Academic literature on the topic 'Meningserbjudanden'

AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ

Abstract Affordance and choice: performing music in lower secondary school The purpose of this study is to elucidate affordances and meaning-making processes where students in Compulsory lower secondary education learn to play music together in music class. The data consists of a series of observed music lessons, performances and stimulated recall interviews in two 8th form classes, video recorded in the course of one term. The analysis focuses on students’ and their teacher’s musical interaction and sign making during music class. In order to explore multimodal aspects of sign making in teaching and learning, the study rests on a theoretical framework of social-semiotic multimodality and design theory of learning. Nine students, strategically selected, were observed more frequently than the rest. Excerpts of their singing and playing music on different occasions were transcribed into scores in which musical notation together with other graphic signs and written descriptions represent the events. The scores visualise mul- timodal aspects of musical interaction, which made a 'fine grained' analysis of meaning-making processes possible. Further, an analysis was made of how the students and their teacher expressed themselves about the playing and learning and how this related to their observed actions. The result reveals how the teacher’s physical and verbal communicative sign combinations and choice of repertoire conveyed several layers of mean- ing by means of instructions for playing and by references to different dis- courses and genres. During lessons the principle of recognition was present in all of the teacher's sign making but it might be expressed in different modes including expected actions that surprised, amused and helped students to link different musical parameters together. Through transmodal transla- tions of the teacher’s signs, students, linked short fragments of their parts together, and taking turns with the teacher, made longer musical lines. It was found that students’ activities and utterances indicated that a shared sense of meaning and acceptance took precedence over personal musical wishes and preferences. The study contributes to a close insight and understanding of how young people's meaning-making processes may be manifested in music 'teaching- and-learning' in heterogeneous classes, as well as of the significance of teachers’ sign-making in that process. The results of the study warrant a discussion of how musical learning is made possible and is restricted de- pending on how music teaching in schools is designed. Keywords: music teaching, musical interaction, meaning making, semiotic resources, re-design, transmodality, dialogue

Disputationen äger rum på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm men sker i samarbete med Lunds universitet.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance. Resultat visar på att grundutbildning och fortsatt fortbildning är betydande för att kunna använda den interaktiva skrivtavlan på bästa sätt. Den interaktiva skrivtavlan genererar till ökad elevdelaktighet då samtalet kring vad som händer på tavlan står i fokus. Tiden läraren har under en lektion, läggs på elevers lärande och det är en medierande artefakt som oftast fungerar ur ett tekniskt perspektiv, trots att det ibland krånglar.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används. Dessa konceptioner definieras och operationaliseras för att sedan användas som analysverktyg i jakten på lärobokstexternas tänkbara meningserbjudande. Studien tar avstamp i läroplansteorin, studien motiveras bland annat genom att GY11 är en ny reform. Forskare menar sedan tidigare att medborgarperspektivet försvagas för de elever som går på yrkesförberedande program. Alla tre utbildningskonceptionerna återfanns i de läroböcker som undersöktes, men de var i olika grad framträdande. Den mest framträdande var den demokratiska utbildningskonceptionen, den näst mest framträdande var den patriarkala utbildningskonceptionen och den minst framträdande var den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Den demokratiska utbildningskonceptionen kan ge meningserbjudandet att eleverna är demokratiska medborgare som förväntas delta utifrån lika villkor i samhället genom de kunskaper och värderingar de själva skapar. Eleverna kan dessutom få meningserbjudandet att de ska ifrågasätta, reflektera över och diskutera olika samhällsfrågor men ha respekt för oliktänkande. Det fanns ingen skillnad mellan de olika inriktningarnas läroböcker med avseende på utbildningskonceptionerna. Snarare visade sig skillnaden finnas mellan de olika läroböckerna med avseende på författare.

Studiens syfte är att undersöka vad barn upplever som meningsfullt i skogsmiljö. Studiens empiri inhämtades i skogsmiljö ur tre ostrukturerade observationer och fältanteckningar om några barns handlingar och lekar. Observationerna utgör grunden för analysen och tolkas främst genom teoretiska begrepp från miljöpsykologin, begreppen meningsskapande och meningserbjudanden och begreppet kamratkulturer. Resultatet av studien visar att skogsmiljön påverkar barnens enskilda och gemensamma meningsskapande och att miljön och tingen har stor betydelse för vilka meningserbjudanden barnen verkar uppfatta och identifiera.
The purpose of the study is to investigate what children experience as meaningful in a forest environment. The study's empirical data were collected in a forest environment from three unstructured observations and field notes on some children's actions and games. The observations form the basis of the analysis and are interpreted primarily through theoretical concepts from environmental psychology, the concepts of meaning-making and meaning-offering, and the concept of companion cultures. The results of the study show that the forest environment influences the children's individual and shared meaning creation and that the environment and things have a great significance for which meaningful offerings the children seem to perceive and identify.

Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön.

2020-09-06

The aim of this study was to, through an intersectional perspective, examine the potential meaning making from the chosen literature and how literary representation and asymmetry of power are treated in the L1 classroom according to L1 teachers. Research shows that identification in literature can be of importance to the reader’s well-being (jfr. Felski, 2008; Nikolajeva, 2017; Rosenblatt, 2002). Previous studies highlight pupils’ attitudes towards reading and literature and shows that many pupils find it important to process the book together in different ways (Jfr. Bommarco, 2006; Schmidl, 2008). To be able to see a rightful representation of one’s self in literature can lead to a comforting feeling. All humans are a part of a network of social structures and intersectional power relations whom define their living conditions (Lykke, 2003), according to intersectional theory this network consists of the categories gender, ethnicity, age, class, and functional variations (eg. Disabilities). The study proceeded with qualitative methods. Firstly, a literary inventory and a text analysis was made to explore the chosen books’ potential meaning making. Secondly, four L1 teachers from upper secondary school were interviewed about how they teach the potential offering of meaning in the Swedish L1 classes. The study has social constructive theory as an approach and the data was analysed from an intersectional perspective to highlight the intercommunication between the different social asymmetries of power. The results show that a great part of intersectional perspectives hardly is processed in the classroom, even though all of the teachers noted the importance of processing injustices from the literature. Often were potential emotional difficult topics such as pedophilia, mental health or thoughts about one’s sexuality left out and never talked about. It is possible that the pupils have seen reflections of their self which they feel are inaccurate or emotional difficult to handle by their own, and then never get to discuss the material. With this study I hope to bring attention to the importance of reading and processing norm critical literature. Every reader deserves to see rightful representations of themselves.
Syftet med denna studie var att genom ett intersektionellt perspektiv granska meningserbjudandet i vald litteratur och hur litterär representation och maktassymetrier enligt lärare behandlas i klassrummet. Forskning visar att igenkänning i litteratur kan vara viktigt för läsarens välbefinnande (jfr. Felski, 2008; Nikolajeva, 2017; Rosenblatt, 2002). Tidigare studier belyser dessutom elevers inställning till läsning och litteratur och visar att många elever är tycker att det är viktigt att på olika sätt behandla boken tillsammans (Jfr. Bommarco, 2006; Schmidl, 2008). Att kunna se en rättvis representation av det egna jaget i litteratur kan skänka en känsla av trygghet (Felski, 2008). Alla människor ingår i ett nätverk av samhällsstrukturer och maktaxlar vilka definierar en rad livsvillkor (Lykke, 2003). Enligt intersektionell teori består detta nätverk av genus, etnicitet, ålder, klass och funktionsvariation. Studien är utförd med kvalitativa metoder. Först gjordes en litteraturinventering och en textanalys för att utreda de valda böckernas potentiella meningserbjudande. Sedan intervjuades fyra svensklärare från gymnasiet om hur de behandlade det potentiella meningserbjudandet i undervisningen. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och materialet analyserades ur ett intersektionellt perspektiv för att belysa samverkan mellan olika samhälleliga maktasymmetrier. Resultaten visade att många intersektionella perspektiv aldrig behandlas i klassrummet, även om samtliga lärare uppmärksammat att det är viktigt att prata om orättvisor som förekommer i litteraturen. Sällan behandlades potentiellt emotionellt jobbiga ämnen, som pedofili, psykisk ohälsa eller funderingar kring sexualitet. Risken med detta är att elever har fått funderingar av att läsa litteraturen och aldrig får chans att bearbeta den informationen. En annan risk är att någon elev sett en spegelbild av det egna jaget som upplevs som orättvis eller jobbig, och som sedan inte får chans att diskutera materialet. Med denna studie hoppas jag belysa vikten av att få läsa och behandla litteratur som handlar om människor bortom normen, om normbrytande karaktärer och samhälleliga minoriteter. Alla läsare förtjänar att se en rättvis representation av sig själv.

Syftet med denna studie var att analysera ett populärt utbildningsprogram ämnat för elever i år­kurs Fk-3 utifrån ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur de soci­ala kategorierna kön/genus, klass, etnicitet och sexualitet (åter)skapas i form av karaktärerna i utbildningsprogram­met. Syftet har även varit att undersöka vilka möjliga meningserbju­danden program­met skapar för eleverna. Metoden som har tillämpats är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i utbildningsprogrammet kunnat skönjas. Det analyserade materi­alet utgörs av de sex mest sedda avsnitten av programserien. Den genomförda studiens resultat vi­sar en homogen grupp karaktärer där maktordning kopplas till kön. Det lämnas ett tolkningsut­rymme till åskådarna av detta program gällande klass, sexualitet och etnicitet. De stude­rade avsnitten (re)producerar bilden av ett samhälle med individer som har liknande etnisk tillhörig­het samt att heterosexualitet är det normala. Det studien framförallt uppmärksammar är att lä­rare ständigt behöver inneha ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt när digi­tala lärresurser används för att kunna samtala med eleverna om det som syns men även om det som inte syns i det utvalda materialet.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

The aim of my study has been to investigate, based on the children’s perceptions, what obstacles and opportunities they encounter in the outdoor play at the leisure home, which affects their playing habits. I interviewed eighteen children during four interview sessions at a school in Stockholm, Sweden about their outdoor play habits at the leisure home. To investigate this, I have used affordance theory, which is linked to the physical environment and the social environment. Affordance is about what meaningful offers an individual perceives in an environment and its material. The results showed that the children seem to be in a dangerous world according to the staff who set restrictive rules to protect them. The schoolyard, which should be a safe place in the other hand can contain several dangers that I have identified. The danger here are about the various factors that affected the children’s opportunities for physical activity. Previous research shows this fear of exposing children to risks is common in today’s society, it also shows how children’s opportunities for physical activity are diminishing.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är:•Musikaliska meningserbjudande genom inflytande•Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse•Kunskap genom musikaliska meningserbjudandeVi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien. Under intervjuer och observationer har fokus legat på pedagogerna och vi har valt att inte involvera barnens tankar. Genom observationer har vi studerat på vilket sätt pedagogerna ger barnen meningsfulla musikaliska erbjudanden i förskolan.Resultatet visar att det musikaliska meningserbjudandet som pedagogerna erbjuder barn i den dagliga verksamheten på förskolan är av olika art. Det verkar vara så att pedagogens kunskap, intresse och utbildning i ämnet har betydelse för hur musik implementeras i verksamheten men även vilket syfte musikaktiviteten har för lärandet.