Academic literature on the topic 'Medieteknik'

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet. Dessa kriterier grundar sig på en rapport utgiven av Högskoleverket; ”Ribban på rätt nivå – sju inlägg om högskolemässighet”, en c-uppsats författad av Ingrid Widäng; ”’Högskolemässighet’ Karakteristika för utbildning och undervisning vid högskola och universitet – ur ett lärarperspektiv” samt Högskoleverkets kvalitetsaspekter. Det framkommer i dessa rapporter att det som är mest utmärkande för en högskolemässig utbildning bland annat är graden av forskningsanknytning, graden av vetenskaplighet, studenternas möjlighet till att utveckla ett kritisk tänkande och förmågan att värdera sina kunskaper gentemot andras. De kriterier vi utifrån detta valde att ställa upp är: forskningsanknytning, teori och praktik, självstudier och kritiskt tänkande, infrastruktur, internationalisering och utvärderingar. Genom att dels studera dokument som scheman, litteraturlistor och kursplaner samt genom frågor till kursansvarig för ämnet tog vi reda på hur högskolemässigheten tog sig uttryck inom dessa kategorier. Högskolemässigheten varierar mellan och inom kriterierna. Tittar man på forskningsanknytningen inom ämnet ser man att denna är låg. Skulle medietekniken bedömas enbart utifrån detta kriterium anser vi att den inte skulle leva upp till kravet på högskolemässighet. Men väger man in samtliga kriterier anser vi att medietekniken kan betraktas som högskolemässig. Vi drar slutsatsen att de ansvariga för ämnet bör stärka högskolemässigheten genom att till exempel öka forskningsanknytningen och ge större plats för diskussioner mellan lärare och elever.

The purpose of this essay has been to investigate what the characteristics are for the subject Mediatecnique (medieteknik) that is held by Södertörns högskola, by using the term högskolemässighet1. The purpose is also to work out a number of criterias, that will make it possible to analyse högskolemässigheten within the subject. Our questions has been: Is Mediatecnique högskolemässig according to our criterias? and How can högskolemässigheten be increased? We carried out this investigation by working out a number of criterias for högskolemässighet. These criterias are based on a report published by The National Agency for Higher Education; “Ribban på rätt nivå – sju inlägg om högskolemässighet” , an essay written by Ingrid Widäng; ”’Högskolemässighet’ Karakteristika för utbildning och undervisning vid högskola och universitet – ur ett lärarperspektiv” and The National Agency for Higher Educations qualityaspects. What seems to be the four top characteristics are the degree of researchconnection, the degree of scientific approach, the students opportunities to develop a critical thinking and their ability to measure their knowledge towards others. Our criterias are: Research connection, Theory and Practice, Selfstudy and Critical thinking, Infrastructure, Internationalization, and Evaluations. By studying documents such as schedules, bibliography and curriculum and by asking questions by e-mail to the person responsible for Mediatecnique we have been investigating how högskolemässigheten is expressed within these categories. Högskolemässigheten varies within and between these categories. The researchconnection is low. If you would judge Mediatecnique only by this criteria it would not live up to the demand on högskolemässighet. But if you consider all criterias you can say that Mediatecnique is högskolemässig. Our conclusion is that the ones responsible for the subject should strengthen högskolemässigheten by increasing the researchconnection and give more room to discussions between teachers and students.

Det faktum att grafiska formgivare behöver använda sig av medieteknik i arbetet varje dag indikerar att technostress kan påverka deras yrkesutövning. Den här uppsatsen handlar därför om i vilken grad technostress upplevs hos grafiska formgivare i mediebranschen. Uppsatsens syfte är att öka helhetsförståelsen om hur technostressen kan yttra sig i förhållande till denna yrkesgrupps kommunikation samt produktion genom användande av medieteknik. För att klargöra vad det är som stressar grafiska formgivare kommer studien att diskutera vilka olika stressfaktorer som kan upplevas vid användning av deras medieteknik. De olika stressfaktorer som kan uppstå genom användning vid medieteknik kallas för techno creators. Studien avser därför att synliggöra vilka techno creators som kan förekomma/upplevas mest i deras produktionsprocess. Genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fem grafiska formgivare i Malmö har studien genomförts med en induktiv ansats. Empirin samt teorin har analyserats med varandra varpå frågeställningarna besvaras i slutsatsen. Studien tyder på att två av fem techno creators upplevs hos fem formgivare i Malmö.
The fact that graphic designers need to use mediatechnology in their everyday work indicates that technostress can affect their professional practice. This study therefore aims how much technostress is experienced by graphic designers in the mediaindustry. The purpose of this thesis is to increase the overall understanding of how the technostress expresses itself through their communication and producing when they use their mediatechnology.To clarify what stresses graphic designers, the study will discuss which different stressfactor that can occur when they use their mediatechnology. The various stressors that can arise through mediatechnology is called techno creators. The study therefore intends to aim which techno creator that can occur or are the most experienced in their workprocess.Through qualitative interviews with five graphic designers in Malmö, the study has been conducted with an inductive approach. The empire and the theory have been analyzed with each other, and the research question has been answered in the result. The study points out that two out of five techno creators are experienced by five designers in Malmö.

I detta kandidatarbete undersöker vi hur man med medieteknik kan levandegöra och väcka liv i ett museum där utvecklingen idag nästintill står still. Barn och ungdomar har en bristfällig interaktion med museet idag och därför blev vår utmaning att se till hur vi, med deras hjälp, kan väcka deras intresse och med medietekniken som verktyg knyta nya och starkare relationer däremellan. Museet har en begränsad budget vilket utmanade oss att hitta en lösning som är hållbar och klarar att överleva på sikt utan pengar som stöd. Vi undersöker vägar att ta oss fram genom design workshops där vi skapar tillsammans med barnen och ungdomarna för att skapa ett “happy place”. Vi undersöker teknik, såsom Parallax Scrolling, att arbeta med och som kan vara passande för att skapa nytt liv. Vi ger utrymme för ett nytt sätt att tänka och idéer som kan gynna i flera led. Nyckelord: Barnens museum, medieteknik, webbplats, designworkshop, parallax scrolling.

Medieteknik är en avdelning på Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. Något som skapar möjligheter, men även begränsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvärldens föränderlighet i att avdelningen måste växla mellan struktur, planering, genomförande – och – utveckling, innovation av innehåll, utbud, pedagogik.Syftet med rapporten är att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkätundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frågeställningen: Vilka förutsättningar kan påverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav?Slutsatsen är att Malmö högskola ställs inför en rad motstridiga krav som kräver jämvikt inom organisationen, för att arbetet på avdelningsnivå ska fungera. Detta då den stora organisationen skapar förutsättningar för medieteknik, som i dagsläget inte når hela vägen fram, och det existerar ett glapp som verkar hämmande inom en rad olika områden. Det krävs bland annat bättresamhörighet mellan medieteknik och den övergripande organisationen. Högskolan uppmuntras även att skapa tydligare riktlinjer för dess anställda, samt ge bättre stöd för växelverkan mellan deidentifierade kraven på struktur och innovation. Utveckling av forskningsverksamheten, samt avdelningens inblandning i denna rekommenderas, likaså strategisk diskussion.
Medieteknik is a department at Malmo University that on a daily basis struggles with being an innovative and developing part of a bigger organization. This creates possibilities, as well as limitations. The universities demands, together with the ever-changing world, forces the department to vary between structure, planning, implementation – and – development, innovation of content, range and pedagogy.The purpose of this essay is to examine how to create an innovative and creative environmental development within an organization/public authority. The use of a questionnaire creates the essays empirical material, which, together with the study of the universities conditions, as well as with the support of the theoretical reference, answers the question at issue: Which conditions can affect a department to work and act in an innovative way, within the boundaries of the bigger organizationsrule and demands?The conclusion is that Malmo University is constantly faced with a number of contradictory demands that require balance within the organisation, so that work on department level is to function efficiently. This because the bigger organization creates conditions for medieteknik, which currently do not function in an effective way, and hence create a weak link within different fields.Amongst other things there should exist better participation between the department and Malmo University, as well as more specific guidelines for the employees. Better support for the interactionbetween the identified demands of structure and innovation should be given. The development of research would benefit of the departments involvement, and is a recommendation, alongside with strategic discussion.

Inför höstterminen 2015 flyttade samtliga lärare, tidigare stationerade på Malmö Högskolas lokaler Kranen, till de nybyggda lokalerna på Niagara. Till följd av flytten arbetar numera lärarna i stängda kontorslandskap och har således inte längre möjlighet att motta studenter till sina kontor, så som tidigare var möjligt för lärare och studenter vid avdelningen för Medieteknik. Studenterna måste numera besöka lärarna under besökstid som hålls en gång i veckan, och således går den spontana kontakten (bortsett från den som sker vid och i anslutning till undervisningstillfällen) mellan lärare och studenter på Medieteknik förlorad. Som följd av den förändrade situationen torde elektronisk kommunikation i framtiden utgöra en allt viktigare komponent i kommunikationen mellan lärare och studenter vid Medieteknik. Denna studie undersöker var kommunikationen sker mellan lärare och studenter, samt studenter emellan på avdelningen för Medieteknik. Studien syftar till att undersöka var, hur och när kommunikation sker mellan lärare och studenter, samt studenter emellan. Genom kvalitativa och kvantitativa undersökningar kunde undersökningen konstatera att den elektroniska kommunikation mellan studenter syntes ske i Facebookgrupper som studenterna själva anordnar. Den elektroniska kommunikationen mellan lärare och studenter syntes ske främst via mail. För att säkerställa upplevelsen av den elektroniska kommunikationen på Medieteknik krävs vidare forskning i ämnet.
Situation analysis of the Electronic Communication at the department of Media Technology and product development.During the fall semester of 2015 the department of Media Technology was moved in to new facilities at the newly built university complex Niagara. Due to the move and settlement in new closed offices, as opposed to the former open landscapes, the students would no longer have access to the faculty offices, therefore the spontaneous communication was lost. The result of this closed office landscape, the students now had to visit their teachers at scheduled hours, ordinarily pre-booked through e-mails or other sorts of electronic communication. Because of the new situation, the author of this report assumed that electronic communication might be a more important way communicate between students and teachers, as well as between students. The purpose of this study is to identify how and where the electronic communication is performed, at the department of Media Technology. After both qualitative and quantitative research had been done, the study showed that the teachers mainly communicate with their students through e-mail correspondence and the students mainly use Facebook groups to contact and maintain contact with each other.

Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas.
Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.

The present study analyzes attitudes made manifest when media technology is used in teaching at Swedish upper secondary schools. It examines discourses related to the subject of history by comparing contemporary circumstances with those of the mid-1980s, making research in both educational history and history education indispensible to its execution. The study considers the impact of technology on human interaction as an essentially social construction. Furthermore, it addresses questions about the role media technology plays in current discourses, about the actors that are manifested in these discourses and about their didactic implications. Since the investigation focuses on discourse, it is an interpretive work. Analytical tools have been borrowed from the field of discourse theory to facilitate a broad understanding of discourse and communication. The analysis is conducted in order to reconstruct chains of analogy and nodal points of communication in media technology and teaching, with specific attention paid to matters related to the subject of history. Secondary school policy documents, curricula relevant to each period, teacher´s periodicals and interviews with history teachers are combined to reconstruct discourses on technology in education. Interviews were conducted with six history teachers, three of whom taught in the 1980s, while the remainder began teaching in the past fifteen years. The periodicals studied are Lärarnas tiding and Skolvärlden, including every issue published in the years 1983, 1985, 1987, 2008, 2010 and 2012. Four discourses on media technology in education have been reconstructed from this material. Two of the discourses are relevant to the mid-eighties, and have been called the discourse on the school of the future and the discourse on film, junk culture and education, respectively. The discourses reconstructed from the years around 2010 are named the discourse on the contemporary school and the discourse on good teaching. These discourses generally nurture an optimistic belief in what media technology can mean to school and teaching. The reasons for using technology in the classroom are based on notions of what is required from society or what is relevant to the students. The roles of media technology in education are affected by several groups of actors, including government officials, marketers, school leadership and teachers. The process was however never significantly affected by formal policy. One aspect central to a positive view of media technology in education was that it would improve the quality of teaching, especially in the case of history, characterized by storytelling and lecturing. Certain didactic considerations became visible in the study of these discourses, which risked being shallow and trend sensitive, insofar as it might be difficult for teachers to find suitable forums for peer-to-peer subject specific reflections on media technology.

We have seen a connection between the ritual dances us humans have been engaging in for a huge part of our evolution and the rave-culture of today. How they both use music and the moving body as a vehicle to access states of being beyond the everyday life. By diving head first in the world of dance and trance we have discovered even more similarities that we today share with the humans 10.000 years ago than we ever could have imagined. We have with the help of interviews and our personal experience tried to capture what the trance means for the human today, and with our research we want to illustrate the similarities and differences between in digital world we live in today compared to the world we have lived in for thousands of years before the digital technology’s advance. This text has been our vehicle to analyse and discuss the things we still hold on to as humans even though the world around us has changed.
Vi har sett ett samband mellan de rituella danserna som människan har ägnat sig åt under en stor del av vår utveckling och dagens rådande rave-kultur. Hur de båda forumen använder musik och kroppen i rörelse som ett fordon för att ta sig till andra sinnesstadier bortom det vardagliga varandet. Genom att djupdyka ner i dansens och transens värld har vi stött på ännu större likheter vi idag delar med människan för 10.000 år sedan än vad vi någonsin hade kunnat ana. Vi har med hjälp utav intervjuer och egna upplevelser försökt att skapa oss en bild om vad transen har för roll hos människan än idag, och vill med denna undersökning belysa de likheter och skillnader i den digitala världen vi lever i idag gentemot den värld människan levt i under tusentals år innan den digitala teknologins frammarsch. Denna text har varit vårt fordon för att undersöka samt diskutera de som vi har hållit oss kvar vid som människor även fast omvärlden har förändrats.