motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Holmström, Torbjörn. "IKT-implementering i medicinsk högre utbildning : Centrala ledningsaktörers åsikter om hur implementeringen av IKT påverkat organiseringen av läkarutbildningen vid Umeå universitet och läkarstudenters transition mellan utbildning och yrkesprofession." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94289.

Full text
Abstract:
2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bolander, Laksov Klara. "Learning across paradigms : towards an understanding of the development of medical teaching practice /." Stockholm, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-215-6/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johnson, Ericka. "Situating simulators : the integration of simulations in medical practice /." Lund : Arkiv, 2004. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2004/arts294s.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Persson, Elna, and Randi Madsen. "Är yrkesverksamma tandhygienister i Sverige intresserade av att komptetenshöja sig genom utbildning?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3347.

Full text
Abstract:

ABSTRACT

The aim of this study was to ascertain whether there was any interest among dental hygienists, raising their level of competence throught attending additional courses or gaining further qualifications. The study was carried out by sending out two-hundred questionarires to randomly chosen dental hygienists. After one remainder come the answer frequency up to 66%. The study shows that many of the dental hygienists are interested to study at college. Many wanted raising level of comtpetence by education, wich also the study shows. The diversity of subjectfields mentioned was large, largest meaning has parodontology, caries/diagnostic, psykology and pedagogic. The conclusion of the study was that majority of dental hygienists continally raising their level of competence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Friggestad, Anna, and Åsa Landgren. "Kan vi rädda världen? Några folkhälsopedagogers syn på mötet mellan utbildning och arbetsliv." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4354.

Full text
Abstract:

The state of health in Sweden demonstrates a high average length of life at the same time as diseases, due to luxurious living, grew into more and more widespread public health problems. Finding out that information is not enough to get man to live healthy has been conducive to a pedagogic based health education. An illustration of such an education is Public health pedagogy at the University of Kristianstad. The question is, does this education correspond to the new claims that society lays to health work? Our purpose was to throw light upon how individuals, qualified as public health pedagogues, look upon their work on one hand and how different clusters of thought from their study programme are conceived as activated in their professional exercise on the other. Our method was qualitative and we employed semistructured interviews with eleven ex-healthstudents. Our results demonstrate the idea of the health pedagogue as an all-embracing co-ordinator with a vision of saving the world. Our study also disclose that concepts from the study programme, such as salutogenic, holistic, participation, health promoting and pedagogic competence, were employed in the speech of the pedagogues. A question of great interest to us is whether this state of affairs indicates more than just knowledge acquired at school. We consider it very important that the educational programme appears to be relevant to the intended labour-market and we wish our results to be used in developing the study programme as well as health promoting areas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Borg, Malin, and Emma Jönsson. "Barn med astma - resultatet av sjuksköterskans information och utbildning till barnet och dess familj." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3452.

Full text
Abstract:

Asthma is the most common chronic illness in children. Re-admissions to hospital are common and asthma has a significant impact on children and their families. The purpose of this study was to describe the outcome of the nurses’ information and education handed to the family. The result of this literature study was based on 14 scientific articles which evaluated the families’ knowledge and the illness’ impact on daily life after different ways of asthma information and education. The result of this study showed that self-management education and repeated information reduced emergency department visits, hospitalizations and costs related to pediatric asthma care. Information and education helped the family to feel secure enough to handle the disease at home, which led the family towards a more stable and predictable lifestyle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Al, Abed Haidar. "Interprofessionell utbildning inom VFU med fokus på krisinformation runt läkemedel : En enkätundersökning i pandemitider." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171628.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zary, Nabil. "Virtual patients for education, assessment and research : a web-based approach /." Stockholm, 2007. http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-272-9/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Granberg, Marie. "Fysioterapeuters uppfattningar om nytta av utbildning i förbättringskunskap under sin specialistutbildning. : Ett förbättringsarbete om webinarbaserad utbildning i förbättringskunskap." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-47915.

Full text
Abstract:
BakgrundFör Hälso- och sjukvårdens professioner är den kunskap som inhämtas under grundutbildningen inte tillräcklig för ett helt yrkesliv. Kunskapsområdet utvecklas ständigt och kompetensutveckling är nödvändigt.Fysioterapeuter har en specialistordning som omfattar 16 olika specialistområden. Utifrån de krav som ställs på en specialistfysioterapeut med ökat ansvar för utveckling av vården upptäcktes ett behov av förbättringskunskap inom specialistutbildningen då den kunskapen idag inte tillgodoses inom grundutbildningen.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att utveckla och testa en utbildning i grundläggande förbättringskunskap inom kursplanen för Fysioterapeuternas specialistutbildning.MetodUtveckla och testa en webinarbaserad utbildning i grundläggande förbättringskunskap.Utbildningen bestod av fem en timmes webinar under en period av 15 veckor och inkluderade hemuppgifter och ett mindre förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen.Denna pilotstudie analyserades med enkäter samt kvalitativ innehållsanalys av reflekterande texter.ResultatSamtliga sex fysioterapeuter som fullföljde utbildningen upplevde att denna tillförde värde till deras kliniska arbete och deras patienter samt att utbildningen gav ökad förmåga att initiera och genomföra förbättringsprojekt.SlutsatsDenna pilotstudie indikerar att en webinarbaserad utbildning i förbättringskunskap för fysioterapeuter under specialistutbildning tillför värde till deras kliniska arbete.NyckelordFysioterapeut, förbättringsarbete, utbildning,
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Bako, Sherin, and Helene Sjöström. "Stöd av handledare under verksamhetsförlagd utbildning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24990.

Full text
Abstract:
Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och praktiska studier, uppdelat på sex terminer. I den svenska utbildningstraditionen var upplägget att en person, lärare eller handledare, hade kunskapen om ett ämne där studenten skulle ställa frågor för att få ta del av denna kunskap. Denna tradition återfanns även i yrkesutbildningar så som sjuksköterskeutbildningen, även om den då lade mycket ansvar hos både studenten och handledaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattade det stöd de fick av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna i termin 4. Dessutom efterfrågades de egenskaper studenterna ansåg att en god handledare bör ha. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, med ett tvärsnittsperspektiv. Enkäten delades ut till alla närvarande studenter (73) i termin 4, på en högskola i södra Sverige. Materialet analyserades manuellt med hjälp av Excel. Resultat: Resultatet blev olika utifrån de olika frågorna och VFU placeringarna, men alla frågor kretsade kring stödet från handledarna. De flesta studenterna svarade med graderingar 3 eller högre på de flesta frågorna, oavsett vilken VFU placering de hade varit på. Den egenskap som flest studenter ansåg att en god handledare bör ha var lyhördhet. Slutsatsen blev att studenterna generellt sett var nöjda med det stöd de fick av handledarna på VFU placeringarna.
Nurse education at Swedish universities includes both theoretical studies and clinical training, divided into six semesters. The traditional set-up of Swedish education is that one person, a teacher or a supervisor, has the knowledge about a subject, and that the students should ask questions to gain part of this knowledge. This tradition also exists in vocational educations, like the nurse education, even though this means a lot of responsibility both for the student and the supervisor. Purpose: The aim of this study was to identify how nursing students of the fourth semester perceived the support they received from their supervisors (clinical nurses) during the clinical training placements during this semester. In addition there were asked for which characteristics students believed a good supervisor should have. Method: The study had a quantitative approach, with a cross-sectional perspective. The questionnaire was handed out to all attending students (73) of the fourth semester at a university in southern Sweden. The material was manually analyzed with the support of Excel. Results: The result showed variations depending on the questions and the clinical training placements, but all the questions revolved around the support from the supervisors. Most students graded 3 or higher in most of the questions, no matter which clinical training placement they had been to. The characteristic most in demand was sensitivity for the students’ needs. The conclusion was that students generally are satisfied with the support they receive from the supervisors during clinical training placements.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Södergran, Philip, and David Söderlund. "Interaktiv digital utbildning för gasansvariga inom Region Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Tillämpad materialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448081.

Full text
Abstract:
Background: In healthcare, it is common that personnel handle medical gases. Medical gases can be hazardous if they are handled the wrong way. The healthcare personnel needs knowledge within gas handling to eliminate the risks of mix-ups, inaccurate transportation, inaccurate change of regulators and further on. Therefore, it is essential to educate healthcare personnel in how to handle medical gases in a safe manner. Region Uppsala has been responsible for educations on-site. To make the education more accessible it is desirable to make an interactive online course, with personnel responsible for medical gases as the target group. Aim: To design a digital interactive education, with personnel responsible for medical gases as the target group. Method: Revise material from earlier education plans within gas handling, designing an interactive online course using Articulate 360 storyline and evaluate the pedagogical layout and the information in the first version of the online course. Result: It was found that an interactive online course, with personnel responsible for medical gases within Region Uppsala as the target group should contain general information about gas, medical gases with associated bottles, information about gas cylinder, regulators and their handling and security and management processes. Focus during the making of the online course was to include interactive parts and to follow the principles “Meaningful”, “Engaging” and “Accessible”. The result from the evaluation made on the first version of the education generated about ten points of improvement. Two examples of changes applied to the final version of the education was a change of color from black to white on the icons at the bottom of the layout and addition of a section about emergency shut-off valves. Conclusion: An interactive online course was produced with the purpose to educate personnel responsible for medical gases within Region Uppsala. The created online course is more accessible than the previous education available on-site and with some complementary practical elements, the online course can permanently replace the previous on-site education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Carlén, Urban. "A professional community goes online : a study of an online learning community in general medicine /." Göteborg : Department of Applied Information Technology, University of Gothenburg, 2010. http://hdl.handle.net/2077/22326.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Andersson, Maja, and Adam Lindberg. "Verksamhetsförlagd utbildnings påverkan på rösten : hos förskollärarstudenter." Thesis, Umeå universitet, Logopedi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148287.

Full text
Abstract:
Bakgrund Förskollärare är högt representerade bland patienter med röststörning på logoped-mottagningar vilket kan kopplas till långvarigt röstanvändande och belastande omgivningsfaktorer. Redan under utbildningen börjar röstbesvär uppkomma hos många studenter och detta verkar öka i samband med deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).   Syfte Syftet med studien var att undersöka om förskollärarstudenters röster påverkas av VFU. Studien undersökte även förekomst av individuella och arbetsmiljömässiga riskfaktorer för röstbesvär.      Metod Studien omfattade 11 förskollärarstudenter som läste termin 5 på Lärarhögskolan och genomförde VFU under vårterminen 2018. En inspelning samt självskattning av deras röster gjordes före och efter VFU. Inspelningarna bedömdes perceptuellt och jämfördes tillsammans med självskattningarna. Individuella och arbetsmiljömässiga faktorer samlades in genom frågeformulär.   Resultat Denna studie visade att det fanns en signifikant skillnad i hur deltagarna skattade sina kroppsliga röstbesvär före och efter VFU. För de perceptuella bedömningarna fanns inga signifikanta skillnader men det bedömdes att skrovlighet i rösten uppkom hos 18% av deltagarna efter VFU. Samtliga deltagare rapporterade hög ljudvolym och 73% rapporterade torr luftkvalité.   Slutsats Studiens resultat visade att uppkomst av skrovel kan förekomma efter genomförd VFU och att brist på kunskap om rösten kan vara orsaken till detta. Förskollärarutbildningar bör ha obligatorisk röstundervisning för att förebygga röstbesvär hos framtida förskollärare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

af, Forselles Claes-Henrik, and Hannah Dahlgren. "Patienters upplevelser av information och utbildning om sårbehandling - en litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24597.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Då resurserna för vad hälso- och sjukvården idag kan klara av är mindre än vad den ökade befolkningens behov av vård är, väcks frågan om vilken vård patienterna själv kan utföra. I den personcentrerade vården erbjuds patienten bland annat information och utbildning som denne behöver för att fatta välgrundade beslut och ta ansvar för sin egen vård. Syfte: Att kartlägga om det fanns vetenskapligt stöd för hur patienter med sår upplever, erfar, samt uppfattar den information och undervisning gällande sårbehandling som ges av hälso-och sjukvårdspersonal eller via av dem angiven elektronisk plattform, och vilken betydelse det får för patientens förmåga till egenvård. Syftet var även att undersöka hur informationen/utbildningen påverkade känslan av självständighet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i fyra databaser, Pubmed, Cinahl, Eric och ERC. Efter genomgången relevans- och kvalitetsgranskning valdes totalt åtta studier med kvalitativ ansats att inkluderas i den slutliga syntesen. Resultat: Slutsatser kunde dras om att det finns vetenskapligt stöd för hur informationen/utbildningen som ges av hälso-och sjukvårdspersonal påverkar patienters förmåga till egenvård. I samtliga studier framkommer upplevelser om sänkt egenvårdskapacitet i förhållande till otillräcklig eller bristfällig information/utbildning. Den bristande informationen gav upphov till känslor som oro/nervositet/rädsla och hade även en påverkan på känslan av självständighet i det dagliga livet. Det saknades emellertid vetenskapligt stöd för hur patienter hanterar de känslor som är kopplade till informationen/utbildningen och inför att utföra egenvård.
Background: Since the resources of todays’ health care service are not enough to answer to the health care requests of the growing/evolving population, the question about what care the patients can perform themselves is raised. In person-centred care the patients are, among other things, offered information and education needed to be able to make well-grounded decisions and to be responsible for their own care.Aim: To identify whether there was scientific support for how patients experiences, comprehends and perceives, information or education provided by health care professionals about wound care, and the effects of the information/education on the patients ability to self-care and their sense of independence in the daily life.Method: A systematic review was conducted of four databases, PubMed, Cinahl, Eric and ERC. After relevance and quality audit, totally eight studies where chosen to be included in the final synthesis. Results: Conclusions could be drawn that there was a scientific support for that the information or education provided by health care personnel had impact on the patients’ ability to perform self-care. In all studies their where findings of that lowered ability to perform self-care was concordant to lacking and insufficient information. The deficiency in information also caused emotions like worry/anxious/fear and had impact on the feeling of independence in daily life. However, there were no findings of scientific support of how the patients coped with their feelings related to the information/education and to self-care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Johansson, Liselott, and Anna Ståhl. "Att växa i sjuksköterskeprofessionen Sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och handledning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19842.

Full text
Abstract:
Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter. Ett etiskt förhållningssätt i genomförandet av handledningen krävs samt att handledningen sker i form av reflekterande samtal i uppföljningsfasen. Förutsättningen för att vården ska vara etisk är beroende av att sjuksköterskan har god etiska kunskaper. Att reflektera över sitt agerande är en förutsättning för att skapa ett vårdande som är etiskt korrekt. Reflektion beskrivs som en viktig del av lärandet. Syftet med uppsatsen är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av klinisk utbildning och därigenom få förståelse hur en god handledningssituation mellan student och sjuksköterska skapas. Uppsatsen är en litteraturöversikt. Granskningen av artiklarnas resultat har analyserats kvalitativt utifrån Evans (2003) analysmodell. Två huvudteman och fyra underteman har kunnat ses. De två huvudtemana är: Sjuksköterskestudentens upplevelse av inre förändring och Sjuksköterskestudentens upplevelse av yttre påverkan. I resultatet beskrivs sjuksköterskestudenters upplevelse av skiftande områden inom den kliniska utbildningen. Diskussionen belyser hur handledande sjuksköterska påverkar sjuksköterskestudenten genom sitt bemötande och syn på yrket som sjuksköterska, det diskuteras också hur klinisk utbildning påverkar studenten och då ej enbart genom handledning.
Program: Fristående kurs
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Strömberg, Joakim, and Martin Larsson. "Leder utbildning i förflyttningsteknik till en upplevd beteendeförändring hos vårdpersonal? : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38996.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Borslöv, Carolina, and Emelie Persson. "HUR LÄRANDET PÅVERKAS UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING : En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskestudenters upplevelser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65440.

Full text
Abstract:
Bakgrund: För att den framtida sjuksköterskan ska uppnå professionell kompetens är denverksamhetsförlagda utbildningen, VFU, en viktig del i utbildningen. Ett flertal faktorer påverkar studenters upplevelser under VFU:n vilka i förlängningen leder till olika nivåer av lärande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av lärande under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt angreppssätt. Sex sjuksköterskestudenter intervjuades om upplevelser av lärande under verksamhetsförlagd utbildning med hjälp av en ostrukturerad och öppen intervjuguide. Dataanalysen genomfördes enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Sjuksköterskestudenter upplever att lärande under VFU:n påverkas av ett flertal faktorer. Handledning och lärandemiljö har stor betydelse för studentens upplevelse och leder till att lärandet påverkas. Slutsatser: Lärandet under VFU:n ligger som grund för den utveckling av kunskap och redskap som krävs inför den framtida professionen, därför är utbildning under VFU:n av storvikt för att kunna upprätthålla patientsäkerhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Bengtsson, Olivia, and Ulrica Perntz. "Den effekt utbildning har på användandet av omvårdnadsdiagnoser hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, en litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24789.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att systematiskt granska vetenskaplig evidens för effekten av utbildning på användandet av omvårdnadsdiagnoser hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.Bakgrund: Omvårdnadsdiagnoser är en del i omvårdnadsprocessen vilken är till för att hjälpa sjuksköterskor att på ett systematiskt sätt dokumentera i patientjournaler med målsättningen att upprätthålla en god omvårdnad. Bristfälligt användande påvisas i tidigare forskning vilka även indikerar okunskap och tidsbrist som möjliga orsaker.Metod: 10 artiklar inkluderades efter systematiska databassökningar i CINAHL, Cochrane Library, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har därefter kvalitetsgranskats och en manifest innehållsanalys har genomförts.Resultat: Utbildning i olika utformningar genererar en positiv effekt på användandet av omvårdnadsdiagnoser. De tema som uppstod är: Kvaliteten på omvårdnadsdiagnoser; Kvantiteten på omvårdnadsdiagnoser; Påverkan på omvårdnadsprocessen och Personliga faktorer.Konklusion: Utbildning leder till bättre kvalitet och större användning av omvårdnadsdiagnoser. Även övriga steg i omvårdnadsprocessen påverkas positivt och attityden inför omvårdnadsdiagnoser förbättras.
Aim: The aim of this literature review is to systematically analyze scientific evidence of the effect of education on the use of nursing diagnosis with nurses and nursing students.Background: Nursing diagnosis is a part of the nursing process, which is a tool for guidance of nursing documentation in a systematic way, with the goal of obtaining good nursing. Lack of usage is showed in previous research which also indicate lack of knowledge and lack of time as possible causes.Method: 10 articles were included after systematic database searches in CINAHL, Cochrane Library, PubMed and PsycINFO. The articles have been reviewed for quality and a manifest content analysis has been completed.Result: Education in different formation generates a positive effect on the use of nursing diagnosis. The themes that arose were: The quality of nursing diagnosis; The quantity of nursing diagnosis; The effect on the nursing process; and Personal factors.Conclusion: Education leads to better quality and a greater use of nursing diagnosis. Remaining steps of the nursing process will be positively influenced as well as the attitude towards nursing diagnosis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Subasic, Sabina, and Li Karlsson. "Hur utbildning till omvårdnadspersonal påverkar arbetet med inkontinenshjälpmedel på särskilt boende : En interventionsstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15530.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Urininkontinens betraktas som en folksjukdom i dagens Sverige. Högst procent drabbade är äldre som bor på särskilt boende. Alla med inkontinens har rätt till en utredning, behandling och om behov finns en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Studier visar emellertid att äldre idag oftast erbjuds enklare utredningar och behandlingar samt inkontinenshjälpmedel som inte är anpassade efter det individuella behovet. Felaktiga inkontinenshjälpmedel kan leda till lidande för personen. Till stor del uppfattas den felaktiga användningen bero på okunskap om urininkontinens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka effekten av utbildning om hjälpmedel vid urininkontinens. Metod: En intervention bestående av två stycken föreläsningar om inkontinens och inkontinenshjälpmedel till all omvårdnadspersonal på en avdelning på ett särskilt boende. En avdelning på ett annat särskilt boende utgör kontrollavdelning och erhåller ingen utbildning. Bägge grupperna ska sedan göra en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel till de vårdtagare som bor på avdelningen och har inkontinens. Mätning före och efter den individuella utprovningen jämförs. Resultat: Resultatet visar att utbildning till omvårdnadspersonalen kan ge effekter som att inkontinensskydd med lägre absorptionsförmåga används, jämfört med kontrollavdelningen. Störst skillnad kunde utläsas hos interventionsavdelningen under nattetid.   Slutsats: Trots svagheter som ett litet urval kan studien i egenskap av pilotstudie, framvisa ett resultat som går att tolka positivt. Resultatet går att tolka som att utbildning till omvårdnadspersonal innan en individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel bidrar till att en mer anpassad utprovning görs.
Background: Urinary incontinence is considered a public disease in today's Sweden. The highest percentage of affected people are elderly living in nursing homes. Everyone with incontinence is entitled to an investigation, treatment and, if needed, an individual testing of incontinence aids. Studies show, however, that older people are usually offered simpler investigations and treatments, as well as incontinence aids that are not adapted to individual needs. Incorrect incontinence aids can lead to suffering for the person. To a large extent, perceived misuse is due to lack of knowledge of urinary incontinence. Aims: The aim of the study was to investigate the effect of education in urinary incontinence on the work with urinary incontinence aids. Method: An intervention consisting of two lectures on incontinence and incontinence aids for all nursing staff in a single department in a nursing home. A department of another nursing home constitutes control group and receives no education. Both groups will then make an individual trial of incontinence aids to the people who live in the department and have incontinence. Measurement before and after the individual test is compared Result: The results show that education for nursing staff can produce effects such as low-absorption incontinence aids compared with the control group. The biggest difference was read by the intervention group during the night time Conclusions: Despite weaknesses as a small selection, the study as a pilot study can show a result that can be interpreted positively. The result can be interpreted as the fact that education for nursing staff before an individual testing of incontinence aids contributes to a more customized testing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Hultqvist, Anna-Carin, and Stina Oknelid. "Förekomsten av självskattad knäsmärta under utbildning till amfibiesoldat. En prospektiv observationsstudie inom den svenska försvarsmakten." Thesis, Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30780.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Det är sedan tidigare känt att muskuloskeletala besvär inom militären är vanligt förekommande. Forskning har visat att närmare 80 % av amfibiesoldaterna inom den svenska försvarsmakten upplever någon form av muskuloskeletal smärta inom en sexmånadersperiod. Inom den svenska försvarsmaktens grundkurs amfibie (GK Amf), där grundutbildade soldater får sin amfibiespecifika träning, saknades dock kartläggning gällande förekomsten av knäsmärta. Kunskapen om detta är viktig för prevention, framtida studier och även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syfte: Syftet var att kartlägga förekomsten av självskattad knäsmärta inom den svenska försvarsmaktens fyra månader långa grundkurs amfibie. Metod: Studien byggde på en kvantitativ prospektiv observationsstudie av kohortdesign. 53 rekryter på Amfibieregementet i Berga inkluderades i studien under den 16 veckors långa GK Amf. Självskattningsformulär användes dels vid baslinjen samt vid veckovis uppföljning för att undersöka förekomst av knäsmärta. Resultat: Den totala prevalensen av upplevd knäsmärta under GK Amf var 81 % och medianen var 28%. Av samtliga 53 rekryter som riskerade smärta upplevde 42 av dem minst en episod av smärta, vilket innebar att den totala incidensen av knäsmärta under GK Amf var 79 %. Konklusion: Studien visade att förekomsten av upplevd knäsmärta var mycket hög under GK Amf. Eftersom det framkommer i studien att förekomsten av självskattad knäsmärta är hög är det relevant att i framtiden studera prevention och riskfaktorer för knäsmärta inom populationen.
Background: It is previously known that musculoskeletal disorders are common within the military population. Research has shown that almost 80 % of the marines within the Swedish Armed Forces experience some kind of musculoskeletal pain during a period of 6 months. However, mapping of the occurrence of knee pain during the Swedish Armed Forces marine training course “grundkurs amfibie” (GK Amf), where soldiers with basic training receive their marine specific training, was previously missing. This knowledge is important regarding prevention, future research and from a socio-economic perspective. Aim: The aim of this study was to map the occurrence of self-reported knee pain during the Swedish Armed Forces four-month long GK Amf. Method: This study was based on a quantitative prospective observational study of cohort design. 53 recruits participating in the 16-week GK Amf at the Amphibious regiment located in Berga were included in the study. Selfassessment questionnaires were used both at baseline and at weekly follow-ups to investigate the occurrence of knee pain. Results: The total prevalence of perceived knee pain during the GK Amf was 81 % and the median was 28 %. 42 of the total 53 recruits at risk of pain experienced at least one episode of pain, which made the total incidence of knee pain during the GK Amf 79 %. Conclusion: This study demonstrated that the occurrence of self-reported knee pain was very high during the GK Amf. Based on these findings, it is relevant to study prevention and risk factors for knee pain within this population in the future.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Jönsson, Helen. "Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24777.

Full text
Abstract:
UTBILDNING I BARN-HLR TILL FÖRÄLDRAR MED SVÅRT SJUKA BARN -Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheterHELENE JÖNSSONJönsson, H. Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng avancerad nivå. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Föräldrar till svårt sjuka barn som erbjuds förebyggande föräldrautbildning i barn-HLR före hemgång från sjukhus upplever ökad trygghet samt medför en ökad säkerhet för de sjuka barnen i hemmet. Det saknas kunskap huruvida sjuksköterskor på barnkliniker i Sverige har erfarenhet av att erbjuda denna föräldragrupp utbildning i barn-HLR och hur den i så fall bedrivs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att utbilda föräldrar med svårt sjuka barn i barn- HLR, i samband med sjukhusvistelse.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes, med totalt elva sjuksköterskor från de större barnklinikerna i Sverige. Med induktiv innehållsanalys analyserades materialet enligt Burnard.Resultat: Temat som framkom var: Sjuksköterskor har en nyckelroll i föräldrautbildning, samt följande kategorier: Sjuksköterskans undervisande funktioner, Föräldrar och närståendes utbildningsbehov, Utbildningsstrategier, Resultat och konsekvenser av utbildningen. Sjuksköterskornas erfarenhet var att föräldrar till svårt sjuka barn inte alltid får tillräcklig undervisning inför hemgång, de påvisade stress över att inte kunna hantera akuta situationer. Föräldrarna upplevdes tryggare när de fick information och kunskap. Det utbildningsprogram i barn-HLR som finns upplevdes som otillräckligt då det inte täcker behovet som föräldrautbildning till svårt sjuka barn. Slutsats: En standardiserad preventiv föräldrautbildning för barn-HLR till svårt sjuka barn saknas - med de individuella behov som de barnen kan ha. Ansvarsfördelningen är otydlig om vem som tar beslutet om föräldrautbildning ska erbjudas, samt sjuksköterskorna har en nyckelroll i föräldrautbildningen men har ett svagt mandat att bedriva undervisning då stöd från riktlinjer saknas.Nyckelord: Barn-HLR, föräldrautbildning, sjuksköterskors erfarenheter, svårt-sjuka barn.
EDUCATION IN CPR TO CHILDREN FOR PARENTS WITH HIGH-RISK CHILDREN -INTERVIEW STUDY OF NURSES´ EXPERIENCEHELENE JÖNSSONJonsson, H. Education in CPR to children for parents with high-risk children – Interview study of nurses´ experience. Degree project in nursing 15 credits - advanced level. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Parents with high-risk children who are offered preventive parental education in Cardiopulmonary resuscitation (CPR) for children before departure from hospitals experience increased security and result in increased safety for the sick children in the home. There was no knowledge whether nurses at children's clinics in Sweden had experience in offering this parent group training in CPR for children or, if so, how it was conducted. Aim: The aim of the study was to investigate nurses´ experiences of educating parents with high-risk children in CPR for children, during hospitalization.Methods: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was performed, with a total of eleven nurses from the major children’s clinics in Sweden. The interview material was analyzed through inductive content analysis according to Burnard.Results: The theme that emerged was: Nurses have a key role in parental education, and following categories were: Nurse's educational functions, Parents and relatives´ educational needs, Educational strategies, Results and consequences of education. Parents to high-risk children are not always adequately taught pre-departure, they demonstrate of stress over not being able to cope with emergency situations. Parents was felt safer when they received information and knowledge. The educational program of CPR for children that exist were perceived as insufficient as it does not cover the need for parental education to high-risk children. Conclusion: A standardized preventive parental training in CPR for children is lacking, with the individual needs that high-risk children may have. Responsibilities are unclear on who takes the decision on parental education and who will be offered, the nurses have a key role in parental education but have a weak mandate to carry out teaching when support from recommendation was lacking.Keywords: Cardiopulmonary-resuscitation, high-risk child, nurse-experience, parents-education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Dahlqvist, Helen, and Anna Jonsson. "Sjuksköterskors upplevelse av det motiverande samtalet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14436.

Full text
Abstract:
Sjuksköterskors kunskap inom hälsorådgivning kan alltid förbättras. En metod att bedriva hälsorådgivning kan vara det motiverande samtalet (MI). Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det motiverande samtalet vid patientrådgivning. 13 artiklar kvalitetsgranskades och användes i resultatet, där fyra kategorier bildades. I resultatet framkom att hälsa är en viktig del i sjuksköterskors kommunikation med patienter och omfattar en stor del av omvårdnaden. Det framkom dock att kunskap och utbildning till viss del saknades, för att på ett bra sätt kunna hålla en patientrådgivning. MI visade sig vara en bra metod för att bedriva hälsorådgivning och kunde öka sjuksköterskors pedagogiska insikt. Individanpassad information och öppna frågor underlättade för patientens reflektion angående sitt beteende. Att som sjuksköterska stå emot känslan att ta på sig hela ansvaret för patientens beteendeförändring, framstod som svårt men kunde genom MI-utbildning förbättras. Tidsbrist var något som försvårade för sjuksköterskor när de skulle använda MI. Den upplevda tidsbristen påverkade även följsamheten och kontinuiteten, vilka var betydelsefulla vid beteendeförändringen. Många sjuksköterskor upplevde att MI var något all vårdpersonal kunde ha användning för. Fördjupad utbildning, i sjuksköterskeprogrammen och verksamheter, är önskvärt för att kunna förbättra kommunikationsförmågan hos sjuksköterskor.
Nurses’ knowledge of health education can always be improved. A method to conduct health education can be the use of motivational interviewing (MI). The purpose of this study was to describe nurses’ experiences’ of the motivational interviewing during patient counseling. 13 articles were reviewed, quality controlled and used in the result, which formed four categories. The result showed that health is an important part in nurses' communication with patients and covers a large part of the nursing care. It appeared, however, that knowledge and education to some extent were lacking, to in a good way keep a patient counseling. MI is proved to be a good method to carry out health advice and was able to increase nurses' educational insight. Individualized information and open-ended questions facilitated the patient's reflection on their behavior. It appeared to be difficult for the nurse to resist the feeling to assume full responsibility for patient behavior change but could by MI-training be improved. Lack of time was something that made it difficult for nurses when they would use MI. The perceived lack of time also affected the adherence and continuity, which was significant in behavioral change. Many nurses felt that the MI was something all health professionals might have use for. In-depth training, school and business, is desirable in order to improve the communication skills of nurses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Söderström, Viktor. "Självupplevd stress bland högskolestudenter : En enkätundersökning om studenters självupplevda stress samt eventuella samband till kön, ålder och utbildning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39462.

Full text
Abstract:
Den psykiska ohälsan har vuxit till att bli ett stort folkhälsoproblem i västvärlden och är som tydligast bland ungdomar och högskolestudenter. Tidspress, ökad arbetsbelastning, ingen möjlighet till inflytande anses vara faktorer som leder till en hög stressexponering. För högskolestudenter kan stress ses både som positivt och negativt när det gäller deras studier. Men då denna studierelaterade stress kan leda till ohälsa är det av vikt att implementera hälsofrämjande insatser, både för individens skull men även för samhället i sig. Studien har som syfte att undersöka frekvensen utav självupplevd stress bland högskolestudenter på Blekinge Tekniska Högskola. Den undersöker dessutom om eventuella samband till stress finns angående ålder, kön och det program som studenten läser. Studien är av kvantitativ metodologisk ansats med enkäter som datainsamlingsmetod vilka delades ut till studenter från vissa program. Data analyserades därefter med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt med hjälp utav ett chi-två test och med deskriptiv statistik. De respondenter som deltog hade en varierande nivå utav självupplevd stress och det fanns ett samband gällande respondentens kön och graden av självupplevd stress där kvinnor var de som upplevde en högre grad av stress. Detta gällde även för det program som respondenten läste där Sjuksköterskeprogrammet var det program med högst andel respondenter med hög stress. En statistisk signifikans mellan respondentens ålder och den självupplevda stressen fanns däremot inte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Lindqvist, Elias. "Målbild för receptarien - uppfattningar bland apoteksaktörer, myndigheter, organisationer och utbildningar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26451.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Denna rapporten undersökte målbilden av en receptarie, en treårig farmaciutbildning i Sverige. Idag, är inte mycket arbete gjort för att utveckla och definiera målbilden av en receptarie. Olika verksamheter kan ha olika uppfattningar om vad en receptarie är menad att göra i sitt arbete. Mål: Att studera hur den nya nationella målbilden för receptarier uppfattas i grundutbildningarna, i ansvar och arbetsuppgifter på apotek samt vilka förändringar som behöver genomföras enligt de som har möjlighet att påverka. Metod: En enkätstudie skickades ut till receptarieutbildningar, apoteksaktörer och relevanta myndigheter och organisationer, som frågade om deras uppfattning av en receptaries målbild jämfört med Apotekarsocietetens målbild. Resultat: Över lag instämde enkätdeltagarna med Apotekarsocietetens målbild, och många deltagare uttryckte en vilja att vidare bidra för att uppnå målen. Åsikterna om de andra verksamheternas bidrag till målsättningarna var negativa. Apoteksaktörerna var den gruppen som ansågs bidra sämst till att uppfylla målsättningarna. Diskussion: Synen på apoteksaktörernas bidrag var mycket olika beroende på vem som frågades, där apoteken själva ansåg att de bidrog mycket väl, medan andra verksamheter tyckte de bidrog mycket lite. Många framförde även önskemålet att öka fokus på rådgivning och patientkommunikation. Slutsats: Apotekarsocietetens målbild stämde bra överens med deltagarnas uppfattningar. Deltagarna hade överlag en positiv inställning och uttryckte en vilja att arbeta vidare med många förslag på förbättringar. Huvudresultatet av rapporten var skillnaden i syn på apoteksaktörernas bidrag.
Background: This report explored the vision of a “receptarie”, a three-year long pharmacist bachelor’s degree in Sweden. Today, not much work is done to develop and define the profession of a “receptarie”. Different actors might have different understandings on what a “receptarie” should do in their work. Aim: To study how the new target set by Apotekarsocieteten is perceived by the relevant educations and in responsibilities and work tasks in pharmacies, aswell as what changes is needed to be performed according to the ones in a position to influence. Method: The study involved four “receptarie”-educations, located in Göteborg, Malmö. Umeå and Uppsala. A survey was performed, questioning the different educations, apothecary's and relevant organisations about their view of what a “receptarie”s goal is compared to a target published by Apotekarsocieteten. Result: In broad, the participants in the survey agreed with the publishing from Apotekarsocieteten and many participants expressed a will to further contribute to reaching the set goals. The opinions of other actors’ contributions were negative. The apothecaries were seen as the least contributing actors. Discussion: The biggest deviance, was the perception of the contribution of apothecaries, where they themselves belived they contributed well, but other occupations did not. Many participants expressed the desire to increase the focus of counseling and patient communication. Conclusion: Apotekarsocietetens target harmonized well with the participants. The participants had a positive view and had many suggestions for improvements. The main result was the perceived difference in contribution from the apothecaries.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Jönsson, Jessica, and Sara Nordsjö. "Varför jag? Varför nu? En litteraturstudie kring utbildning i kommunikation vid palliativ vård för blivande och legitimerade sjuksköterskor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24832.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Palliativ vård innebär den lindrande och stödjande vård som ges till patienter när kurativ vård inte längre är effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en av den palliativa vårdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvårdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svåra besked, emotionella och existentiella frågor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik. Artikelsökning utfördes i två databaser. Artiklar som resultatet baseras på har granskats, bedömts och summerats i en matris. Resultat: Utbildningsmetoder för blivande och legitimerade sjuksköterskor i kommunikation med patienter som vårdas palliativt presenteras som fem huvudteman; narrativ undervisning, aktiverande undervisning, patientnära undervisning, elektronisk undervisning och återkopplande undervisning. Med huvudtemana följer 12 underliggande underteman. Konklusion: Denna litteraturstudie konstaterar behov av ytterligare kunskap i kommunikation med patienter som vårdas palliativt, både bland blivande och legitimerade sjuksköterskor. Denna kunskapslucka kan fyllas genom olika utbildningsmetoder.
Background: Palliative care concerns the soothing and supporting care given to patients when curative care is no longer effective. Communication between nurse and patient is one of the four cornerstones in palliative care, and form a significant part of the nursing care given to these patients. This kind of communication can involve breaking bad news, emotional and existential questions as well as tragic truths. Purpose: Investigating how nursing students and registered nurses may be educated for communication with patients receiving palliative care. Method: A partial systematic literature review. Literature was searched in two databases. The articles forming the base for the result were reviewed, evaluated and summarized into a matrix. Result: Teaching methods for nursing students and registered nurses in communication with patients receiving palliative care are presented as five main themes; narrative teaching, activating teaching, patient-centered teaching, electronic teaching and teaching by feedback. With these main themes come 12 underlying sub-themes.Conclusion: This literature review establishes needs for further knowledge in communication with patients receiving palliative care, amongst both nursing students and registered nurses. These gaps of knowledge may be filled by various teaching methods.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Ryner, Sarah, and Astrid Olsson. "Föräldramedverkan vid utförande av vårdåtgärder i hemmet efter instruktion/utbildning från sjuksköterska : Föräldrars och sjuksköterskors upplevelser." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-112660.

Full text
Abstract:

Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home.

Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents.

Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala.

Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions.

Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction.


Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården. Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet.

Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång.

Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar. Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall.

Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Elmgren, Lina. "En subjektiv utvärdering av utbildning och infört protokoll för användandet av akut-NIV och handläggningen av akut andningssvikt med misstanke om hypoventilation." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för medicinska vetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74021.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Flera olika sjukdomstillstånd kan ge upphov till hypoventilation och idag är den vedertagna behandlingen för hypoventilation icke-invasiv ventilation. För två år sedan infördes ett protokoll för NIV-behandling, samtidigt initierades utbildningsinsatser för de kliniker som möter NIV mest frekvent på USÖ. Detta utfördes av en fokuserad arbetsgrupp som bildades med läkarrepresentanter från akutmottagningen och lungavdelningen. Denna NIV-arbetsgrupphar gjort en utvärdering av arbetet genom att kolla på patientutfall och andra hårda kliniskaparametrar. Däremot har det inte gjorts någon subjektiv utvärdering bland berörd personal hurde upplever NIV-behandling efter insatserna. Syfte: Att undersöka hur den subjektiva upplevelsen av NIV-behandling har förändrats blandpersonal från före införandet av protokoll och utbildningsinsatser till dagsläget. Metod: En enkät utformades där respondenterna för respektive påstående skulle svara en siffra för hurde upplevde det för två år sedan, och en siffra för dagsläget. Svaret skulle vara i form av ensiffra mellan 1–10, där högre siffra indikerar högre samstämmighet med påståendet.Enkätspridning skedde på lungvårdsavdelning 12 och akutmottagningen på USÖ. Resultat: Mediansvaret för hur de upplever sin egen kunskap har ökat från 6 av 10 år 2016, till 10 av 10för 2018. Mediansvaren har även ökat för såväl hur den organisatoriska strukturen som utbildningsinsatserna upplevs. Respondenterna upplever i högre grad en god patienteffekt ochpatientföljsamhet i dagsläget än 2016. Slutsats: Dessa fynd talar för att protokollinförandet har haft god effekt på hur berörda parter uppleverNIV-behandling och att utbildningsinsatserna har varit av god kvalitet. Respondenterna upplever idag att man får mer effektiv behandling och att den sker på ett organisatoriskt mereffektivt sätt. Sammanställda svar tyder på att respondenterna är mer självsäkra i behandlingen och att det ger god behandlingseffekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Hagman, Lena-Marie. "En kartläggning av kommunanställda arbetsterapeuters utbildning i rullstolsutprovning, vilka anpassningar som utförs och vilka instruktioner som ges utifrån patienternas behov av rullstol : En kvantitativ enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-77775.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Törneld, Magnus, and Stefan Jedland. "Våldsutsatthet hos patienter med psykossjukdom : Kan en webbaserad utbildning påverka vårdpersonalens benägenhet att fråga om våldsutsatthet – En interventionsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411494.

Full text
Abstract:
Background: Studies have shown that people with mental health issues such as psychosis to a greater extent is affected by violence exposure and that healthcare does not identify this issue to a great extent. Aim: The aim of the study was to examine if a web-based course could affect health care staff’s approach and use of procedure in working with violence exposure for their patients. Methods: The selected study groups were health staff working with in- and outpatient care in a psychosis care facility. It was based on a convenience selection sample. The design of the study was a quantitative interventions research with before and after measurement using an Internetbased questionnaire. Results: The result showed that there’s a lack of use in standardized methods and the participants of the study expressed a desire for a routine-based procedure when working with violence vulnerability and exposure. Moreover, education, coaching and guidelines were more frequently requested after the web-based course, but the participants especially requested more local guiding principles in their workplace. Conclusion: The authors can see a clear need for additional studies with the purpose of bringing forth evidence-based methods for how health staff can ask about violence exposure and subsequently, what should or can be done if such information is gathered. The future prospect is thus that more scientific evidence will be able to form clearer and more favourable guidelines in different types of healthcare facilities to accomplish this endeavor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Karlsson, Peter. "Vetskap om Veggo-vetenskap : utformandet av en utbildningsserie i vegansk näringslära." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-5521.

Full text
Abstract:

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Ahlebrand, Lorenzen Susanne, and Anna Hansson. "Anestesisjuksköterskeutbildningen : En enkätundersökning av anestesisjuksköterskeprogrammet ”En specialistutbildning på avancerad nivå”." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20892.

Full text
Abstract:
Dagens anestesisjuksköterskeutbildning är en specialistsjuksköteskeutbildning på avancerad nivå och ska ge en fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor för att klara ett självständigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vårdbehov samt kunna utvärdera dessa genom omvårdnadsåtgärder. Utbildningens mål utmynnar i en god och säker vård för patienten vilket innefattar väl utbildad personal. Lärandet beskrivs som en process, en utveckling av förståelse. Det talas om lärprocessen som antingen yt- eller djupinriktad. Vid ytinriktning finns en intention att enbart klara uppgiftens krav medan vid djupinriktning finns en intention att förstå, vilket ger en ökad förståelse. Syftet med denna studie är att undersöka om anestesisjuksköterskeutbildningen idag motsvarar de krav som ställs på nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Dagens anestesiutbildning vid lärosätena Borås, Göteborg och Halmstad som belyses i studien är på ett år och där är kursplanerna likartade inom de teoretiska kurserna. Utbildningen innehåller både teori, praktik och en uppsats del vilken är obligatorisk i Borås och Göteborg men inte i Halmstad. Datainsamlingen skedde via en enkätundersökning av de studenter som påbörjade sin vidareutbildning under 2009. Det var 39 respondenter från de tre olika lärosäterna som svarade. Flertalet av enkätfrågorna besvarades med hjälp av likertskala och svaren analyserades kvantitativt vilket presenteras i stapeldiagram. Resultatet visade att oavsett ålder och tidigare yrkeserfarenhet så framkommer önskemål om förlängd utbildning för att få en fördjupad förståelse som ger ett helhetsperspektiv. Resultatet av studien kan leda till ökad medvetenhet när det gäller utbildningslängd samt vikten av att integrera teori och praktik under utbildningen.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Nilsson, Elisabeth. "UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26807.

Full text
Abstract:
UNDERVISNING I EGENVÅRDVID KRONISK OBSTRUKTIVLUNGSJUKDOMEN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSONNilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera undervisning i egenvård för personer med KOL, som vårdas i öppenvård, för att undersöka vilka effekter detta får i deras dagliga liv. Metoden som användes var systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Orems teori om egenvård har använts som teoretisk ram. Tio artiklar som överensstämde med problemformuleringen kvalitetsgranskades och inkluderades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att utbildning enligt ett egenvårdsprogram i kombination med en behandlingsplan och fysisk träning var den intervention som hade bäst effekt. Här sågs en minskning av akuta läkarbesök, slutenvårdstillfällen och slutenvårdsdagar, men bara ringa stöd för ökad livskvalitet. Interventionen hade ingen effekt på lungfunktion, fysisk förmåga, symtomupplevelse eller antalet exacerbationer. Rökavvänjning via ett patientcentrerat förhållningssätt visade sig leda till en fördubbling av antalet individer som genomför ett rökstopp, men rådgivning angående rökstopp hade ingen effekt. Undervisning konstruerad efter Banduras kognitiva teori ökade individens tro på sin förmåga att kunna utöva egenvård (self-efficacy). Denna studie har visat att utbildning i egenvård för denna patientgrupp är ett område där mer forskning behövs. Nyckelord: Bandura, behandlingsplan, egenbehandling, egenvård, egentillit, KOL, Orem, patientutbildning, rökavvänjning, självförtroende.
EDUCATION IN SELF-CARE CONCERNINGCHRONIC OBSTRUCTIVE PULMONARY DISEASE A SYSTEMATIC REVIEWELISABETH NILSSONNilsson, E. Education in self-care concerning chronic obstructive pulmonary disease. M. A. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.In Sweden there are over 700 000 persons suffering from COPD. This disease has often a long-term course with extensive influence on daily life. The aim of this literature review was to study self-care education in out-patients with COPD and the effects of the education on their daily life.The method used was a systematic literature examination reviewing pertinent research in the area. Orem’s theory about self-care was used as theoretical frame. Articles dealing with self-care education were evaluated regarding scientific quality. Ten randomized controlled trials were finally included. The results showed that education based on a self-care program combined with action-planning and training sessions, was the intervention that had the best effects. A decrease in visits to emergency rooms, hospital admissions and days in the hospital could be demonstrated as a result of the self-care education. The results also showed an insignificant trend towards increases in quality of life. The intervention had no effect on lung function, physical functioning, symptom experiences or number of exacerbations. Patient centred teaching about refraining from smoking doubled the number of individuals who stopped smoking, while counselling about quitting to smoke did not have any effect. Education constructed after the cognitive theory of Bandura, had effects on the self-efficacy to perform self-care. This study has shown that education about self-care is an area that needs more research.Key words: actionplan, Bandura, COPD, Orem, patient-education, self-care, self-efficacy, self-management, smoking-cessation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Trygg, Ann-Charlotte, and Anna Danielsson. "Lindra smärta, lindra lidande : Sjuksköterskors etiska utmaningar vid smärtbehandling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38780.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Smärta är en vanlig anledning till att människor söker vård. Sjuksköterskor kan positivt inverka på smärtbehandling. Smärta kan leda till ohälsa och smärtmedicinering kan ge biverkningar. Sjuksköterskors smärtbedömning kan påverkas av tid i yrket och patientegenskaper som kognitiv förmåga. För patienter med smärta kan bemötandet lindra eller öka lidandet. Problem: Smärta är en subjektiv upplevelse för patienter vilket leder till att smärtbedömningen kan påverkas av sjuksköterskors tolkningar. Upplevelsen av smärta påverkas av hur patienten blir bemött. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en överblick av sjuksköterskors etiska utmaningar relaterat till smärtbehandling. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har gjorts. Resultat: Smärtbehandling påverkas av utbildning, organisation, kommunikation med läkare och patienter samt sjuksköterskors inställning mot patienter. Sjuksköterskors förmåga att lindra smärta och lindra lidande påverkar sjuksköterskors och patienters mående. Slutsats: Utbildning är grundläggande för att handskas med flertalet etiska utmaningar som uppkommer i vården av patienter med smärta. En grundläggande organisatorisk utmaning som påverkar smärtbehandlingen är tid. Nyckelord: Kunskap, Omvårdnad, Sjuksköterskeperspektiv, Utbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Stensby, Anders. "Tänker vi utanför lådan? En utvärdering av upplevelserna kring AMLS-utbildningen inom en Västsvensk ambulansorganisation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18158.

Full text
Abstract:
Ambulanssjukvården i Sverige är en föränderlig verksamhet som under de senaste åren inneburit utveckling från en ren tranportorganisation till något som kan jämställas med ett rullande sjukhus. Avancerad sjukvård erbjuds redan i hemmet och detta har succesivt höjt kraven för både den formella kompetensen hos vårdteamet men även den reella kompetensen att bedöma och behandla patienter med olika besvär. Förändringen har inneburit att ambulansverksamheten i många distrikt satsat stort på att vidareutbilda egen personal för att möta de rådande kraven. En av dessa satsningar är AMLS®, som innebär ett sätt att implementera strukturerat arbetssätt även för patienter med medicinska problem. Frågan kvarstår om denna satsning gett någon förändring i vårdteamets arbetssätt. Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse av vårdbedömningar efter genomgången AMLS® kurs. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där informanternas upplevelser av AMLS kursen har varit fokus. Resultatet visar på en följsamhet hos informanterna och en positiv inställning till utbildningskonceptet. De tillfrågade informanterna verkar anse att utbildningen tack vare sitt strukturerade format ger en kvalitetssäkring till patienten i form av en mer utförlig vårdbedömning. Informanterna verkar ha relativt samlad bild över konceptutbildningens ”amerikaanpassning” och hur denna kanske inte riktigt är anpassad till den studerade verksamhetens patientunderlag. Samtliga informanter presenterade även synpunkter härrörande behovet av ett samlat dokumentationsunderlag anpassat till konceptet för att undvika informationsförlust. Informanterna var också positiva till den breda satsningen där även mottagande enhet genomgått samma konceptutbildning, vilket bildar en logisk linje för patienten att följa.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Fredenlund, Teija. "Sjuksköterskors erfarenheter av att tillvarata forskningsresultat i patientvård och studenthandledning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20900.

Full text
Abstract:
Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter. Möjligheter och förutsättningar var önskan om mer tid, vilja och engagemang, att ha kunskap och erfarenhet och till sist tillgänglighet till forskningsrapporter. Diskussionen tar upp att flera av sjuksköterskorna skulle vilja stimulera studenterna mer att ta tillvara forskningsresultat men att många handledare saknade kunskaper som informationssökning och det vetenskapliga språket.
Program: Fristående kurs
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Kågeson, Mattias, and Sara Lindqvist. "Glappet mellan teori och praktik - finns det i sjuksköterskeutbildningen?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25892.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få svar på frågeställningarna. Artiklarnas resultat granskades och strukturerades upp under rubriker utifrån frågeställningarna. Ett entydigt svar på om det fanns ett glapp eller hur detta skulle sammanlänkas gick inte att fastställa under denna studie. Men handledning och reflektion, både individuellt och i grupp, ansågs dock vara bra redskap för att binda samman teori och praktik.
The purpose with this study was to investigate if there is, or if it is considered to be a gap between theory and practice in nursing education. The questions asked by the authors were: 1. What could be the reason for the possible gap between theory and practice in nursing education? 2. With which tools can the students try to link the possible gap between theory and practice? To answer this, the authors elected to do a review of ten scientific articles, these articles where critical reviewed according to Polit et al (2001). During the review of the articles the authors categorised the results into topics, with the same headings as the questions. A conclusive answer concerning if there is a gap or not, or how this gap should be bridged could not be determined. But tutoring and reflection, both individual and in group, was viewed as good tools to combine theory and practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Engebretsen, Linnéa, and Ellinor Bergström. "Att arbeta med hbtq-frågor inom öppenvården." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24992.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vårdpersonal har av att arbeta med hbtq-frågor. Bakgrund: Sverige har kommit långt med jämnställdhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder på att personer inom hbtq-gruppen känner sig illa behandlade och kränkta i vården. Författarna känner därför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes på två öppenvårdsmottagningar. Mottagningarna har olika erfarenheter av att jobba med hbtq-frågor. Båda är belägna i samma mellanstora stad i Sverige. Alla informanter var över 18 år och hade minst tio års arbetslivserfarenhet inom vårdyrket. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier: utveckling, likabehandling, normativitet och kultur på arbetsplatsen. Det framkom att mottagningen som hade längre erfarenhet hade ett öppet och tillåtande klimat på sin arbetsplats. Detta gjorde att personalen kunde skapa en trygg plats för både sina patienter och sina kollegor. Informanterna belyste även att det är viktigt med en icke-heteronormativ inställning och ett neutralt språk. Personalen som hade genomgått hbt-certifiering uppfattade att behovet och viljan av mer kunskap fanns och att även uppföljning av certifieringen hade behövts. Det framkom under intervjuerna att flera informanter kände en rädsla över att säga fel eller göra bort sig. Slutsats: Att sträva efter att jobba med ett neutralt språk och en icke-heteronormativ inställning var viktigt. Det var också av största betydelse att ha ett tillåtande och öppet klimat på arbetsplatsen, både för patienters och för personalens skull. Genomgående i hela studien var också att det finns stort behov av utbildning inom hbtq-frågor inom alla yrkes-grupper inom hälso- och sjukvård.
Aim: The purpose of this study was to determine which experiences and perceptions health professional have of working with lgbt-issues. Background: In Sweden we have come a long way with the observance of equality and anti-discrimination work, but there are studies showing that there are people among the lgbt-community still feel mistreated and violated in health care. Therefore, the authors of this study feel that it is important to shed light on this problem. Method: A qualitative method with interviews was chosen and was conducted in two primary healthcare centers. The centers had different experiences of working with lgbt-issues. Both centers are located in the same medium-sized town in Sweden. All respondents were over 18 years old and had at least ten years of work experience in the health care profession. Qualitative content analysis was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in four categories: development, equal rights, normativity and culture at the workplace. It was showed that the center with longer experience had an open and allowed climate in their workplace. This made it possible for the staff to create a safe place for both their patients and their colleagues. The informants also highlighted that it is important to have a non-heteronormative attitude and a neutral language. The staff that had undergone lgbt-certification perceived that the need and desire for more knowledge existed and the need of a follow-up of the certification was needed. During the interviews several informants talked about fear of saying the wrong thing or making a fool of themselves. Conclusion: To strive to work with a neutral language and a non-heteronormative attitude is important. It is also essential to have a permissive and open environment in the workplace, both for patients and staff's sake. Throughout this study was that there is great need for training in lgbt issues in all professional groups in healthcare
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Kihlsten, Malin, and Julia Levenius. "Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24659.

Full text
Abstract:
Kihlsten, M & Levenius, J. Sjuksköterskan och patienter med ett narkotikamissbruk. En empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: Förekomsten av patienter med narkotikamissbruk inom somatisk vård har ökat. 2010 behandlades drygt 11000 personer inom slutenvården på grund av komplikationer orsakade av narkotikamissbruk, vilket är en fördubbling sedan 1990. Statistik visar att sjuksköterskan i större utsträckning kommer komma i kontakt med patientgruppen. Tidigare forskning visar att patientgruppen upplevs som problematisk och att brister finns i bemötandet. En anledning till bristerna i bemötandet anses vara otillräcklig kunskap kring missbruksproblematik. Syfte: Syftet med studien är att på en somatisk avdelning belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet av patienter med ett narkotikamissbruk. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utefter Burnards innehållsanalys. Resultat: Informanternas erfarenhet var att patientgruppen är krävande och att ett anpassat förhållningssätt gentemot dem är nödvändigt. Personalens eventuella förutfattade meningar kring patientgruppen leder till brister i bemötandet. Svårigheter med medicinering uppgavs vara en faktor som försvårar bemötandet. Erfarenhet och kunskap visade sig enligt informanterna vara de viktigaste redskapen i bemötandet av patienter med narkotikamissbruk.
Kihlsten, M & Levenius, J. The nurse and patients with an illicit drug use. An empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2014.Background: The prevalence of patients with an illicit drug use in somatic care has increased. In 2010 just over 11000 people were treated in hospital due to complications caused by their drug use, these numbers have doubled since 1990. These statistics show that nurses will have more and more interactions with this patient group. Previous research shows that the patient group is considered problematic and that there are inadequacies in the nurse patient relationship. One reason for these inadequacies is said to be nurses´ lack of knowledge on problems around drug abuse. Aim: The aim of this study is to highlight nurses´ experiences of interacting with patients with an illicit drug use on a somatic ward. Method: Semi structured interviews were conducted with seven nurses on a somatic ward in a hospital in southern Sweden. The interview material was analysed using Burnard´s method of analysis. Result: According to the participants the patient group is demanding and an adapted approach is needed. Preconceptions about the patient group among staff can lead to inadequacies in the nurse patient relationship. Difficulties in pharmaceutical treatment were reported to cause problems. The nurses´ experience and knowledge were shown to be the most important tools in the nurse patient relationship.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Persson, Carina. "Stöd innebär ”att stå bakom” : En fenomenologisk studie av studenthandledning i den kliniska utbildningen till intensivvårdsjuksköterska." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18864.

Full text
Abstract:
Egen erfarenhet av klinisk praktik inom såväl sjuksköterskeutbildning som intensivvårdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvård visar på att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student är betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbättras? Jag anser att det är av största vikt att ta reda på hur studenterna upplever sin situation för att hjälpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbättras blir intensivvårdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbättrad omvårdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvården, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom området.Syftet är att belysa vad nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvårdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats på livsvärldsteoretiskgrund. Resultatet beskrivs i form av en essens: att stöd innebär ”att stå bakom” följt av fem innebördselement som i sina delar belyser hur den nyfärdiga intensivvårdsjuksköterskan erfar stöd.Vald metod diskuteras samt att jag lyfter delar av resultatet mot tidigare forskning inom studenthandledning i klinisk utbildning i diskussions avsnittet.

Program: Fristående kurs

Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Ouda, Biljana, and Sofia Alavi. "Gruppundervisning för patienter med diabetes typ 2 ur ett distriktssköterskeperspektiv." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44597.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte: Att beskriva distriktsköterskornas aspekter av att bedriva gruppundervisning för patienter med diabetes typ 2 inom primärvården.   Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Intervju med semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Vid urvalet användes strategiskt urval. Tretton intervjuer utfördes med distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysen.   Resultat: Distriktssköterskornas kompetens och engagemang var en aspekt som påverkade arbetet med gruppundervisning. De flesta distriktssköterskor saknade pedagogisk utbildning och detta ansågs vara en förutsättning för att distriktsköterskor kan bedriva patientundervisning för denna patientgrupp. Organisationens förutsättningar var en annan betydelsefull aspekt i detta arbete. Att ha engagerade chefer, ha tillräckligt med resurser samt samarbeta med andra professioner var faktorer som hade betydelse i arbetet med gruppundervisningen. Anpassa undervisningens innehåll och lägga undervisningen på rätt nivå och rätt tid efter patienternas behov och förutsättningar var också en aspekt som påverkade arbetet med gruppundervisning.     Slutsats: Distriktssköterskor som håller i undervisningen för denna patientgrupp bör ha en pedagogisk utbildning, då detta ansågs starkt förknippat med förutsättningarna hos undervisaren att lyckas med undervisningen i grupp. För att distriktsköterskor ska få till undervisning i grupp bör denna anpassas efter patienternas förutsättningar och behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Uberth, Theresia, and Nariman Jihad. "Omsorgspersonalens kunskap om äldres orala hälsa : En kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45089.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Antalet individer över 65 år  blir fler. Vid stigande ålder ökar risken att drabbas av fysiska och mentala sjukdomar vilket leder till ett ökat vårdbehov. Omsorgspersonalens kunskaper om vårdtagarens orala hälsa har då en betydande roll för att förhindra sjukdomar eftersom ett samband mellan allmän och oral hälsa förekommer. Syfte: Syftet med studien var att studera kunskap hos omsorgspersonal inom äldrevården gällande vårdtagarnas oral hälsa samt hur omsorgspersonalen upplever Folktandvårdens externa munvårdsutbildningar. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genom enkätfrågor besvarades av omsorgspersonal från sex äldreboenden i Kalmar län. Resultat: Av totalt 120 respondenter visade 19 % på låg kunskapsnivå angående vårdtagarens orala hälsa, 53 % visade på medelhög kunskap samt 28 % visade på hög kunskap i ämnet. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan  formellt utbildad omsorgspersonal och omsorgspersonal utan vårdutbildning. En stor del av omsorgspersonalen upplevde det svårt praktiskt att utföra en god munvård på vårdtagarna. Slutsats: Studien visade att en majoritet av omsorgspersonalen på de utvalda äldreboendena har en medelhög till hög kunskapsnivå om äldres orala hälsa. Praktiska övningar i samband med Folktandvårdens externa utbildningar kan skapa bättre förutsättningar i syfte att förbättra vårdtagarens allmänna och orala hälsa.
Background: The number of individuals over the age of 65 have increased, which leads to a crucial need for support of individuals with physical and mental illness. By having good knowledge in health and nursing among caregivers, better conditions are created to give the patient a good oral hygiene and prevent oral and other general diseases Aim: To study knowledge among caregivers regarding oral health in the care of the elderly and how external oral health education is perceived Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires that was answered by caregivers at six elderly homes in Kalmar County Results: 19% in total of the respondents showed a low level of knowledge regarding the patient's oral health, 53% showed medium-level knowledge, 28% showed high knowledge. A significant difference could not be ensured regarding the knowledge of oral health and oral care needs for elderly's between educated staff and non educated caregivers. It showed that a large part of caregivingers found it difficult to practically perform a good oral care on their patients Conclusion: The study showed that a majority of caregivers at the elderly homes in the study had a medium- high level of knowledge regarding oral health. The  introduction of practical exercises associated with the dental care external oral health education can create better conditions for the purpose of improving the patient´s oral and general health.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Henriksson, Josefine, and Johansson Tina Ögren. "Simuleringsträning, att träna på en docka eller barnet? : Barnsjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Hälsohögskolan, Jönköping University, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48834.

Full text
Abstract:
Bakgrund: För att överbrygga klyftan i kunskap och erfarenhet, har simuleringsträning visats vara effektivt för att hantera akuta situationer. Simuleringsträning är unik då den går att skräddarsy för att utbilda personal i specifika tekniska färdigheter, kommunikation, teamarbete och ledarskap. I en simulerad inlärningsmiljö tillåts barnsjuksköterskan att lära av sina misstag. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av simuleringsträning inför omhändertagandet av barn i akuta situationer för att utveckla simuleringsträningen. Material och metod: Tre fokusgruppsintervjuer med totalt 13 deltagare har genomförts. Intervjuerna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i resultatet. Att simuleringsträningen bör vara anpassad efter behovet vilket handlar om simuleringsträningens struktur och dess miljö. Att få möjlighet att träna på sin roll i akuta situationer vilket innefattar att hitta sin roll i teamet, både som arbetsledare och tillsammans med olika professioner. Slutsats: För att stärka barnsjuksköterskornas roll och kunskap i akuta situationer behövs regelbunden och frekvent simuleringsträning i autentiska miljöer med verklighetstroget material.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Oskarsson, Camilla, and Robert Persson. "Sjuksköterskans upplevelse av samverkan i team - en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26073.

Full text
Abstract:
Bakgrund: När olika professioner inom hälso- och sjukvården ska mötas ochsamarbeta med patienten i centrum, kan det uppstå konflikter, vilket kan leda tillatt graden av god omvårdnad och att patientsäkerheten hotas. Tidigare forskningbeskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionernaleder till optimal samverkan i team, vilket stärker patientsäkerheten. Syfte:Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av attsamverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudiegenomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim ochLundman (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevdeatt arbeta i team var ett bra sätt att arbeta med patienten i centrum, där samtligaprofessioner strävade efter ett gemensamt mål. Målet var att ge patienten bästamöjliga vård. Kommunikation vid samverkan i team ansågs höjapatientsäkerheten och tidsbrist ansågs vara tärande på kommunikationen inomteamet, vilket ledde till sänkt patientsäkerhet. Slutsats: Utbildning inomsamverkan i team, såsom teambuilding och kommunikation, är något som ansesstärka ett optimalt samarbete mellan de olika yrkesprofessionerna. Utbildning förpersoner på chefsnivå inom detta område är att rekommendera, då all form avutbildning för personal skall godkännas och implementeras på chefsnivå.
Background: When various professions within health care meet and collaboratetogether with the patient in the center, there may be conflicts. These might lead tothat good nursing care was diminished and patient safety was threatened. Previousresearch describes that teambuilding and communication between differentprofessions lead to a more optimal collaboration in teams, which enhanced patientsafety. Aim: Describe nurses’ experiences of collaborating in teams. Methods: Aqualitative semi-structured interview study was conducted. The collected materialwas processed with Graneheim and Lundman, (2004) manifest content analysis.Results: Nurses experienced in working in teams, was a great way to work withthe patient. Where all professions sought a common goal. The goal was to give thepatient the best possible care. Communication in collaboration in teamsconsidered raising patient safety, and lack of time were considered to be drainingto the communication within the team. Which led to deceased patient safety.Conclusion: Education in collaboration in teams such as teambuilding andcommunication is something that is considered to strengthen optimalcollaboration between the different professions. Training for members ofmanagement is to be recommended, when all forms of education must beapproved and implemented at the managerial level.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Hartmann, Helena, and Marie Louise Lidman. "En utvecklingspotential : NANDA OCH VIPS i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17217.

Full text
Abstract:
Caritasmotivet är kärnan i den vårdvetenskapliga värdegrunden. Det innebär att motivet för vårdandet är medmänsklig kärlek, medlidande och barmhärtighet. God vård utgår från ett genuint intresse att lindra patientens lidande och värna om dennes värdighet. Vårdandet är mer än vårdåtgärder och behandling. Det finns en efterfrågan av att kunna mäta och utveckla kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskors omvårdnadsarbete ska vara möjligt att se, följa och utvärdera. Ett sätt att synliggöra omvårdnaden är genom dokumentation. Hur påverkas sjuksköterskors dokumentation genom utbildning i eller implementering av dokumentationsmodellerna NANDA (North American Nursing Diagnostic Association) och VIPS (välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet)?Syfte: Att belysa hur sjuksköterskornas dokumentation påverkas genom utbildning och implementering av dokumentationsmodellerna NANDA och VIPS. Studien är en litteraturöversikt och innehåller 9 kvantitativa artiklar. Resultatet visar att användningen av dokumentationsmodellerna NANDA och VIPS ger en tydligare omvårdnadsdokumentation och en mer synlig vårdprocess. Nackdelar som framkommer i studien är att dokumentationen tar mycket tid och att strukturen är svår att lära sig. Studierna visar att en väl genomtänkt implementering av dokumentationsmodellerna skapar förutsättningar för god följsamhet, ökad kunskap, samt stöd för att kunna bemästra dokumentationsmodellerna på ett tillfredsställande sätt. Implementeringen är viktig för att påverka inställningen till dokumentationen både hos sjuksköterskor, övrig personal samt hos chefen. Caritasmotivets psykologiska dimensioner är svåra att fånga in i en kvantitativ studie om dokumentationsmodeller. Till det behövs en annan typ av studier. Däremot går den att se i de vårdhandlingar och vårdresultat som finns beskrivna i omvårdnadsdokumentationen.
Program: Fristående kurs
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Antonov, Nicke, and Sofie Hellström. "Krävande eller givande? Sjuksköterskans upplevelser kring vårdandet av patienter med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17253.

Full text
Abstract:
Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ofta en vardag som kantas av svårigheter. Livet kan upplevas som en börda och de vardagliga sysslorna blir svåra att klara av. Att som sjuksköterska möta och vårda dessa patienter är en viktig del i arbetet. Detta möte ska bygga på respekt och öppenhet. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden bygger på en litteraturstudie där sex kvalitativa och en kvantitativ artikel används. Resultatet har delats in i två huvudteman med fyra respektive tre subteman. Det ena huvudtemat handlar om sjuksköterskors känslomässiga upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, och det andra huvudtemat handlar om sjuksköterskans vilja till att utveckla vården. Rädslor, frustration och hopplöshet var känslor sjuksköterskor beskrev i samband med vården av patienter med psykisk ohälsa. De beskrev hur de ibland undviker den psykiska ohälsan och istället fokuserar på det fysiska tillståndet hos patienten. Studierna visade också en vilja hos sjuksköterskorna att vårda patienter med psykisk ohälsa men att brister i resurser och utbildning gjorde dem osäkra inför vården av dessa patienter. Slutsatsen är att det idag finns en negativ association till personer med psykisk ohälsa och att det finns svårigheter i mötet med dessa patienter. Denna studie belyser sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa och att det idag finns brister i mötet med dessa patienter. Sannolikt kan en ökad förståelse, mer stöd och kontinuerlig utbildning ge en förbättrad syn hos sjuksköterskor vilket leder till reducerad stigmatiseringen (Brohan, Slade, Clement & Thornicroft 2010, s. 1) av patienter med psykisk ohälsa.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Hedmark, Caroline, and Linnéa Rosén. "Att arbeta inom palliativ vård : En systematisk litteraturstudie över sjuksköterskors upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-51517.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Att få en obotlig diagnos gör att patienterna ändrar sin syn på livet, fokus hamnar på familj och vänner den sista tiden i livet.  Patienterna upplever det svårt att be vårdpersonalen om hjälp, särskilt när vårdpersonalen ger intrycket av att vara upptagna och stressade. Många patienter och närstående har en positiv bild av vårdpersonalen, andra upplever vårdpersonalen okunniga och respektlösa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter inom palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Tolv kvalitativa artiklar har analyserats och presenteras i resultatet. Resultat: Efter analysen uppkom tre teman: Emotionella utmaningar, beskriver hur sjuksköterskor på olika sätt påverkas av att arbeta inom den palliativa vården. Möta döden, beskriver hur sjuksköterskan samtalar och reflekterar över döden. Kompetensens betydelse beskriver hur sjuksköterskor bemöter situationer olika utifrån erfarenhet.  Ur temana framkom sju subteman. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att sjuksköterskeutbildningen är bristfällig kring kunskap om tillvägagångssätt gällande samtal om existentiella frågor och samtal med närstående. Det upplevs viktigt med stöd av erfarna kollegor, dels för att öka förmågan att samtala med patienter och närstående, dels för att öka färdigheterna i omvårdnadsarbetet inom palliativ vård. Det är av betydelse att få emotionellt stöd av kollegor och närstående genom att reflektera över svåra situationer inom den palliativa vården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hansson, Ann-Louise, and Tove Johansson. "Kvinnlig könsstympning. En litteraturstudie om sjuksköterskans roll i mötet med könsstympade kvinnor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26577.

Full text
Abstract:
Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM.
Kvinnlig könsstympning (FGM) är en måntusenårig sed som praktiseras i många afrikanska länder. Efter oroligheter i dessa länder har många afrikaner sökt sig till Sverige. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskor ska bemöta könsstympade kvinnor i olika omvårdnadssituationer och kunna bedöma vilket behov av omvårdnad kvinnorna har när de kommer i kontakt med sjukvården p.g.a sina komplikationer efter könsstympningen, samt vilken betydelse utbildning har angående attityder till kvinnlig könsstympning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Oskarsson, Hans, and Martin Sundell. "Myter eller bara ren okunskap? En litteraturstudie om sjuksköterskans pedagogiska roll vid farmakologisk smärtlindring av cancersjuka." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26164.

Full text
Abstract:
Smärtlindring av cancersjuka är ett komplext och mångfacetterat område då cancer inte bara drabbar kroppen utan även själen. För att sjuksköterskan skall kunna smärtlindra patienter på ett så effektivt sätt som möjligt måste eventuella barriärer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har använts i denna litteraturstudie för att kartlägga en del av de barriärer en sjuksköterska kan stöta på i sitt pedagogiska arbete vid smärtlindring av cancersjuka, samt på vilka sätt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvårdnaden av patienter så måste han/hon ha goda baskunskaper samt förmågan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar även vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smärtlindring.
Pain management of cancer patients is a complex and multifaceted area since cancer does not only affect the body but also the soul. In order for the nurse to be able to ease the patients’ pain as efficiently as possible, eventual barriers must be removed by using pedagogy. Ten scientific articles have been used for this review to be able to map some of the barriers a nurse might come across in his/her teaching-role in cancer pain management, as well as in what way these barriers can be removed. The result showed that, in order for the nurse to function as a teacher in the caretaking of patients he/she must possess good basic knowledge as well as the ability to acknowledge the patients need for knowledge. The result also showed the importance of patient’s knowledge regarding pharmacological cancer pain management.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Scamioti, Elpida, and Emma Åström. ""...köra lite på intuition" - Sjuksköterskors attityder och kunskaper om intimt partnervåld - en empirisk studie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26664.

Full text
Abstract:
Intimate partner violence (IPV) affects both men and women, in homo- as well as heterosexual relationships. The most recognized form of IPV is violence against women. The proposition "Kvinnofrid" was approved by the Swedish parliament in 1998 and proposed an extensive effort to increase knowledge and awareness of IPV among occupational groups, mainly in the health care system. These professionals are also often directly involved in the care of victims of IPV. The main purpose of this study was to investigate attitudes and level of knowledge among nurses about violence in an intimate relationship. Only 41 questionnaires was returned out of the 136 that were handed out. The results demonstrate that nurses do not have sufficient knowledge about neither the extent of IPV nor the harmful consequences of this type of violence. We conclude that education about IPV, as well as underlying causes of violence in the society, should be incorporated as an obligatory part of the nursing education program.
Intimt partnervåld (IPV) är något som drabbar både män och kvinnor, i homosexuella så väl som heterosexuella relationer. Den form av IPV som det talas mest om är våld mot kvinnor. Propositionen kvinnofrid antogs av regeringen 1998 och föreslog en omfattande satsning på att öka kunskaperna hos olika yrkesgrupper som handlägger eller på annat sätt kommer i kontakt med ärenden som rör våld mot kvinnor. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors attityder och kunskaper om våld i en intim relation. Endast 41 av 136 utdelade enkäter besvarades. Resultaten antyder att sjuksköterskor inte har tillräckliga kunskaper om vare sig omfattningen av det intima våldets skadeverkningar, eller omhändertagande av utsatta individer. Sjuksköterskeutbildningen bör omfatta obligatorisk undervisning om denna patientgrupp och om våldets bakomliggande faktorer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography