Academic literature on the topic 'Medvetenhet om matematik'

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.

Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.

Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.

Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att främja barns matematiklärande. Denna kvalitativa studie använder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger från fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgår hur det redan i förskolan är viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har. Av resultatet framgår det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lärande främjas. Det framkom även att det är i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det är i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det är av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvärld. Det framkommer också av intervjuerna att det är av vikt att använda sig av den lokala arbetsplanen och läroplanen för förskolan, Lpfö98 och följa dessa kontinuerligt. Nyckelord Förskola, förskollärare, matematik, matematiska begrepp, pedagogens arbetsätt
Abstract The purpose of the study is to examine how the interviewed pre-school teachers describe their teaching activities to promote children's mathematics learning. This qualitative study uses interviews as data collection methods and five teachers from five different pre-schools participated in the interviews. The pre-schools were selected based on a convenience sample and are located in a town in central Sweden. The study shows that it is important to start with mathematics in preschool already and the importance of the role educators have. The result that appears is that the interviewed teachers believe that the teacher’s awareness is of great importance for the child's mathematical learning. It also emerged that it is in everyday situations that kids come in contact with the mathematical concepts that are available and it is in these situations that the children become aware that mathematics is everywhere. That is of importance if the children are going to be able to develop and become aware of the mathematics in their environment. It also emerges from the interviews that it is important to make use of the local work plan and curriculum for preschool, Lpfö98 and follow these continuously. Keywords Preschool, preschool teacher, mathematics, mathematical concepts, the educator's way of working

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program.
The purpose of this study is to investigate students' motivation and metacognitive knowledge in mathematics. We have investigated the attitude students in first grade in high school have towards mathematics, students' awareness of how they learn mathematics best, and how students view their learning and what they do to affect their learning. In our study we also analyzed the differences or similarities between boys and girls and between students at a vocational program or an academic program in high school. We have used quantitative research methods and structured surveys. Conclusions and results we have been able to draw is that the attitude towards mathematics as a subject is negative and the study's results indicate that there are no major differences between students in vocational and academic programs.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet.

Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer. Jag tog även del av deras arbetsplaner/målformuleringar.

Resultatet av min studie visar på en tydlig förekomst av medvetenhet om matematik i förskolan. Den visar också att det är av stor betydelse hur matematik lyfts fram av rektor/chef. Det är dock förskollärarens egen inställning som har störst betydelse för hur de arbetar, enligt sina egna redogörelser, med matematik i sin verksamhet. I och med det blir också betydelsen av fortbildning inom matematik relevant för barnens möjligheter att lära sig matematiska begrepp.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om förskolepedagogernas kompetens om barns matematiska utveckling har stor betydelse när det gäller att arbeta medvetet med matematik. Jag vill också undersöka hur pedagogerna kan förebygga matematiksvårigheter i förskolan och vilken roll specialpedagogen har. I mitt arbete har jag gjort både enkät undersökning bland pedagoger från tre förskolor och intervjuer med processledarna på dessa förskolor. Jag har även intervjuat matematikutvecklaren i kommunen.Resultatet av min undersökning visade på att pedagogerna var medvetna om vad matematik i förskolan är och att den egna kompetensen har betydelse för vilket arbetssätt och tillvägagångssätt man har i sitt arbete med matematiken. Det kom fram i undersökningen att en del pedagoger hade svårt med att synliggöra matematiken för barnen fast de var medvetna om vad matematik var och det var inte många pedagoger som gjorde barnen medvetna om att det man gjorde var matematik.
Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2. Sambandet är dock inte entydigt, då det samtidigt påvisats att svårigheterna i matematik i år 2 var mer utbredda än väntat och långt ifrån alla dessa elever hade fonologiska svårigheter i förskoleklassen.
The degree to which a child is phonologically aware is in many cases crucial to the child's ability to learn how to read. Therefore it is vital, at a young age, to work towards strengthening the phonological awareness among young children. Satisfactory reading skills are central to learning in other school subjects besides reading and writing. Recent research has shown that there is a clear link between reading problems and difficulties in mathematics. This study examines whether there is any connection within a group of students between early phonological difficulties and difficulties in mathematics two years later. With quantitative methods, and through analysis of assessments of different diagnostic and mapping materials, results have been presented showing that the majority of the students in the preschool class that showed signs of phonological difficulties also had difficulties in mathematics in second grade. However, the relationship is not unambiguous, since the results also demonstrated that the difficulties in mathematics in second grade were more widespread than expected, and far from all of these students had phonological difficulties in the preschool class.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga.
This literature study intends to compile and narrate peer-reviewed articles about mathematics teaching. These articles that is compiled to cultivate the differences there is between students with mathematics disabilities and students with mathematic disabilities and reading disabilities. The result of this study demonstrates differences in working memory, phonological awareness, and problem solving in students with mathematic disabilities compared to students with both mathematics disabilities and reading disabilities. The most significant factor in the literature is that students who have both mathematical disabilities and reading disabilities have significantly lower results in working memory, phonological awareness, and problem solving.

Syftet med studien vara att undersöka fem matematiklärares medvetenhet om elever som har eventuell matematikängslan, samt hur dessa lärare planerar sin undervisning för att reducera och förebygga detta. I studien användes den kvalitativa insamlingsmetoden personliga intervjuer på fem lärare som undervisar i årskurs 4-6 matematik. Insamlad data har bearbetats med tematisk analys och gett oss resultatet bestående av olika kategorier. Genom litteratur kring matematikängslan och socio kognitiva teorin har vi analyserat resultatet. Resultatet visade att de intervjuade lärarna var medvetna om de olika symptomen för matematikängslan och visade kunskap för deras elevers svårigheter. Lärarna berättade om elever som upplevt stress eller oro för matematikundervisningen och om de som hade en negativ inställning till matematiken. Resultatet visade även på olika faktorer som kan ligga i grund för matematikängslan som föräldrar, lärarna och elevens självbild. Lärarna var medvetna om de olika åtgärder som krävdes för elevernas behov. De hade gjort anpassningar för att hjälpa de eleverna som de misstänkte hade matematikängslan.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger i tidigare år värderar matematisk begåvning i sin undervisning. Det utifrån hur pedagogen arbetar i undervisningspraktiken i relation till pedagogens tankar, synsätt och åsikter kring fenomenet. Studien utgick från en kvalitativ metod och en fenomenografisk ansats då syftet var att jämföra de två perspektiven med varandra, det vill säga pedagogens synsätt med undervisningspraktiken. Den empiriska studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer på två olika undersökningsenheter. Den data som tagits fram har sedan transkiberats för att sedan enkelt kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visar att pedagogens medvetenhet samt värderingar har en betydande roll för den matematisk begåvade eleven. Resultatet visar även att ett varierat arbetssätt där undervisningen individanpassas kan främja för elevens utvecklingsmöjligheter. Slutligen visar resultatet att elever med matematisk begåvning behöver uppgifter som stimulerar och utmanar dem för att motsvara deras behov i matematikundervisningen.