Relevant bibliographies by topics / Metakognitio / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Metakognitio.

Dissertations / Theses on the topic 'Metakognitio'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Metakognitio.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Andersson, Johan. "Expertkunskap och metakognition : experters förmåga till metakognitiv övervakning." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-575.

Full text
Abstract:

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hurme, T. R. (Tarja-Riitta). "Metacognition in group problem solving—a quest for socially shared metacognition." Doctoral thesis, University of Oulu, 2010. http://urn.fi/urn:isbn:9789514262708.

Full text
Abstract:
Abstract The aim of this study was to explore metacognition, specifically socially shared metacognition within computer-supported collaborative problem solving. Another aim of this study was to find methodological solutions for uncovering how metacognition becomes visible and shared in group problem solving in a text-based and asynchronous learning environment. During this dissertation study, two empirical experiments were performed. Participants in the first experiment were secondary school students (N=16) who worked with the Knowledge Forum (KF) learning environment. In the second experiment, triads of pre-service teachers’ (N=18) problem solving was supported by the Workmates (WM) learning environment. The data of this study consist of discussion forum data, self-report questionnaires, and individual’s feeling of difficulty graphs. In the data analysis, quantitative and qualitative research methods, along with individual and group level analyses, were combined to provide a deeper understanding of the phenomena being studied. A qualitative content analysis of the computer notes at the cognitive, metacognitive and social level were first analysed at the individual level, which made visible individual thinking and characterized the nature of the online discussions. In the interpretation phase, the categorizations were interpreted as group level processes in order to examine the contextual development of collaborative problem solving. To accomplish this, a process-oriented graph of group problem solving was developed. Further, to understand how socially shared metacognition in group problem solving can be related to individual metacognition, especially metacognitive experiences, group members’ individual feelings of difficulty were combined with the results of the discussion forum data. The results of this study show that the process of socially shared metacognition is a differentiator in the success of a group’s mathematical problem solving. Socially shared metacognition requires that group members participate in joint problem solving intentionally and reciprocally, acknowledge each other’s thinking and develop their ideas further. In other words, the process of socially shared metacognition has intention to steering the discussion rather than exchanging ideas about possible ways to solve the tasks. Further, the results of this study suggest that if the process of socially shared metacognition emerges, then the most of students will be able to reduce their feelings of difficulty. The results of this study suggest that socially shared metacognition is a complex and extra-ordinary group-level phenomenon. Socially shared metacognition could become more visible if participants focus on analysing the task and verifying the process as well as the outcome of the problem solving instead of exploring and implementing various unelaborated solution efforts. While socially shared metacognition fosters success in group problem solving, it also helps individual’s thinking grow as a part of the group
Tiivistelmä Tässä tutkimuksessa selvitetään metakognition, erityisesti sosiaalisesti jaetun metakognition, ilmenemistä tietokoneavusteisessa yhteisöllisessä matematiikan ongelmanratkaisussa. Tutkimuksen tavoitteena on myös kehittää aineiston analysointimenetelmiä metakognition ja erityisesti sosiaalisesti jaetun metakognition tutkimiseksi. Tutkimus koostuu kahdesta empiirisestä osatutkimuksesta. Ensimmäisessä tutkimuksessa koehenkilöinä olivat erään perusasteen yläkoulun seitsemännen luokan suomalaiset oppilaat. Toisessa tutkimuksessa koehenkilöinä toimivat ensimmäisen vuosikurssin suomalaiset luokanopettajaopiskelijat. Molemmissa tutkimuksissa yhteisöllisen ongelmanratkaisuprosessin tukena käytettiin tekstipohjaiseen, eriaikaiseen vuorovaikutukseen perustuvia oppimisympäristöjä: Knowledge Forumia ja Työporukkaa (engl. WorkMates, WM). Tutkimusaineisto koostuu verkkokeskustelukommenteista, kyselylomakkeista sekä ongelmanratkaisutehtävän jälkeen piirretyistä graafeista, jotka ilmentävät tehtävän aikana koettua vaikeuden tunnetta. Ongelmanratkaisuprosessia kuvaavassa analyysissa yhdistetään sekä kvalitatiivisia että kvantitatiivisia menetelmiä sosiaalisesti jaetun metakognition tutkimiseksi. Verkkokeskusteluaineistoa analysoidaan yksilötasolla kvalitatiivisen sisällönanalyysin periaatteiden mukaisesti. Osallistujien tallentamat verkkokeskustelukommentit on luokiteltu kognitiivisiksi, metakognitiivisiksi tai sosiaalisiksi viesteiksi. Viestien sisällön tulkinta perustuu ainoastaan kirjoitettuun tekstiin eikä osallistujien ajatteluun viestien taustalla. Verkkokeskusteluaineistoa tulkitaan ryhmätasolla erilaisten visualisointimenetelmien, kuten sosiaalisen verkostoanalyysin ja ryhmän ongelmanratkaisua kuvaavan graafin, avulla. Sosiaalisesti jaetun metakognition yhteyttä yksilön metakognitioon, erityisesti tehtävään liittyvään vaikeuden tunteeseen, tutkitaan ryhmän ongelmanratkaisua kuvaavien graafien, verkkokeskustelukommenttien ja ongelmanratkaisutehtävän jälkeen piirrettyjen tehtävän aikana koettua vaikeutta kuvaavien graafien avulla. Sosiaalisesti jaettua metakognitiota ei ilmene yleisesti ryhmän ongelmanratkaisussa. Tähän vaikuttaa muun muassa se, ettei ryhmissä kiinnitetä huomiota tehtävänantoon ja saadun ratkaisun oikeellisuuteen, vaan pääpaino ongelmanratkaisussa on ratkaisumenetelmien etsimisessä ja esitettyjen ehdotusten toteuttamisessa. Tämän tutkimuksen tulokset kuitenkin osoittavat, että sosiaalisesti jaettu metakognitio on ilmiönä monitahoinen. Tulosten perusteella sosiaalisesti jaettu metakognitio on myös tärkeä tekijä ryhmän ongelmanratkaisussa. Onnistuneessa ongelmanratkaisussa ryhmän jäsenet sitoutuvat yhteiseen prosessiin ja toimivat vastavuoroisesti perustellen esittämänsä ajatukset sekä huomioiden ratkaisun kannalta tärkeät kysymykset ja ratkaisuehdotukset. Tällöin on mahdollista, että sosiaalisesti jaettu metakognitio vähentää useimpien ryhmän jäsenten kokemaa vaikeuden tunnetta. Sosiaalisesti jaetulla metakognitiolla näyttää olevan tärkeä tehtävä paitsi ryhmän myös yksilön ajattelussa
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Liu, Miao. "Studienerfolg und Metakognition." Diss., lmu, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bvb:19-150448.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Strandheim, Iver, and Frederik Skoe. "Metakognitiv idrettspsykologi : En pilotstudie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25243.

Full text
Abstract:
Intensjonen med denne studien var å forsøke å måle effektene av en idrettspsykologisk intervensjon gjennomført på A-lagsnivå i Ranheim Toppfotball. Intervensjonen var utviklet innenfor det metakognitive rammeverket til Wells (2009) og forsøkt tilpasset til arbeidskravene i toppfotball, og i så måte ble det en målsetning å tilpasse en tradisjonelt sett klinisk tilnærming til en frisk normalpopulasjon. Spillergruppen (N=20) ble randomisert delt inn i en intervensjonsgruppe (N=10) og en kontrollgruppe (N=10), og gruppene ble målt på ulike parametre én gang før, og to ganger etter intervensjonen. Tre måneder etter intervensjonsslutt mottok de fleste i kontrollgruppen (N=7) den samme intervensjonen, og ble målt igjen etter intervensjonsslutt. Resultatene viste tegn på at spillerne opplevde positive endringer av å delta i intervensjonen, slik det ble målt på spørreskjema, trenervurdering og spillerbørs før og etter intervensjonen. Forslag til videre forskning ble dannet med grunnlag i utfordringer knyttet til design og gjennomføring av intervensjonen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Djupmyr, Torkel. "Mindfulnessbaserad Metakognitiv Terapi (MBMT) : En ny behandlingsmodell baserad på mindfulnessbehandling och metakognitiv terapi." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13357.

Full text
Abstract:
En vanlig definition av mindfulness är ”att på ett särskilt sätt vara uppmärksam; avsiktligt, i nuet och utan att vara dömande” (Kabat-Zinn, 1994, s. 4, min översättning). Genom litteraturstudier och kliniskt arbete har jag undersökt fördelarna av att kombinera mindfulnessbaserade terapiformer (MBT) med metakognitiv terapi (MCT). Resultatet av mitt arbete presenteras i denna tredelade uppsats: 1) I första delen undersöker jag existerande teorier och tester för att ta reda på vad mindfulness är; 2) I del två undersöker jag om nyare studier och metakognitiv psykologi kan bidra till förståelsen av mindfulness och mekanismerna bakom mindfulness kliniska effekt; 3) Slutligen presenterar jag Mindfulness Based Metacognitive Therapy (MBMT) som är min egenutvecklade behandlingsmodell som växt fram ur kliniskt arbete med MBT och MCT. Litteraturstudier visar att det fortfarande är för tidigt att dra några säkra konklusioner om mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt. Detta kan delvis bero på oenighet i operationella definitioner och svårigheter att tolka folkliga vardagsbegrepp. Metakognitiv terapi har istället utvecklats direkt ur vetenskapliga studier och dess teori består därför av mer specifika modeller samt precisa och lättare testbara påståenden. Diskussionen av MBT och MCT tillsammans med en genomgång av tillgängliga mindfulnesstudier ledde till den nya operationella mindfulnessdefinition som presenteras i del två. Denna nya operationella definition guidar också den behandlingsmodell som jag presenterar i del tre. MBMT integrerar MBT med MCT och har visat sig lovande i mitt kliniska arbete, inte bara när det gäller att förebygga tillbakafall, men även för behandling av pågående psykiska syndrom. Förhoppningsvis kan den nya operationella definitionen och behandlingsmodellen MBMT bidra till bättre vetenskapliga studier som kan undersöka mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lompscher, Joachim. "Lernstrategien - metakognitive Aspekte." Universität Potsdam, 1993. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2005/441/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Kristin, and Radempter Johansson. "Att förstå när man inte förstår : Perspektiv på läsförståelse och metakognition." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32518.

Full text
Abstract:
I den här kvalitativa studien undersöks hur lärare beskriver att de undervisar i och bedömer elevers läsförståelse samt huruvida lärarna kan sägas stödja eleverna till ett högre metakognitivt tänkande. Fem intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1–6 i en kommun i södra Sverige. Resultaten visar att flera lärare saknar ett språk för och medvetenhet om ett utvecklande av elevers metakognitiva tänkande i läsförståelseundervisningen. Samtliga lärare i studien besitter dock stor kunskap om hur de kan utveckla elevers läsförståelsestrategier samt bedöma elevers läsförståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Nordahl, Henrik. "Metakognitiv terapi ved depresjon : En kasusserie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23533.

Full text
Abstract:
Metakognitiv terapi (MCT) for depresjon er en manualisert behandling som bygger på Wells og Matthews (1994) sin modell for kognitiv og emosjonell selvregulering. Den metakognitive modellen søker å forklare sårbarhet for, og opprettholdelsen av psykiske lidelser. Den forfekter at det er tankeprosesser heller enn tankeinnhold som er det sentrale ved ulike psykiske lidelser, og for depresjon er ruminering (depressiv grubling) spesielt fremtredende. Ved MCT for depresjon er det derfor et sentralt mål å redusere uhensiktmessige rumineringsprosesser, samt å fasilitere metakognitiv prosesseringsmodus. Denne studien er en kasusserie på MCT ved depresjon. Fem pasienter som tilfredsstilte kriteriene til en depressiv lidelse har mottatt opptil 10 timer MCT. Behandlingen var assosiert med stor og klinisk signifikant endring i depressive symptomer, ruminering og metakognitive antakelser ved endt behandling, og bedringen vedvarte for majoriteten av pasientene ved seks måneders oppfølging. På tross av at denne studien har flere metodologiske svakheter som for eksempel ingen baseline-måling og et lite utvalg, indikerer resultatet at MCT ved depresjon er en behandlingstilnærming som må undersøkes nærmere i større kontrollerte studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pregler, Ann-Charlotte, and Björn Folkers. "Metakognition i grundsärskolan - ur pedagogers perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33306.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga pedagoger arbetar metakognitivt. Alla pedagogerna var inte medvetna om begreppet metakognition, däremot var deras förhållningssätt mot eleverna metakognitivt, vilket också genomsyrade stora delar av undervisningssituationen. Pedagogernas roll och ansvar är en avgörande faktor för att eleverna skall utveckla metakognitiva förmågor. Pedagogerna ger konkreta exempel, som kom fram både vid intervjuerna och observationerna, på hur de arbetar för att eleverna ska förstå budskapet, både visuellt och verbalt.
The purpose of the essay is to illustrate how educators in special education looks into metacognition. Their approach with the students, preparation and perspective, and how they describe their work to promote students to think for themselves. The study is based on the observations of 4 classes, and interviews with five teachers working with students in special school. The results show that all of the educators working metacognitive. All the teachers were not aware about the concept metacognition, however, their behavior against students were metacognitive, which also permeated large sections of the teaching situation. The pedagogues roll and responsibility is a crucial factor for students to develop metacognitive abilities. Educators provides concrete applicability, who came up both in the interviews and observations, in how they work so that students will understand the message, both visually and verbally.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Ann-Louise, and Ayoe Möllerström. "Det inre språket - om elevers metakognition." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28537.

Full text
Abstract:
Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens pedagogik. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever i årskurs tre och sex. Slutsatserna av arbetet är att eleverna visar få uttryck för metakognition och att det pedagogiska arbetet är begränsande. I resultatet framgår det också att flickorna äger ett mer medvetet ”tänk” om sin läsutveckling och att pojkarna visar lite mer på strategiska förmågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Linden, Nicole von der. "Metakognitive Überwachungsprozesse im Entwicklungsverlauf." Hamburg Kovač, 2007. http://d-nb.info/987475169/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Linden, Nicole von der. "Metakognitive Überwachungsprozesse im Entwicklungsverlauf /." Hamburg : Kovač, 2008. http://www.verlagdrkovac.de/978-3-8300-3396-7.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Palomino, Bettina. "Metakognitive Interventionen im Mathematikunterricht /." Zürich : Hochschule für Heilpädagogik, 2009. http://www.bscw-hfh.ch/pub/bscw.cgi/d4330767/Master%20Bettina-1.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Vossman, Strömberg Anneli. "Att förstå sitt lärande : En pilotstudie av högstadieelevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-153108.

Full text
Abstract:
Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever.
This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Brüchner, Kirsten [Verfasser]. "Metakognition und Lernen in Chemie : Studien zur Domänengeneralität versus Domänenspezifität und Förderung der Metakognition beim Lernen in Chemie / Kirsten Brüchner." Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2008. http://d-nb.info/1019670118/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Tvedten, Ingrid Kristine. "Bidrag til en metakognitiv modell ved kommanderende hallunisasjoner." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13358.

Full text
Abstract:
Metakognitiv terapi vinner stadig større terreng i forståelsen av auditive hallusinasjoner. Kommanderende hallusinasjoner er en underkategori auditive hallusinasjoner, som forbindes med sterkere negative følelsesmessige reaksjoner og lavere effekt av behandling enn ved andre former for hørselshallusinasjoner. Kommanderende hallusinasjoner blir for noen individer så dominerende, og reaksjonene så regelbundne, at måten stemmehøreren forholder seg til hallusinasjonene på minner om hvordan personer med tvangslidelse forholder seg til påtrengende tanker. Denne oppgaven har undersøkt hvorvidt elementene i den metakognitive modellen for tvangslidelse kan brukes som utgangspunkt for å forstå kommanderende hallusinasjoner. Resultatet tyder på at det er sannsynlig at personer med kommanderende hallusinasjoner har metakognitive antagelser om stemmene som tilsvarer de viktigste metakognitive antagelsene ved tvangslidelse. Denne overensstemmelsen sannsynliggjør at kognitivt oppmerksomhetssyndrom ved kommanderende hallusinasjoner fungerer på lignende måte som ved tvangslidelse. På bakgrunn av dette er det i denne oppgaven skissert hvordan en metakognitiv modell for KOS ved kommanderende hallusinasjoner kan se ut. Det er også foreslått hvordan behandlingselementer i modellen for tvangslidelse kan inngå i behandlingen av kommanderende hallusinasjoner. Dette kan virke lovende med tanke på en framtidig etablering av en metakognitiv modell for kommanderende hallusinasjoner. Videre forskning bør se på hvordan disse elementene kan settes sammen til en behandlingsmodell og testes ut i klinisk praksis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

David, Andreas. "Aufgabenspezifische Messung metakognitiver Aktivitäten im Rahmen von Lernaufgaben." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-133054.

Full text
Abstract:
Diese Arbeit untersucht prominente Erfassungsmethoden metakognitiver Aktivitäten die während des Lernprozesses zum Einsatz kommen (online) auf deren Güte und Reaktivität. Im Fokus stehen die Methoden Laut-Denken, Fragebogenmethode sowie die Erfassung von Lernleistungsurteilen. Lernaufgaben werden durch komplexe Textlernaufgaben sowie Problemlöseaufgaben in deren Rahmen abduktive Schlüsse gefordert sind repräsentiert. In Studie 1 wurden metakognitive Aktivitäten die mittels retrospektiv eingesetzten Fragebögen sowie mittels Laut-Denken erfasst wurden gegenübergestellt. Dabei wurden die Fragebogenitems parallel zum polytomen Kategoriensystem mit dessen Hilfe die Daten aus der Laut-Denken-Methode ausgewertet wurden konstruiert. Im Rahmen der Auswertung der Laut-Denken Daten war die Übereinstimmung zweiter unabhängiger, gut geschulter Urteiler unbefriedigend. Die Übereinstimmungsunterschiede zwischen den Kategorien sowie zwischen den Probanden waren erheblich. Dies weist darauf hin, dass das Kategoriensystem nicht zur Auswertung der Laut-Denken Daten geeignet ist. Zudem scheinen große Unterschiede in der Nutzung metakognitiver Aktivitäten zwischen den Probanden zu bestehen. Zwischen Fragebogendaten und Laut-Denken-Daten besteht ein geringer nicht signifikanter negativer Zusammenhang. In Studie 2 wurde die Reaktivität der Laut-Denken-Methode und der Aufzeichnung von Lernleistungsurteilen während des Bearbeitens einer Textlese- sowie Problemlöseaufgabe untersucht. Die Ergebnisse dieser experimentellen Studie mit 2x2 Design legen nahe, dass von Laut-Denken im Rahmen von Problemlöseaufgaben reaktive Effekte zu erwarten sind. Von Lernleistungsurteilen hingegen sind reaktive Effekte lediglich im Rahmen von komplexen Textleseaufgaben zu erwarten. Auch im Rahmen dieser Erhebung mittels Laut-Denken konnte lediglich eine unbefriedigende Reliabilität der Messung berichtet werden obgleich in dieser Studie 11 unabhängige Urteiler zum Einsatz kamen. Auch hier wurde keine erwähnenswerte Korrelation zwischen Fragebogendaten und Laut-Denken Erhebung ermittelt. In Studie 3 wurden metakognitive Aktivitäten zu mehreren Messzeitpunkten im Kontext einer komplexen Gruppenlernaufgabe erhoben. Die Ergebnisse weisen auf einen individuellen Einsatz metakognitiver Aktivitäten unabhängig von der Lernsituation hin. Insgesamt lassen die Ergebnisse der Studien darauf schließen, dass Laut-Denken zumindest dann keine valide Erfassung metakognitiver Aktivitäten während des Lernens ermöglicht, wenn polytome Kategoriensysteme mit einer hohen Anzahl an Kategorien zum Einsatz kommen. Außerdem ist in spezifischen Lernsituationen von potentiellen reaktiven Effekte der Erhebung auszugehen. Dies gilt auch für die Erfassung des Monitoring- und Überwachungs-/Regulierungsverhaltens mittels Lernleistungsurteilen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Olofsson, Karin, and Anna Norrman. "Fiska efter läsförståelse med metakognitiva strategier." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29375.

Full text
Abstract:
Iden här kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjälpmedel vid läsförståelseundervisningoch dess inverkan på elevernas förståelse. Studien innehåller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som är att lyfta fram vadaktuell forskning säger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan påelevers utveckling av läsförståelse, samt att se om det i forskningen går atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i så fall beror på. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan på elevers läsförståelse samt flera olika förmågor som kopplas tillläsförståelse. De förmågor som behandlas i forskningen om läsförståelse är: Medvetenheti läsningen, Kopplingar i läsning, förstå syftet med texten och Att förutspåvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero på socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Berglund, Elin, and Linnea Sköld. "”Eftersom vi vet att vi inte kan lära barn allting, är det bäst att lära dem att lära sig själva” : om lärares undervisning i lärandestrategier i svenskämnet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21583.

Full text
Abstract:
The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Franzén, Maria. "Metakognition : I relation till undervisning i en inkluderande skola." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-165399.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera några pedagogers tankar om begreppet metakognition i förhållande till sin egen och elevers utveckling och lärande. Studien presenterar några valda delar av forskningen om metakognition och hur denna kan knytas till barnets utveckling och lärares undervisning. Några rapporter om skolutveckling presenteras också helt kort. Tre specialpedagogiska teorier presenteras inom ramen för det teoretiska perspektivet. En kvalitativ metodansats har använts och studiens empiriska data består av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma pedagoger med olika bakgrund och erfaren-heter. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod utifrån studiens syfte och frågeställningar. Analysprocessen resulterade i fem teman: Ett abstrakt begrepp; metakognitiva uttryck i lärarens praktik; en gemensam bas; hinder och skyddsfaktorer; anpassningar och stödstrukturer. Att studera hur några lärare förhåller sig till metakognition i relation till den egna praktiken kan bidra till att öka förståelsen för läraruppdragets komplexitet och möjligheter till utveckling av detsamma. Det kan bli ett stöd till skolorganisationer när de planerar undervisning för elever och fortbildning för lärare så att de kan utveckla sin praktik i en riktning som gör att alla elever har möjlighet att bli ägare av sitt eget lärande. Studien visar att pedagogerna har varierande kunskaper och erfarenheter av metakognition. De ser ett behov av att prioritera pedagogiska och didaktiska frågor i det kollegiala utvecklings-arbetet. I förhållande till sin praktik varierar deras kunskaper om metakognitiva insatser och lärstrategier. Informanterna upplever att lärarens roll för elevernas möjlighet att vara metakognitiva i klassrummet är avhängigt lärares kunskaper om metakognition och deras förmåga att medvetet införliva metakognitiva strategier i klassrummet. Förutsättningarna för att arbeta processinriktat är enligt dem beroende av en organisation som är inlyssnande, tillitsfull och inkluderande. De ser att stödstrukturer som hjälper elever att planera, driva arbetet framåt och reflektera över process och resultat är viktiga för att metakognitiv aktivitet ska främjas. I sina respektive verksamheter menar de att det finns olika stor medvetenhet om att arbeta på detta sätt. Informanterna upplever att ämnesöverskridande verksamhet och processdrivet arbete bidrar till att utveckla metakognitiva färdigheter och erfarenheter på ett bättre sätt än traditionell undervisning. De anser att elever behöver få in en vana att reflektera och tänka om sitt lärande tidigt för att bli ägare av sitt eget lärande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Stigmar, Martin. "Metakognition och Internet : Om gymnasieelevers informationsanvändning vid arbete med Internet." Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-382.

Full text
Abstract:
This thesis describes what happens when a group of high-school students practice their ability to reflect upon their learning (metacognitive training) and then solve tasks with information collected on the Internet. The overall aim of the thesis is to make an explorative investigation to find out if exercises of metacognitive type can support the use of information for high-school students in their work with the Internet. The dissertation also aims at making clear what significance certain pre-requisites have for metacognitive training, ie if the students attend vocationally or theoretically oriented programmes and the attitude of the teacher towards metacognitive exercises. There are a number of reasons why I have chosen to investigate the field of learning and information and communication technology (ICT). The use of the Internet to search for information in school work has increased. An important reason to investigate these issues is that the use of ICT in itself doesn´t seem to mean improved learning, according to existing research. A central question to study is where the pedagogical surplus value lies in the use of the Internet in school work? In the thesis it is argued that it is not enough to provide schools with computers and Internet connections, but that something more is needed in order to achieve a development in teaching with ICT. During one year 40 students in theoretically and vocationally oriented programmes are being monitored together with their English teachers, in four different actions. The collection of data was done exploratively by interviews, logbook notes, observations and the SOLO-taxonomy. The result is accounted for in four case studies. During the action the professionalism of the teacher in creating beneficial teaching environments, by contextualizing the metacognitive exercises to things that challenge the students' internal motivation, turned out to be central. Furthermore it was shown that the students in the vocationally oriented programmes had most use of developing their reflective ability.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Bendorf, Michael. "Lernkompetenz im Wirtschaftslehreunterricht : Förderung von Metakognition und Lernstrategien am Wirtschaftsgymnasium /." Paderborn : Eusl, 2008. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3084310&prov=M&dokv̲ar=1&doke̲xt=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Bendorf, Michael. "Lernkompetenz im Wirtschaftslehreunterricht Förderung von Metakognition und Lernstrategien am Wirtschaftsgymnasium." Paderborn Eusl-Verl.-Ges, 2007. http://d-nb.info/988039583/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Österholm, Magnus. "Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik /." Linköping : Matematiska institutionen, Linköpings universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7674.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Österholm, Magnus. "Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tillämpad matematik, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7674.

Full text
Abstract:
Det verkar finnas en allmän uppfattning om att matematiska texter är så speciella att man måste få lära sig en särskild typ av läsförmåga för att förstå sådana texter. Denna uppfattning verkar dock inte vara baserad på forskningsresultat eftersom det visar sig inte finnas mycket forskning genomförd som behandlar läsförståelse inom matematik. Huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka om det krävs speciella kunskaper eller förmågor för att läsa matematiska texter. Fokus ligger på studerandes läsning av olika typer av texter som behandlar matematik från grundläggande universitetsnivå. Detta studeras utifrån två olika perspektiv, dels ett kognitivt, där läsförmågor och ämneskunskaper studeras i relation till läsförståelse, och dels ett metakognitivt, vilket innefattar uppfattningar och hur man som läsare avgör om man förstått en text. I avhandlingen ingår tre empiriska studier samt teoretiska diskussioner som bland annat utgår från två litteraturstudier, den ena om egenskaper hos matematiska texter och den andra om läsning i relation till problemlösning. I de empiriska studierna jämförs dels läsning av matematiska texter med läsning av texter med annat ämnesinnehåll och dels läsning av olika typer av matematiska texter, där speciellt symbolanvändningen och om innehållet berör begrepp eller procedurer studeras. Dessutom undersöks hur studerande uppfattar sin egen läsförståelse samt läsning och texter i allmänhet inom matematik, och huruvida variationer i dessa uppfattningar kan kopplas till läsförståelsen. Resultat från studierna i denna avhandling visar att de studerande verkar använda en speciell sorts läsförmåga för matematiska texter; att fokusera på symboler i en text. För matematiska texter utan symboler utnyttjas en mer generell läsförmåga, det vill säga en läsförmåga som används också för texter med annat ämnesinnehåll. Men när symboler finns i texten läses alltså texten på ett särskilt sätt, vilket påverkar läsförståelsen på olika sätt för olika typer av texter (avseende om de berör begrepp eller procedurer). Jämfört med när den generella läsförmågan utnyttjas, skapas sämre läsförståelse när den speciella läsförmågan används. Det verkar finnas ett behov av att fokusera på läsning och läsförståelse inom matematikutbildning eftersom resultat visar att kurser på gymnasiet (kurs E) och på universitetet (inom algebra och analys) inte påverkar den speciella läsförmågan. De nämnda resultaten påvisar dock att det primärt inte nödvändigtvis handlar om att lära sig att läsa matematiska texter på något särskilt sätt utan att utnyttja en befintlig generell läsförmåga också för matematiska texter. Resultat från det metakognitiva perspektivet påvisar en skillnad mellan medvetna aspekter, såsom avseende uppfattningar och reflektion kring förståelse, samt omedvetna aspekter, såsom de mer automatiska processer som gör att man förstår en text när den läses, där också metakognitiva processer finns aktiva. Speciellt visar det sig att uppfattningar, som undersökts med hjälp av en enkät, inte har någon tydlig och oberoende effekt på läsförståelse. Utifrån de texter som använts och de studerande som deltagit verkar det som helhet inte finnas någon anledning att betrakta läsning av matematiska texter som en speciell sorts process som kräver särskilda läsförmågor. Studerandes utveckling av speciella läsförmågor kan istället handla om att de inte upplevt något behov av (eller krav på) att läsa olika typer av matematiska texter där likheter med läsning i allmänhet kan uppmärksammas och utnyttjas.
There seems to exist a general belief that one needs to learn specifically how to read mathematical texts, that is, a need to develop a special kind of reading ability for such texts. However, this belief does not seem to be based on research results since it does not exist much research that focus on reading comprehension in mathematics. The main purpose of this dissertation is to examine whether a reader needs special types of knowledge or abilities in order to read mathematical texts. Focus is on students’ reading of different kinds of texts that contain mathematics from introductory university level. The reading of mathematical texts is studied from two different perspectives, on the one hand a cognitive perspective, where reading abilities and content knowledge are studied in relation to reading comprehension, and on the other a metacognitive perspective, where focus is on beliefs and how a reader determines whether a text has been understood or not. Three empirical studies together with theoretical discussions, partly based on two literature surveys, are included in this dissertation. The literature surveys deal with properties of mathematical texts and reading in relation to problem solving. The empirical studies compare the reading of different types of texts, partly mathematical texts with texts with content from another domain and partly different types of mathematical texts, where focus is on the use of symbols and texts focusing on conceptual or procedural knowledge. Furthermore, students’ beliefs about their own reading comprehension and about texts and reading in general in mathematics are studied, in particular whether these beliefs are connected to reading comprehension. The results from the studies in this dissertation show that the students seem to use a special type of reading ability for mathematical texts; to focus on symbols in a text. For mathematical texts without symbols, a more general reading ability is used, that is, a type of ability also used for texts with content from another domain. The special type of reading ability used for texts including symbols affects the reading comprehension differently depending on whether the text focuses on conceptual or procedural knowledge. Compared to the use of the more general reading ability, the use of the special reading ability creates a worse reading comprehension. There seems to exist a need to focus on reading and reading comprehension in mathematics education since results in this dissertation show that courses at the upper secondary level (course E) and at the university level (in algebra and analysis) do not affect the special reading ability. However, the mentioned results show that this focus on reading does not necessarily need to be about learning to read mathematical texts in a special manner but to use an existing, more general, reading ability also for mathematical texts. Results from the metacognitive perspective show a difference between conscious aspects, such as regarding beliefs and reflections about comprehension, and unconscious aspects, such as the more automatic processes that make a reader understand a text, where also metacognitive processes are active. In particular, beliefs, which have been examined through a questionnaire, do not have a clear and independent effect on reading comprehension. From the texts used in these studies and the participating students, there seems not do be a general need to view the reading of mathematical texts as a special kind of process that demands special types of reading abilities. Instead, the development of a special type of reading ability among students could be caused by a lack of experiences regarding a need to read different types of mathematical texts where similarities with reading in general can be highlighted and used.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Korneli, Peter. "Selbstlernkompetenz durch Metakognition : Lernpotenziale entdecken und fördern für die berufliche Erwachsenenbildung." kostenfrei, 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:hbz:465-20080702-142711-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Havnen, Audun, and Jostein Paul Årøen Lein. "Metakognitive prinsipper i behandling av sosial angst. : En kasusrekkestudie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13406.

Full text
Abstract:
I denne hovedoppgaven har vi utviklet en forståelsesmodell og behandlingsmanual for sosial angst basert på metakognitive prinsipper (Wells, 2009), hvor fokuset for behandlingen har vært rettet mot å endre opprettholdende psykologiske prosesser ved å utfordre metakognitive antagelser. Hensikten med studien var å teste effektiviteten av behandlingen i en klinisk setting. Av totalt sju pasienter var det fire som fullførte, og to av disse oppfylte ikke lenger kriteriene for sosial angst ved terapislutt. Studien viser lovende resultater, men bør replikeres med et større utvalg. Framtidige studier bør utføres av erfarne terapeuter med utdanning i metakognitiv terapi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Jokschies, Grit. "Bindungsrepräsentationen und metakognitive Fähigkeiten bei jugendlichen und heranwachsenden Gewalttätern." [S.l. : s.n.], 2005. http://www.diss.fu-berlin.de/2005/253/index.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

De, Klerk André Louis. "Metakognisie as bepaler van leesbegrip / André Louis de Klerk." Thesis, Potchefstroom University for Christian Higher Education, 1995. http://hdl.handle.net/10394/9958.

Full text
Abstract:
1. AIM - The aim of the study was to determine the relationship between metacognition and reading comprehension and also the relationship between metacognition, age and reading comprehension. 2. REVIEW OF THE LITERATURE STUDY - In chapter 2 the cognitive approach to learning and reading, according to which the learner/reader plays an active role in the processing of information, is discussed. The human information processing system is discussed and the chapter is concluded with a discussion of how reading comprehension failures occur due to problems associated with the information processing system. In chapter 3 metacognition is defined and discussed based on the views of John Flavell, Ann Brown and Scott Paris and his co-workers. Certain factors affecting metacognition are also discussed. In chapter 4 the teaching of metacognition and reading strategies are discussed. Text processing strategies and text reorganising strategies are discussed which enable readers to regulate the level of their reading comprehension when comprehension failures occur. 3. EXPERIMENTAL REVIEW - An ex post facto research was undertaken involving all the standard 1 and standard 3 pupils of the largest of three primary schools in a specific town in the PI/IN region. Two questionnaires were used. One questionnaire, which was completed by both groups, tested metacognitive knowledge and skills such as evaluation, planning, regulation and conditional knowledge. Another questionnaire tested reading comprehension by means of a cloze test, an error detection test and a conventional comprehension test. Two different questionnaires were used for the two groups. A multiple linear regression analysis was performed on the data to determine the contribution of each independent variable (planning, evaluation, regulation and conditional knowledge) on the dependent variables (cloze test, error detection test and comprehension test). 3.1 Results - The following metacognitive variables influenced performance in the reading comprehension tests: * Error detection test : planning and conditional knowledge at std. 1 level and evaluation and regulation at std. 3-level. * Cloze test : only planning at std. 1 level and planning, regulation and conditional knowledge at std. 3 level. * Comprehension test : only conditional knowledge at std. 3 level. The results seem to indicate that metacognitive variables do affect performance in reading comprehension tests and that metacognition is related to age, considering the fact that the more "advanced" components of metacognition namely conditional knowledge and regulation affect performance mainly at std. 3 level. The number of metacognitive variables affecting performance in the three comprehension tests, three at std. 1 level and six at standerd three level, also indicates that metacognition develops with age. Due to the small population sample used in the study, however, no general conclusion can be drawn from these results.
Skripsie (MEd (Psigo-opvoedkunde)--PU vir CHO, 1995
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Andersen, Lisa, and Sandra Tebring. "Metakognitiva förmågors påverkan på elevers prestationer i matematisk problemlösning." Thesis, Linköpings universitet, Matematik och tillämpad matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150007.

Full text
Abstract:
Problemlösning är en central matematisk förmåga och anses av många vara matematikens kärna. I ett försök att finna svar på hur den optimala undervisningen i problemlösning borde bedrivas, uppkom idén att studera elevers prestationer inom problemlösning kopplat till metakognition. Metakognition kan beskrivas som tänkande över det egna tänkandet och är en nödvändig förmåga i flera olika sammanhang. Denna litteraturstudie har till syfte att undersöka om metakognitiv förmåga påverkar elevers prestationer i matematisk problemlösning.Studien utgår från åtta artiklar som hittades via databasen UniSearch och det är dessa åtta artiklar som utgör resultatet. Artiklarnas metoder skiljer sig från varandra då vissa jämför elevers metakognitiva förmåga med deras prestationer inom problemlösning, medan andra testar effekten av olika undervisningsmetoder baserade på metakognition. Trots detta visar studiens resultat på att det finns ett samband mellan god metakognitiv förmåga och att prestera väl inom matematisk problemlösning. Utifrån detta dras slutsatsen att det är av stor vikt att elever får undervisning i metakognition, speciellt de svaga eleverna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Fossbakk, Hilde. "Metakognisjon og generalisering : En studie om utfordringer og metakognitiv påvirkning i generaliseringsprosessen." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Mathematical Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10570.

Full text
Abstract:

Målet med studien var å utvide perspektivet på elevers læring i algebra. Studien ble basert på følgende problemstilling: Hvordan virker elever sin metakognisjon inn på løsning av generaliserings¬oppgaver? Gjennom en undersøkelse av elevers arbeid med generaliserings¬oppgaver, ble det søkt å finne svar på hvilke utfordringer elever møter, og hvordan metakognisjon påvirker løsningsprosessen. Utvalget i studien bestod av seks elever fordelt på to grupper. Selve undersøkelsen ble gjennomført i løpet av fire skoletimer med fastlagt undervisningsopplegg, basert på generaliseringsaktiviteter. Datamaterialet i studien ble samlet inn gjennom kvalitative metoder. Det anvendtes passiv deltakende observasjon av elevenes arbeid i timene, som utgjorde hovedvekten av datamaterialet. Semistrukturerte intervju og analyse av elevenes skriftlige arbeid bli i tillegg benyttet for å supplere observasjonsdataene. Analysene av datamaterialet ble gjennomført på grunnlag av fire nivåer i generaliseringsprosessen, samt veiledende metakognitive aktiviteter. Resultatene fra studien indikerte at utfordringer elever møtte i arbeidet med generaliseringsoppgaver var å oppdage et nyttig mønster, samt å være i stand til å bruke det videre i løsningsprosessen. Elevene så også ut til å ha begrepsmessige utfordringer når de skulle verbalisere og symbolisere det matematiske innholdet i en generalisering. Resultatene indikerte også at metakognitiv regulering utvist av elevene sannsynligvis hadde en positiv effekt i alle stadier av løsningsprosessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Topolinski, Sascha. "A fluency-affect intuition model." kostenfrei, 2009. http://www.opus-bayern.de/uni-wuerzburg/volltexte/2009/3880/.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Sjöfors, Paulsson Caroline, and Martina Östergren. "Calliditas : ett arbete om elevers utveckling av den metakognitiva förmågan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10635.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka när elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmåga och att belysa vilka färdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som följer: När i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever använda sin metakognitiva förmåga och kan pedagoger påverka så att elevers metakognitiva förmåga utvecklas? Hur i så fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer användes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom områdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angående hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmågan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nämnda områden. Vi har valt att använda oss av Vygotskijs kulturteori ur ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att belysa vårt arbete. Några av våra speciallister framhåller att den metakognitiva förmågan tidigast kan vara färdigutvecklad först vid 20-25 årsålder. Detta resultat visar även en stor del av vår litteratur på. De andra två av speciallisterna säger att utvecklingen av denna förmåga kan ske tidigare, men är beroende av hjärnans fysiologi samt stöttning av omgivningen. Alla framhåller hjärnans plasticitet och att det finns individuella skillnader beroende på arv och miljö och att vi idag inte säkert vet vilken kapacitet hjärnan har eller om det kan sägas att den någon gång är färdigutvecklad. Studiens resultat pekar på att det finns avgörande färdigheter som behövs för att kunna använda sin metakognitiva förmåga och att det finns olika faktorer som påverkar användandet av den. Färdigheterna är bl.a. arbetsminne, impulskontroll, koncentration och självreglering av känslor m.m. Vygotskij framhåller vikten av leken för att utveckla dessa färdigheter i samspel med andra. Faktorer som påverkar är genetiskt arv, uppväxtmiljö, stress, kost, motion, fantasi, krav på prestation m.m. Pedagoger och specialister vittnar, helt i linje med litteraturen som används i studien, om vikten av att arbeta med anknytning, återkoppling, repetition, meningsfullhet, lustfyllhet, samt att detta arbete bör vara prestations- och stressbefriat. Därtill bör ett multimodalt inlärningssätt med stora inslag av kultur och utmaningar användas för elevens utveckling av den metakognitiva förmågan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Espenes, Kristin. "Metakognitiv terapi (MCT) for Body Dysmorphic Disorder (BDD) : En kasusserie av fire pasienter." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25190.

Full text
Abstract:
Hensikten med denne kasusstudien var å undersøke hvorvidt metakognitiv terapi (MCT) ville ha en effekt på symptomer for Body Dysmorphic Disorder (BDD). BDD defineres som en overopptatthet av en innbilt eller reell fysisk defekt, som studier viser kan ramme opp mot 2.4% av populasjonen og gir signifikante begrensinger på pasientens livskvalitet. Utvalget bestod av fire pasienter fra Spesialpost 4 for Tvangslidelser ved Østmarka, St. Olavs Hospital, som gjennomgikk et tre-ukers behandlingsprogram med døgnopphold. Som utfallsmål ble det benyttet Yale- Brown Obsessive Compulsive Scale Modified for Body Dysmorphic Disorder (BDD-YBOCS), Thought-Fusion Inventory (TFI) og Metacognitions Questionnaire-30 (MCQ-30) i tillegg til Beck Depression Inventory (BDI) og Beck Anxiety Inventory (BAI). Det ble i etterkant av oppholdet gjennomført et oppfølgningsintervju med hver pasient for fordypende kvalitative data. Resultatene viser til en signifikant reduksjon for samtlige pasienter på utfallsmålene, hvorav ingen pasienter ved post-måling tilfredsstilte de diagnostiske kravene til BDD. Data fra oppfølgningsintervjuet bekrefter opplevelsen av en sterk symptombedring for alle pasientene. Til tross for metodiske svakheter gir kasusstudien empirisk støtte til en forståelsesmodell hvor metakognisjoner har en sentral rolle i BDD. Studien indikerer at MCT kan være en effektiv og relevant behandlingsmetode for denne utfordrende pasientgruppen, samt understøtter et behov for en randomisert kontrollert studie for videre forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Neumann, Angelika. "Metakognitionen bei Zwangsstörungen." [S.l.] : [s.n.], 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=976175932.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Bannert, Maria. "Metakognition beim Lernen mit Hypermedien Erfassung, Beschreibung und Vermittlung wirksamer metakognitiver Strategien und Regulationsaktivitäten." Münster New York München Berlin Waxmann, 2004. http://www.waxmann.com/kat/1872.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Enbom, Anders. "Att veta vad man inte vet : Samband mellan metakognitiv förmåga och prestation i matematik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19520.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Andersson, Gunvor Matilda. "Flow-teorier, drillar och Skrjabins Black Mass : Introspektion av den egna övningsmetodiken genom metakognitiv loggbok." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3587.

Full text
Abstract:
Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det? Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Guldimann, Titus. "Eigenständiger lernen : durch metakognitive Bewusstheit und Erweiterung des kognitiven und metakognitiven Strategierepertoires /." St. Gallen : Titus Guldimann, 1995. http://www.ub.unibe.ch/content/bibliotheken_sammlungen/sondersammlungen/dissen_bestellformular/index_ger.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Frostäng, Liselott, and Alexandra Timner. "Varje tanke räknas : En intervjustudie om elevers metakognitiva förmåga inom ämnet matematik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157594.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att undersöka om och hur lärare/speciallärare inom grundskolans högstadium samt gymnasium upplever att de arbetar med att stärka elevens metakognitiva förmåga i den specialpedagogiska matematikundervisningen. Vi har i studien valt frågeställningarna: 1. Hur ser lärare/speciallärare på begreppet metakognition och inom vilka områden i matematiken blir denne varse elevens metakognitiva förmåga? 2. Hur upplever läraren/specialläraren att denne arbetar med elevens metakognitiva förmåga och upplevs denna förmåga olika hos elever med olika funktionsvariationer? 3. Finns det några framgångsfaktorer i det pedagogiska arbetet med elevernas metakognitiva förmåga inom matematiken? Denna studie omfattar åtta intervjuer med speciallärare/lärare, verksamma på högstadiet och gymnasiet, vilka ger särskilt stöd inom matematik. Vi vill undersöka hur de i sitt arbete stärker elevens metakognitiva förmåga (tankar om tänkande). Intervjuerna var cirka 45 minuter långa och materialet transkriberades samt analyserades för att kunna urskilja passager och kategorier. Studien har en kvalitativ ansats med induktiv analysmetod och teorin grundar sig på det socialkonstruktivistiska perspektivet - som menar att kunskapstillväxten är individuell men sker i ett socialt sammanhang. Resultatet visar att informanterna ser metakognition som en inre utveckling gentemot självständighet och en medvetenhet om sin egna lärprocess, en förmåga att använda ändamålsenliga strategier för att föra tanken framåt. Informanterna uttrycker att de blir varse elevens metakognition i matematisk problemlösning samt i situationer där eleverna skall prata matematik. Elever anses generellt ha svårt med metakognitiva strategier och för elever inom olika funktionsvariationer upplevs det vara en stor spridning av den metakognitiva förmågan. Elever med arbetsminnesproblematik kan ha extra svårt med de metakognitiva strategierna. Däremot upplever informanter att elever med ADHD kan påvisa en mer utvecklad metakognitiv förmåga, än elever med AST, då elever med ADHD har en självinsikt i sin diagnos samt vad den innebär. Några av de framgångsfaktorer som studien påvisar är ett medvetet arbete med synliga mål, möjlighet till reflektion, arbete med metakognitiva strategier, motiverande samtal samt matematiska samtal. Informanterna beskriver att de arbetar med den metakognitiva förmågan dagligen, men uttryckte däremot att de inte alltid arbetar med det medvetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Gregebo, Lovisa, and Helena Malm. ""Att jag känner det i kroppen" : En kvalitativ studie om åtta elevers och fyra lärares förhållning till metakognition." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6148.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med arbetet var att belysa elevernas medvetenhet och syn på sitt eget lärande samt att belysa hur lärarna arbetade för att öka elevernas metakognition. Vår studie klassades som en kvalitativ och fenomenografisk studie där vi genom semistrukturerade intervjuer intervjuade både elever och lärare. Resultatet av vår studie visade att både eleverna och lärarna till stor del saknade den kunskap som, enligt forskare och författare, krävs för att kunna jobba aktivt och medvetet med ett metakognitivt förhållningssätt. Vår slutsats av detta arbete blev att man genom att jobba medvetet och aktivt med en förståelseinriktad undervisning, där djupgående tänkande och elevernas livslånga lärande är i fokus, ger eleverna möjligheter för att utveckla sitt metakognitiva tänkande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Falk, Andersson Gunilla. "Medveten undervisning i läsförståelse : en studie av sex lågstadielärares uppfattningar och tolkningar av den egna undervisningen i läsförståelse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-103207.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin. Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling. Nivåanpassade läromedel och individualisering är det sätt som vanligtvis används när undervisningen ska anpassas efter elevens utveckling i läsförståelse. Studien visar också att det behövs mera fortbildning för lärarna i vad läsning och läsförståelse är. Goda kunskaper om läsprocessen och läsförståelse är en förutsättning för att nå goda resultat i läsundervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Winkel, Kirsten [Verfasser]. "Entwicklungsmechanismen von Metakognition im mathematischen Unterrichtsdiskurs der Grundschule Ein designbasierter Unterrichtsversuch über vier Schuljahre / Kirsten Winkel." München : Verlag Dr. Hut, 2012. http://d-nb.info/1021719285/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Schygge, Josefin. "Metakognitiv medvetenhet och läsförståelse i ett andraspråk : En korrelationsstudie av vuxna inlärare av svenska som andraspråk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45237.

Full text
Abstract:
Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest – finns det? Hur ser det i så fall ut i förhållande till metakognition vid läsning? Dessa frågor är centrala i den här uppsatsen som berör grundläggande svenska som andraspråk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestående av en enkät och ett läsförståelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid läsning och högt resultat på läsförståelsetest undersökts. Därutöver har även huruvida studiebakgrunden påverkar metakognitionen och läsförståelse kontrollerats. Resultatet visar att det inte går att statistiskt säkerställa ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat på läsförståelsetest, detta oavsett studiebakgrund. Däremot säkerställs sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat på läsförståelsetest. Förklaringarna till resultatet återfinns i tidigare forskning rörande läsförståelse på andraspråket, metakognition vid läsning och studier på studiebakgrundens inverkan vid andraspråksinlärning i allmänhet och läs- och skrivutveckling i synnerhet. Hög studiebakgrund ger generellt hög läsförståelse på andraspråket. Detta kan bero på förmåga att välja effektiva strategier vid läsning såväl som ordinlärning, möjlighet till transfer från modersmålet, tillgång till goda läsförebilder, goda skriftspråks- och genrekunskaper och så vidare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Andersson, Fanny, and Maja Karlberg. ""Varför har vi inte tänkt på det innan?" : En empirisk studie om elevers metakognitiva samtal vid problemlösning i matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85538.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Nersveen, Marianne. "Kognitive og metakognitive faktorer for utvikling og vedlikeholdelse av depressive symptomer: En tverrsnittsundersøkelse." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-18229.

Full text
Abstract:
Ulike kognitive teorier betoner forskjellige faktorer for utvikling og vedlikeholdelse av depressive symptomer. Mens den anbefalte behandling for depresjon i dag bygger på en skjemateoretisk tenkning, viser nyere studier viktigheten av metakognitive faktorer. I denne studien har derfor ulike faktorer fra skjemateori og metakognitiv teori blitt sammenlignet med hverandre for å undersøke hvilke av disse faktorer som best kan forklare utvikling og vedlikeholdelse av depressive symptomer. 1659 deltagere svarte på en internettbasert spørreundersøkelse om negative automatiske tanker, dysfunksjonelle kognitive skjema, grubling, metakognitive antagelser og stressende livshendelser. Funnene tyder på dysfunksjonelle kognitive skjema, grubling og negative meta-antagelser er de mest sentrale faktorer for å forklare depressive symptomer, mens positive meta-antagelser og stressende livshendelser er mindre viktige. Resultatene er i overenskomst med en metakognitiv modell for depressive symptomer. Implikasjoner av studiens resultater diskuteres avslutningsvis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Sjöstrand, Sophie. "En systematisk litteraturstudie om metakognitiva strategier hos elever i behov av särskilt stöd." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143279.

Full text
Abstract:
Syftet med denna litteraturstudie har varit att undersöka vad forskning visar när det gäller metakognitiva strategier i relation till elever i behov av särskilt stöd och om det finns metoder som lärare kan använda för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd att utveckla sina metakognitiva strategier i syfte att nå bättre skolresultat. Metoden för detta arbete har varit systematisk litteraturstudie, vilket innebär sökning och analys av tidigare forskning på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna: ERIC, SCOPUS, artikelsök och DIVA. Mitt sökresultat resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att utveckla metakognitiva strategier hos elever i behov av särskilt stöd visade det sig att stöd, förberedelse, samarbete, arbetsminne, självförtroende och motivation var betydelsefulla faktorer. Fler studier behöver göras för att öka kunskapen och säkra kvaliteten.   Nyckelord: metacognitive, special needs, learning strategies, special education, self regulated strategies, learning disabilities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Zeeck, Victoria. "Problemlösning på textilslöjden : Ett experiment utfört med matematik och textilslöjd." Thesis, Mälardalen University, Department of Mathematics and Physics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-516.

Full text
Abstract:

Syftet med den här studien var att belysa hur läraren kan medvetandegöra eleverna för matematiken i textilslöjden genom olika skriftliga och muntliga metoder. I studien förekom det både ett experiment, frågeformulär och en enkät för att utforska aspekten närmare.

Resultatet av undersökningen visar att läraren kan skapa förutsättningar för ett metakognitivt lärande genom att ställa följdfrågor som bidrar till ett vidgat tänkande och genom skriftliga korta frågeformulär som låter eleven reflektera över sina lektioner. Den här undersökningen har jämförts med en studie, gjord våren 2007, som initierade arbetet. Då frågades elever i år 6 om förekomsten av matematik på textilslöjden utan en bearbetning av medvetandegraden först och resultatet är tydligt till denna studies fördel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

González, Weil Corina. "Zusammenhang zwischen Konzeptwechsel und Metakognition empirische Untersuchungen über Verstehensprozesse im Bereich Zellbiologie in der 9. Jahrgangsstufe einer chilenischen Oberschule." Berlin Logos-Verl, 2005. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2793954&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Oscarsson, Marie. "Elevers användning av läsförståelsestrategier : Fem elevers erfarenheter i grundskolans senare del." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25414.

Full text
Abstract:
Studien syfte är att utröna högstadieelevers användning av läsförståelsestrategier vid faktabaserade texter. Datamaterialet baseras på fem intervjuer utifrån följande frågor: Vilka läsförståelsestrategier använder sig eleverna av, i vilket syfte använder sig eleverna av läsförståelsestrategierna och är elevernas val av strategier samt syftet med dem medvetna eller omedvetna? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade och personliga intervjuer med flickor från årskurs åtta som går i samma klass. I denna studie ses läsförståelse ur ett kognitivt perspektiv som lett till att en induktiv analys av datamaterialet skett. Studiens resultat visar att de medverkande eleverna använder sig av flera strategier samt att de kan redogöra för i vilket syfte de använder sig av dem. Eleverna använder sig av någon eller några former av djupare läsförståelsestrategier samt sin metakognitiva förmåga. De är således medvetna om vilka mentala aktiviteter som leder till läsförståelse. Studien visar att det dock finns utrymme för ytterligare strategier att tillämpa utifrån den litteratur som ligger till grund för undersökningen. Detta även med resultaten från senaste PISA-undersökningen i åtanke. För att få en bättre helhetsbild i elevernas användning av läsförståelsestrategier, behandlar studien det stöd som den svenska läroplanen ger lärarna i arbetet kring elevers läsförståelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Metakognitio' for other source types:
Journal articles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography