Dissertations / Theses: 'Meningserbjudanden'

1

Falthin, Annika. "Meningserbjudanden och val : en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet." Doctoral thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1797.

Full text

Abstract:

Abstract Affordance and choice: performing music in lower secondary school The purpose of this study is to elucidate affordances and meaning-making processes where students in Compulsory lower secondary education learn to play music together in music class. The data consists of a series of observed music lessons, performances and stimulated recall interviews in two 8th form classes, video recorded in the course of one term. The analysis focuses on students’ and their teacher’s musical interaction and sign making during music class. In order to explore multimodal aspects of sign making in teaching and learning, the study rests on a theoretical framework of social-semiotic multimodality and design theory of learning. Nine students, strategically selected, were observed more frequently than the rest. Excerpts of their singing and playing music on different occasions were transcribed into scores in which musical notation together with other graphic signs and written descriptions represent the events. The scores visualise mul- timodal aspects of musical interaction, which made a 'fine grained' analysis of meaning-making processes possible. Further, an analysis was made of how the students and their teacher expressed themselves about the playing and learning and how this related to their observed actions. The result reveals how the teacher’s physical and verbal communicative sign combinations and choice of repertoire conveyed several layers of mean- ing by means of instructions for playing and by references to different dis- courses and genres. During lessons the principle of recognition was present in all of the teacher's sign making but it might be expressed in different modes including expected actions that surprised, amused and helped students to link different musical parameters together. Through transmodal transla- tions of the teacher’s signs, students, linked short fragments of their parts together, and taking turns with the teacher, made longer musical lines. It was found that students’ activities and utterances indicated that a shared sense of meaning and acceptance took precedence over personal musical wishes and preferences. The study contributes to a close insight and understanding of how young people's meaning-making processes may be manifested in music 'teaching- and-learning' in heterogeneous classes, as well as of the significance of teachers’ sign-making in that process. The results of the study warrant a discussion of how musical learning is made possible and is restricted de- pending on how music teaching in schools is designed. Keywords: music teaching, musical interaction, meaning making, semiotic resources, re-design, transmodality, dialogue

Disputationen äger rum på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm men sker i samarbete med Lunds universitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Andersson, Andersson, and Elina Svensson. "Vad möjliggör den interaktiva skrivtavlan i undervisningen? : Lärarens förhållande till en artefakts meningserbjudanden." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10160.

Full text

Abstract:

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance. Resultat visar på att grundutbildning och fortsatt fortbildning är betydande för att kunna använda den interaktiva skrivtavlan på bästa sätt. Den interaktiva skrivtavlan genererar till ökad elevdelaktighet då samtalet kring vad som händer på tavlan står i fokus. Tiden läraren har under en lektion, läggs på elevers lärande och det är en medierande artefakt som oftast fungerar ur ett tekniskt perspektiv, trots att det ibland krånglar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Igevik, Reneé, and Sanne Eriksson. "Meningserbjudanden i läroböcker för samhällskunskap : En studie av läroböcker för yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175670.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används. Dessa konceptioner definieras och operationaliseras för att sedan användas som analysverktyg i jakten på lärobokstexternas tänkbara meningserbjudande. Studien tar avstamp i läroplansteorin, studien motiveras bland annat genom att GY11 är en ny reform. Forskare menar sedan tidigare att medborgarperspektivet försvagas för de elever som går på yrkesförberedande program. Alla tre utbildningskonceptionerna återfanns i de läroböcker som undersöktes, men de var i olika grad framträdande. Den mest framträdande var den demokratiska utbildningskonceptionen, den näst mest framträdande var den patriarkala utbildningskonceptionen och den minst framträdande var den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Den demokratiska utbildningskonceptionen kan ge meningserbjudandet att eleverna är demokratiska medborgare som förväntas delta utifrån lika villkor i samhället genom de kunskaper och värderingar de själva skapar. Eleverna kan dessutom få meningserbjudandet att de ska ifrågasätta, reflektera över och diskutera olika samhällsfrågor men ha respekt för oliktänkande. Det fanns ingen skillnad mellan de olika inriktningarnas läroböcker med avseende på utbildningskonceptionerna. Snarare visade sig skillnaden finnas mellan de olika läroböckerna med avseende på författare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jönsson, Carola. "Vilka meningserbjudanden upplever förskolebarn i skogsmiljö? -en deltagande observation av barns vistelse och upplevelser i skogsmiljö." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36400.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka vad barn upplever som meningsfullt i skogsmiljö. Studiens empiri inhämtades i skogsmiljö ur tre ostrukturerade observationer och fältanteckningar om några barns handlingar och lekar. Observationerna utgör grunden för analysen och tolkas främst genom teoretiska begrepp från miljöpsykologin, begreppen meningsskapande och meningserbjudanden och begreppet kamratkulturer. Resultatet av studien visar att skogsmiljön påverkar barnens enskilda och gemensamma meningsskapande och att miljön och tingen har stor betydelse för vilka meningserbjudanden barnen verkar uppfatta och identifiera.
The purpose of the study is to investigate what children experience as meaningful in a forest environment. The study's empirical data were collected in a forest environment from three unstructured observations and field notes on some children's actions and games. The observations form the basis of the analysis and are interpreted primarily through theoretical concepts from environmental psychology, the concepts of meaning-making and meaning-offering, and the concept of companion cultures. The results of the study show that the forest environment influences the children's individual and shared meaning creation and that the environment and things have a great significance for which meaningful offerings the children seem to perceive and identify.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Langendorf, Stefan. "BEGRÄNSANDE MENINGSERBJUDANDEN : En diskursanalys av hur genus konstrueras i två läroböckeri samhällskunskap för grundskolans senare år." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40623.

Full text

Abstract:

Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön.

2020-09-06

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Uusitalo, Frida. "Hellre kär i en vampyr än homosexuell : Gymnasielärares redogörelse om potentiella meningserbjudanden, makt och litterär representation i skönlitteratur." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79561.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to, through an intersectional perspective, examine the potential meaning making from the chosen literature and how literary representation and asymmetry of power are treated in the L1 classroom according to L1 teachers. Research shows that identification in literature can be of importance to the reader’s well-being (jfr. Felski, 2008; Nikolajeva, 2017; Rosenblatt, 2002). Previous studies highlight pupils’ attitudes towards reading and literature and shows that many pupils find it important to process the book together in different ways (Jfr. Bommarco, 2006; Schmidl, 2008). To be able to see a rightful representation of one’s self in literature can lead to a comforting feeling. All humans are a part of a network of social structures and intersectional power relations whom define their living conditions (Lykke, 2003), according to intersectional theory this network consists of the categories gender, ethnicity, age, class, and functional variations (eg. Disabilities). The study proceeded with qualitative methods. Firstly, a literary inventory and a text analysis was made to explore the chosen books’ potential meaning making. Secondly, four L1 teachers from upper secondary school were interviewed about how they teach the potential offering of meaning in the Swedish L1 classes. The study has social constructive theory as an approach and the data was analysed from an intersectional perspective to highlight the intercommunication between the different social asymmetries of power. The results show that a great part of intersectional perspectives hardly is processed in the classroom, even though all of the teachers noted the importance of processing injustices from the literature. Often were potential emotional difficult topics such as pedophilia, mental health or thoughts about one’s sexuality left out and never talked about. It is possible that the pupils have seen reflections of their self which they feel are inaccurate or emotional difficult to handle by their own, and then never get to discuss the material. With this study I hope to bring attention to the importance of reading and processing norm critical literature. Every reader deserves to see rightful representations of themselves.
Syftet med denna studie var att genom ett intersektionellt perspektiv granska meningserbjudandet i vald litteratur och hur litterär representation och maktassymetrier enligt lärare behandlas i klassrummet. Forskning visar att igenkänning i litteratur kan vara viktigt för läsarens välbefinnande (jfr. Felski, 2008; Nikolajeva, 2017; Rosenblatt, 2002). Tidigare studier belyser dessutom elevers inställning till läsning och litteratur och visar att många elever är tycker att det är viktigt att på olika sätt behandla boken tillsammans (Jfr. Bommarco, 2006; Schmidl, 2008). Att kunna se en rättvis representation av det egna jaget i litteratur kan skänka en känsla av trygghet (Felski, 2008). Alla människor ingår i ett nätverk av samhällsstrukturer och maktaxlar vilka definierar en rad livsvillkor (Lykke, 2003). Enligt intersektionell teori består detta nätverk av genus, etnicitet, ålder, klass och funktionsvariation. Studien är utförd med kvalitativa metoder. Först gjordes en litteraturinventering och en textanalys för att utreda de valda böckernas potentiella meningserbjudande. Sedan intervjuades fyra svensklärare från gymnasiet om hur de behandlade det potentiella meningserbjudandet i undervisningen. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och materialet analyserades ur ett intersektionellt perspektiv för att belysa samverkan mellan olika samhälleliga maktasymmetrier. Resultaten visade att många intersektionella perspektiv aldrig behandlas i klassrummet, även om samtliga lärare uppmärksammat att det är viktigt att prata om orättvisor som förekommer i litteraturen. Sällan behandlades potentiellt emotionellt jobbiga ämnen, som pedofili, psykisk ohälsa eller funderingar kring sexualitet. Risken med detta är att elever har fått funderingar av att läsa litteraturen och aldrig får chans att bearbeta den informationen. En annan risk är att någon elev sett en spegelbild av det egna jaget som upplevs som orättvis eller jobbig, och som sedan inte får chans att diskutera materialet. Med denna studie hoppas jag belysa vikten av att få läsa och behandla litteratur som handlar om människor bortom normen, om normbrytande karaktärer och samhälleliga minoriteter. Alla läsare förtjänar att se en rättvis representation av sig själv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Björklin, Åsa, and Malin Vestin. "Utbildningsprogram mer än bara ämneskunskaper? : Pragmatisk diskursanalys av UR:s Livet i Bokstavslandet ur ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-354605.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att analysera ett populärt utbildningsprogram ämnat för elever i årkurs Fk-3 utifrån ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur de sociala kategorierna kön/genus, klass, etnicitet och sexualitet (åter)skapas i form av karaktärerna i utbildningsprogrammet. Syftet har även varit att undersöka vilka möjliga meningserbjudanden programmet skapar för eleverna. Metoden som har tillämpats är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i utbildningsprogrammet kunnat skönjas. Det analyserade materialet utgörs av de sex mest sedda avsnitten av programserien. Den genomförda studiens resultat visar en homogen grupp karaktärer där maktordning kopplas till kön. Det lämnas ett tolkningsutrymme till åskådarna av detta program gällande klass, sexualitet och etnicitet. De studerade avsnitten (re)producerar bilden av ett samhälle med individer som har liknande etnisk tillhörighet samt att heterosexualitet är det normala. Det studien framförallt uppmärksammar är att lärare ständigt behöver inneha ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt när digitala lärresurser används för att kunna samtala med eleverna om det som syns men även om det som inte syns i det utvalda materialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Blommé, Andreas. "Vems islam och kristendom? : En undersökning av tre gymnasieläroböckers beskrivningar och rekontextualiseringar." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104795.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11. The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Drakler, Sarah. "Är det farligt att vara barn? : En kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med barn i årskurs ett om vad som påverkar barnens lekvanor på fritidshemmet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40675.

Full text

Abstract:

The aim of my study has been to investigate, based on the children’s perceptions, what obstacles and opportunities they encounter in the outdoor play at the leisure home, which affects their playing habits. I interviewed eighteen children during four interview sessions at a school in Stockholm, Sweden about their outdoor play habits at the leisure home. To investigate this, I have used affordance theory, which is linked to the physical environment and the social environment. Affordance is about what meaningful offers an individual perceives in an environment and its material. The results showed that the children seem to be in a dangerous world according to the staff who set restrictive rules to protect them. The schoolyard, which should be a safe place in the other hand can contain several dangers that I have identified. The danger here are about the various factors that affected the children’s opportunities for physical activity. Previous research shows this fear of exposing children to risks is common in today’s society, it also shows how children’s opportunities for physical activity are diminishing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Folkeson, Susanne, and Ulrica Segerbjer. "Ett smörgåsbord med musik, En studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30736.

Full text

Abstract:

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är:•Musikaliska meningserbjudande genom inflytande•Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse•Kunskap genom musikaliska meningserbjudandeVi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien. Under intervjuer och observationer har fokus legat på pedagogerna och vi har valt att inte involvera barnens tankar. Genom observationer har vi studerat på vilket sätt pedagogerna ger barnen meningsfulla musikaliska erbjudanden i förskolan.Resultatet visar att det musikaliska meningserbjudandet som pedagogerna erbjuder barn i den dagliga verksamheten på förskolan är av olika art. Det verkar vara så att pedagogens kunskap, intresse och utbildning i ämnet har betydelse för hur musik implementeras i verksamheten men även vilket syfte musikaktiviteten har för lärandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hallingstam, Cassandra, and Moa Johansson. "MI som en flexibel och mångfacetterad metod : En kvalitativ intervjustudie om socialsekreterares upplevelse av att tillämpa MI på relationsvåld." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-178736.

Full text

Abstract:

Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Eklund, Elinor, and Lenholm Oliver. "”Men ingen gammal popmusik som Brolle” : Elevers olika upplevelser av musikens meningserbjudande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35865.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt. Eleverna var också medvetna om att de lär sig mycket genom musiken. De menar exempelvis att de lär sig engelska genom texter, de lär sig olika toner och de lär sig uttrycka olika känslor genom musik. Studiens resultat visar därmed att musiken har en variationsrik lärandepotential, vilket fritidshemmet kan använda sig av genom musikrelaterade aktiviteter. Genom att utgå från elevernas intresse ökar också förutsättningar för en högre måluppfyllelse gällande möjligheter till identitetsskapande genom att få testa olika roller inom populärmusiken och vidare kan det föras medvetandegörande samtal tillsammans med personalen som har koppling till normer och värden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Olsson, Madeleine. "Barns uppfattningar om meningserbjudande i sin innemiljö - en studie från en förskoleavdelning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36433.

Full text

Abstract:

Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år. Barnen har fått gå en ”gåtur” (walk) på avdelningen och vid detta tillfälle fått besvara frågor som berört den miljön de befunnit sig i. Diktafon och fotografering har används som redskap. Studien utgår från forskning kring barns tankar om plats. Dessa studier utgår från skola och bostadsområde. Dock finns det inte någon forskning utifrån barns tankar om plats från förskolan. Studien problematiserar barnens meningserbjudande utifrån vad de gillar och inte gillar i sin innemiljö samt vad som hindrar barnens meningserbjudande i innemiljön. Ett tydligt hinder är innemiljöns regler och styrning, som i denna uppsats kopplas till etnologen Billy Ehns (Nordin - Hultman, 2009; Ehn & Löfgren, 2001) studie som tar upp disciplinerad och strukturerad ordning. Något som även är fokuserat är barnens begränsade inflytande kring bland annat förändringar i innemiljön. För att göra studien mer mångfacetterad har pedagoger på förskoleavdelningen fått besvara enkätfrågor som har fokus på barnens innemiljö, och vad pedagogerna tror att barnen anser om sin innemiljö. Det innebär att studien har även ett pedagogperspektiv och barnperspektiv. De tillfrågade pedagogerna har olika tankar kring barnens syn på innemiljön, och har även olika syn på de regler som finns inom verksamheten. Det är dock viktigt att understryka att det är barnens svar och tankar som är i centrum i denna studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nybacka, Mikael, and Anders Dahlgren. "Vad är idrott och hälsa? : En diskursanalys av meningserbjudande i idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-169864.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsättningar för meningsskapande i idrott och hälsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts ämnesdiskurser i idrott och hälsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts källor. Två olika källor används för att uppfylla studiens syfte och svara på frågeställningarna. Den ena källan består av lärares synpunkter på ett utkast till kursplanerna i Lgr11 från hösten 2009. Den andra källan innefattar färdiga kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial. Utifrån Quennerstedts teori utförs en pragmatisk diskursanalys för att kategorisera ämnesdiskurser i studiens källor. Fysiologidiskursen framträder som den starkaste ämnesdiskuren hos både lärarna och i Lgr11 med kommentarmaterial. Den fysiologiska diskursen i den centrala kursplanen är tydligt knuten till ett holistiskt hälsoperspektiv. Bland lärarna framträder en mer varierad syn på idrott och hälsa som speglar ämnets historia i form av en historisk reproduktion. Quennerstedts ämnesdiskurser är inte tillfredsställande för att beskriva diskurserna som källorna i denna studie speglar. Därför utarbetas ett förslag till en ny struktur på ämnesdiskurser utifrån tre nya överdiskurser. Den holistiska hälsodiskursen och dess underdiskurser syftar till att ge eleverna kunskaper och färdigheter som möjliggör hälsosamma val ur ett livslångt perspektiv, och där alla delar av ämnets innehåll är en del av en större helhet. Den kulturella diskursen och dess underdiskurser syftar till att reproducera intresset för kulturella eller traditionella aktiviteter såsom skidåkning och friluftsliv. Slutligen utgår den reduktionistiska diskursen med underdiskurser från ämnets olika delar som viktiga i sig själva för att skapa en hälsosam eller funktionell kropp genom undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Friberg, Emilia. "Meningserbjudande av fiktionsförståelse : En kvalitativ studie av två läroböcker i svenska för gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255535.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse som finns av litteratur från efterkrigstiden och framåt i läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Undersökningen söker svar på följande frågeställningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse ges av de texter, bilder och övningsuppgifter som finns i de båda läroböckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och övningsuppgifter för att erbjuda fiktionsförståelse? Empiriska data till studien inhämtas genom att de aktuella kapitlen i läroböckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden för att bearbeta och analysera det empiriska materialet är funktionell analys. Analysen av den insamlade empirin från läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen görs med utgångspunkt i receptionsteori och kognitionsteori. Det receptionsteoretiska ramverket som används i studien grundar sig på Judith A. Langers och Wolfgang Isers teorier om samspelet mellan läsare och text. En kognitionsvetenskaplig utgångspunkt i enlighet med Jana Holsanovas resonemang används för att studera förhållandet mellan text och bild i läroböcker. Resultatet av min studie visar att det främst är samverkan mellan texter och bilder som låter eleven bli medskapare av fiktionen. I läroböckerna är det främst korta textutdrag från skönlitterära verk och övningsuppgifter till textutdragen som för eleven bort från fiktionen. De olika inslagen i läroböckerna fyller olika funktioner, på så vis att vissa av dem bidrar till eleven att förs bort från de inre föreställningsvärldar som eleven bygger upp genom möten med fiktionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Ruther, Mathilda. "Digitalt medborgarskap i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet : En kvalitativ innehållsanalys." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-34976.

Full text

Abstract:

Sverige befinner sig i en tid där digitaliseringen ges utrymme i det politiska livet. I och med denna utveckling blir medborgarna i ett land stegvis också digitala medborgare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida fem utvalda läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet ger eleverna meningserbjudanden om det digitala medborgarskapet. Detta görs genom en kvalitativ innehållsstudie av de innehåll som finns i de olika läroböckerna. Det framkommer av undersökningen att samtliga läroböckerna ger mening om det digitala medborgarskapet, dock från olika aspekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Alander, Julia, and Emilia Stomberg-Käll. "Hur inspirerande och inbjudande är skolgården? : En kvalitativ studie om elever i fritidshems perspektiv på skolgården." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshemspedagogisk forskning, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30956.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Omerovic, Biljana, and Samira Lokmic. "Att leka med kompisar är det bästa som finns på fritids : Barns perspektiv på fritidshemmets meningserbjudande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29171.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Savilahti, Eva. "Att utforma meningserbjudande undervisning för elever med utvecklingsstörning : En studie av lektionsdesign i grundsärskolans ämnesområde kommunikation." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-123636.

Full text

Abstract:

Denna studie har en Lesson/Learning Study-inspirerad forskningsansats och syftar till att utveckla elevernas förmåga att tolka känslouttryck. Studien har genomförts i grundsärskolans inriktning ämnesområden (i vilken elever med svår och måttlig utvecklingsstörning går) och i denna uppsats fokuseras särskilt undervisningsdesignen. Syftet är att beskriva och identifiera vad design och iscensättning av olika lektionsmoment, i förhållande till tolkning av känslouttryck, erbjuder eleverna. Forskningsfrågorna kretsar kring vad design och iscensättning av studiens olika lektionsmoment erbjuder eleverna samt vilka indikationer på lärande och urskiljande av mening som framträder i iscensättningen av lektionsmomenten. I bakgrunden beskrivs elevgruppen vars undervisning studien syftar till att utveckla, elever med svår eller måttlig utvecklingsstörning, vad svensk forskning har kommit fram till angående undervisning i grundsärskolans ämnesområden samt elevgruppens kommunikativa svårigheter och möjligheter. Studiens teoretiska referensram bygger primärt på sociokulturell teori samt variationsteori. Metodologiska överväganden har gjorts med stöd i variationsteori och Lesson/Learning Studymodellen. Empiri i form av transkriptioner av videoinspelningar från fyra olika undervisningsgrupper ligger till grund för studien. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av begrepp, t.ex. kritisk aspekt, artefakt, mediering och meningserbjudande, vilka har koppling till den teoretiska referensramen. Studiens slutsatser antyder att de olika lektionsmomenten ger merparten av eleverna meningserbjudande, dock i olika hög grad. Vissa moment, såsom rollspel och övning i autentisk miljö, förefaller lättare för läraren att iscensätta i interaktion med eleverna, vilket kan leda till att eleverna i större utsträckning urskiljer de kritiska aspekterna och utvecklar sin förmåga att tolka känslouttryck.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ackman, Katherine, and Carmen Lindström. "Skönlitteratur - hur arbetar lärarna och vad tycker eleverna?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447765.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur tre grundskollärare beskriver sitt arbete med skönlitteratur i grundskolans årskurs 1. Syftet är också att fördjupa vår kunskap om vad som utgör de dominerande inslagen i deras skönlitterära undervisning, vilka uppfattningar som deras elever har om den erbjudna undervisningen. Detta inom ramen för skönlitteratur. Studien är utförd med hjälp av två kvalitativa metoder, en enkätundersökning som genererat 63 elevsvar samt 3 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare i årskurs 1. De kvalitativa insamlingsmetodernas resultat visar på att de intervjuade lärarna arbetar med skönlitteratur kontinuerligt och till stor del utifrån böcker som de tror intresserar sina elever. Studien resulterade i fem arbetssätt som var dominerande i lärarnas skönlitterära undervisning. Dessa var; att koppla till eller skapa gemensamma erfarenheter, att arbeta kontinuerligt med, högläsning, tyst läsning och dramatisering av verken. Enkätundersökningen visade att en stor andel av eleverna anser att högläsning och tyst läsning är “superroligt” medan temaarbetet Barnboksveckan och boksamtal endast intresserade en dryg tredjedel av eleverna. Trots att majoriteten av elevernas generella uppfattningar om böcker som de läst eller hört kategoriserades som roliga. De slutsatser vi dragit från studiens resultat är att elevernas uppfattningar av den erbjudna undervisningen påverkas positivt av lärarnas relation till innehållet. Resultatet tyder även på att lärare, i denna studie, som inkorporerar alla aspekter av den didaktiska triangeln (se s.12) genererar undervisning som i större utsträckning uppfattas positivt av deras elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Holm, Kristian. "Val och valrörelse : En kvalitativ studie av selektiva traditioner bland gymnasielärare i samhällskunskap A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159977.

Full text

Abstract:

Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Wiktorsson, Hanna, and Martina Sterner. "Samling i förskolan – ett komplext uppdrag : - Förskollärares föreställningar kring samlingens form och innehåll." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40155.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att kritiskt granska förskolans samling utifrån barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna samlingens syfte utifrån barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lärarnas tal om syftet med samlingen? På vilka olika sätt kan samlingen organiseras enligt förskollärarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien är fokusgrupper där analysen av empirin tar sin utgångspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt på olika barnsyner. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften. Dessa är att: skapa en vi – känsla, att informera barn om olika saker som ska hända under dagen och att ge barn en möjlighet att varva ner. I studiens resultat framkom hur förskollärarnas rådande barnsyn påverkar hur samlingen utformas och genomförs samt vilka möjligheter till delaktighet och inflytande som finns. Förskollärarna i studien agerar i samlingen med utgångspunkt i både det relationella och det punktuella perspektivet. Det vanligast förekommande är att samlingen har punktuella inslag. Studien visar även att begreppen delaktighet och inflytande inte är entydiga. Det verkar som att förskollärarna ofta tycks koppla ihop dessa begrepp med beslutsfattande i samlingen. Resultatet visar på två centrala tillvägagångssätt för att öka meningserbjudandet för varje barn i samlingen. Dessa är att utgå från barns intressen och en strävan efter att ha mindre grupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Fryckholm, Janina. "Barn och dataspel : Om mening och kultur i och kring barns spelande." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126677.

Full text

Abstract:

Media debates about children and new technology is based on adult’s views and opinions, while children’s own knowledge on the subject seldom is represented. I stress that the reason for this is childism. This thesis aims to highlight a selected group of children’s experiences and knowledge about video games in relation to surrounding contexts, peers and adults. The empirical data consists of seven hours of observations from a course on video game programming as well as interviews with four of the participants, aged eight to nine, with an interest in video games. With the use of hermeneutics, affordance theory and theories on culture the data has been analyzed and structured into five themes: Competence and identity, Notions about adults, Video games as communal practices, Regulations and freedom and Normative values about video games. The results indicate a range of different aspects of the participants’ experiences of as well as ideas and assumptions about video games and video game contexts. The participants showed practical and theoretical knowledge about games, their structures and related terms, which they used to shape identities of being knowledgeable persons who play games. This is not to be confused with the label ‘gamer’, which not all participants identified themselves with. Despite the fact that some of the participants knew adults who had a more or less substantial interest in gaming, they considered adults to be individuals who do not play video games and are unversed about games in general. Video games and their surrounding contexts can be seen as communal practice which constitutes in virtual as well as physical spaces. During the observation studies it became clear that video games were the focal point of interaction in the participants’ peer culture, and that this peer culture was part of and extended into a superior video game culture. The participants gaming practices were regulated by the premises of the games as well as aspects concerning when, what and for how long they were allowed to play; all of which was mainly determined by adults. By resistance or acceptance, the participants either yielded or used strategies to elude the restrictions. Occasionally during the interviews, the participants made statements that appear to be shaped by normative values about both children, video games and gamers. These normative values derive from discourses concerning quality, what is considered to be a ‘good childhood’ and the alleged dangers of video games; discourses that the participants both reproduced and opposed. In conclusion, these matters need to be further researched and brought into light to nuance the common debate about children and video games.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Rällfors, Siri. "Ekologisk hållbar utveckling i skolmiljön : En kvalitativ studie om hur några skolors arbete för ekologisk hållbar utveckling syns i den fysiska skolmiljön." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-394900.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Artmark, Ella, and Isabelle Bielke. "Får jag vara med? : En studie om mångfald i läromedel för ämnet svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-357619.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Jama, Frida, and Madeleine Jeppesen. "Multimodalitet i de samhällsorienterade ämnena: : En kvalitativ studie av arbetsböcker för åk 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447316.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del. Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Kihlblom, Landtblom Karin. "Elevers agerande och kommunikation i IKT -stödda aktiviteter : En multimodal studie av matematikundervisning i årskurs 9." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86530.

Full text

Abstract:

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Dienstbier, Ulrika. "Vad är meningen med konflikter? : Läroplansteoretisk textanalys av konfliktbegreppet i förskolans nationella styrdokument de senaste 30 åren." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21216.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets första två frågeställningar är en läroplansteoretisk textanalys och för att besvara den tredje frågeställningen består metoden av en summativ innehållsanalys. Nationella styrdokument från regering, Skolverket och Socialstyrelsen har legat till grund för resultatet. Resultaten visar att synen på konfliktbegreppet har ändrats under de senaste trettio åren i förskolans nationella styrdokument. Synen på konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering och som en del av förskolans värdegrundsarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Coco, Sandra, and Mina Engman. "App app app, är den verkligen pedagogisk? : En kvalitativ studie om barns användning av applikationer marknadsförda som pedagogiska." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39518.

Full text

Abstract:

Detta arbete syftar till att undersöka vilka möjligheter för lärande applikationer marknadsförda som pedagogiska erbjuder samt hur dessa används av barn. Detta sker med utgångspunkt i de fyra kriterierna för att avgöra applikationernas pedagogiska värde, framtagna av Hirsh-Pasek, Zosh, Golinkoff, Gray, Robb och Kaufman (2015). De applikationer vi valt att undersöka är Jaramba samt Tripp trapp träd, vilka ligger på App Stores topplista och marknadsförs som pedagogiska. Då vi ville undersöka relationen mellan applikationers innehåll och barns användning utav dessa, valde vi att utgå från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med utgångspunkt i multimodal designteori. Arbetet har en kvalitativ ansats och datainsamlingen utgörs av två delar, vilka är innehållsanalyser och videoobservationer. Resultatet visade att den didaktiska designen gav upphov till meningsskapande aktiviteter vilket uttrycktes i de sociala interaktionerna men också i barnens handlingar. Däremot uppnådde inte applikationerna de höga värdena av pedagogiskt innehåll när de enbart användes av barnen. Det är därför av vikt med en närvarande pedagog som kan vägleda barnen i användningen av applikationer. En pedagog har dessutom möjligheten att utmana barnen i att använda multimodala uttryck i sociala interaktioner, något som applikationerna själva inte kunde erbjuda i någon större utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Banstorp, Karin. "En studie av användandet av film och annat audiovisuellt material i undervisningen i moderna språk." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42021.

Full text

Abstract:

Följande studie har haft som syfte att undersöka och analysera vilket audiovisuellt material lärare i moderna språk använder i sin undervisning och i vilken utsträckning de tar till varaden variationsrika mängd material som finns tillänglig idag via det digitaliserade klassrummet. Forskningsfrågorna var: Vilka typer av audiovisuellt material erbjuds elever som läser spanska och tyska som moderna språk på högstadiet? och Vilka meningserbjudanden innehåller det audiovisuella materialet som lärarna använder? Materialet för undersökningen har samlats in med hjälp av ett frågeformulär, där lärare i spanska och tyska på en specifik högstadieskola i Skåne har lämnat uppgifter om allt audiovisuellt material som de visar i sin undervisning. Materialet har sedan granskats och analyserats utifrån utvalda teman och med hjälp av innehållsanalys, multimodal teori och begreppetpossible selves från Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. Resultatet visar att de typer av audiovisuellt material som erbjuds eleverna består av undervisningsanpassat material producerat av UR, youtube-klipp riktade mot språkinlärare, fiktion i olika format (långfilm,kortfilm och tv-serie), dokumentärfilm och youtube-klipp som inte är riktade motspråkinlärare, det senare i liten omfattning. Vidare gav analysen upphov till tre kategorier av meningserbjudanden: Träning av språkliga strukturer och förmågor, Kunskap om målspråksländer, dess kultur och levnadssätt, samt Erbjuden dialog med språkinläraren. Den första kategorin återfinns främst i det undervisningsanspassade materialet, vilket är den materialtyp som lärararna använder sig mest av. Den andra kategorin av meningerbjudande återfinns främst i det fiktionsbaserade materialet vilket lärarna väljer att vänta med till desenare årskurserna. Den tredje kategorin återfinns både i det undervisningsanpassade materialet och det fiktionsbaserade materialet, det förra på ett ytligt plan och det senare på ett potentiellt djupare plan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Esbjörnsson, Cecilia. "Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi använder sig av appar i sina studier." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31326.

Full text

Abstract:

Esbjörnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi använder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Speciallärarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDe mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och används av eleverna i studierna men väldigt lite forskning finns på hur de fungerar för elever med läs- och skrivsvårigheter. Denna studie undersöker hur applikationer fungerar som ett tekniskt stöd för vuxna med dyslexi. Hädanefter komma jag att använda förkortningen appar istället för applikationer. Studien tar sin början i ett specialpedagogiskt team som arbetar med att stödja vuxna med läs- och skrivsvårigheter i deras studier. Teamet har under två års tid arbetat fram ett antal appar som kan hjälpa deras elever. De är ute på skolor och träffar elever och lärare för att informera om vilket stöd de kan bistå med, men saknar uppföljning av hur det går för deras elever och vilka appar de använder.SyfteSyftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur vuxna elever med dyslexi använder sig av appen som ett alternativt lärverktyg och vilka faktorer som påverkar elevernas användande av appen som ett alternativt lärverktyg.Frågeställningar:● På vilket sätt använder en grupp vuxenstuderande med dyslexi appar i studierna?● Vilka faktorer gör att de vuxenstuderande använder apparna som alternativa verktyg?● Uppfattar de studerande att apparna hjälper eller stjälper appar i studierna?TeoriI min undersökning har jag utgått från Roger Säljös sociokulturella perspektiv på lärande och hur han menar att den lärande människan utvecklar nya kunskaper i samspel med nya tekniska verktyg. Jag har även hämtat stöd i Claes Nilholms (2007) forskningperspektiv kring specialpedagogiska verksamheter.2MetodFör att kunna få en djupare förståelse för problematiken valde jag att göra en kvalitativ undersökning, med intervjuer och videoobservationer som metoder.Resultat och analysResultatet i studien visar att det finns två avgörande faktorer som påverkar elevernas användande av appar i studierna. Det kulturella redskapets specifika meningserbjudande har betydelse för om eleverna använder appen. Men även lärare, klasskamrater och speciallärare är viktiga faktorer till att eleven ska hitta appen och sedan fortsätta att använda den i sina studier.KunskapsbidragDe vuxenelever vet hur man hanterar en mobil, men det är pedagogens ansvar att sätta in verktyget i en pedagogisk kontext. De alternativa lärverktygen kan aldrig överta lärarens roll. Pedagogen har kunskap om vad eleverna ska lära sig, specialpedagog och speciallärare om vilka kompensatoriska åtgärder som individen behöver. Teknikvanan hos eleverna är fördel i implementeringen och det är det viktigt att hålla fokus på förutsättningar, behov och kompensation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. Det måste till en förändring på organisationsnivå för att förändra synen på specialpedagogiken och på specialpedagogiska verksamheter inom vuxenutbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Åkesson, Erica, and Jessica Supstiks. ""Det kan vara så att de är färdiga med fritids"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35580.

Full text

Abstract:

”Det kan vara så att de är färdiga med fritids” är en studie om varför en del barn efter årskurs tre väljer att inte vistas på fritidshemmet.Syftet är att ta reda på vilka faktorer som gör att en del barn väljer att sluta på fritidshemmet efter tredjeklass. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur säger sig fritidspedagogerna arbeta för att höja kvaliteten för barn mellan 10-12 år på fritidshemmet?, Hur ser barn i åldern 10-12 år på sin tid i fritidshemmet? och Hur resonerar föräldrar kring barnens vara eller icke-vara på fritidshem? Studien utgår bland annat ifrån Skolverkets styrdokument men även relevant forskning och teoretiska begrepp. Det har inte forskats så mycket om fritidshemmet och än mindre om varför en del barn efter tredjeklass väljer att inte vistas på fritidshemmet. Därför såg vi ett behov av att beforska detta.Vi har utfört åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en utbildad fritidspedagog och en utan utbildning som fritidspedagog men med många års erfarenhet av arbete på fritidshem, fyra barn som är inskrivna på fritidshem, fyra barn som inte är inskrivna på fritidshem samt två föräldrar till barn som inte är på fritidshem längre. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. Den empiri vi fått fram har sedan analyserats utifrån våra frågeställningar och med hjälp av tidigare nämnda styrdokument, tidigare forskning och teoretisk förankring.Vi har dragit slutsatsen i vår studie att kamrater, den fria leken och meningserbjudande aktiviteter är en del av de faktorer som har betydelse till att man väljer att stanna kvar respektive sluta på fritidshemmet. Barnen har uttryckt att de inte tycker det är roligt på fritidshemmen, dels för att aktiviteterna inte är roliga och dels för att kamraterna har valt att sluta vilket resulterar i att det inte finns så många jämnåriga att vara med. Fritidspedagogerna har en annan uppfattning om att barnen är delaktiga i besluten av aktiviteter och att barnen tycker det är roligt. Föräldrarna delar i mångt och mycket barnens uppfattning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lind, Madeleine, and Therese Sjöberg. "Rebelltjejer och harhjärtspojkar : En kvalitativ intervjustudie om lärares val av skönlitteratur i klassrummet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-360962.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur lärare uppger att de väljer skönlitteratur att använda i klassrummet samt hur deras val går till. Syftet är att undersöka vad som möjliggör eller begränsar dessa val. Undersökningen sker med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs 4-6 vilka undervisar i ämnet svenska på olika skolor runt om i Uppsala län. Skolornas storlek och avstånd från centrum varierar. Informanternas tid inom yrket är olika; från nyexaminerad till en erfarenhet på över trettio år. Dessutom har områdena i vilka skolorna är placerade olika socioekonomiska förutsättningar. Intervjumaterialet analyseras utifrån tre teoretiska utgångspunkter; ramfaktorer, följemeningar och genus. Vi har också tecknat en historisk bakgrund om hur synen på skönlitterär läsning varierat över tid i den svenska skolan. Lärare har ett ansvar att lära elever läsa och se till att de behåller sitt intresse för läsning. Vad som utelämnas eller inkluderas i undervisningen sänder ut värderingar till eleverna. Skönlitteraturen är full av genusnormer, baserat på lärarens val av och arbete kring skönlitteratur kommer normerna att bekräftas eller dementeras. Utifrån lärarens val varierar de värden som eleverna får med sig. Därför vill vi med denna studie belysa vikten av att som lärare vara medveten om och reflektera kring sina val av skönlitteratur. Resultatet av studien visar att alla de tre teoretiska utgångspunkterna ramfaktorer, följemeningar och genus påverkar lärares val av skönlitteratur. Tidsfaktorn begränsar men blir mindre avgörande i takt med växande erfarenhet. Närsamhällets möjligheter är viktigt, som tillgången till bibliotek och bibliotekarie. Samtliga lärare försöker via skönlitteraturen att förmedla mångfald och ett genustänk till sina elever. Detta gör de på olika sätt och med olika innehåll beroende på vad de anser att eleverna behöver. Några informanter låter ibland eleverna välja litteratur, några väljer själva men tar hänsyn till elevernas intressen och behov i sina val. Det kollegiala samarbetet på arbetsplatserna är avgörande, speciellt om läraren själv har låg erfarenhet inom yrket. Som blivande lärare inser vi vikten av att som nyexaminerad ta tillvara på och hitta nya möjligheter. En slutsats vi dragit är att nya lärare behöver extra tid och hjälp för att hitta skönlitteratur och planera undervisning kring densamma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lindberg, Mattias, and Rune Bolin. "Vad säger läroböcker egentligen till våra elever? : En jämförande studie av orientalism och eurocentrism i läroböckers framställningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medför." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227515.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Detta examensarbete har skrivits av Rune Bolin och Mattias Lindberg. Båda läser på lärarprogrammet vid Uppsala universitet och ämnar ta examen för grundskolans senare år och gymnasiet. Arbetet har behandlat orientalism och eurocentrism i läroböckers framställningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medfört. Studien tar avstamp i teorier om orientalism och eurocentrism. Utifrån dessa har representationer av hinduism undersökts med hjälp av en diskursanalytisk metod. Syftet är att undersöka läroböcker och dess beskrivning av hinduism och om denna framställning har förändrats över tid, samt att synliggöra det meningserbjudande som ges i de valda läroböckerna. Analysen har synliggjort tre teman i de läroböcker som har undersökts. En exotifiering och ett främliggörande av religionen, ett socioekonomiskt fokus på landet Indien och dess invånare i stället för religionen och en kategorisering, en dikotomi mellan ett ”vi” och ett ”dem”; vi:et representerar väst, det vill säga, Europa och framförallt USA och ”dem” är de andra som inte tillhör vi:et. Detta leder till ett meningserbjudande som ser ut exakt så här: Hinduism är någonting som väst inte anses vara; någonting främmande, någonting mystiskt och oftast står livet i landsbygden som exempel på religiös praxis. Nyckelord: Religionsdidaktik, Läroböcker, Diskursanalys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Svensson, Perie. "Musik i fritidshem." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31584.

Full text

Abstract:

Styrdokument för fritidshem anger att musik skall finnas som aktivitet på fritidshem. Dock förefaller musik ej vara en vanlig företeelse på fritidshem och skolinspektionen och forskare belyser att detta behöver utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshem som bedriver musikverksamhet och studera hur musikaktiviteterna är uppbyggda och hur pedagoger kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fyra pedagoger har intervjuats via telefon. Det teoretiska perspektivet för studien är design för lärande. Design för lärande har vuxit fram utifrån sociokulturella teorier och diskuterar olika aspekter av meningsskapande, att få en fördjupad förståelse, och hur detta sker i sociala sammanhang. Teorin diskuterar hur olika teckensystem skapas mellan individer och företeelser och att individerna ger dessa tecken och teckensystem dess värde. Teorin lyfter beskrivningar av meningserbjudande och meningsskapande och kopplar detta till lärande.Huvudresultaten i studien är pedagogernas beskrivning av frivillighet som en viktig del av det musikaliska skapandet på fritidshem och för meningsskapandet. Elever som får tillgång till musikaktiviteter i tidig skolålder får en möjlighet att skapa sina egna relationer till musik. Meningserbjudande och meningsskapande beskrivs inom praktiskt utförande, i psykosocial bemärkelse; att våga framföra något framför andra samt att musik blir ett medel för meningsskapande inom andra kunskapsområden exempelvis språk- och ordförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johnselius, Freja, and David Rovaris. "Omsorg i det digitala gränssnittet : En observationsstudie om omsorg och surfplattor i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152798.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Persson, Per-Oskar, and Sofia Petersson. "Hashtag hälsa : Synliggörande av vilka hälsobudskap som uttrycks och konstrueras av ungdomar på Instagram." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31770.

Full text

Abstract:

Instagram is a phone application that people use to share photos and movies. Instagram is one of the two most popular social medias in the age group 16-25 after Facebook. This essay is a netnographic study that has looked at the affordances offerd on Instagram in images where users are between 16 and 24 years. The study has gathered an archive of material for six days in the spring of 2016. The aim of this paper has been to make this affordances visible by highlighting the sense of what is offerd in health that reveals itselfs, designed and obtained by young people on Instagram. Images were analyzed using image analysis and after that analysed in a text analysis inspired by discourse analysis. The result has been linked to previous research, parts of health theoretical concepts as well as socio-cultural perspective and communities of practice. The conclusion of the study is that health is offered by the young people only as a positive extreme. The affordeces that are given are largely represented individually. The studie has seen that you should exercise, eat right and be happy according to the discourse. There is an unspoken learning process about what is appropriate or not during the hashtag health. With that created collective beliefs are made and an adaptation.
Instagram är en telefonapplikation som människor använder för att dela med sig av fotografier och filmer. Instagram är ett av det två populäraste sociala medierna i åldersgruppen 16 till 25 efter Facebook. Det är en netnografisk studie som tittat på meningserbjudandet på Instagram från bilder där användarna är mellan 16 och 24 år. Studien har samlat på sig ett arkivmaterial under sex dagar våren 2016. Syftet har varit att synliggöra vilka meningserbjudande av hälsa som uppenbarar sig, konstrueras och erhålls av ungdomar på Instagram. Bilderna har analyserats med bildanalys och sedan textanalys inspirerad från diskursanalys. Resultatet har sedan kopplats till tidigare forskning, delar av hälsoteoretiska begrepp samt sociokulturellt perspektiv och praktikgemenskaper. Slutsatsen är att hälsa skildras av ungdomarna endast som en positiv ytterlighet. Det är meningserbjudande som till stor del representeras enskilt. Man ska träna, äta rätt och vara glad enligt diskursen. Det är en outtalad lärprocess om vad som är passande eller inte under hashtaggen hälsa. Med det skapas kollektiva föreställningar och en anpassning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hennig, Lisa, and Johanna Johansson. "”Barnen kan oftast minst lika mycket som vi” : En studie om digitala verktyg i förskolans undervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102966.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens innebär utifrån förskollärares användning av digitala verktyg samt hur de beskriver sin digitala kompetens. Den teoretiska utgångspunkten i studien är design för lärande med centrala begrepp som meningserbjudande, multimodalt lärande samt iscensättning av lärande. Frågeställningarna som har besvarats i studien är: Hur använder förskollärare digitala verktyg i sin undervisning och vilka digitala kompetenser har de? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av en enkät med fasta svarsalternativ samt kompletterande öppna frågor som har delats på olika forum för förskollärare på internet. Enkäten har besvarats av 100 förskollärare från stora delar av Sverige.Resultatet av enkäten visar att de flesta förskollärare använder digitala verktyg minst en gång i veckan i sin undervisning och mer än hälften av förskollärarna önskar att använda digitala verktyg oftare. Digitala verktyg används främst som ett pedagogiskt verktyg och till att utforma lärmiljöer samt dokumentation av verksamheten. Resultatet visar att de flesta förskollärarna anser att det har god eller mycket god digital kompetens och anser att de har tillräcklig kompetens för att klara sitt uppdrag. Ungefär hälften av förskollärarna vill utbilda sig mer inom digitala verktyg. Endast en liten del av förskollärarna har en negativ inställning till digitala verktygs roll i förskolan. Resultatet visar att utvecklingen av digitalisering i förskolan går framåt men resultatet visar att förskollärare efterfrågar mer utbildning och ett kollegialt lärande inom digitala verktyg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Fellman, Paula. "Vilka möjligheter och utmaningar har skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet? : Förskolpedagogers berättelser om skogens potential för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183864.

Full text

Abstract:

Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna.
The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Forsström, Fredrik. "Att undervisa om nyreligiositet : En studie om högstadielärares urval, metoder och definitionsproblem." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36268.

Full text

Abstract:

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet. Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser.
In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result. The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects. The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Meningserbjudanden'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles