Relevant bibliographies by topics / Metafysik

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Metafysik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 28 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Metafysik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Metafysik"

1

Grøn, Arne. "Religionsfilosofi efter metafysik?" Dansk Teologisk Tidsskrift 72, no. 2 (June 17, 2009): 122–39. http://dx.doi.org/10.7146/dtt.v72i2.106459.

Full text
Abstract:
In his book Transformationen Gottes Vagn Andersen pursues a double strategy. First, he interprets Jürgen Habermas’ post-metaphysical theory of communicative action as a last, secularized transformation of the idea of the absolute. More specifically, he argues that Habermas’ theory combines two ways of reformulating this idea, a Hegelian and a Kierkegaardian one. This leaves us with a tension between a notion of history as a whole and a notion of human finitude. Second, Vagn Andersen addresses the question: given our modern condition as reflected in Habermas’ theory, how is philosophy of religion possible? His answer draws upon a Kierkegaardian notion of the paradox leaving us with an unresolved tension between autonomy and heteronomy. This article discusses the approach and key issues in Vagn Andersen’s book, such as the question of metaphysics, the concepts of transcendence and immanence, the relation between normativity, temporality, and dialogue, and the question of rationality and religion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jensen, Kurt. "Mulighedens og mangfoldighedens metafysik." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 5 (January 30, 2018): 126–28. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i5.103419.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Damkjær, Søren. "Aben i filosofiens troldtræ." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 7 (January 30, 2018): 90–97. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i7.103442.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Thomsen, Hans Jørgen. "Hvad skal man med en metafysik?" Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 4 (January 30, 2018): 92–102. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i4.103398.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hansen, Nils Gunder. "Individualitetens metafysik hos Georg Simmel." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 15 (February 9, 2018): 26–39. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i15.103582.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Raffnsøe-Møller, Morten. "Gentagelsens metafysik – forklaret for børn." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 21 (February 3, 2018): 123–35. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i21.103734.

Full text
Abstract:
Lars-Henrik Schmidt har efterhånden præsenteret os for et omfattende værk. Et værk, der på mange måder stadig søger sin form. Siden LHS udgav Viljen til orden i 1988 og Det sociale selv i 1990 er en selvstændig filosofisk position blevet stadig mere tydelig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Morsing, Ole. "Mogens Pahuus mellem fysik og metafysik." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 22 (February 3, 2018): 139–42. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i22.103753.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hartnack, Justus. "Den rene Væren, Intet og Tilblivelse." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 15 (February 9, 2018): 126–28. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i15.103591.

Full text
Abstract:
I en samtale, Georg Brandes havde med John Stuart Mill hævede denne, at hvad Regel havde skrevet om metafysik var rent nonsens. Hvad Stuart Mill bl.a. fremhævede var Regels påstand om, at Væren er lig Intet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Aadland, Erling. "Anders Johansson: Göra ont – Litterär metafysik." Edda 98, no. 01 (April 13, 2011): 91–98. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2011-01-13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mathorne, William Toke. "Logik og metafysik eller refleksionssystemet og fornuftssystemet." Res Cogitans 14, no. 3 (December 31, 2020): 108–13. http://dx.doi.org/10.7146/rc.14123669.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Metafysik"

1

Ericsson, Daniel. "Kreativitetsmysteriet : ledtrådar till arbetslivets kreativisering och skrivandets metafysik." Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-612.

Full text
Abstract:
Plötsligt en dag står de där, mitt i centrum för arbetslivets ‘förnyelse’. Räddarna i den postmoderna nöden och den nya ekonomins frälsare: De kreativa människorna. Företagsledare, forskare och politiker tar dem till sina hjärtan. Med stor självklarhet ges de utrymme i maktens korridorer. Men vilka är de egentligen? Var kommer de ifrån? Vad vill de? Vart är de på väg? Och varför är de så hett eftertraktade? Trots att de verkar vara på allas läppar är det ingen som riktigt vet. De är gäckande och undflyende, som mystiska fantomer hämtade ur religionens, konstens och känslans värld. Med ett signalement över den kreativa människan, framvaskat ur kreativitetens idéhistoria, ledtrådar sig författaren in i kunskapens och kreativitetens labyrinter. På spaning efter kreativitetens osynliga orsaker och o(av)sedda konsekvenser leder spåren till en början in i mediavärlden och mot det kreativa ledarskapet. Men snart nog tätnar intrigen. Från redaktionsmötena på en affärstidning, via ett porträtt av en av landets mäktigaste chefredaktörer, till turerna kring tillsättandet av en ny VD för Sveriges Television, väver den röda tråden ett förbryllande mönster. Vad är det, förutom kreativitet, som förenar en rådgivare till den danska regeringen med styrelseordföranden för Aftonbladet? Vad sammanlänkar Dramatenchefen och en reklambyrå-VD med Platon? Vad har den nye SVT-chefen gemensamt med Sherlock Holmes? Vad har reportrarna på Finanstidningen med Karl Marx att göra? Och vilken betydelse har Kungsgatan 18 i sammanhanget? Upplösningen blir allt annat än prydlig. Offer blir till gärningsmän, gärningsmän blir till offer och i skuggan av den ‘logiska’ intrigen lurar en annan. Avhandlingen döljer en komplott. Men en skenbar sådan. Den akademiska deckaren är inte vad den synes vara. Logiken är bruten. Ledtrådarna finns överallt.
Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ericsson, Daniel. "Kreativitetsmysteriet : ledtrådar till arbetslivets kreativisering och skrivandets metafysik /." Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI), 2001. http://www.hhs.se/efi/summary/558.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Larsson, Max. "Ontologi och Sunt Förnuft." Thesis, Uppsala universitet, Filosofiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-394181.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Almqvist, Louise. "Metafysik för vilddjur : En ekokritisk läsning av Donna Tartts The Secret History." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-113515.

Full text
Abstract:
Naturen i The Secret History beskrivs både som en ytlig omgivning, som instinkter och lagar, som material eller fenomen. Det ges uttryck både för hur människor kan kontrollera och använda sig av den, och hur det är någonting som står över oss. Detta kan tyda på att naturen, istället för att vara någonting annat än människan, är ett intrikat system av påverkan som vi innefattas i. Samtidigt skiljs dock människan från naturen genom språket, där ord som mänskligt, kultiverat, artificiellt och rationellt får sin betydelse i motsättning till djuriskt, primitivt, naturligt och instinktivt. Djuriskhet skildras tillexempel både någonting som finns inom alla människor, och något som skiljs ifrån det mänskliga genom att benämnas som djuriskt. Romanen kan således sägas vara väldigt realistisk i dagens samhälle med ”complex and contradictory attitudes to ’nature’ and our place within it”. Samma sak gäller huvudpersonerna och händelserna i boken. Drivet bakom backanalen är att förlora det rationella och mänskliga jaget, att helt gå upp i det primitiva och djuriska, i naturen. De upphöjer det irrationella, samtidigt som de närmar sig detta rationellt. De försöker använda sig av kulturen för att komma närmare naturen, de försöker forcera fram det naturliga. De avslöjas som förljugna så till den grad att det kan anses vara deras sanna natur. Romanen efterliknar en tragedi men innehåller även element från den kritiska komedin. Allting blir komplext och motsägande, det går således inte att läsa ut något entydigt svar på hur man ser på eller använder sig av naturen, utan det är just komplexiteten som förmedlas. Även om berättelsen går ut på att bli en del av, eller inse att vi är, en del av naturen, så visar dessa ständiga motsättningar på hur vårt tänkande och vårt språk sätter upp hinder för att fullständigt kunna gå upp i naturen, eftersom allt tänkande och talande om naturen kräver att vi distanserat oss från den. Människorna är alltså i grunden en naturlig varelse, men som skiljer sig från den i ögonblicket de reflekterar över naturen, det blir alltså en slags metafysik för vilddjur. Även om Tartts roman således inte ger någon entydig bild av naturen eller ger anspråk på att vara sann mot någon slags objektiv natur kan den i högsta grad anses vara sann mot vår komplexa och motsägande syn på, diskurs om, och användning av naturen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jonsson, Jonathan. "Argumenterar Jonathan Tallant framgångsrikt mot mereologisk nihilism?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187520.

Full text
Abstract:
Proponents of mereological nihilism attempt to achieve a simpler metaphysical ideology,a more parsimonious ontology and a solution to paradoxes of composition by denyingthat composition occurs. There are no objects with proper parts, only mereologicalsimples. One criticism of nihilism is that it appears to render propositions in scientificand ordinary language false, such as ‘there is a chair here’. van Inwagen offers usparaphrases of the form ‘there are some simples here arranged chair-wise’ that allowour ordinary language to express a true statement, albeit ontologically imprecise.Bennet argues that this does not really answer the question of composition, it merelymoves it into another one. Instead of ‘when do the xs compose a y?’, the questionbecomes ‘what does the world have to be like for some xs to be arranged y-wise?’Tallant builds on her argument to make the stronger claim that nihilism ultimately fails.This essay examines his argument and contrasts it with Sider’s positive case fornihilism, finding that while Tallant poses a serious challenge to nihilism, it can be met.However, Sider’s replacement of composition with mathematical sets does not doenough to fully answer the challenge of Tallant.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jonsson, Kjell. "Vid vetandets gräns : om skiljelinjen mellan naturvetenskap och metafysik i svensk kulturdebatt 1870-1920." Doctoral thesis, Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, 1987. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61928.

Full text
Abstract:
The object of this dissertation is to describe the opinions about the limits of natural science in their social and cultural context There exist two antagonistic positions to this matter restrictionism and expansionism. Restrictionism assumes that the natural sciences have no influence on metaphysics. Expansionism, on die other hand, argues that the natural sciences can legitimise the positions of beliefs and values. During the 1870b a restrictionist attitude on scientific knowledge established itself among influential German and British scientists. Emil Du Bois-Reymond, Rudolf Virchow, Hermann von Helmholtz and Thomas Henry Huxley were some of the famous scientists who rejected attempts to adduce science in religious and metaphysical matter. This restrictionism was rejected by other scientists and philosophers who believed that the modern natural sciences constituted a complete Weltanschauung, hostile to obsolete Christianity and philosophy. The thesis primarily deals with the debate on the limits of scientific knowledge in Sweden. We follow the development of the discussion from the 1870's to the years after the First World War. At the end of the 19th century Swedish scientists freed themselves from dominant natural philosophy and natural theology. Restrictionism was later on supported, in different ways, by recognized scientists, theologians, conservative critics, and philosophers. At the turn of the centuiy the restrictionist view of science was turned against metaphysical materialism, monism, naturalism, and an emergent, radical counter-culture. The controversies continued as long as the mechanical world picture dominated the natural sciences. With social and cultural changes, and the new physics of Rutherford, Einstein, Bohr, and Heisenberg, the debate slowly faded.
digitalisering@umu
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ewalds, Svante. "Metafysik och religionsfilosofi : det universella i K. E. Løgstrups teologisk-filosofiska tänkande 1971-1981 /." Åbo : Akademis förl, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37145838f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wernberg, Johan. ""Allt är mycket gott" : Om Martinus metafysik och hur den kan ge stärkt stöd åt påståendet att Gud existerar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-108548.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rutegård, David. "En sakrättslig och straffrättslig inventering av besittningsbegreppet : särskilt om besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2486.

Full text
Abstract:

Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning. Svensk doktrin ställer sig kallsinnig till att en juridisk person har en egen vilja. Likväl förutsätter såväl doktrinen som lagstiftaren att en juridisk person kan utöva besittning på samma sätt som en fysisk dito. Förklaringen till detta är högst sannolikt juridisk-praktiskt; en konsekvent tillämpning av det fiktiva juridisk personbegreppet skulle i förlängningen leda till oönskade resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sirelius, Julia. "John Donnes poetiska teknik : - två små nedslag -." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-262781.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Metafysik"

1

Hans, Hauge, ed. Hvad er metafysik? hvad er moderne? Århus: Aarhus universitetsforlag, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schanz, Hans-Jørgen. Det historiske: Refleksioner over historie og metafysik. Århus: Modtryk, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ericsson, Daniel. Kreativitetsmysteriet: Ledtrådar till arbetarslivets kreativisering och skrivandets metafysik. Stockholm: EFI, Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ericsson, Daniel. Kreativitetsmysteriet: Ledtrådar till arbetarslivets kreativisering och skrivandets metafysik. Stockholm: EFI, Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bergström, Lars. Tankegångar: Sexton kapitel om kunskap, moral och metafysik. Stockholm: Thales, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rehnman, Sebastian. Gud, kunskap och vara: Kunskapsteori och metafysik hos Ingemar Hedenius. Nora: Nya Doxa, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Simonsen, Karen-Margrethe. Epik og metafysik i den moderne spanske roman: Litteraturhistoriske refleksioner. Århus: Klim, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rehnman, Sebastian. Gud, kunskap och vara: Kunskapsteori och metafysik hos Ingemar Hedenius. Nora: Nya Doxa, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Høegh-Andersen, Erik. Æstetik og metafysik: Inger Christensens digtsamling "Det" : analyse, kontekster og perspektiver. Copenhagen: Det Teologiske Fakultet, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ewalds, Svante. Metafysik och religionsfilosofi: Det universella i K.E. Løgstrups teologisk-filosofiska tänkande 1971-1981. Åbo: Åbo akademis förlag, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Metafysik"

1

Taminiau, A. H. M. "Wanneer dient een exostose aan de lange pijpbeenderen (bijvoorbeeld metafyse van de tibia) te worden verwijderd?" In Vademecum permanente nascholing huisartsen, 669. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2006. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-313-8808-0_352.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"METAFYSIK." In Handling, adfærd, præg, 33–74. Aarhus University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv35r3vkg.5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Smagens metafysik." In Den skønne tænkning, 461–74. Aarhus University Press, 2014. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608183.28.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"PLANTENS METAFYSIK." In Plantens sjæl, 95–136. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv36k5b2p.7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bocken, Inigo. "Billijkheid. Korte geschiedenis van een ongrijpbare deugd." In Zeven hoofdzonden en een paar deugden. Theologische inzichten voor het alledaagse leven, 196–213. Radboud University Press, 2023. http://dx.doi.org/10.54195/qcmx7065_ch11.

Full text
Abstract:
De geschiedenis van de deugd die in het Nederlands als ‘billijkheid’ wordt aangeduid, in het Grieks epieikeia en in het Latijn meestal aequitas genoemd wordt, heeft een enigszins nomadisch karakter. Zij beweegt zich tussen moraalfilosofie, recht, theologie en metafysica. Deze geschiedenis betreft het vermogen om met regels om te gaan en de ruimte te leren zien die tussen de regels bestaat. Niet toevallig heeft deze deugd bij de Moderne denkers een slechte naam gekregen. Toch is het vandaag de dag nodig zich terug op deze geschiedenis te bezinnen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Metafysik' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography