Academic literature on the topic 'Metakognitio'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Metakognitio.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Metakognitio"

1

Dietrichkeit, Mona, Steffen Moritz, and Lena Jelinek. "Die Behandlung psychischer Störungen mittels metakognitiver Interventionen am Beispiel des Metakognitiven Trainings für Depression (D-MKT)." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 68, no. 3 (June 2020): 160–70. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000415.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. In den letzten zehn Jahren sind eine Reihe von psychotherapeutischen Interventionen entstanden, die sich als „metakognitiv“ bezeichnen. Dazu zählen unter anderem die Metakognitive Therapie nach Wells, die Metacognitive Reflection and Insight Therapy und das Metakognitive Training. Begriffliche Unschärfe und Überschneidungen führten zunehmend zu Unsicherheiten, wie diese neuen Konzepte einzuordnen und von bereits bestehenden abzugrenzen sind. Der vorliegende Artikel hat das Ziel zunächst eine Übersicht über den Begriff „Metakognition“ zu geben, metakognitive Ansätze in Bezug zur klassischen kognitiven Verhaltenstherapie einzuordnen und schließlich die oben genannten metakognitiven Interventionen vorzustellen. Abschließend wird das Metakognitive Training für Depression (D-MKT) als Beispiel für ein metakognitives Training näher vorgestellt und über aktuelle Entwicklungen des D-MKTs berichtet (Zusatzmodule zu Suizidalität, spezielle Versionen für ältere Menschen und für die Zielgruppe von Flüchtlingen).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mohiddin, Devitta Purnamasary. "Pengaruh Pendekatan Metakognisi Terhadap Kemampuan Pemecahan Masalah Matematika Mahasiswa Mesin Dan Peralatan Pertanian Politeknik Gorontalo." Jurnal Teknologi Informasi Indonesia (JTII) 3, no. 1 (June 1, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.30869/jtii.v3i1.181.

Full text
Abstract:
Abstract— Pendekatan metakognitif dalam pembelajaran matematika dapat dilaksanakan dengan berbagai cara, selama yang menjadi inti pembelajarannya adalah untuk mengevaluasi metakognisi siswa melalui pemberian-pemberian pertanyaan-pertanyaan metakognitif. Salah satu cara yang diusulkan oleh penulis adalah dengan menggunakan kartu metakognisi, yang berisi pertanyaan-pertanyaan metakognitif yang dapat disesuaikan dan disusun berdasarkan topik atau materi yang sedang dipelajari di kelas. Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui : (1)Menganalisis dan menguji peningkatan pemahaman konsep mahasiswa melalui pendekatan metakognisi, (2)Menganalisis dan menguji peningkatan pemahaman konsep mahasiswa dalam meningkatkan kemampuan pemecahan masalah integral melalui pendekatan metakognisi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fadilla, Fany, and Jayanti Putri Purwaningrum. "Menumbuhkan Kemampuan Representasi Matematis dan Metakognitif Siswa Kelas XIII SMP Menggunakan Model CORE (Connecting, Organizing, Reflecting, dan Extending)." AKSIOMA : Jurnal Matematika dan Pendidikan Matematika 12, no. 1 (April 27, 2021): 155–68. http://dx.doi.org/10.26877/aks.v12i1.7679.

Full text
Abstract:
Tujuan penelitian ini adalah menumbuhkan kemampuan representasi matematis dan metakognitif siswa kelas VIII SMP melalui model CORE. Penelitian yang kami lakukan dengan mengkaji, mengaitkan karakteristik, dan indikator kemampuan representasi dan metakognitif. Pada dasarnya representasi matematis memiliki tiga indikator yang lebih abstrak dan memiliki tingkat kemampuan representasi pemecahan masalah yang lebih tinggi, yaitu representasi bahasa, representasi kata/ungkapan matematika dan representasi kata/teks tertulis. Fakta dilapangan membuktikan bahwa hasil kemampuan representasi matematika di Indonesia masih banyak yang kurang memuaskan. Jika strategi pada representasi yang digunakan sesuai dengan masalah, masalah yang dianggap kompleks menjadi lebih sederhana. Oleh karena itu, pemilihan model representasi memiliki pengaruh yang besar terhadap keputusan kebijakan dalam penyelesaian masalah. Selain keterampilan representasi pada penelitian ini juga mengkaji mengenai metakognitif, Metakognisi adalah pemikiran seseorang tentang pikirannya sendiri, termasuk pemahaman tentang hal-hal yang diketahui. Metakognisi meliputi pengetahuan metakognitif dan pengalaman atau regulasi metakognitif. Sehingga dari penelitian kajian pustaka ini dapat disimpulkan bahwa dari beberapa fakta dilapangan yang telah diteliti oleh peneliti lain, kemampuan representasi matematis dan metakognitif siswa masih banyak yang belum memuaskan dan beberapa siswa masih belum dapat menumbuhkan kemampuan representasi maupun metakognitif dalam pembelajaran. Dari analisis data dapat disimpulkan bahwa model CORE (Connecting, Organizing, Reflecting dan Extending) dapat menumbuhkan kemampuan representasi matematik dan metakognitif siswa kelas VIII SMP.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zulyanty, Marni. "PENGGUNAAN PENGETAHUAN METAKOGNITIF PADA KOMPETENSI INTI SISWA SMA DALAM MEMECAHKAN MASALAH MATEMATIKA." Jurnal Penelitian Kebijakan Pendidikan 10, no. 3 (April 16, 2019): 172–82. http://dx.doi.org/10.24832/jpkp.v10i3.243.

Full text
Abstract:
ABSTRAKMetakognisi merupakan hal yang penting dalam kegiatan belajar mengajar. Pengetahuan metakognitif merupakan komponen dari metakognisi. Seseorang akan dipandu untuk memilih, mengevaluasi, meninjau kembali, dan memutuskan tugas kognitif dengan pengetahuanmetakognitif. Di Indonesia pengetahuan metakognitif merupakan salah satu jenis pengetahuan yang harus diperoleh oleh siswa SMA. Hal ini termuat dalam Kompetensi Inti SMA mata pelajaran matematika. Dalam proses pembelajaran matematika, memecahkan masalah merupakan salah satu standar proses yang harus ada. Hubungan pengetahuan metakognitif dan pemecahan masalah matematika adalah pengetahuan metakognitif dapat membantu siswa menentukan umpan balik saat memecahkan masalah dan umpan balik tersebut memberikan kesempatan untuk mencari kembali tindakan yang lebih tepat dari sebelumnya. Berdasarkan hubungan antara pengetahuan metakognitif dalam memecahkan masalah matematika tersebut, maka peneliti melakukan penelitian dengan judul “Penggunaan Pengetahuan Metakognitif pada Kompetensi Inti Siswa SMA dalam Memecahkan Masalah Matematika”. Tujuannya untuk memberikan deskripsi penggunaan pengetahuan metakognitif dalam memecahkan masalahmatematika. Penelitian dilakukan pada mahasiswa semester III UIN STS Jambi. Penelitian ini menggunakan pendekatan kualitatif jenis deksriptif. Instrumen utama adalah peneliti dan instrumen pendukung adalah lembar pemecahan masalah dan pedoman wawancara. Dari hasilpenelitian disimpulkan bahwa pengetahuan metakognitif membantu seseorang mengetahui kebenaran dan kesalahan yang dilakukan dalam memecahkan masalah. Selain itu juga membantu mengetahui letak kesalahan dalam memecahkan masalah.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Permatasari, Rindah, and M. Akip. "PERANGKAT PEMBELAJARAN IPA BERBASIS SELF-REGULATED LEARNING UNTUK MENINGKATKAN KETERAMPILAN METAKOGNITIF SISWA SEKOLAH DASAR DI NANGA PINOH." Jurnal Pendidikan Informatika dan Sains 8, no. 1 (June 30, 2019): 90. http://dx.doi.org/10.31571/saintek.v8i1.1107.

Full text
Abstract:
<p>Kesadaran belajar siswa Sekolah Dasar di Nanga Pinoh, Kalimantan Barat masih rendah. Hasil observasi memperlihatkan rerata tingkat keterampilan metakognisi siswa SD terletak pada level 1 atau <em>at risk, </em>yang berarti siswa belum mengarah pada keterampilan metakognisi (perencanaan, monitoring, dan evaluasi) dalam menyelesaikan masalah pengetahuan alam. Penelitian ini bertujuan untuk menghasilkan pembelajaran IPA berbasis <em>self-regulated learning </em>yang layak dan menganalisis keterampilan metakognisi siswa SD. Penelitian ini merupakan penelitian pengembangan mengadopsi model 4D Thiagarajan. Populasi penelitian ini adalah siswa SD di Kota Nanga Pinoh dengan teknik <em>cluster sampling </em>berjenjang. Teknik dan instrument penelitian adalah <em>non-tes</em> dan menggunakan angket keterampilan metakognitif. Data dianalisis secara deskriptif kuantitatif. Hasil penelitian menunjukan perangkat pembelajaran sangat valid dengan interval skor penilaian antara 3-4 dan reliabilitas antara 95,3%-98,4%. Keterlaksanaan pembelajaran berkategori sangat baik dengan interval skor penilaian antara 3,7-4 dengan rerata reliabilitas 96,5%. Rerata keterampilan <em>metakognisi pretest</em> siswa diperoleh skor 3,28 dengan level 1 atau <em>at risk</em> dan meningkat menjadi 12,79 dengan level 4 atau ok pada posttest. Berdasarkan data tersebut dapat disimpulkan bahwa perangkat pembelajaran IPA berbasis <em>Self-Regulated Learning </em>dapat meningkatkan keterampilan metakognitif siswa Sekolah Dasar di Nanga Pinoh, Kalimantan Barat.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sulastri, Nova Dwi Pratiwi. "DEVELOPMENT OF LEARNING MEDIA BASED ON WINDOWS PRODUCERS TO IMPROVE STUDENT METACOGNITIONAL AWARENESS." JURNAL INOVASI PENDIDIKAN DAN SAINS 1, no. 3 (December 28, 2020): 79–84. http://dx.doi.org/10.51673/jips.v1i3.438.

Full text
Abstract:
Abstrak: Jenis penelitian ini adalah penelitian pengembangan (Research and Development). Penelitian ini bertujuan mengetahui validitas, kualitas kepraktisan dan keefektifan media pembelajaran biologi berbasis Windows Produser untuk Meningkatkan Kesadaran Metakognitif Siswa. Penelitian ini dilakukan dengan menggunakan model ADDIE yang terdiri atas 5 tahap yaitu analisis, desain, development, implementasi dan evaluasi. Data yang diperoleh dari penelitan ini terdiri dari (1) data kevalidan diperoleh melalui penilaian ahli dan praktisi, (2) data kepraktisan diperoleh melalui angket siswa, (3) data keefektifan diperoleh melalui angket siswa, (4) data kesadaran metakognitif diperoleh melalui angket instrument MAI. Hasil analisis data penelitian menunjukkan bahwa media pembelajaran biologi berbasis Windows Produser untuk Meningkatkan Kesadaran Metakognitif Siswa yang dikembangkan mencapai kriteria kualitas yakni (1) Media pembelajaran berbasis Windows Produser pada konsep system reproduksi dinyatakan memenuhi criteria kevalidan, kepraktisan, dan keefektifan. (2) Media pembelajaran berbasis Windows Produser pada konsep system reproduksi dapat meningkatkan kesadaran metakognisi siswa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sugiyanti, Sugiyanti, Rizky Esti Utami, and Kristi Indriana. "PROFIL METAKOGNISI MAHASISWA PEREMPUAN DALAM MENYELESAIKAN MASALAH BANGUN DATAR DITINJAU DARI GAYA KOGNITIF REFLEKTIF DAN IMPULSIF." Jurnal Pendidikan Edutama 5, no. 1 (January 20, 2018): 91. http://dx.doi.org/10.30734/jpe.v5i1.144.

Full text
Abstract:
Abstract: This qualitative study described the metacognition of female students with reflective and impulsive cognitive style in solving the problems of plane. The subjects of the study were female students of the fourth semester in Universitas PGRI Semarang period 2016/2017 whom was given the problems of plane. Data collection applies think aloud method. The analysis of data focused on students' metacognitive ability in three steps, i.e. planning, monitoring, and evaluating.This research showed that: 1) metacognitive ability of female mathematics students with impulsive cognitive style in solving the problem was not able to realize the thinking process, causing student has not been able to answer all the given problems with the correct results; and 2) metacognitive ability of female mathematics students with reflective cognitive style in solving the problem was able to realize the thinking process well in the planning, monitoring and evaluating stages, causing subject is able to answer all the given problems with the correct result.Keywords: Profile; Metacognition; Reflective; ImpulsiveAbstrak: Penelitian kualitatif ini mendeskripsikan metakognisi mahasiswa perempuan dengan gaya kognitif reflektif dan impulsif dalam menyelesaikan masalah bangun datar. Subjek penelitian adalah mahasiswa perempuan semester IV Universitas PGRI Semarang periode 2016/2017 yang diberikan soal pemecahan masalah bangun datar. Teknik pengumpulan data menggunakan metode Think Aloud Method. Analisis data difokuskan pada kemampuan metakognitif mahasiswa dalam tiga tahap yaitu perencanaan, pemantauan, dan pengevaluasian. Hasil penelitian menunjukkan bahwa: 1) kemampuan metakognitif mahasiswa matematika berjenis kelamin perempuan dengan gaya kognitif impulsif dalam pemecahan masalah belum mampu menyadari proses berpikirnya dengan baik, menyebabkan subjek belum mampu menjawab semua permasalahan yang diberikan dengan hasil akhir yang benar; dan 2) kemampuan metakognitif mahasiswa matematika berjenis kelamin perempuan dengan gaya kognitif reflektif dalam pemecahan masalah mampu menyadari proses berpikirnya dengan baik pada tiga tahap metakognitif menyebabkan subjek mampu menjawab semua permasalahan yang diberikan dengan hasil akhir yang benar.Kata kunci: Profil; Metakognisi; Reflektif; Impulsif
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Fauzi, Kms Muhammad Amin. "PELEVELAN KEMAMPUAN PENALARAN MATEMATIS DENGAN PEMBIASAAN STRATEGI METAKOGNISI SISWA SMP." JURNAL PENELITIAN BIDANG PENDIDIKAN 23, no. 2 (June 21, 2018): 92. http://dx.doi.org/10.24114/jpp.v23i2.10006.

Full text
Abstract:
Penelitian ini bertujuan untuk (1) menganalisis perbedaan peningkatan kemampuan Penalaran matematis siswa antara yang diajar pendekatan metakognisi berbantuan teknik probing dengan teknik prompting; (2) bagaimana pembiasaan strategi metakognisi berpengaruh pada fase-fase pengaturan diri siswa dalam menyelesaikan masalah, khususnya masalah penalaran matematis; dan (3) proses jawaban siswa di tinjau pada level Tacit Use, Aware Use, Strategic Use dan Reflective Use. Penelitian ini merupakan jenis penelitian quasi eksperiment. Instrumen penelitian ini terdiri atas tes kemampuan awal, dan tes kemampuan penalaran matematis siswa berupa lembar proses jawaban siswa untuk dianalisis berdasarkan fase pengaturan diri dan level kogntif dan metakognitif siswa. Teknik analisis data yang digunakan adalah analisis secara deskripstif dan inferensial. Hasil penelitian menunjukkan bahwa: (1) Terdapat perbedaan peningkatan kemampuan penalaran matematis siswa antara yang diajar dengan strategi metakognisi berbantuan teknik probing dan yang diajar dengan pendekatan teknik prompting; (2) Pembiasan strategi metakognisi berpengaruh pada fase pengaturan diri siswa terdiri fase pemikiran awal, fase kontrol kinerja dan fase refleksi diri. Dimana ketiga fase di atas berbeda satu dengan yang lain tetapi saling terkait dan terjadi secara siklus, baik dalam mengajukan dugaan, melakukan manipulasi matematika, menarik kesimpulan dan memberikan alasan atau bukti terhadap kebenaran solusi dan menemukan pola atau sifat dari gejala matematis untuk membuat suatu generalisasi. (3) Level metakognisi siswa dapat digolongkan kedalam tiga level metakognisi dari empat level yang ada. Proses jawaban siswa yang berada ditingkat level rendah dapat tergolong pada tingkat metakognisi Aware Use. Siswa yang berada ditingkat level sedang tergolong pada tingkat metakognisi Strategic Use. Sedang siswa yang berada ditingkat level tinggi tergolong pada tingkat metakognisi Reflective Use.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Asyhari, Andi. "Pengaruh Pembelajaran Biologi Berbasis Problem Based Learning (PBL) Terhadap Kemampuan Metakognitif." Journal Of Biology Education 1, no. 2 (December 26, 2018): 165. http://dx.doi.org/10.21043/jobe.v1i2.4111.

Full text
Abstract:
<p class="Default" align="center"><em>Problem-based learning</em> (PBL) dalam pembelajaran biologidianggap sebagai salah satu desain pembelajaran innovatif kontekstual, karena mendorong siswa belajar biologi dari masalah-masalah (kasus) nyata yang dijumpai disekeliling kita, dan melatih siswa menjadi pembelajar reflektif (metakognitif). Penelitian ini bertujuan untuk menguji 1) Penerapan pembelajaran biologi berbasis PBL terhadap kemampuan metakognitif siswa, 2) seberapa efektif pengaruh pembelajaran biologi berbasis PBL terhadap kemampuan metakognitif. Penelitian dilakukan di SMA N 01 pecangaan, dengan sampel 33 siswa kelas XI IPA. Desainpenelitian yang digunakanadalah <em>One group single pre-test–post test</em>. Hasil data dianalisis menggunakan uji <em>uji paired simple t-test. </em>Dimana hasil kemampuan metakognitif di peroleh dari hasil angket metakognisi MAI (<em>Metacognition Awareness Inventory</em>). Data hasil penerapan pembelajaran PBL terhadap kemampuan metkognif rata-rata memperoleh penilaian positif dari siswa sehingga dapat dikatakan bahwa penerapan pembelajaran PBL berhasil dilaksanakan dengan baik. Data kemampuan metakognitif mengalami peningkatan sebelum dan sesudah perlakuan sebesar 0,36 (sedang). Peningkatan kemampuan metakognitif tertinggi di dapati dari aspek perencanaan yaitu 0,42 (sedang), dan hasil sebaliknya didapat dari aspek kemampuan metakognitif dalam hal pelaksanaan yang hanya mendapat 0,29 (rendah). Dari hasil analisis data pre-test dan post-test yang di analiasis menggunakan <em>uji paired simple t-test didapati </em>t tabel (Pada a = 5% dengan db = 33-1 = 32 diperoleh t(0.95)(32)) didapati sebesar 2,04. Oleh karena t <sub>hitung</sub> (19, 34) &gt; t <sub>tabel</sub> (2,04) maka dapat disimpulkan bahwa terdapat pengaruh yang nyata antara pembelajaran biologi berbasis PBL terhadap kemampuan metakognitif siswa, atau boleh dikatakan bahwa pembelajaran PBL efektif untuk meningkatkan kemampuan metakognitif siswa.</p><p> </p><p class="Default"><strong>Kata kunci</strong>: Metakognitif. Problem Based Learning</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sundmark, Björn. "The Visual, the Verbal, and the Very Young: A Metacognitive Approach to Picturebooks." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5642.

Full text
Abstract:
AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Metakognitio"

1

Andersson, Johan. "Expertkunskap och metakognition : experters förmåga till metakognitiv övervakning." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-575.

Full text
Abstract:

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hurme, T. R. (Tarja-Riitta). "Metacognition in group problem solving—a quest for socially shared metacognition." Doctoral thesis, University of Oulu, 2010. http://urn.fi/urn:isbn:9789514262708.

Full text
Abstract:
Abstract The aim of this study was to explore metacognition, specifically socially shared metacognition within computer-supported collaborative problem solving. Another aim of this study was to find methodological solutions for uncovering how metacognition becomes visible and shared in group problem solving in a text-based and asynchronous learning environment. During this dissertation study, two empirical experiments were performed. Participants in the first experiment were secondary school students (N=16) who worked with the Knowledge Forum (KF) learning environment. In the second experiment, triads of pre-service teachers’ (N=18) problem solving was supported by the Workmates (WM) learning environment. The data of this study consist of discussion forum data, self-report questionnaires, and individual’s feeling of difficulty graphs. In the data analysis, quantitative and qualitative research methods, along with individual and group level analyses, were combined to provide a deeper understanding of the phenomena being studied. A qualitative content analysis of the computer notes at the cognitive, metacognitive and social level were first analysed at the individual level, which made visible individual thinking and characterized the nature of the online discussions. In the interpretation phase, the categorizations were interpreted as group level processes in order to examine the contextual development of collaborative problem solving. To accomplish this, a process-oriented graph of group problem solving was developed. Further, to understand how socially shared metacognition in group problem solving can be related to individual metacognition, especially metacognitive experiences, group members’ individual feelings of difficulty were combined with the results of the discussion forum data. The results of this study show that the process of socially shared metacognition is a differentiator in the success of a group’s mathematical problem solving. Socially shared metacognition requires that group members participate in joint problem solving intentionally and reciprocally, acknowledge each other’s thinking and develop their ideas further. In other words, the process of socially shared metacognition has intention to steering the discussion rather than exchanging ideas about possible ways to solve the tasks. Further, the results of this study suggest that if the process of socially shared metacognition emerges, then the most of students will be able to reduce their feelings of difficulty. The results of this study suggest that socially shared metacognition is a complex and extra-ordinary group-level phenomenon. Socially shared metacognition could become more visible if participants focus on analysing the task and verifying the process as well as the outcome of the problem solving instead of exploring and implementing various unelaborated solution efforts. While socially shared metacognition fosters success in group problem solving, it also helps individual’s thinking grow as a part of the group
Tiivistelmä Tässä tutkimuksessa selvitetään metakognition, erityisesti sosiaalisesti jaetun metakognition, ilmenemistä tietokoneavusteisessa yhteisöllisessä matematiikan ongelmanratkaisussa. Tutkimuksen tavoitteena on myös kehittää aineiston analysointimenetelmiä metakognition ja erityisesti sosiaalisesti jaetun metakognition tutkimiseksi. Tutkimus koostuu kahdesta empiirisestä osatutkimuksesta. Ensimmäisessä tutkimuksessa koehenkilöinä olivat erään perusasteen yläkoulun seitsemännen luokan suomalaiset oppilaat. Toisessa tutkimuksessa koehenkilöinä toimivat ensimmäisen vuosikurssin suomalaiset luokanopettajaopiskelijat. Molemmissa tutkimuksissa yhteisöllisen ongelmanratkaisuprosessin tukena käytettiin tekstipohjaiseen, eriaikaiseen vuorovaikutukseen perustuvia oppimisympäristöjä: Knowledge Forumia ja Työporukkaa (engl. WorkMates, WM). Tutkimusaineisto koostuu verkkokeskustelukommenteista, kyselylomakkeista sekä ongelmanratkaisutehtävän jälkeen piirretyistä graafeista, jotka ilmentävät tehtävän aikana koettua vaikeuden tunnetta. Ongelmanratkaisuprosessia kuvaavassa analyysissa yhdistetään sekä kvalitatiivisia että kvantitatiivisia menetelmiä sosiaalisesti jaetun metakognition tutkimiseksi. Verkkokeskusteluaineistoa analysoidaan yksilötasolla kvalitatiivisen sisällönanalyysin periaatteiden mukaisesti. Osallistujien tallentamat verkkokeskustelukommentit on luokiteltu kognitiivisiksi, metakognitiivisiksi tai sosiaalisiksi viesteiksi. Viestien sisällön tulkinta perustuu ainoastaan kirjoitettuun tekstiin eikä osallistujien ajatteluun viestien taustalla. Verkkokeskusteluaineistoa tulkitaan ryhmätasolla erilaisten visualisointimenetelmien, kuten sosiaalisen verkostoanalyysin ja ryhmän ongelmanratkaisua kuvaavan graafin, avulla. Sosiaalisesti jaetun metakognition yhteyttä yksilön metakognitioon, erityisesti tehtävään liittyvään vaikeuden tunteeseen, tutkitaan ryhmän ongelmanratkaisua kuvaavien graafien, verkkokeskustelukommenttien ja ongelmanratkaisutehtävän jälkeen piirrettyjen tehtävän aikana koettua vaikeutta kuvaavien graafien avulla. Sosiaalisesti jaettua metakognitiota ei ilmene yleisesti ryhmän ongelmanratkaisussa. Tähän vaikuttaa muun muassa se, ettei ryhmissä kiinnitetä huomiota tehtävänantoon ja saadun ratkaisun oikeellisuuteen, vaan pääpaino ongelmanratkaisussa on ratkaisumenetelmien etsimisessä ja esitettyjen ehdotusten toteuttamisessa. Tämän tutkimuksen tulokset kuitenkin osoittavat, että sosiaalisesti jaettu metakognitio on ilmiönä monitahoinen. Tulosten perusteella sosiaalisesti jaettu metakognitio on myös tärkeä tekijä ryhmän ongelmanratkaisussa. Onnistuneessa ongelmanratkaisussa ryhmän jäsenet sitoutuvat yhteiseen prosessiin ja toimivat vastavuoroisesti perustellen esittämänsä ajatukset sekä huomioiden ratkaisun kannalta tärkeät kysymykset ja ratkaisuehdotukset. Tällöin on mahdollista, että sosiaalisesti jaettu metakognitio vähentää useimpien ryhmän jäsenten kokemaa vaikeuden tunnetta. Sosiaalisesti jaetulla metakognitiolla näyttää olevan tärkeä tehtävä paitsi ryhmän myös yksilön ajattelussa
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Liu, Miao. "Studienerfolg und Metakognition." Diss., lmu, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-150448.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Strandheim, Iver, and Frederik Skoe. "Metakognitiv idrettspsykologi : En pilotstudie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25243.

Full text
Abstract:
Intensjonen med denne studien var å forsøke å måle effektene av en idrettspsykologisk intervensjon gjennomført på A-lagsnivå i Ranheim Toppfotball. Intervensjonen var utviklet innenfor det metakognitive rammeverket til Wells (2009) og forsøkt tilpasset til arbeidskravene i toppfotball, og i så måte ble det en målsetning å tilpasse en tradisjonelt sett klinisk tilnærming til en frisk normalpopulasjon. Spillergruppen (N=20) ble randomisert delt inn i en intervensjonsgruppe (N=10) og en kontrollgruppe (N=10), og gruppene ble målt på ulike parametre én gang før, og to ganger etter intervensjonen. Tre måneder etter intervensjonsslutt mottok de fleste i kontrollgruppen (N=7) den samme intervensjonen, og ble målt igjen etter intervensjonsslutt. Resultatene viste tegn på at spillerne opplevde positive endringer av å delta i intervensjonen, slik det ble målt på spørreskjema, trenervurdering og spillerbørs før og etter intervensjonen. Forslag til videre forskning ble dannet med grunnlag i utfordringer knyttet til design og gjennomføring av intervensjonen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Djupmyr, Torkel. "Mindfulnessbaserad Metakognitiv Terapi (MBMT) : En ny behandlingsmodell baserad på mindfulnessbehandling och metakognitiv terapi." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13357.

Full text
Abstract:
En vanlig definition av mindfulness är ”att på ett särskilt sätt vara uppmärksam; avsiktligt, i nuet och utan att vara dömande” (Kabat-Zinn, 1994, s. 4, min översättning). Genom litteraturstudier och kliniskt arbete har jag undersökt fördelarna av att kombinera mindfulnessbaserade terapiformer (MBT) med metakognitiv terapi (MCT). Resultatet av mitt arbete presenteras i denna tredelade uppsats: 1) I första delen undersöker jag existerande teorier och tester för att ta reda på vad mindfulness är; 2) I del två undersöker jag om nyare studier och metakognitiv psykologi kan bidra till förståelsen av mindfulness och mekanismerna bakom mindfulness kliniska effekt; 3) Slutligen presenterar jag Mindfulness Based Metacognitive Therapy (MBMT) som är min egenutvecklade behandlingsmodell som växt fram ur kliniskt arbete med MBT och MCT. Litteraturstudier visar att det fortfarande är för tidigt att dra några säkra konklusioner om mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt. Detta kan delvis bero på oenighet i operationella definitioner och svårigheter att tolka folkliga vardagsbegrepp. Metakognitiv terapi har istället utvecklats direkt ur vetenskapliga studier och dess teori består därför av mer specifika modeller samt precisa och lättare testbara påståenden. Diskussionen av MBT och MCT tillsammans med en genomgång av tillgängliga mindfulnesstudier ledde till den nya operationella mindfulnessdefinition som presenteras i del två. Denna nya operationella definition guidar också den behandlingsmodell som jag presenterar i del tre. MBMT integrerar MBT med MCT och har visat sig lovande i mitt kliniska arbete, inte bara när det gäller att förebygga tillbakafall, men även för behandling av pågående psykiska syndrom. Förhoppningsvis kan den nya operationella definitionen och behandlingsmodellen MBMT bidra till bättre vetenskapliga studier som kan undersöka mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lompscher, Joachim. "Lernstrategien - metakognitive Aspekte." Universität Potsdam, 1993. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2005/441/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Kristin, and Radempter Johansson. "Att förstå när man inte förstår : Perspektiv på läsförståelse och metakognition." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32518.

Full text
Abstract:
I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nordahl, Henrik. "Metakognitiv terapi ved depresjon : En kasusserie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23533.

Full text
Abstract:
Metakognitiv terapi (MCT) for depresjon er en manualisert behandling som bygger på Wells og Matthews (1994) sin modell for kognitiv og emosjonell selvregulering. Den metakognitive modellen søker å forklare sårbarhet for, og opprettholdelsen av psykiske lidelser. Den forfekter at det er tankeprosesser heller enn tankeinnhold som er det sentrale ved ulike psykiske lidelser, og for depresjon er ruminering (depressiv grubling) spesielt fremtredende. Ved MCT for depresjon er det derfor et sentralt mål å redusere uhensiktmessige rumineringsprosesser, samt å fasilitere metakognitiv prosesseringsmodus. Denne studien er en kasusserie på MCT ved depresjon. Fem pasienter som tilfredsstilte kriteriene til en depressiv lidelse har mottatt opptil 10 timer MCT. Behandlingen var assosiert med stor og klinisk signifikant endring i depressive symptomer, ruminering og metakognitive antakelser ved endt behandling, og bedringen vedvarte for majoriteten av pasientene ved seks måneders oppfølging. På tross av at denne studien har flere metodologiske svakheter som for eksempel ingen baseline-måling og et lite utvalg, indikerer resultatet at MCT ved depresjon er en behandlingstilnærming som må undersøkes nærmere i større kontrollerte studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pregler, Ann-Charlotte, and Björn Folkers. "Metakognition i grundsärskolan - ur pedagogers perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33306.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga pedagoger arbetar metakognitivt. Alla pedagogerna var inte medvetna om begreppet metakognition, däremot var deras förhållningssätt mot eleverna metakognitivt, vilket också genomsyrade stora delar av undervisningssituationen. Pedagogernas roll och ansvar är en avgörande faktor för att eleverna skall utveckla metakognitiva förmågor. Pedagogerna ger konkreta exempel, som kom fram både vid intervjuerna och observationerna, på hur de arbetar för att eleverna ska förstå budskapet, både visuellt och verbalt.
The purpose of the essay is to illustrate how educators in special education looks into metacognition. Their approach with the students, preparation and perspective, and how they describe their work to promote students to think for themselves. The study is based on the observations of 4 classes, and interviews with five teachers working with students in special school. The results show that all of the educators working metacognitive. All the teachers were not aware about the concept metacognition, however, their behavior against students were metacognitive, which also permeated large sections of the teaching situation. The pedagogues roll and responsibility is a crucial factor for students to develop metacognitive abilities. Educators provides concrete applicability, who came up both in the interviews and observations, in how they work so that students will understand the message, both visually and verbally.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Ann-Louise, and Ayoe Möllerström. "Det inre språket - om elevers metakognition." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28537.

Full text
Abstract:
Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Metakognitio"

1

Winter, Alexander. Metakognition beim Textproduzieren. Tübingen: Narr, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Krüger, Alexandra. Metakognition beim mathematischen Modellieren. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33622-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Metakognition im Unterricht: Optimierung des Problemlöseverhaltens durch selbstreflexive Prozesse. Frankfurt am Main: P. Lang, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ramli. Hubungan kemampuan pembelajaran dan metakognisi dengan hasil belajar psikologi pendidikan: Studi pada Fakultas Tarbiyah IAIN Ar-Raniry Darussalam Banda Aceh : laporan penelitian individual. Banda Aceh: Institut Agama Islam Negeri Ar-Raniry, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Astuti, Dwi. Eksplorasi tentang perilaku metakognisi dan representasi matematika dalam penyelesaian masalah matematika non rutin: Kajian berdasarkan etnsi dan gender pada siswa SMP di Kalimantan Barat : laporan hasil penelitian fundamental. Pontianak: Jurusan Pendidikan Matematika dan Ilmu Pengetahuan Alam, Fakultas Keguruan dan Ilmu Pendidikan, Universitas Tanjungpura, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Metakognition. Denken und Problemlösen optimieren. Luchterhand (Hermann), 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kaiser, Arnim. Selbstlernkompetenz. Metakognitive Grundlagen und praktische Umsetzung. Luchterhand (Hermann), 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Wells, Adrian. Metakognitive Therapie bei Angststörungen und Depression. Psychologie Verlagsunion, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Timpson, William M. Metateaching and the Instructional Map (Teaching Techniques/Strategies Series, V. 1). Atwood Publications, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Emotional Disorders and Metacognition: Innovative Cognitive Therapy. Wiley, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Metakognitio"

1

Moritz, Steffen, and Marit Hauschildt. "Metakognition und Zwang." In Erfolgreich gegen Zwangsstörungen, 3–17. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48752-5_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Grundey, Svenja. "Metakognition und Beliefs." In Beweisvorstellungen und eigenständiges Beweisen, 47–57. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08937-5_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Herold-Blasius, Raja. "Metakognition und Selbstregulation." In Essener Beiträge zur Mathematikdidaktik, 109–15. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32292-2_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Korn, O. "Metakognitive Therapie." In Verhaltenstherapiemanual, 373–77. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-55210-6_76.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kaiser, Ruth, and Arnim Kaiser. "Modul 3. Textverstehen." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 113–64. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.113.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kaiser, Arnim, and Ruth Kaiser. "Modul 4. Bildverstehen." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 165–220. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.165.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kaiser, Arnim, Ruth Kaiser, Astrid Lambert, and Kerstin Hohenstein. "Zur Arbeit mit dem Buch." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 17–20. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kaiser, Arnim, and Ruth Kaiser. "Modul 0. Die Neue Didaktik." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 21–30. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.21.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kaiser, Arnim, Kerstin Hohenstein, Astrid Lambert, and Ruth Kaiser. "Modul 5. Zahl als Trägerin von Informationen." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 221–80. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.221.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaiser, Ruth. "Modul 1. Das Konzept Metakognition." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 31–68. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.31.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Metakognitio"

1

Maulana, Irsan, and Ani Pinayani. "Metakognitif Ability Analysis Viewed from Student Learning Students." In 2nd International Conference on Economic Education and Entrepreneurship. SCITEPRESS - Science and Technology Publications, 2017. http://dx.doi.org/10.5220/0006885703360339.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Novia, Hera, Ida Kaniawati, and Dadi Rusdiana. "IDENTIFIKASI PENGETAHUAN METAKOGNISI CALON GURU FISIKA." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305010403.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Resti, Fariza, I. Made Astra, and Betty Zelda Siahaan. "PENGARUH MODEL PEMBELAJARAN INKUIRI DAN KEMAMPUAN METAKOGNITIF TERHADAP HASIL BELAJAR FISIKA SISWA SMA." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2017 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2017. http://dx.doi.org/10.21009/03.snf2017.01.eer.05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hámori, Ágnes. "„Mi lehet az oka ennek, mit gondoltok?” : A metakognitív nyelvhasználat elemzése az osztálytermi diskurzusban." In PeLiKon2018 – A nyelv perspektívája az oktatásban. Eszterházy Károly Egyetem Líceum Kiadó, 2020. http://dx.doi.org/10.17048/pelikon2018.2020.273.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Yulianawati, Dewi, Hera Novia, and Iyon Suyana. "PENERAPAN PENDEKATAN METAKOGNITIF DALAM UPAYA MENINGKATKAN KEMAMPUAN PEMECAHAN MASALAH FISIKA SISWA SMA PADA MATERI GERAK HARMONIK SEDERHANA." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305010304.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Asriningsi, Intan. "PENERAPAN STRATEGI METAKOGNISI PADA PEMBELAJARAN KALOR UNTUK MENGIDENTIFIKASI PROSES BERPIKIR SISWA DALAM MENYELESAIKAN MASALAH." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305010101.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography