Academic literature on the topic 'Mellanmänskliga relationer'

För att upprätthålla en god pedagogisk nivå inom vissa utbildningsområden av teknikvetenskaper krävs steg mot förändring och nytänkande. Ett av de generella problemen inom teknikvetenskaper är behovet av att utbilda ingenjörer som även har generiska eller mjuka färdigheter för att möta dagens samhällsutmaningar, men att ingenjörsundervisning i stort främst odlar studenternas hårda färdigheter. I denna text diskuteras hur universitetslärare inom ingenjörsområden kan reflektera kring utveckling av generiska färdigheter med små medel och utifrån tankar kring mellanmänskligt relationsskapande. För att beskriva hur förändringsarbetet kan se ut genomförs en fallstudie av räknelektioner under kursen Kraftelektronik, 5 hp, som ges på avancerad nivå vid Uppsala universitet. Efter förändringsarbetet var en högre andel studenter ganska eller mycket nöjda med kraftelektronikkursen, och fler blev även godkända vid ordinarie tentamen än året innan. Dock uppfattade vissa studenter de nya lektionerna som sämre och mer ostrukturerade än andra lektioner. Materialet är indelat i olika kategorier som kan kopplas till övriga mellanmänskliga relationer och mjuka värden för att kontrastera mot en bild av hårda matematik- eller teknikstudier och för att inspirera till ett verkligt förändringsarbete.

Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19. Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder. En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten. Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris? Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen. Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret. Deadline för manus är 15 oktober 2020 Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se

Bakgrund: Smärta är den mest vanliga orsaken till varför patienter söker vård och innebär lidande för patienten. Varje patient är unik med sina egna behov som behöver bemötas genom anpassning av deras vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra patientens lidande genom en god omvårdnad som grundas i den mellanmänskliga relationen. I den akuta vårdverksamheten är sjuksköterskans roll att bemöta patienter, utföra smärtskattning och smärtbehandling samt utvärdera behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors perspektiv på faktorer som påverkar den mellanmänskliga relationen vid smärtbehandling i akut vårdverksamhet. Metod: Litteraturbaserad studie där datamaterialet består av 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre kategorier; Sjuksköterskerelaterade faktorer, Patientfaktorer och Organisatoriska faktorer med sju underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens identifierades som den största främjande faktorn. Begränsad tid för god omvårdnad identifierades som den största hindrande faktorn.
Background: Pain is the most common reason why patients seek care and it causes suffering to the patient. Each patient is unique with their own needs that need to be met through adaptation of care. The nurse has a responsibility to alleviate the patient's suffering by providing good care based on the interpersonal relationship. In acute care setting the nurse's role is to treat the patient, to assess the patient’s pain, carry out pain treatment and evaluate treatment. Aim: To describe nurses' perspective on factors that affect the interpersonal relationship in the context of pain treatment in an acute care setting. Method: A literature study based on 14 articles with qualitative approach. Results: From the analysis three main categories were identified; Nurse factors, Patient factors and Organizational factors with seven subcategories. Conclusion: The nurse's competence was identified as the biggest promoting factor. Limited time for good care was identified as the biggest hindering factor.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,

så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att bygga

upp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.

Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokus

står det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hur

intrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren är

anställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så god

dager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryck

med hjälp av olika taktiker. Vi har med utgångspunkt i den symboliska

interaktionismen hämtat både kunskap och inspiration och överfört dem till

anställningsintervjun som är en del av rekryteringsprocessen. Symbolisk

interaktionism fokuserar på kommunikation mellan människor och det område

som vi studerat närmare. Vi har intervjuat tre rekryterare och tre kandidater som

är anställda på Skol- och barnomsorgsförvaltningen inom Växjö kommun. Syftet

med denna uppsats har varit att få en ökad förståelse och kunskap för hur

människor agerar under anställningsintervjun. Vi har bland annat kommit fram till

att parterna vill se intervjun som ett samtal istället för ett stelt förhör eller ett

tillgjort skådespel. Vi har även kommit fram till att individerna vill agera

mänskligt och tillåtas ha fel och brister istället för att ge sken och uppfattas som

perfekta. Det har visat sig att det inte enbart är positivt att visa sina goda sidor och

agera som en reklamkampanj. Det som framkom var att överdrivna förmågor förr

eller senare kommer fram, därför är det av vikt att ha en allmänkunskap som gör

det enklare att genomskåda intrycksstyrningen.

Should an individual expose his true personality, express his emotions,

reveal his inner-self and disclose exactly how he feels or should the individual

assess the social environment and act according to what the individual deems to

be the most acceptable behaviour in the social context, and so project the right

impression? Questions like this have helped us to put together this essay and have

motivated us to find out more.

The above is the theme this paper deals with and investigates. Its focus is

on the interpersonal interaction that takes place during a job interview and how

impression management is used. For the candidate and the recruiter a job

interview is a time when both want to appear in as good a light as possible.

Impression Management is a method to create and reinforce an impression by

using different tactics. We have, from theoretical starting points of symbolic

interaction, obtained both knowledge and inspiration and transferred them to the

job interview as part of the recruitment process. We have interviewed three

recruiters and three candidates who are employed at Växjö municipality’s School

and Child Care Administration. The aim of this thesis has been to achieve a better

understanding and knowledge of how people inter-act during an employment

interview. We have drawn the conclusion that both parties want to see the

interview as a conversation instead of a rigid interrogation or play-acting. We also

found that the two participants want to appear humane and accept faults and

shortcomings instead of giving the impression of being perfect. It is not

considered positive to only show their good sides as in an advertising campaign.

What emerged was that exaggerated capabilities sooner or later are exposed. It is

therefore important to have a general knowledge that makes it easier to expose

impression management.

Tidigare forskning har konstaterat att relationer är något som påverkar alla människor och som har stor betydelse i det vardagliga livet. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor upplever vänskaps- och kärleksrelationer. Frågeställningarna ämnar undersöka vad relationerna har för beståndsdelar samt vad vänskapsrelationer och kärleksrelationer har gemensamt och vad som skiljer dem åt. I studien deltog 106 personer med olika åldrar, relationstyp samt kön. Deltagarna fick svara på en kvalitativ webbenkät. Resultaten visade att inom kärleksrelationer vill deltagarna ha (1) öppen kommunikation, (2) stabilitet och (3) känslan av att tillsammans vara en enhet och i vänskapsrelationer är det viktigt att (1) känna stöd, (2) ha en öppen kommunikation och att (3) ha roligt tillsammans. Detta resultat fyller en kunskapslucka om hur mellanmänskliga relationer upplevs i Sverige, vilket är viktigt eftersom mycket forskning vanligtvis sker utanför Sverige.

Projects are often spoken of in the terms of rational systems. However, some researchers point out the relevance of viewing projects as sets of relationships. Little is published about what aspects of relationships that are important for the managing of projects. We have argued for the necessity of such research. With previous research, our case study and interviews we indentified communication, responsibility, cooperation, togetherness and trust as important relational aspects in projects.

The overall perceived success for projects in this case, was increased with the adoption of new agile methods. These new methods clearly favored communication and togetherness. We wish to present a perspective that will view projects as people and their relationships.

Projekt pratas ofta om i form av ett logiskt och rationellt system, men det är i sig ologiskt eftersom projektet i sådana termer inte existerar. Exempelvis kan projektet själv inte ha mål. Vid flera undersökningar har en majoritet angett relationer som den största framgångsfaktorn för projekt. Med hjälp av en fallstudie och tidigare forskning i ämnet anser vi att människor är det som kausalt skapar projekt och har därför intervjuat personer med olika roller med erfarenheter av arbete i projekt.

Vår sammanslagning av empiri och teori pekar på att relationer existerar bland annat genom kommunikation, ansvar, samarbete, gemenskap och tillit. Men i detta fall är relationerna ock-så hårt styrda av strukturer och otydlighet. Vi har argumenterat för att ledningen, i vårt fall både kan och bör arbeta aktivt för att skapa fungerande relationer i projekt där uppgiften kräver det.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår.   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser.   Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några elevers upplevelser och reflektioner av dialog i helklass i språkundervisning. Urvalet bestod av åtta språkstuderande gymnasieelever i åldern 16–20 år. En semistrukturerad intervjuform användes med efterföljande fenomenologisk tolkning. Martin Bubers dialogfilosofi användes som dominerande teori och stöttades av Vygotskijs sociokulturella teori och Scheffs teori om sociala band. Resultatet i föreliggande studie visar att det inte är helt enkelt att ge en tydlig bild av vad som underlättar eller hindrar elever att delta mer i dialog, eller vilka metoder som underlättar eller hindrar dialog, däremot har eleverna många individuella tankar. En av de huvudsakliga slutsatserna som ändock går att framhålla, handlar om läraren. Eleverna i studien anser att läraren utgör en mycket viktig aspekt och att relationerna i klassrummet har en avgörande roll för att eleverna ska vilja delta i dialog eller inte.

Sammanfattning Denna studie består av en kvalitativ undersökning grundad på semistrukturerade intervjuer med fem yrkesutövare inom mellanmänskliga arbeten. Studien har som syfte att undersöka vad som kan uppkomma i ett mellanmänskligt arbete om yrkesutövaren drabbas av utbrändhet, analyserat utifrån ett antal omedvetna socialpsykologiska processer med psykodynamisk ansats. Studien har också syftet att försöka förstå vad som minskar risken för att yrkesutövare ska utsätta klienter för dessa omedvetna processer på grund av utbrändhet. Resultatet av studien pekar på att det lättare kan uppkomma omedvetna socialpsykologiska processer i klientarbeten om yrkesutövaren drabbas av utbrändhet. Studien indikerar också att det finns faktorer som anses minska risken för att yrkesutövare ska utsätta sina klienter för omedvetna processer på grund av utbrändhet.
Abstract This study consists of a qualitative study based on semi-structured interviews with five professionals in interpersonal work. The study aims to explore what can occur in an interpersonal work on the professional experience of burnout and analyzed using a number of unconscious social psychological processes with psychodynamic assaulted. The study also aims to try to understand what reduces the risk that practitioners will expose clients for these unconscious processes because of burnout. Results of the study indicate that it can more easily occur unconscious social psychological processes in client work if the practitioner suffers from burnout. The study also indicates that there are factors that are considered to reduce the risk that professionals will expose their clients to unconscious processes because of burnout. Keywords: Professionals, clients, interpersonal relationships, social psychological processes, mentalizing.

This is a theoretical study of changing relations between men and women in the context of modernisation. Ideas derived from a general theoretical discussion will be illustrated by examples from countries that are going through societal changes affecting the lives of men and women; Uganda, Morocco and Mexico. Focus will be on connections between changes in the public sphere and interpersonal relations in the private sphere. One part examines certain effects of women’s increased participation in politics and in the workforce, concluding that these changes may cause conflicts with traditional values and consequently tensions in inter-gender relations. The following part examines sexuality and respectability in relation to societal changes where people’s material conditions change and attitudes are affected by information flows from other countries. The examples in this part illustrate how young people, especially women, feel trapped between the demands from their new reality and traditional norms about how to behave. I then go on to discuss power structures that affect women’s possibilities to live the lives they want and also how it may affect their values and interests. The concept of empowerment will be discussed as well as the indicators used to measure women’s empowerment. In this section I will also briefly explain development projects directed towards women and how they sometimes fail to capture all dimensions necessary.

The conclusions are that the definition of modernisation that I had when I started this work is not sufficient to understand the processes that people go through. It is important to understand that changes in people’s material conditions, their economic environment etc. are not always caused by, or even followed by, changes in attitudes, values and interpersonal relations. When societal changes do not come from within the society they will cause conflicts between norms that shape peoples perceptions and the demands from their new material environment. Another conclusion is that in measuring women’s empowerment we need to look at other factors besides economic and political participation, such as women’s status in the family and their control over their own bodies.

Sammanfattning Bakgrund: Att kvinnor utsätts för våld i nära relationer medför inte bara lidande och ohälsa för de som är direkt involverade utan påverkar även samhället i stort. Kvinnor som lever i våldsbenägna relationer uppsöker frekventare sjukvård än andra och därmed har sjuksköterskor en betydande roll i att uppmärksamma och bekräfta våldets förekomst. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom vården utsatta för våld i nära relationer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats där 13 artiklar sammanställdes och analyserades med induktivt förhållningssätt enligt Friberg.Resultat: Sjuksköterskors upplevelser visade att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer var både komplext och väckte starka känslor. Den omgivande miljön påverkade möjligheterna att skapa goda och tillitsfulla relationer och sjuksköterskor upplevde osäkerhet i att fråga om våld i nära relationer.Slutsats: Sjuksköterskor påverkades av såväl vårdorganisationen som av deras egen kunskap och erfarenhet. Mötet väckte även starka känslor vilket kunde påverka deras professionella förhållningssätt. Genom att uppmärksamma ämnet både inom vården och samhället i stort kan intresset öka för vidare forskning och bättre förutsättningar skapas för både sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor.