Relevant bibliographies by topics / Meningsfull / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Meningsfull.

Dissertations / Theses on the topic 'Meningsfull'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Meningsfull.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Edeslätt, Johanna, and Daniel Eliasson. "Meningsfull matematikundervisning." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3634.

Full text
Abstract:

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen på gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat på vad som är meningsfull matematikundervisning och om upplägget på den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom området och genom att göra enkäter och intervjuer med elever på gymnasiet.

Vi har kommit fram till att elever har svårt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser på matematik som ett sätt att tänka utan bara som ett sätt att räkna. Detta får oss att bestämt hävda att matematikundervisningen måste förändras och bli mer vardagsanknuten och därmed mer meningsfull. En sådan förändring kan leda till att eleverna får ökad kunskap i, och förståelse för, matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Blixt, Lovis. "Det meningsfulla ledarskapet : En etnologisk diskursanalys av hur fritidsledare skapar meningsfull fritid." Thesis, Södertörns högskola, Etnologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39964.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur fritidsledare genom tal och praktik ger mening åt “meningsfull fritid” och hur “meningsfull fritid” blir betydelsefullt. Studiens material bygger på 6 intervjuer med fritidsledare och 3 observationer på fritidsgård. Materialet analyseras med hjälp av poststrukturalistisk teori och politisk diskursteori. Resultatet visar att fritidsledarnas skapande av meningsfull fritid påverkas av fyra olika diskurser. Diskurserna påverkar värdena som läggs i meningsfull fritid och dessa påverkar fritidsledarnas utövande av ledarskap, vilket leder till drivkrafterna som skapar meningsfull fritid. Slutdiskussion menar att vikten av ungdomsperspektiv i meningsfull fritid behövs för demokratin och ungdomars deltagande i välfärden som samhällsmedborgare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustavsson, Stina. "Meningsfull sysselsättning. Pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning på daglig verksamhet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25236.

Full text
Abstract:
Bakgrunden till studien är att daglig verksamhet till stor del handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för dem som inte har möjlighet att arbeta eller studera. Dock är meningsfull sysselsättning subjektivt och komplext och skiljer sig åt mellan brukare, personal på dagliga verksamheter och politiker. Syftet med studien är att få kunskap om pedagogers erfarenheter av att skapa meningsfull sysselsättning för brukare på daglig verksamhet. Detta genom att dels få kunskap om pedagogers syn på vad meningsfull sysselsättning kan innebära och vilka förutsättningar som behövs för att skapa meningsfull sysselsättning, dels få kunskap om pedagogernas roll att skapa meningsfull sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjuerna har skett med fyra pedagoger på daglig verksamhet som har det pedagogiska ansvaret. Antonovskys teori om Känsla av sammanhang och Shiers delaktighetsmodell har använts för att analysera resultatet. I resultatet framkommer det att synen på vad meningsfull sysselsättning innebär kan se olika ut och att pedagogerna har en bred roll med flera uppgifter. Uppgifterna handlar bland annat om att ha ett stort kontaktnät runt brukarna och att skapa förutsättningar till meningsfull sysselsättning genom att göra daglig verksamhet till en trygg, motiverande och anpassad miljö.
The background to the study is that daycare center are largely about creating meaningful activity for those who have an LSS decision and are unable to work or study. However, meaningful activity is subjective and complex and differs between participants, staff at daycare centers and politicians. The aim of the study is to gain knowledge about pedagogues’ experiences of creating meaningful activity for participants at daycare center. This by gaining knowledge of the pedagogues’ views on what meaningful activity might mean and what conditions are needed to create meaningful activity, and gaining knowledge of the professional role of the pedagogues’ in relation to creating meaningful activity. The method used is a qualitative semi-structured interview. The interviews were conducted with four pedagogues who have the pedagogical responsibility at daycare centers. Antonovsky's theory Sense of Coherence and Shier's model of participation has been used to analyze the results. The result show that the views of what meaningful activity might mean differs and that the pedagogues’ professional role contains several tasks. The tasks include, among other things, managing a large contact network around the participants and creating the conditions for meaningful activity by making daycare centers a safe, motivating and adapted environment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Frisk, Therese. "Meningsfull matematik : Vad är det?" Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-738.

Full text
Abstract:

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det. Att låta eleverna använda laborativt material för att de ska förstå vad de gör. Detta kan hjälpa eleverna att se varför matematiken är meningsfull. Eftersom matematiken finns överallt måste man som lärare ta vara på de tillfällen som dyker upp. Sammanfattningsvis beskriver jag meningsfull matematik på följande sätt utifrån styrdokumenten: Det krävs en varierad matematikundervisning, att använda vardagsanknytning för att eleverna ska förstå varför de bör kunna räkna och att låta eleverna vara med och utforma matematiklektionerna. Fånga arbetslusten genom att ge varje elev den utmaning som behövs. Meningsfull matematik är inte ett begrepp som direkt används i styrdokumenten men det gör däremot motivation, lust och att förstå verklighetsanknytningen till matematiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Magnusson, Elin. "Meningsfull bildundervisning : perspektiv på bildkommunikation." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1210.

Full text
Abstract:

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.

Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen. Betraktaren, eller seendet, står i centrum. Det jag har tagit upp om estetiska uttrycksformer handlar om hur människan genom att skapa t.ex. bilder kan symbolisera känslor och drifter och nå en bättre förståelse av sig själv.

Resultatet av de sju elevintervjuerna analyserar jag mot bakgrund av de ovan nämnda teorierna. Vissa av eleverna visar en outtalad förståelse för bildsemiotiska begrepp, men det finns svårigheter i att beskriva en bilds innehåll. Några ungdomar gör kommentarer kring reklamaffischer, men menar att de inte egentligen lägger märke till reklamen. Flertalet av de intervjuade lägger ut bilder på internet, i många fall för att uttrycka sin identitet eller för att kommunicera med sina vänner.

Jag diskuterar kring syfte, innehåll och metod i en meningsfull bildundervisning. Syftet bör vara att utveckla elevens självkännedom och sociala färdigheter, plus att utveckla elevens förmåga att analysera och tolka det visuella. Jag menar att abstrakta teorier som bildsemiotik och visuell kultur bör presenteras för eleverna via bilder och fenomen som finns i deras närhet, eftersom de förmodligen inte är direkt intresserade av bildanalys. Undervisningsinnehållet bör vara baserat på elevernas tankar, känslor, intressen och erfarenheter, t.ex. bör eleverna ges tillfälle att bearbeta frågor om den egna identiteten. Lämpliga undervisningsmetoder anser jag vara sådana som är projektorienterade, samarbetsinriktade och temafria. Tanken med detta är att lärandet blir som mest meningsfullt när eleven får sätta sina egna mål, samt att eleven har ett socialt behov som bildämnet kunde tillgodose bättre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Franzén, Marcus, and Carina Johansson. "Meningsfull fritid ur elevers perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28723.

Full text
Abstract:
I övergången från låg- till mellanstadiet tappar många fritidshem ett stort antal av sina elever. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever i låg- och mellanstadiet uttrycker sig om fritidshemmet och meningsfull fritid. Ambitionen har varit att lyfta elevers perspektiv med fokus på årskurs 3 och 4. För att undersöka detta genomförde vi enkätundersökningar med totalt 138 elever i årskurs 3 och 4 från två skolor samt fyra gruppintervjuer med 14 elever i årskurs 4. I analysen av empirin använde vi oss av Aaron Antonovskys teori om KASAM - känsla av sammanhang. Enligt Antonovsky är komponenten meningsfullhet viktigast och det är även den komponenten som vi byggt vår analys på. Resultatet i vår studie visade att eleverna i årskurs 4 upplevde låg möjlighet till att påverka verksamheten. Några elever påpekade att det var viktigt att få bestämma själv över sin fritid vilket kunde vara en anledning till att man valde att sluta. Att innehållet förblir detsamma i övergången från låg- till mellanstadiet och att kompisarna inte längre går kvar var andra saker som eleverna valde att berätta. Huruvida eleverna upplevde fritidshemmet som meningsfullt är svårt att säga eftersom det är en subjektiv uppfattning. Utifrån analysen fick vi indikationer att majoriteten av eleverna i årskurs 4 inte upplevde fritidshemmet som meningsfullt. Enkät-undersökningarna visade att de äldre eleverna upplevde låg möjlighet till inflytande över verksamheten och lågt engagemang från vuxna. Resultatet visade även att ju äldre eleverna blir desto större blir intresset för egna fritidssysselsättningar såsom sporter och datorspel, saker som alla fritidshem inte erbjuder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Östlund, Camilla, and Cathrin Wrigsell. "När skoldagen känns meningsfull - elever i behov av stöd resonerar kring framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39640.

Full text
Abstract:
Sammanfattning: Då det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är ett av de främsta uppdragen som specialpedagog, tillika det utredande och handledande uppdraget, avsåg vi med vårt självständiga arbete att ta reda på vad eleverna ser som framgångsfaktorer för en meningsfull skoldag. Urvalet för vårt arbete var elever, som inom elevhälsan kommit att benämnas som “elever i svårigheter”, ”elever som utmanar” eller “elever i behov av särskilt stöd”. För att komma i kontakt med detta urval tog vi kontakt med specialpedagoger på en gymnasieskola och en högstadieskola. Våra undersökningar genomfördes via semistrukturerade intervjuer och med hjälp av en skattningsskala. Vi hade förmånen att intervjua tolv elever. Alla intervjuer transkriberades direkt efter genomförd intervju och förvarades med omsorg, för att garantera informanternas anonymitet och för att obehöriga ej skulle kunna ta del av materialet. De insamlade elevernas upplevelser av sin skolvardag kategoriserades och sorterades efter teman och nyckelord som sedan tolkades och analyserades utifrån vår teoretiska ram som var det salutogena förhållningssättet utifrån KASAM-begreppen och relationens betydelse för elevens varande i skolan. Fokus var då inte bara den interpersonella relationen, utan relationen till den kontext eleven verkar i gällande skolans fysiska och sociala miljö. Överraskande i vår undersökning var att det framkom att samtliga informanter lyfte vikten av regler i skolan och vikten av kompetens hos pedagogerna att tillse att regler följs. Överraskande av den anledningen att i teorin beskrivs elever som utmanar som elever som har svårt att rätta in sig efter skolans regler. Valet av metoden semistrukturerade intervjuer gjordes då vårt primära syfte och mål var att lyfta betydelsen av att låta elevers röster höras för att skapa en förståelse för hur vi som specialpedagoger kan tänka och anpassa på individ-, grupp- och organisationsnivå för att främja elevens möjlighet till måluppfyllelse och välmående i en skola för alla.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Uvenclir, David. "Meningsfull idrottsundervisning i grundskolans senare åldrar." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7617.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fredriksson, Erik. "Meningsfull kamp : värdeskapande praktiker inom kampidrott." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-543.

Full text
Abstract:

Sammanfattning

Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.

• Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?

• Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?

Metod

Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.

Resultat

Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna.

Slutsats

Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Rieloff, Martin, and Patrik Stahm. "Meningsfull fritid : Fritidslärares uppfattningar om begreppet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64678.

Full text
Abstract:
Syftet till studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete utifrån fritidshemmets uppdrag att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Vår intention är att genom kvalitativa intervjuer i form av parintervjuer, på två olika avdelningar på samma fritidshem ta reda på fritidslärarnas tolkning av begreppet en meningsfull fritid och hur de organiserar en meningsfull fritid utifrån elevernas intresse. Fritidslärarna har också fått beskriva ett case om hur de kan arbeta för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och vilka utmaningar de kan ställas inför när de planerar en verksamhet som erbjuder en meningsfull fritid. I studien gjordes två parintervjuer med fritidslärare från respektive avdelning. Resultatet av studien visar att det trots många likheter även fanns skillnader mellan avdelningarna i hur de arbetar med att erbjuda elever en meningsfull fritid då fritidslärarna har egna tolkningar av den meningsfulla fritiden och hur den tas till uttryck i verksamheten. I resultatet framkommer det också att fritidslärarna till stor del utgår från elevernas intressen för att skapa en meningsfull miljö för eleverna. I respektive case får vi goda exempel som visar hur den meningsfulla fritiden tas till uttryck. Slutligen visar resultatet att en utmaning med att inkludera eleverna i aktiviteter, är att det finns svårigheter att få med elever med särskilda behov då aktiviteterna oftast inte är anpassade för hela gruppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Zetterström, Elin. "Meningsfull idrottsundervisning : En studie av vad lärare i idrott och hälsa anser vara meningsfull undervisning samt hur de arbetar för att elever ska uppleva undervisningen som meningsfull." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-91093.

Full text
Abstract:
Det existerar väletablerade argument för varför det är viktigt med meningsfull undervisning. Att finna en mening i det vi gör anses ofta grundläggande för att fortsätta göra det och att undervisningen är meningsfull kan därför anses värdefullt när det kommer till arbetet mot ett av idrottsämnets övergripande mål, nämligen att främja elevers lust och intresse för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Mer specifikt vad som utmärker en meningsfull undervisning i ämnet idrott och hälsa samt hur lärare kan arbeta för att implementera mening i sin undervisningspraktik verkar inte vara fastställt i samma utsträckning. Lärare ges i styrdokumenten vida tolkningsutrymmen och frihet att utforma undervisningen enligt egna synsätt vilket innebär att lärarna i viss mån lämnas till sin egen tolkning och att den typ av undervisning eleverna erbjuds styrs av lärarna i fråga. Denna studie syftar därför till att tillföra ett lärarperspektiv på området genom att undersöka vad lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadienivå anser att en meningsfull undervisning i ämnet innebär samt hur de arbetar för att elever ska uppleva undervisningen som meningsfull. Metoden som har brukats för att besvara detta syfte är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma idrottslärare. Dataanalysens organiserade tillvägagångssätt hämtade inspiration från den kvalitativa innehållsanalysen. För att begripliggöra utsagorna användes Howland et al. s (2012) ramverk för meningsfullt lärande bestående av fem dimensioner även om jag var öppen för att finna ytterligare former av meningsfullhet som faller utanför verktygets ramar, vilket resulterade i att jag valde att lägga till en sjätte dimension av meningsfull undervisning. Studiens resultat visar att lärarna anser att en meningsfull undervisning i ämnet kortfattat innebär att eleverna får en förståelse för undervisningens syfte, mål och koppling till livet utanför skolan, får engagera sig aktivt och praktiskt i en variation aktiviteter, får reflektera över sina erfarenheter och lärandet, får arbeta tillsammans med andra samt får med sig positiva upplevelser från undervisningen. Sammantaget menar lärarna att de för att lyckas med ovanstående först och främst måste arbeta för att nå en trygg miljö samt göra välgrundade val när det kommer till undervisningens struktur, upplägg och utvärdering. Det går således att konstatera att en meningsfull undervisning inte kommer till stånd av sig själv utan är ett resultat av ett hårt och eftertänksamt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Johansson, Linnéa. "En meningsfull fritid : En kvalitativ studie om fritidspedagogers uppfattningar av begreppet en meningsfull fritid och den egna yrkesrollen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32851.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Gustafsson, Malin. "Teknikundervisning i meningsfulla sammanhang : En kvalitativ intervjustudie om lärares arbete med att erbjuda elever i de tidiga skolåren meningsfull teknikundervisning." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35857.

Full text
Abstract:
Syftet med det här examensarbetet var att undersöka lärares arbete medatt erbjuda elever i årskurs 1-3 en meningsfull teknikundervisning. Den empiriskaundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar där lärare fickbeskriva hur de planerar och genomför teknikundervisning för att den ska blimeningsfull för eleverna, samt vilka utmaningar och möjligheter lärare ser med atterbjuda elever i årskurs 1-3 meningsfull teknikundervisning. En kvalitativ metod iform av intervjuer har använts och tio lärare från tre olika skolor deltog i studien.Insamlad empiri har analyserats utifrån ett pragmatiskt perspektiv, vilken förespråkaren skola som representerar barnets liv utanför skolkontexten. Resultatet visar attlärare utgår från eleven och elevens vardag för att väcka elevers engagemang, menhur lärarna väljer att knyta an till elevernas vardag varierar. Lärare beskriver att detkan vara en utmaning att knyta an till elevernas vardag eftersom skolans alla eleverär olika. Resultatet påvisar även vikten av att teknikundervisningen ska göra nytta,eleverna ska kunna använda sig av sina teknikkunskaper i och utanför skolan. Samtvikten av att i teknikundervisningen sammanväva teori och praktik för att elevernaska ges möjlighet till reflektion och därav utveckla en djupare förståelse och få intekniken i ett sammanhang.

Teknik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Boström, Anton, and Robert Rundqvist. "Virtual Reality - En Meningsfull Fritidsaktivitet För Äldre?" Thesis, Umeå universitet, Arbetsterapi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-57460.

Full text
Abstract:
Abstrakt Fritid är en viktig del i varje individs vardag. Pensionärer (vanligast individer över 65) får mer tid över till fritid, trots detta minskar aktivitetsnivån eftersom deras fysiska och mentala tillstånd sakta försämras. Fritidsaktiviteter är väsentligt för att en person ska utveckla och behålla sin hälsa. Deltagande med Virtual Reality-konsoler kan ha positiva effekter för äldres välmående. En meningsfull aktivitet definieras i litteratur som en aktivitet som uppfyller ett mål eller syfte som är personligt eller kulturellt viktigt. Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelse av deltagandet samt deras reflektioner i användandet av Virtual Reality som en potentiell meningsfull fritidsaktivitet samt observera utförandet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. En undersökningsgrupp på fem individer alla över 65 år, observerades när de använde sig av en VR-konsol samt blev intervjuade efter utförd aktivitet. Intervjuformen var semistrukturerad. Undersökningsgruppen upplevde användandet av VR som roligt och positivt, men majoriteten upplevde det inte som en meningsfull aktivitet när de upplevde att de inte fick ut någonting av aktiviteten. Samtliga deltagare hade olika syn på vad en meningsfull aktivitet är för något. En orsak till att deltagarna inte tyckte det var meningsfullt kan vara att de inte fick välja vilken VR aktivitet de skulle göra. Efter att ha granskat resultatet har studiens syfte uppnåtts. Sökord: Arbetsterapi, Nintendo Wii, Deltagande
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Eriksson, Gustav. "Meningsfull dialog : Spelarens upplevda agency i dialoger." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11432.

Full text
Abstract:
Det här arbetet syftar till att redogöra för en studie i spelarens upplevda agency i dialogsammanhang. Arbetet tar sin bakgrund i talaktsteori och känslor som hjälpmedel vid dialogsystemsdesign. Frågeställningen söker sedan svara på om ett dialogsystem av typen abstract response menu är effektivast med eller utan det så kallade känslohjulet. Känslohjulet kombinerar en abstrakt fras med en känsla. Spelaren väljer känslan genom att rotera ett hjul med färger. För att testa spelarens upplevda agency fick två testgrupper testa respektive dialogsystem och fylla i ett formulär relaterat till deras upplevda agency. Resultatet visade att inget av dialogsystemen var nämnvärt bättre än det andra. Däremot framkom det att vissa spelarens motivation som ett uttryck av agency påverkades annorlunda av känslohjulet då spelaren upplevde en högre nivå av självuttryck.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Johansson, Heléne, and Alexander Tullgren. "Fritidspedagogers och rektorers definition av meningsfull fritid." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28725.

Full text
Abstract:
Meningsfull fritid förekommer som begrepp i skollagen för att definiera fritidshemsverksamheternas arbete, men samtidigt är det något som vi inte tycker lyfts fram tillräckligt mycket ute i verksamheterna och i utbildningen. Syftet med denna studie har varit att uppmärksamma den meningsfulla fritiden på fritidshem ur ett vuxenperspektiv, med utgångspunkt i fritidspedagogers och rektorers synsätt på begreppet. Haglunds (2009) studie om fritid, Saar, Löfdahl och Hjalmarssons (2012) studie om fritidshemsverksamhet, samt Franzéns (2005) studie om ledarskap har använts som vetenskaplig grund för analysen. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och rektorer på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Resultatet av vår analys visar att barnen osynliggörs när en meningsfull fritid ska planeras på fritidshemmen, det finns en enighet av vad en meningsfull fritid är på skolorna och att en tydlig rektor gör att fritidspedagogerna känner sig säkrare i sitt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Fahlén, Emeli. "Meningsfull sysselsättning : Ett klientperspektiv på verksamheten Spindeln." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11465.

Full text
Abstract:
Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning. Studiens resultat visade på betydelsen av att ha något att göra om dagarna, att meningsfull sysselsättning innebar en sorts trygghet i vardagen som medförde struktur och mening. Att ha ett socialt sammanhang att delta i var även det av mycket stor vikt enligt studiens deltagare samt en strategi för att undvika att hamna i psykos. Meningsfull sysselsättning var mycket individuellt och varierade beroende på respondenternas livssituation i relation till ålder, sjukdom, erfarenhet och visioner. Resultatet visade att Spindelns verksamhet upplevdes som meningsfull av deltagarna.
The activity Spindeln in Västerås is a project that attempts to deliver daily occupation for clients with dual diagnosis, people diagnosed with a mental disorder and a contemporary substance abuse. The purpose of this bachelor thesis was to gain knowledge about what Spindeln's dual diagnosis clients experience as meaningful occupation. The purpose was also to examine if Spindeln contributes to making its clients experience meaningful occupation.  The empirical material was based on qualitative and semi-structured interviews with five clients of Spindeln. The conceptual framework was based on concepts such as sense of coherence (SOC), stigma and social capital. This theories was used mainly to interpret empirical material together with earlier research regarding mental disorder and meaningful occupation. The findings of the study indicated that meaningful daily occupation was very important for dual diagnosis patients because it provides them with a feeling of safety which led to structured and meaningful days. Also the study indicated that having social connection to participate in, and a strategy to avoid a state of psychosis, was of great importance to the clients at Spindeln. Meaningful occupation turned out to be highly individual depending on variables such as age, disease, experiences and visions. The findings also indicated that Spindeln was meaningful according the clients.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Mermer, Tuba, and Therese Schedin. "Boendestöd, vardagliga aktiviteter och meningsfull sysselsättning : En kvalitativ studie om hur klienter och boendestödjare uppfattar boendestöd, aktivitet och meningsfull sysselsättning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28879.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att belysa klientens bedömning om boendestödets relevans i vardagen. Studien stöds av teoretiska perspektiv som besvarar frågan om hur klienten upplever vardagliga aktiviteter, meningsfull sysselsättning. I motsättning till klientens bedömning beskriver boendestödjarna deras syn på meningsfull sysselsättning och vardagliga aktiviteter. Syftet för studien uppnås genom en kvalitativ studie och baseras på intervjuer om hur klienten och boendestödjarens upplever boendestödets relevans i vardagen. I studien har fyra olika klienter och två boendestödjare (i åldrarna 29-60 år) intervjuats. Klienterna har psykiska och fysiska sjukdomar och har haft boendestöd i minst 3 år. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt oss av verksamhetsteorin. Det perspektivet är samhällsvetenskapligt inriktat och studerar hur människan på olika sätt är beroende av verksamheter för att kunna hantera vardagen.   För att stärka vår teori har vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv KASAM (känsla av sammanhang. Därefter har vi valt att stärka empirin och våra teoretiska perspektiv med två avhandlingar i den tidigare forskningen. Genom tidigare forskning kan förklaring ges till hur olika faktorer påverkar människor med psykiska funktionsnedsättningar, likväl som en förståelse för hur klienten upplever meningsfull sysselsättning, aktivitet och boendestöd som relevant för deras vardag.   För att kunna analysera intervjumaterialet valdes två strategier, meningskategorisering och meningstolkning. Utifrån dessa två strategier omformades sex teman till tre som sedan presenteras i resultatet. Analysen visar att boendestödet har en stor betydelse för att klienterna ska uppnå meningsfull sysselsättning, arbete och aktivitet i vardagen. Samtliga klienter har bra kontakt med sina boendestödjare och känner en trygghet samt gemenskap till dem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Skarnäs, Carina. "Meningsfull Fritid? : Några fritidshemsbarns tankar om sin fritidstid." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5283.

Full text
Abstract:
During my practical training I have seen what after-school offers children. Large groups of children and little staff, often results in that the children had to play freely until they go home. Few activities are offered to the children and the staff is busy looking after the children and ensures that they are not fighting. The purpose of this study is to find out how children feel about their leisure activities and if they think they are being offered a meaningful leisure. The main research questions were: How do children experience their leisure-time? Do after-school offers children a meaningful leisure and is it the children's interests and needs that govern the activities and the environment? How do the number of children in the leisure group affect the leisure time? The methods to collect data in the study are observations and interviews. The study was done in an after-school in Stockholm with children between 7-9 years old. The children in the after-school think that they spend too much time outdoor, that they have too few excursions, too little time indoors and too few activities. Most children experience that it is the teachers who decide at leisure-time and that there are teachers who determines what, when and where children can play. The kids want to get a chance to decide about their leisure and what they want to use it for. What the children in the study wants to do and what they are allowed to do, isn´t really the same, and therefore from a children's perspective, they hasn´t been offered a meaningful leisure.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Nilsson, Josefin. "Funktionell grammatik Om möjlighet till en meningsfull grammatikundervisning." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-911.

Full text
Abstract:

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur funktionell grammatik kan svara mot det som dagens grammatikundervisning brister i och efterfrågar. Uppsatsen presenterar genom en litteraturgenomgång synen på dagens grammatikundervisning, dess bakrund, argument och strävansmål. Dessutom innehåller uppsatsen en presentation av Michael Hallidays funktionella grammatik och dess möjliga tillämpning i skolundervisningen och vid textanalys. Avslutningsvis förs en kort diskussion kring funktionell grammatik och en meningsfull grammatikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Hillerström, Rundh Alexander, and Christopher Tingberg. "Meningsfull fritid och fysisk aktivitet: En fenomenografisk studie." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Forskning för fritidshemmets pedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44157.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att besvara frågeställningarna: Hur definierar och beskriver fritidslärare begreppet meningsfull fritid? Hur menar fritidslärare att fysisk aktivitet bidrar till en meningsfull fritid?  I Studien användes en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, där även en fenomenografisk analys har använts för att ta fram resultatet.  Fem fritidslärare intervjuades på tre olika skolor. Resultatet visade på att meningsfull fritidsverksamhet består av olika faktorer som grunde sig i individens egna intressen och behov, där elevernas delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för verksamheten. Resultatet tyder på att fritidslärare anser att utmaningar är viktiga för att eleverna ska få utvecklas och fritidslärarna betonar variationen av aktiviteter som betydelsefulla för att nya intressen, förmågor och erfarenheter ska utvecklas. Fysisk aktivitet bidrar även till positiva fysiska hälsoeffekter, men även psykiska. Exempelvis genom utmaningar i lekar och fysiska aktiviteter utvecklar eleverna det sociala samspelet med andra människor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Andersson, Marie, and Loella Pihlqvist. "Meningsfull matematik? Om pedagogers syn på sin matematikundervisning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19730.

Full text
Abstract:
BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Karlsson, Johanna. "Vägen till meningsfull skrivundervisning : Att främja elevers skrivutveckling." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55008.

Full text
Abstract:
Syftet med min undersökning var att finna hur man kan frambringa goda förutsättningar för elevers skrivutveckling, med utgångspunkt i ämnet svenska med fokus på skrivundervisningen. Undersökningens empiriska material är insamlad genom kvalitativa metoder och kan i viss mån ses som en aktionsforskning. Det insamlade materialet består av pedagogiska planeringar, observationer och kvalitativa intervjuer av och med tre lärare samt elevtexter. Materialet analyserades sedan med hjälp av vetenskapliga modeller. Valet av informanter valdes ut genom att jag kände till dem sedan tidigare via min arbetsplats och från tidigare VFU-skola (verksamhetsförlagdutbildning). Intresset att utföra undersökningen hos de två lärarna på min arbetsplats föll sig naturligt eftersom lärare själva uttryckte att de utgår från samma pedagogiska planeringar men att de arbetar olika. Jag ville gärna kartlägga deras skrivundervisning för att se om deras uppfattning stämde, men främst för att se hur meningsfull skrivundervisning kan formas som jämförelse. Läraren från min VFU-skola är en lärare som ständigt vidareutbildar sig och stärker sin profession som lärare. Hen arbetar även aktivt med att finna strategier som leder till en meningsfull skrivundervisning. Min undersökning visar att elevers utveckling stärks avsevärt av att arbeta i en social gemenskap, både sett till interaktionen lärare-elev eller interaktionen elev-elev. Det framgår i undersökningen att samtliga lärare arbetar med skrivundervisning som förespråkar par- eller gruppskrivande, vilket även framgår i forskningsbakgrunden att vara en positiv effekt för en meningsfull skrivundervisning.
The purpose of my survey is to find ways to create good conditions for students' writing development, based on the subject of Swedish focusing on writing instructions. The empirical data has been collected through qualitative methods and could, to a certain extent, be seen as an action research. The collected material includes educational plans, observations and qualitative interviews with three teachers as well as analysis of student’s texts. The material was then analyzed by using scientific models. I got in contact with the informants through my workplace or from former VFU schools (vocational education school). The interest in conducting the study of the two teachers from my workplace fell naturally because they have expressed that even though their work is based on the same educational plan, their methods differ. I would like to map their writing lessons to see if their own opinion is correct, but also to see how meaningful writing lessons can be formed as a comparison. The teacher from my VFU school is a teacher who continually trains and strengthens the profession as a teacher, and actively works to find strategies that lead to meaningful writing instructions. My study shows that student development is greatly enhanced by working in a social community, both seen as the interaction teacher-student or interaction student-student. It is apparent from the survey that all teachers work with writing instruction that advocates pair- or group writing, which also appears in the research background to be a positive effect for meaningful writing lessons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Ledin, Monica. "Jag vill kunna ge dem en meningsfull fritidsverksamhet : En kvalitativ studie som belyser fritidspedagogers möjlighet att bedriva en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30012.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer i fritidspedagogers arbetsmiljö som har betydelse för dennes hälsa och som möjliggör en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet. I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Jag har valt att utgå från en teori kring begreppet hälsa och en teori som handlar om ramfaktorers betydelse för skolans verksamhet. Resultatet av min studie visar att fritidspedagoger definierar hälsobegreppet som att må bra såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en god hälsa upplevdes som en viktig förutsättning för att klara av och orka med arbetet. Trivselfaktorerna och det kollegiala samarbetet ansågs viktiga för en god hälsa på arbetsplatsen. Stöd och tydlig kommunikation från ledningen ansågs bidra till en god arbetsmiljö. Fritidspedagogerna ansåg att det krävs rätt förutsättningar i form av planeringstid och personalresurser för att en kvalitativ och meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet ska kunna bedrivas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Boccaccio, Jamila, and Lindqvist Jeanette Schytz. "En meningsfull tillvaro för den äldre människan : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11821.

Full text
Abstract:
Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Madeland, Jonathan, and Olle Mattsson. "Progressiv Fritid : Meningsfull fritid ur ett post-progressivt jämlikhetsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65329.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöker vi fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid för barn, hur dessa förhållningssätt står emot föräldrar inom medel- och arbetarklassen, och om fritidspedagoger använder verksamheten för att skapa likvärdiga möjligheter för barn att generera utbildningsfrämjande resurser. Barn rustas olika inför framtiden beroende på vilket hem och vilka uppväxtvillkor de föds in i vilket föreslår en inbyggd orättvisa i vårt samhälle. Föräldrars tillgång till socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital skapar ett värderande av utbildning som överförs till deras barn genom den primära socialisationen. Föräldrar inom medelklassen odlar till skillnad från föräldrar inom arbetarklassen aktivt handplockade färdigheter hos sina barn genom organiserade fritidsaktiviteter som föräldrarna anser blir gynnande ur ett framtidsperspektiv. Med skilda ambitioner om sina barns framtida utbildningsval fortsätter de högre klasserna att ta avstånd från de lägre. Genom deltagande observation och intervjuer undersöker vi fritidspedagogers eget förhållningssätt. Vi ser en potential hos fritidshemmet att bli en jämlikhetsfrämjande institution genom att förse barn inom arbetarklassen med likvärdiga möjligheter att generera samma typ av resurser på fritiden som barn inom medelklassen gör. Fritidspedagoger värderar fri lek där eleverna får utvecklas naturligt i en trygg, pedagogisk miljö och menar att vad som är meningsfullt utgår ifrån vad eleverna själva upplever. Fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid skiljer sig därför från föräldrar inom medelklassen. Att barns fritidsvanor ser olika ut är inte ett jämlikhets-problem som uppmärksammas på fritidshemmet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Krasniqi, Mergim. "Meningsfull fritid : En studie om hur lärandet och leken kan bidra till en meningsfull fritid för elever inom tre fritidshem i södra Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70968.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Göbel, Oskar. "Ett meningsfullt studieår, fast hemma? : En kvantitativ enkätstudie om gymnasieelevers uppfattningar om distansundervisning som meningsfull och bidragande till deras utvecklande av medborgerliga kompetenser." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84788.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att bidra med information om hur en mindre grupp gymnasister anser att distansundervisning har innehållit meningsfulla undervisningsmoment, som sin tur har gynnat deras möjligheter för kunskap- och färdighetsutveckling. Därtill har studien försökt avgöra om enkätens resultat kan antyda till att samma gymnasister har tagit del av gynnsam förmedling av medborgarkompetenser som anses viktiga för möjligheten till aktivt samhällsdeltagande. För att undersöka detta har studien genomfört en enkätundersökning med 147 gymnasister, varav samtliga har studerat samhällskunskap genom distansundervisning under perioden mars 2020 till april 2021. Enkätundersökningens resultat har därefter analyserats genom studiens analytiska verktyg, som i sin tur har hjälp att besvara studiens frågeställningar Resultaten visar att en majoritet av respondenterna kan ha tagit del av undervisningsaspekter som antyder till meningsfull undervisning, medan en tydlig minoritet anser motsatsen. Dock visar resultatet även på motsägande aspekter, exempelvis att distansundervisning även har bidragit till ett ökat fokus på att nå kunskapskrav istället för utvecklandet av kunskaper och färdigheter. Resultaten visar även att en majoritet av elever antyder till att de har tagit del av kunskaps- och färdighetsutvecklande undervisning som kan bidra till utvecklandet av medborgarkompetenser. Resultatet bidrar dessutom med uppfattningen om att distansundervisning i ämnet samhällskunskap har haft varierande framgångar i förmedlandet av medborgarkompetenser som kan kopplas till utvecklandet av intresse- och ökat engagemang för politiska- och samhällsrelaterade frågor.
The purpose of this study has been to contribute information about how a small group of upper secondary school students consider that distance education has included meaningful teaching moments, which in turn have favoured their opportunities for knowledge and skill development. In addition, the study has tried to determine whether the survey’s results can imply that the same students have taken part of favourable intermediation of civic competences which are considered important for the possibility of active participation in society. To investigate this, the study has conducted a survey with 147 upper secondary school students, of which all have studied social studies through distance education during the period of March 2020 to April 2021. The results of the study where then analysed through this study´s analytical instrument, which in turn has aided answering this study’s research questions.  The results show that a majority of the respondents may have taken part of teaching aspects that implies to meaningful education, while a minority consider the opposite. However, the results also show contradictory aspects, for example that distance education also has contributed to an increased focus on reaching knowledge requirements instead of the development of knowledge and skills. The results also show that a majority of students imply that they have taken part of knowledge and skills developing education that can contribute to the development of civic competences. Additionally, the results also contribute to the notion that distance education in the subject of social studies has had varying degrees of success concerning mediation of civic competences which can be connected to the development of interest and increased commitment in political and societal issues.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Andersen, Torill Bakke. "Barn med CI og autismespekterforstyrrelser : Hvordan kan lyd bli meningsfull?" Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Pedagogisk institutt, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-12257.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Qarlsson, Hanna. "Motivation! Variation! Laboration & Reflektion! : Viktiga pusselbitar för meningsfull matematikundervisning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16571.

Full text
Abstract:
BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av läromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv där tyngdpunkten ligger på att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmågor att kunna använda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lärarens betydelse för elevernas lärande. Matematik är ett ämne som genererar mycketkänslor, både positivt och negativt och eleverna måste tidigt få stöd i att utveckla tillit till den egna förmågan att lära. Elevernas olikheter förutsätter varierad undervisning för både måluppfyllelse och motivation. Utrymme för eleverna att utveckla djupare förståelse skamöjliggöras genom koppling till förförståelse, aktivt deltagande samt ett synliggjort lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring hur matematikundervisningen kan utformas, med fokus på att eleverna ska uppleva den som meningsfull.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ fallstudie där sju lärare har intervjuats.ResultatEleverna ska ges möjlighet att utveckla positiva förväntningar till sin egen förmåga samt matematikämnet, främst genom utmaningar och innehåll som stimulerar elevernas intressen och förförståelse. Läromedelsanvändning kräver en säkerhet hos läraren och ett medvetet val av läromedel. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för syftet med matematik. Enförutsättning för att elevernas olika behov ska tillgodoses är variation. Matematikverkstaden ses som stöd för det laborativa arbetet som i sin tur bidrar till djupare förståelse. Reflektion och samarbete är faktorer som ges utrymme i undervisningen. Språket är en förutsättning för att utveckla förståelsen och eleverna måste få sätta ord på sina tankar.
Program: Lärarutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Englund, Henrik, and Olle Ramberg. "Meningsfull gamification i e-Learningtjänster : En undersökning om lärande online." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355032.

Full text
Abstract:
Education through e-Learning services have today millions of active users. These services are often including elements of gamification to better illustrate certain aspects and motivate their users. We are researching how gamification has been applied to three selected e-Learning services by analysing to which degree these services relates to Scott Nicholsons theory and framework RECIPE for a meaningful gamification. The theory describes how gamification can be used to instil an intrinsic motivation and meaningful engagement in users. It seeks to help avoid controversial potential pitfalls surrounding the subject as with addictive, thoughtless scoring systems. We are examining to which degree the three services are applying and utilizing meaningful gamification from the standpoint of the various concepts of the selected framework. By thorough research of the theory and examination of previous studies in the researched field we have designed a grading scale that seeks to illustrate which functionality should be implemented to fully/partly/fail to meet the requirements of the concepts in Nicholsons framework. A description of the functionality of the services is included followed by an application of the theory on the selected, researched parts. By applying the theory we seek to concretize, analyze and compare the elements that, to various degrees, fulfills meaningful gamification according to Nicholson. We have not issued tests to research if the studied elements in actuality leads to an intrinsic motivation and meaningful engagement. The results show that the studied parts of the services are lacking elements that according to us as the writers of this study, are necessary to fulfil RECIPE’s various concepts. The services varies in to which degree and in some cases in which way the concepts are fulfilled. The standalone concept that all of the services realized in its entirety was Information where the requirements amongst others are clear descriptive indications of the users progress as well as enlightenment in how and in what way the information that the service provides is applicable. Our research shows that all researched e-Learning services are lacking aspects that enables complete fulfillment of RECIPE’s complete set of concepts. The study gives an insight into what is demanded to realize meaningful gamification according to Nicholson’s theory by illustrating and analyzing the functionality of the studies services. Because of the way we have had to make subjective assessments, the limited scope along with the lack of actual tests we do consider our conclusions and thus study to not live up to its full potential. Continued research is necessary to further validate the study and if the application of the theory in fact leads to meaningful gamification. We discuss further surrounding the theory along with in learning of this nature in general in the chapter Diskussion.
Inom utbildning har e-Learningtjänster tagit vid med miljontals aktiva användare av tjänster. Dessa e-Learningtjänster använder sig ofta av element av gamification för att illustrera moment och motivera sina användare. Vi undersöker hur gamification appliceras i tre undersökta tjänster och analyserar i vilken mån denna förhåller sig till Scott Nicholsons teori och ramverk RECIPE för meningsfull gamification. Teorin beskriver hur gamification kan användas för att inge en inre motivation och ett meningsfullt engagemang hos användare. Den ämnar undvika omdiskuterade fallgropar inom ämnesområdet såsom beroendeframkallande, tanklös poängutdelning. Vi undersöker i vilken omfattning de tre tjänsterna använder sig av meningsfull gamification utifrån ramverkets diverse koncept. Genom utförlig instudering av teorin och undersökning av tidigare forskning inom ämnet har vi konstruerat en bedömningsskala som illustrerar vilken funktionalitet som bör finnas för att helt, delvis och ej uppfylla koncepten i Nicholsons ramverk. Vi har sedan beskrivit tjänsternas funktionalitet och applicerat teorin på de undersökta delarna för att konkretisera, analysera och jämföra de element som i olika grad uppfyller meningsfull gamification enligt Nicholson. Vi har inte utfört tester som visar om de undersökta elementen faktiskt inger inre motivation och meningsfullt engagemang. Resultaten visar att de undersökta delarna saknar många av de element som vi bedömt ska finnas med för att uppfylla RECIPEs diverse koncept. Tjänsterna varierar i vad som uppfylls och i viss mån på vilket sätt. Konceptet Information var den enda i teorin som uppfylldes helt av samtliga undersökta tjänster där kraven bland annat är tydliga beskrivande framstegsindikationer samt upplysande om användningsområden för den utgivna informationen. Vi kommer fram till att samtliga tjänster saknar aspekter som möjliggör uppfyllandet av RECIPEs alla koncept. Studien ger en inblick i vad som krävs för att enligt Nicholsons teori uppnå meningsfull gamification genom konkretisering och analyseringen av funktionalitet. Vi anser dock att på grund av nödvändiga subjektiva bedömningar och studiens begränsade omfång samt avsaknaden av tester att studiens och temats fulla potential hämmas. Fortsatt forskning är nödvändig för att avgöra validiteten av studien samt om appliceringsområden för teorin leder till verklig meningsfull gamification. Vi diskuterar vidare kring teorin och allmänt om lärande av denna natur i kapitlet Diskussion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Novin, Caleb Augustin, and Ettekal Samineh Taghizadeh. "Meningsfull och medveten matematikundervisning i förskolan : En intervjustudie med pedagoger." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451283.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Eckberg, Matilda. "Nangijala: Har sorg och död plats i en meningsfull fritid." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28206.

Full text
Abstract:
Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ”Bröderna Lejonhjärta” kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden.Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg.Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Leisby, Therese. "Andraspråksinlärning i meningsfulla sammanhang." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26189.

Full text
Abstract:
Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen. För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit;  I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull?  Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning? Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån. Eleverna tycker om att prata om saker som de själva har upplevt och att få prata om sådant de har kunskaper om. Undersökningen visar att modersmålet och den kulturella tillhörigheten är viktig för eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Gummeson, Jonas. "Historia och det mångkulturella klassrummet : Lärares strategier för en meningsfull historieundervisning." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-641.

Full text
Abstract:

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts.

Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell.

Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien. Lärarna motiverar detta genom styrdokument, läromedel och tidsbrist. Vissa lärare har dock utvecklat olika strategier för att skapa en meningsfull historieundervisning för elever med rötter i andra länder. Jämförande anknytningar till andra länder görs genom den svenska historien och traditioner undervisningen. Modersmålsundervisningen åläggs också ett ansvar att låta respektive elever studera sitt ursprungs historia.


This essay examines the strategies teachers may develop in multicultural classrooms in order to make the historical schoolwork meaningful to the students that have their origin in foreign countries. By meaningful this essay points out a teaching in History in multicultural classes that focuses on other countries, besides the history of Sweden.

In order to find meaningful strategies a number of interviews have been made with teachers that are active in multicultural classes.

The result of the interviews shows that the teachers planning in History promotes the history of Sweden. They motivate this by pointing out the guideline documents, history textbooks and lack of time. But at the same time the teachers have developed strategies to make their teaching in History meaningful to the students with an origin in other countries. This, by making comparing attachments to other countries history, while teaching the history of Sweden. Other strategies, that is often used by the interviewed teachers, is to bring in different cultural traditions to compare and letting the teachers in the subject of mother tongue be responsible for the learning of their native history.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Schultz, Måns, and Max Moyell. "Meningslös eller meningsfull? : En studie av notapparatens funktion för svenska börsbolag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96549.

Full text
Abstract:
Inledning: Forskningsområdet kring notapparaten och dess funktion är ett oerhört outforskat område trots dess långa historia och att den utgör en omfattande del av årsredovisningen. Tidigare studier inom redovisningsområdet kunde fragmentariskt påvisa att noter har möjligheten att fylla olika funktioner, vilket tillsammans med den begränsade kunskapen kring området gav upphov till en studie som utforskar dessa potentiella funktioner och området kring dem. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en modell som beskriver notapparatens övergripande funktion samt utöka den begränsade förståelsen för notapparaten. Metod: Studien antar en abduktiv ansats för att i ett inledande steg konstruera en teoretiskt grundad modell baserad på etablerade teorier inom redovisning. Modellen prövas sedan genom en empirisk tvärsnittsstudie av 25 börsnoterade bolags noter. Slutligen utvecklas modellen med hjälp av empiriska upptäckter och identifierade brister i dess struktur och innehåll. Slutsats: Noterna fyller en tydlig identifierbar funktion av att kunna minska informationsasymmetri, skapa en representativ bild av bolags finansiella ställning, signalera unika aspekter till intressenter och ägare, rättfärdiga bolagets finansiella agerande samt skapa och etablera social acceptans. Notapparaten är uppenbarligen dessutom mer användbar för viss typ av kommunikation, primärt informationsorienterad sådan riktad mot ägare. Noternas funktion och dess möjlighet att anta dem påverkas dessutom av noternas innehåll, drivkrafterna bakom redovisning samt externa effekter i form av homogenitet och kontext
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Påhlsson, Fredrik, and Fredrik Påhlsson. "Den aktiva Medborgaren: Tjänstedesignmetodik för att skapa meningsfull väntan i vården." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23937.

Full text
Abstract:
De flesta av oss har upplevt väntan i vården och hur påtaglig den kan vara. Särskilt när man själv eller någon nära är skadad eller sjuk. En stor del av väntan sker i väntrummen men också i samhället. Som uttryckts inom vårdadministrationen (Region Skåne) finns ett stort behov av bättre lösningar att göra väntan mer meningsfull för patienterna. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur man genom användarcentrerad- och tjänstedesignmetodik kan skapa en mer meningsfull väntan. Underlaget för arbetet grundar sig på enkäter och intervjuer inom olika åldersgrupper av patienter. Resultaten visar att särskilt omhändertagande och bättre information för väntande patienter är viktigt men även att det finns en rädsla för smittsamma sjukdomar. De förslag på koncept som fått bäst respons från representanter inom vårdadministrationen är ett Digitalt kösystem samt Vårdvägen, där patienter kan få en mer övergripande bild av sitt vårdförlopp.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Fexby, Mikael. "Meningsfull grammatikundervisning : Skall vi använda begreppet grammatik i de lägre åldrarna?" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40452.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare upplever sin undervisning i grammatik för åk 4–6 samt vilka hjälpmedel de använder. Med stöd främst av de didaktiska frågorna vad, hur och varför vill jag kunna förstå och förklara hur några lärare undervisar i grammatik. Genom teorin och forskning vill jag ta reda på om grammatikens tunga historiska ok fortfarande kan försvaras.  Den långvariga formalbildningstanken att grammatik är ett nödvändigt medel för att lära främmande språk eller att grammatik gör det lättare uttrycka sig i sitt modersmål har grammatiken i skolan levt med sedan latin-skolans tid. Problemet är om vi fortfarande skall använda begreppet grammatik när vi undervisar barn i den lägre åldern. Resultatet av undersökningen visar något annat när den har  analyserats med hjälp av fenomenografisk analys. Sammanfattningsvis visar uppsatsen att det traditionella sättet att undervisa i grammatik har fått konkurrens.      Nyckelord: grammatik, grammatikundervisning, läroplaner, mellanstadiet, utvecklings- möjligheter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Modén, Anna, Hedvig Sandström, and Malin Svensson. "Barns meningsfulla fritid : Fritidshems samverkan med föreningsliv." Thesis, Jönköping University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9981.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Axelsson, Cecilia. "En Meningsfull Historia? : Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för humaniora, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2559.

Full text
Abstract:
This thesis concerns the mediation of history in a public arena in society, namely in historical exhibitions in museums. The foci of the thesis are exhibitions on migration history, cultural encounters, “Us” and “the Others”, and in particular how relations based on the principles of class, gender and ethnicity are mediated. The research concerns two exhibitions – "Afrikafararna" (The Travellers to Africa) and "Kongospår" (Traces of Congo). In this thesis museums are viewed as arenas for public education and meaning-making. It explores how the historical contents as well as the forms of mediation in the exhibitions correspond to the task of promoting democracy that has been assigned to Swedish museums. This task is expressed in the intentions of the respective museums, in the general policies on culture and also in the policy documents for schools. Therefore the thesis also explores how pupils and teachers understand the mediation of history and use the museum as a source for learning. Exhibitions are regarded in this thesis as mediation processes of history. Three distinct phases can be seen in this process – the phase of production, the phase of mediation and the phase of reception. People connected to the different phases, such as curators, producers, museum educators, and pupils, have been interviewed. These interviews show how conditions, convictions and scope for action influence how the stories of migration and cultural encounters are told and understood. The contents of the exhibitions are analysed from a perspective of class, gender and ethnicity. Furthermore, the limitations and possibilities for the visitors to intensify their historical consciousness are discussed. The study shows how economic conditions and access to historical source material influence the way history is mediated, but also, and to a very large extent, convictions on pedagogy and concepts of history among museum staff. The latter two are determining factors when it is made clear that the way the historical source material is used results in the fact that history is mediated in a way that does not correspond to the intentions and goals to promote democratic values, such as equality, and active democratic readiness for action. The study shows that the exhibitions in question mediate patterns of subordination and asymmetrical relations between women and men and between Swedes/Scandinavians and Africans in their mediation of history. There are sometimes very distinct lines between “Us” and “the Others”. One of the exhibitions offers more space for individual meaning-making and reflection than the other, however, because of its problematization of the occurrence of African artefacts in Scandinavia and because there are more stories and more voices in the exhibition. The interviews with teachers and pupils show that the visits to the exhibitions are often isolated events that are rarely incorporated into the students’ education in a prolonged theme or perspective. Several students uncritically accepted the mediation in the exhibition, others were provoked and challenged, but the students had little opportunity to discuss these experiences in either the museum or in school. In summing up, several of the results of the analysis show that the mediation of history in the exhibitions cannot be described as corresponding to the demands of a democratic conception of education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Hoogland, Anna. "När övningen blir meningsfull : En självobservationsstudie av instuderingsprocessen av en modern operaaria." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67095.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen.
The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Brundin, Elisabeth, and Sebastian Svensson. "Uppdraget är inget vi hittar på : En undersökning om pedagogers tolkning kring fritidshemmets uppdrag." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Fritidshem, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22044.

Full text
Abstract:
Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är: Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan? Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem. Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Rodrick, Cengic Anna. "Språkutveckling i en meningsfull kontext : Nyanlända elevers tidigare kunskaper och erfarenheter i undervisningen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87770.

Full text
Abstract:
Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar: På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter? Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet? Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna? Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund. Lärarna skulle kunna arbeta mer explicit i undervisningen med att aktivera elevernas tidigare kunskaper, och då inte endast de kunskaper som eleverna fått i svensk skola eller i annan undervisning utan även andra i kontexter.
Nyanlända elevers skolframgång HT2012
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Bastbacken, Therese, and Rebecka Hallgren. "En meningsfull tillvaro : En studie om äldres känsla av meningsfullhet genom hemtjänstens verksamhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16220.

Full text
Abstract:
En meningsfull tillvaro Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet.
A meaningful existence The purpose of this study was to examine the degree to which a care recipient is experiencing a meaningful existence by established homecare services. The study was conducted through a structured, qualitative interview method with care recipients, carers and care managers, analysis of empirical data has been based on symbolic interaction and dramaturgical perspective. We have found that crucial for the individual to feel meaningfulness is social interaction with other people, that the living environment is satisfying and desirable, and that the individual also possesses a sense of security. Despite the fact that the home care services, to varying degrees, affect these aspects, the study's main conclusion is that individuals usually do not associate the granted proceedings with the sense of meaningfulness
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Gustafsson, Christina. "Ett fritidshem för alla barn. : Barns perspektiv på delaktighet, relationer och meningsfull fritid." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111248.

Full text
Abstract:
Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Sundell, Martin. "Meningsfull kunskap : en intervjustudie med utgångspunkt i det individuella programmet på en gymnasiesärskola." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19648.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att studera och bidra med nya insikter om vad som är meningsfull kunskap för eleverna på en gymnasiesärskolas individuella program. Anledningen till att jag vill undersöka detta är att jag i mitt arbete inom denna skolform nästan dagligen möter ett dilemma i frågan om vad som är det viktigaste för den enskilda eleven att lära sig för att ha de bästa förutsättningarna i sitt framtida vuxenliv. Styrdokumenten för gymnasiesärskolans individuella program lämnar ett stort utrymme till individuella anpassningar, både beträffande stöd och kunskapsutveckling, och därmed blir också tolkningsutrymmet stort. Därför vill jag undersöka vilka uppfattningar lärare och elever, bland andra, har kring vad som är meningsfulla kunskaper för eleverna att få med från utbildningen ut i vuxenlivet. För att finna svar på detta har jag utgått från ett fenomenologiskt inspirerat metodval med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet av intervjuerna har jag tagit hjälp av teorier om KASAM och pliktetik respektive konsekvensetik för att belysa och perspektivera empirin. Huvuddragen i resultatet handlar om att meningsfulla kunskaper för eleverna på den undersökta gymnasiesärskolan utgår från elevernas framtidsbehov kopplat till vuxenliv och framtida sysselsättning. Följaktligen är det viktigt att få en bild av hur respektive elevs framtida liv kan se ut beträffande sysselsättning och vuxenliv. Eftersom det flesta eleverna, efter gymnasiet, går vidare till daglig verksamhet framstår det också som viktigt att eleverna i skolan arbetar med kunskaper relaterade till denna sysselsättning. Därmed framträder också en tydlig bild av att samarbetet mellan skolan och daglig verksamhet skulle behöva stärkas, bland annat i syfte att skapa samsyn kring vilka kunskaper som kan vara relevanta för den enskilda eleven utifrån framtida potentiella sysselsättningar.
The purpose of this thesis is to study and contribute with new insights about what is meaningful knowledge for the students who study the individual program on a special needs upper secondary school. The reason I want to investigate this is that I, in my work within this school form, almost daily meet a dilemma in the question about what´s the most important for the specific student to learn to get the best possibilities in their future adult life. The control documents regarding the special needs upper secondary school gives great opportunities to individual adjustments, concerning both support and learning and thereby the interpretation space is large. Therefore, I want to investigate the opinions of teachers and students, amongst others, about what is meaningful knowledge for the students to bring along into the adult life. To find answers to my questions I have used a phenomenologically inspired method including qualitative, semi-structured interviews. In the analysis of the results of the interviews I have applied theories about SOC together with duty ethics and impact ethics to help me illuminate and get perspectives on the empirical. The main results of the study indicate that meaningful knowledge for the students of the concerned special needs upper secondary school depend on the student’s future needs regarding adult life and future pursuits. Consequently, it is important to have an understanding on what the adult life and future pursuits of the specific student may consist of. Since the main part of the students, after leaving secondary school, continues in daily activities it also appears important to work with abilities linked to this kind of employment. Therefore, there is also a clear picture of the fact that the cooperation between school and daily activities would need to be strengthened, for instance to create consensus about what knowledges are relevant to the individual student regarding potential future pursuits.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Olsson, Hanna, and Emelie Östergren. ""Nu blev det roligt!" : En diskursanalytisk studie om lärares uppfattning kring meningsfull engelskundervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37342.

Full text
Abstract:
Språkkunskaper i det engelska språket är idag en viktig del i att kunna navigera sig i en globaliserad värld. I takt med att samhället förändras sker det en förändring inom den svenska skolan. För att nå upp till denna förändring behöver engelskundervisningen vara meningsfull för eleverna. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilka diskurser kring meningsfull undervisning som framträder vid samtal med lärare kring vardagsnära engelskundervisning. Detta ämnar vi undersöka genom en diskursanalys med ett diskurspsykologiskt förhållningssätt. Genom diskursanalys kommer följande frågeställningar att besvaras: Vad uttrycker lärare är vardagsnära engelska för eleverna? samt Hur uttrycker lärare att läromedel kan användas för att skapa en meningsfull engelskundervisning. Resultatet presenterar tre diskurser som lärare uttalar sig om: Vardagliga situationer i undervisningen, Användning av läromedel för att skapa en meningsfull undervisning samt Meningsfull undervisning. Resultatet visar även att lärarna konstruerar olika variationer kring dessa diskurser utifrån egna erfarenheter och synsätt. Studien ger en insyn i att de lärare som medverkat alla har en egen syn vilket gör att fortsatt forskning med syfte att jämföra fler lärare samt elever och lärare hade varit intressant.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hedlund, Ronja, and Norrby Cajsa Thorsson. "Läsläxan - meningsfull eller meningslös? : En kvantitativ studie om läsläxans påverkan på elevers läsförståelse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139150.

Full text
Abstract:
Läsläxan är ett etablerat inslag i skolans verksamhet som innebär förväntningar på vårdnadshavarnas förmåga att stötta sina barn. Forskningen på området är dock mycket begränsad och den tidigare forskning som finns ger ingen samstämmig bild av läxans betydelse för lärande. Hypoteser har utformats med utgångspunkt i teorier och tidigare forskning om hur läsläxans utformning påverkar stöttningen i hemmet och elevernas skolresultat. Syftet med studien är att undersöka om en interaktiv läsläxa, som bygger på läsförståelsestrategier och som uppmuntrar kommunikation mellan vårdnadshavare och barn, utvecklar elevernas läsförståelse mer än en traditionell läsläxa. En experimentell design har använts och två klasser i årskurs 2 har fungerat som experimentgrupp och kontrollgrupp. Experimentgruppen manipulerades genom en interaktiv läsläxa samtidigt som kontrollgruppen fortsatte med sin ordinarie traditionella läsläxa. Experimentet pågick under en sexveckorsperiod och påbörjades och avslutades med ett test för att mäta elevernas läsförståelse. Fortsättningsvis undersöktes hur ofta läxan genomfördes i experimentgruppen och vårdnadshavarna fick därefter utvärdera den interaktiva läsläxan skriftligt. Resultatet indikerar en signifikant ökning i läsförståelse i båda grupperna från förtest till eftertest. Däremot visar resultatet att den interaktiva läsläxan inte lett till att experimentgruppen utvecklat sin läsförståelse mer än kontrollgruppen. Vårdnadshavarna uttrycker dock en positiv inställning till den interaktiva läsläxan och pekar på att den ökat engagemanget för läsning i hemmet. I experimentgruppen framkommer även att det finns ett svagt samband mellan mängden läxläsning och elevens läsförståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Svensson, Denice. "Redo för äventyr : En sociokulturell studie om interaktion mellan föräldrar och förskollärare i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125829.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar tycker att en meningsfull relation byggs upp med förskollärare på förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Relationen mellan hem och förskola sker genom olika kommunikationsformer, där jag vill lyfta fram en förälders perspektiv. Mitt val av metod är intervjuer med sex personer som alla är föräldrar med barn på förskolan med erfarenheter, tankar och upplevelser med att samverka med förskollärare. Meningsfull relation påverkas både av kultur, tidsepok och en människas erfarenhet. Det betyder att en meningsfull uppnås genom kulturella medierande redskap. För att bygga upp tillit, behöver en förskollärare medierande redskap, samspel med andra människor där interaktionen utvecklar tillit. Delaktighet och tillit, kan tillsammans bidra till en meningsfull relation, med interaktion och samspel som redskap. Det beror på vem du möter och i vilket sammanhang du möter personen. Samverkan är viktig för barnets utveckling och välbefinnande. Den påverkar också hur barnet ser på sin omvärld. Min förhoppning är att förskollärare kan använda sig av min studie för att se föräldrars perspektiv och inspireras av olika medierande redskap och artefakter för att utveckla relationer som är meningsfulla för både föräldrar och förskollärare i praktiken.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Sundberg, Josefin. ""Ingen gör jobbet åt oss" : Fritidspedagogers uppfattning om Skollagens direktiv för verksamheten." Thesis, Umeå universitet, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64930.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten. Dock upplever de att storleken på elevgrupperna är problematisk för att kunna bedriva verksamhet där elevernas lärande och utveckling stimuleras. Möjligheten att erbjuda meningsfull fritid och rekreation försvåras även på grund av dålig lokaltillgång och upplevelsen av för få vuxna i verksamheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Meningsfull' for other source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography