Academic literature on the topic 'Mediekanaler'

KRONIKKEN fortæller om det forgangne kvartal på Det Kongelige Bibliotek: Begivenheder, foredrag, udstillinger, koncerter, erhvervelser m.m. Indhold: Kulturnatten – “At reise er at leve”; Boghistorisk seminar, Bogforum 2015.; Forskningsbevillinger: Foto & kunst, Boghistorie; Ny Boghistorie; Det Kongelige Bibliotek på nettet: Danmarks første kunstfotograf digitalt – Fra pionerens værksted ZDanmarks første kunstfotograf digitalt– Fra pionerens værksted, egen Mediekanal, Katalog over franske smædeskrifter; Erhvervelser; Seminarer: Hanns Eisler-konference; Udstillinger: Vejen til den tyske genforening, Pessoas Træ, Lokale fællesskaber, International Forfatterscene; Koncerter

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Industrin för turism har vuxit kraftigt de senaste åren. Ett exempel på det är turismindustrin i Sverige där turister under år 2004 spenderade drygt 172 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 57 procent i löpande priser sedan år 1995. Konkurrensen om dessa turismintäkter har även ökat väsentligt de senaste åren. Inom marknadskommunikationsforskning har stor vikt lagts vid mätningen av reklameffektivitet och mediekanalsval eftersom mediekanalsval är en kritisk fråga vid marknadsföringsåtgärder. Det är därför kritiskt att förstå den inverkan som olika kommunikationskanaler har på konsumenterna för att turistmarknadsföringsföring ska kunna utformas genom bättre strategiska beslut angående marknadskommunikation och medieval.</p><p>Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och generera kunskap kring olika konsumentkaraktäristiksgrupper och deras mediekanalspreferenser för reklam och information gällande resor och resmål. Dessutom ämnar uppsatsen påvisa om det finns ett samband mellan mediekanalspreferenser och den uppfattade perceptionsnivån för rese- och resmålskommunikation inom kanalerna.</p><p>Vi har utgått ifrån teori som behandlar olika faktorer vilka kan användas för att segmentera respondenterna i olika konsumentkaraktäristiker. Detta för att se om konsumentkaraktäristiken har en betydelse för mediekanalspreferenserna. Den vetenskapliga referensramen innefattar även teori gällande de olika mediekanalerna som är behandlade i undersökningen, bland annat gällande deras genomslagskraft.</p><p>Uppsatsens mål är att svara på frågeställningarna; Påverkar konsumentkaraktäristiken mediekanalspreferenserna gällande rese- och resmålskommunikation? Finns det ett samband mellan konsumenters mediekanalspreferenser och deras uppfattade perceptionsnivå för rese- och resmålskommunikation inom de olika mediekanalerna. För att kunna svara på detta har vi utfört tre kvalitativa förintervjuer som underlag, utöver teorin, för den kvantitativa enkätundersökning som vi genomfört med 150 respondenter i målgruppen 20-30 år.</p><p>Den sammantagna slutsatsen som kan dras av den analys som är genomförd är att det finns en viss påverkan från konsumentkaraktäristiken på mediekanalspreferenserna gällande rese- och resmålskommunikation. Vissa konsumentkaraktäristiker visade sig påverka mediekanalspreferenserna till högre grad än andra, och en betydande karaktäristik visade sig vara kön. Samband påvisades mellan mediekanalspreferenser samt var respondenterna ansåg sig uppmärksamma och bevara rese- och resmålskommunikation bäst. Dock fanns det även här skillnader gällande olika konsumentkaraktäristiker. Det framkom således i denna uppsats att det för en optimal marknadsföringsstrategi inte endast räcker att ha kunskap om målgruppen utan även om de subgrupper, alltså olika konsumentkaraktäristiker, vilka kan finnas inom målgruppen.</p>

By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Genom att läsa tidigare forskning om Generation Y, innehållsmarknadsföring och om sociala medier under uppsatsprocessen förändrades problemställningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades från att undersöka alternativa marknadsföringsmetoder vid marknadsföring mot Generation Y till att omfatta på vilken social medieplattform Generation Y är mest mottaglig för innehållsbaserad marknadsföring. Syftet med denna studie är att hjälpa företag vars målgrupp är Generation Y att rikta sin innehållsmarknadsföring i rätt kanaler och på detta sätt spara tid och pengar. För att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enkätundersökning som genomfördes av totalt 301 respondenter, alla tillhörande Generation Y. Insamlade kvantitativ data ställdes sedan emot befintlig teori och analyserades. Studiens slutsats blev att Facebook är den sociala mediekanal där Generation Y känner sig mest mottagliga för innehållsmarknadsföring, följt av YouTube.<br>By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing. The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed. The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur mångfald representeras inom sminkindustrin i Skandinavien, med fokus på Kicks. Undersökningen är baserad på en analys av innehållet på Kicks Facebook-sida och deras hållbarhetsrapporter. Materialet som analyserats är hämtat från tidsperioden 2017-2018.   Metoderna som har använts för att genomföra denna uppsats är kvantitativ innehållsanalys av bilderna på Kicks Facebook-sida och kvalitativ textanalys av deras hållbarhetsrapporter. Den kvantitativa metoden som har använts är byggd på artikeln “A Transnational Analysis of Skin Tone Ideals in Cosmetic Advertisements in Women’s Lifestyle Magazines” av Wanjiru G. Mbure &amp; Jennifer Stevens Aubrey.   I den kvalitativa innehållsanalysen så visar resultatet att Kicks framtidsvisioner och uttalanden inom frågan om mångfald inte går hand i hand med vad som faktiskt förekommer i praktiken, då man fortfarande kan se en stor brist på representation i deras mediekanaler. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar att inkluderingen av mångfald har förbättras under tidsperioden som har analyserats, dock i ett litet omfång.

Non-profit organisationers arbeten och överlevnad är beroende av donationer från allmänheten, då de inte har statliga medel för att driva sina organisationer. Genom att påvisa ett högt förtroende (genom olika dimensioner av förtroende) på sina mediekanaler kan organisationerna öka uppmärksamheten och deltagandet hos mottagarna. Syftet med denna studie är att hitta faktorer som gör det möjligt att undersöka förtroendet för non-profit organisationer, specifikt djurrättsorganisationer, på internet. Detta för att kunna se om man med hjälp av dessa faktorer kan undersöka hur högt förtroendet är för en non-profit organisation. Kan dessa indikatorer för förtroendet hjälpa non-profit organisationer att stärka sitt förtroende och därmed också öka sina intäkter/donationer, responsivitet och volontärer.Teorin som studien utgår från berör ämnen så som e-handel, allmänt förtroende (public trust) och mätningar. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och en semiotisk bildanalys har genomförts samt en netnografisk analys av mediekanalerna. Urvalet består av tre icke vinstdrivande djurrättsorganisationer, deras webbsidor samt Facebooksidor. Studien har kommit fram till att genom att skapa en typologi för förtroendets dimensioner, möjliggörs en mätning av förtroendet för organisationen. Studien visar att NPO (Non Profit Organisationer) kan genom att förmedla förtroendet genom tre dimensioner, även bygga ett starkare förtroende från mottagarna. Genom att använda de olika dimensionerna av förtroendet kan förtroende förmedlas och stärkas. Genom att använda de utsatta djuren som element på de olika mediekanalerna förstärks känslor så som medlidande och hjälplöshet vilket vidare kan väcka känslor samt en önskan om ett djupare engagemang.<br>Non-profit organizations work and survival is depending on donations from the public, as they do not have government funds to run their organizations. By demonstrating high levels of trust (through different dimensions of trust) on their media channels, can the organizations increase the attention and participation of the recipients? The purpose of this study is to find factors, which provides a possibility to investigate the trust of Non-profit organizations, specifically animal rights organizations, on the Internet. This is to see if one can investigate how high the trust is for a non-profit organization, with the help of these factors. Can these trust indicators help non-profit organizations to strengthen their trust and thus also increase their gains/donations, responsiveness and volunteers.The theory of study is based on topics such as e-commerce, public trust and measurements. It is a qualitative study with quantitative elements and a semiotic image analysis has been conducted as well as a netnographic analysis of the media channels. The selection consists of three non- profits animal rights organizations, their web pages and Facebook pages. The study has found that by creating a typology of trust dimensions, a measure of trust in the organization is made possible. The study shows that NPO (Non Profit Organizations) can by communicate their trust through three dimensions; also build a stronger trust from the recipients. By adopting the different dimensions of trust, trust can be conveyed and strengthened. By using the exposed animals as elements on the different media channels, emotions such as compassion and helplessness are amplified, which can further create emotions as well as the desire for deeper involvement.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning.

Tourism is a growing industry that brings in a lot of money each year, range ofactivities increases and people travel more than ever before. More and more chooseto move from rural areas to larger towns, at the same time when people are travellingthey want to visit quieter places that can offer outdoor experiences in the nature. Thisis something that tourism businesses located in rural areas have a great advantage of.But when the range is large, it becomes important for firms to communicate with themarket, to make the tourists choose to visit them. The purpose of this study is to investigate which media channels and target groupsthat tourism businesses use and how they reflect on the importance of communicatewith the market. To find this out, interviews have been conducted with tree differententrepreneur, all located in Jämtland. The theory’s that has been used is strategiccommunication, public relations, market communication, media channels, socialmedia and target groups.The result shows that all companies think that thecommunication with the market is an important part in the work with the company.The communication gets the business a chance to be seen and it becomes more easilyto create relationships with the stakeholders. In order to promote their businesses,they use advertising, social media and websites. The conclusion of the study is thatcommunication is very important for companies. It is easy to communicate butdifficult to succeed because it´s many things the companies must take into account.There should be a strategy and a clear picture of what should be communicated andin what way. That is how they will succeed in the best way.<br>Turismen är en växande industri som drar in stora summor pengar varje år, utbud avaktiviteter ökar och människor reser idag mer än någonsin förut. Samtidigt väljer fleroch fler att flytta från landsbygden in till större städer, men när människor reser villde besöka lugnare platser som kan erbjuda upplevelser i naturen . Detta är något somturistföretag som finns på landsbygden har stor nytta av . Men då utbudet är stort,blir det viktigt för turistföretagen att kommunicera med marknaden så att besökareväljer att besöka just dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mediekanaler och vilka målgrupperturistföretag använder sig av samt hur de ser på betydelsen av att arbeta strategisktmed marknadskommunikation. För att ta reda på detta har intervjuer gjorts med treolika entreprenörer, alla i Jämtland. Teorierna som används är strategiskkommunikation, public relationer, marknadskommunikation, mediekanaler, socialamedier och målgrupp. Resultatet visar att alla de intervjuade tycker attmarknadskommunikation är en viktig del i arbetet med företaget. Med hjälp avkommunikation får verksamheterna en chans att synas och de kan enklare skaparelationer med sina intressenter. För att kommunicera använder de annonsering,sociala medier och webbplatser. Slutsatsen av undersökningen är attmarknadskommunikationen är väldigt viktigt i arbetet med företagen. Attkommunicera är något som alla kan göra men det är desto svårare att lyckas då det ärflera faktorer företagen måste ta hänsyn till. Det bör finnas en strategi och en klarbild av vad som ska förmedlas och på vilket sätt. Detta för att lyckas på bästa sätt.

Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg och hur Generation Z ställer sig till marknadsföring som kommunicerar information genom flera mediekanaler i olika format. Ur ett historiskt perspektiv används transmedialt berättande inom n jesbranschen och definieras som en interaktiv berättelse som finns på flera plattformar i olika format. Från fiktiva berättelser används fenomenet både som ett världsskapande berättande till ett användbart verktyg inom marknadsföring. För denna uppsats definieras Generation Z som personer födda mellan år 1995 och 2008. Metod – Uppsatsens unders kningsmetod är tillämpad utifrån en metodtriangulering som inkluderar en kombination av en kvantitativ metod i form av en enkät, en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturs kning. Resultat och slutsats – Resultatet från enkätundersökningen visade att Generation Z  är negativt inställda till att delta i en kampanj som stäcker sig över flera medier i olika format. Detta är baserat på respondenternas medievanor som visade lågt engagemang. Resultatet från intervjuundersökningen visades ytterligare fynd som menar på att geografisk plats kan vara en bidragande faktor till målgruppens låga engagemang. Empirin från undersökningen menade även på att respondenterna och intervjuobjekten behöver ha ett personligt intresse för en produkt, tjänst, företag eller kampanj för att vilja delta eller engagera sig.  Det mest signifikanta resultatet var sociala medier som visade sig vara det mest använda mediet vilket stärker tidigare forskning. De mest använda sociala medieplattformarna var Snapchat, YouTube och TikTok. Formaten som den undersökta målgruppen ställde sig mest negativt till var marknadsföring via traditionella mediekanaler, däribland TV och tryckt material. Format som målgruppen var positivt inställda till var marknadsföring ä r via influencers samt korta reklamvideor. Resultatet visade således att det är svårt att engagera Generation Z genom platsspecifikt berättande, det vill säga att närvara fysiskt där kampanjen äger rum. Däremot visade undersökningen mottaglighet för genomarbetat samt unikt innehåll, gärna igenkänningsfaktorer såsom musik.<br>Purpose – This paper aims to examine the phenomenon transmedia storytelling as a marketing tool and how Generation Z responds to marketing that communicate information through several media channels in different formats. From a historical perspective, transmedia storytelling has mainly been used in the entertainment industry and is described as an interactive narrative that exists on multiple platforms in different formats. From fictional stories, the phenomenon is used both as a world-creating narrative and as a useful tool for marketing campaigns. For this paper, Generation Z is defined as people who are born between the years 1995 and 2008. Methodology – The thesis has been using the approach of a method triangulation that includes a combination of a quantitative method by a survey, a qualitative method by semi-structured interviews, and a literature search. Findings and conclusion – The findings from the quantitative survey showed that the demographic cohort Generation Z has a negative attitude about marketing in several media in different formats. This is based on the target group's media habits that showed low commitment. The results from the interviews showed further findings that suggest that geographical location may be a contributing factor to the target group's low commitment. Through the qualitative interviews, further findings were shown that the respondents and the interviewees need to have a personal interest in a product, service, company, or campaign in order to want to participate or get involved with it. The most significant result was social media, that showed to be the most used medium, which strengthens previous research. The most used social media platforms were Snapchat, YouTube, and TikTok. The format that the target group showed the least engagement was marketing through traditional media channels, including television and printed material. Additional receptive formats for marketing are through influencers and short commercials. Also, the result suggested that it is difficult to engage Generation Z using site-specific storytelling, i.e., to be physically present where the campaign takes place. On the other hand, the thesis showed receptivity to elaborate and unique content, preferably recognition factors such as music.

Denna studie är sprungen ur en diskussion gällande ett informationsvakuum på den svenska landsbygden. Hyperlokala medier har uppmärksammats som ett fenomen vilket fyller informationsluckor i närsamhället. Studien undersöker genom sju intervjuer hur hyperlokala mediekanaler används av medieaktörer i landsbygdsområden. Resultaten visar att medieaktörer är osäkra på hur de ska förhålla sig till ett förändrat medieklimat när förutsättningarna för informationsspridning har förändrats. Hyperlokala medier som begrepp är fortfarande okänt för medieaktörerna, men däremot används hyperlokala mediekanaler i en stor utsträckning. Det är framförallt nya medieaktörer som anammat möjligheterna med hyperlokala mediekanaler, men sociala plattformar som Facebook har blivit en effektiv hyperlokal informations- och publiceringskanal för samtliga medieaktörer.<br>This study originated in a discussion regarding an information vacuum in the Swedish countryside. The phenomenon hyperlocal media has been recognized to fill information gaps in the local community. The study examines through seven interviews how hyperlocal media channels are being used by media companies in rural areas. Results show that the media companies are unsure of how to react to a changing media climate where the conditions for the dissemination of information has changed. Hyperlocal media channels are used but the linguistic definition is still unknown for the media companies. It is above all new media companies who embraced the potential of hyperlocal media channels, although social platforms like Facebook have become an effective hyperlocal information and publishing channel for all media companies.

<p>Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehåll på, så utbudet på mediemarknaden förändras. Konkurrensen hårdnar, vilket leder till att medieföretag och deras ägande mediekonglomerat går samman, samt sprider sig horisontellt på flera arenor. Man måste synas och konsumeras för att existera.</p><p>När det skapas nya mediekanaler är det av relevans att förstå vad det innebär. Kritiskt tänkande behövs för att behålla den demokrati som råder och de medborgerliga rättigheter som hör där till. Människor skapar sig en bild av omvärlden genom medierna. Det är därför intressant att se till huruvida dess utveckling påverkar samhället och vice versa, hur medierna påverkar samhället.</p><p>Studien du håller i din hand ska handla om denna utveckling, att mediernas marknader och former förändras och utvecklas. Som hjälp har jag tagit två satsningar som har skett på det senaste. Aftonbladet skapar en egen TV kanal, TV7 och Expressen skapar sportkanalen TV4 SPORT – Expressen. Dessa två studieobjekt får stå som exempel på den konvergerande mediemarknaden.</p><p>Det jag vill ha svar på är hur den svenska mediemarknaden ser ut idag enligt mediemarknaden själv och jag vill ta reda på det genom att få en uppfattning om hur själva medierapporteringen sker av journalisterna själva. Jag har då sökt i flera års tidningar kring dessa två satsningar av Expressen och Aftonbladet. Mitt mål är att finna några genomgående teman i dessa och försöka förstå de motivationerna som ligger bakom.</p><p>Det man ser i debatten är att mediemarknaden idag är mycket komplex och i ständig förändring. Vi ser att det inte förekommer en stor kritisk rapportering eller debatt i medierna kring just mediernas förändringar. De flesta artiklar är av informativ karaktär. Vi ser också av resultatet att tittaren har försvunnit i debatten. De teman som ses i rapporteringen är bland annat att det finns en drivkraft för medieföretag att stärka sitt varumärke och försäljningar och sammanslagningar sker fram och tillbaka och leder till att det inte är lätt för ett litet medieföretag att verka i den hårda konkurrensen. Att ha ett starkt varumärke är av stor betydelse. Vi ser också att produktionen, konsumtionen och innehållet påverkas av den nya tekniken, vilket leder till att medieföretagen blir innehållsföretag och sprids horisontellt. Vi ser också betydelsen av inkomsten det vill säga annonserna för företagens överlevnad och betydelsen av att ha en ”pengamaskin” i ryggen. En finansiell vinning är målet.</p><p>Alla dessa faktorer man ser i dessa teman är några av de bakomliggande motiven till varför mediemarknaden ser ut som den gör idag och att de är ett resultat av varandra i en stor komplicerad mediemarknad.</p>