Relevant bibliographies by topics / Metakognitiv

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Metakognitiv'

Author: Grafiati
Published: 1 July 2021
Last updated: 14 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Metakognitiv.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Metakognitiv"

1

Dietrichkeit, Mona, Steffen Moritz, and Lena Jelinek. "Die Behandlung psychischer Störungen mittels metakognitiver Interventionen am Beispiel des Metakognitiven Trainings für Depression (D-MKT)." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 68, no. 3 (June 2020): 160–70. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000415.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. In den letzten zehn Jahren sind eine Reihe von psychotherapeutischen Interventionen entstanden, die sich als „metakognitiv“ bezeichnen. Dazu zählen unter anderem die Metakognitive Therapie nach Wells, die Metacognitive Reflection and Insight Therapy und das Metakognitive Training. Begriffliche Unschärfe und Überschneidungen führten zunehmend zu Unsicherheiten, wie diese neuen Konzepte einzuordnen und von bereits bestehenden abzugrenzen sind. Der vorliegende Artikel hat das Ziel zunächst eine Übersicht über den Begriff „Metakognition“ zu geben, metakognitive Ansätze in Bezug zur klassischen kognitiven Verhaltenstherapie einzuordnen und schließlich die oben genannten metakognitiven Interventionen vorzustellen. Abschließend wird das Metakognitive Training für Depression (D-MKT) als Beispiel für ein metakognitives Training näher vorgestellt und über aktuelle Entwicklungen des D-MKTs berichtet (Zusatzmodule zu Suizidalität, spezielle Versionen für ältere Menschen und für die Zielgruppe von Flüchtlingen).
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Stark, Robin, Michael Tyroller, Ulrike-Marie Krause, and Heinz Mandl. "Effekte einer metakognitiven Promptingmaßnahme beim situierten, beispielbasierten Lernen im Bereich Korrelationsrechnung." Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 22, no. 1 (January 2008): 59–71. http://dx.doi.org/10.1024/1010-0652.22.1.59.

Full text
Abstract:
Ausgehend von einer Analyse von Verständnisschwierigkeiten und Fehlkonzepten Studierender im Bereich Korrelationsrechnung wurde auf der Basis eines Ansatzes situierten, beispielbasierten Lernens eine computerbasierte Lernumgebung («Koralle») konzipiert. Um einen reflektierten und metakognitiv kontrollierten Umgang mit Koralle zu induzieren, wurde eine Promptingmaßnahme in die Lernumgebung integriert. 57 Studierende der Pädagogik und Pädagogischen Psychologie wurden zufällig auf zwei experimentelle Bedingungen verteilt: 28 bearbeiteten Koralle mit Begründungsprompts (EG 1), 29 ohne (EG 2). 67 Studierende bildeten eine Kontrollgruppe (KG), die keinen Zugriff auf Koralle hatte. EG 1 schnitt in einem Nachtest signifikant besser ab als EG 2, die Promptingeffekte waren praktisch relevant und auch noch in einer Follow-up-Messung feststellbar. Der Einfluss der Begründungsprompts auf den Wissenserwerb wurde von der metakognitiven Kompetenz der Studierenden moderiert. Auf Lernzeit und Nutzungsverhalten hatten die Prompts keinen Einfluss. Qualitative Auswertungen der Begründungen sprechen dafür, dass die Prompts primär metakognitive Kontrollaktivitäten induzierten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wilhelmsen, Ingvard. "Viktig om metakognitiv terapi." Tidsskrift for Den norske legeforening 131, no. 20 (2011): 2040. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.11.0871.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brüne, Martin, Cumhur Tas, Elliot C. Brown, Carina Armgart, Giancarlo Dimaggio, and Paul Lysaker. "Metakognitive und sozial-kognitive Defizite bei Schizophrenien. Funktionelle Bedeutung und Behandlungsstrategien." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 61, no. 4 (October 2013): 231–37. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000165.

Full text
Abstract:
Die Gruppe der Schizophrenien umfasst heterogene psychopathologische Syndrome, die oft mit neurokognitiven Störungen und niedrigem psychosozialen Funktionsniveau assoziiert sind. Empirische Studien legen nahe, dass viele mit Schizophrenie assoziierte Symptome auf Störungen der sozialen Kognition bzw. metakognitive Störungen zurückgeführt werden können. Diese Konzepte beziehen sich auf die Fähigkeit, soziale Signale wahrnehmen und interpretieren, eigene und psychische Zustände Anderer reflektieren und dieses Wissen flexibel in sozialen Interaktionen und zur Problemlösung einsetzen zu können. Der vorliegende Artikel gibt eine Übersicht über sozial-kognitive und metakognitive Defizite bei Schizophrenien und wie über das Training dieser Kernkompetenzen das psychosoziale Funktionsniveau von Patienten mit Schizophrenie verbessert werden kann. Bei Schizophrenien sind soziale Kognition und Metakognition eng mit dem psychosozialen Funktionsniveau verbunden, zum Teil jedoch auch abhängig von neurokognitiven Fähigkeiten. Sozial-kognitives bzw. metakognitives Training kann zur Verbesserung des psychosozialen Funktionsniveaus beitragen, möglicherweise aber in Abhängigkeit vom Lernpotential und der Motivation der Patienten. Zukünftige Studien sollten untersuchen, welche Subtypen innerhalb des Schizophrenie-Spektrums am ehesten von sozial-kognitivem und metakognitivem Training profitieren können und welche Gruppen ggf. zusätzlich neurokognitives Training benötigen, um das psychosoziale Funktionsniveau zu verbessern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sundmark, Björn. "The Visual, the Verbal, and the Very Young: A Metacognitive Approach to Picturebooks." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5642.

Full text
Abstract:
AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Artelt, Cordula, Nora Neuenhaus, Klaus Lingel, and Wolfgang Schneider. "Entwicklung und wechselseitige Effekte von metakognitiven und bereichsspezifischen Wissenskomponenten in der Sekundarstufe." Psychologische Rundschau 63, no. 1 (January 2012): 18–25. http://dx.doi.org/10.1026/0033-3042/a000106.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Gegenstand des Beitrags sind die bislang kaum untersuchten Entwicklungsverläufe und das Zusammenwirken von metakognitivem und von bereichsspezifischem Wissen bezogen auf die Leistungsbereiche Deutsch/Lesen und Englisch in den Klassenstufen 5 und 6 der Sekundarstufe. Die hier berichteten Analysen stammen aus einer Teilstichprobe (N = 853) einer im Rahmen des DFG-Schwerpunktprogrammes „Kompetenzmodelle” geförderten Längsschnittuntersuchung zur Entwicklung von Wissenskomponenten (EWIKO). Zur Erfassung des bereichsspezifischen Wissens (Schulleistungen) und des metakognitiven Wissens in den Leistungsbereichen Deutsch/Lesen und Englisch wurden eigene Verfahren konstruiert und pilotiert. Im Beitrag gehen wir zunächst der Frage nach, ob und in welchem Maße es zu Wissenszuwächsen im metakognitiven Wissen und in den Leistungen über einen Zeitraum von 16 Monaten (2 Messzeitpunkte) kommt und inwiefern diese Veränderungen dabei in Abhängigkeit von der besuchten Schulform variieren. Sowohl für die Leistungen als für das metakognitive Wissen zeigen Differenzscore-Modelle bedeutsame Zuwächse, die für den Leistungsbereich Englisch auch in Abhängigkeit von der Schulform variieren. Das zweite Ziel der längsschnittlichen Analysen besteht darin, den relativen Einfluss der bereichsspezifischen Ausgangsleistung und des metakognitiven Wissens auf die spätere Leistungen (Lesekompetenz im Leistungsbereich Deutsch/Lesen und Sprachverstehen im Bereich Englisch) zu untersuchen. Mittels Cross-Lagged-Panel-Analysen konnte u.a. die Annahme bestätigt werden, dass sowohl inter-individuelle Unterschiede als auch intra-individuelle Leistungsentwicklungen in beiden Leistungsbereichen zu bedeutsamen Anteilen durch das metakognitive Wissen der Schülerinnen und Schüler erklärt werden können. Abschließend werden theoretische und praktische Implikationen dieser Befunde diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mohiddin, Devitta Purnamasary. "Pengaruh Pendekatan Metakognisi Terhadap Kemampuan Pemecahan Masalah Matematika Mahasiswa Mesin Dan Peralatan Pertanian Politeknik Gorontalo." Jurnal Teknologi Informasi Indonesia (JTII) 3, no. 1 (June 1, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.30869/jtii.v3i1.181.

Full text
Abstract:
Abstract— Pendekatan metakognitif dalam pembelajaran matematika dapat dilaksanakan dengan berbagai cara, selama yang menjadi inti pembelajarannya adalah untuk mengevaluasi metakognisi siswa melalui pemberian-pemberian pertanyaan-pertanyaan metakognitif. Salah satu cara yang diusulkan oleh penulis adalah dengan menggunakan kartu metakognisi, yang berisi pertanyaan-pertanyaan metakognitif yang dapat disesuaikan dan disusun berdasarkan topik atau materi yang sedang dipelajari di kelas. Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui : (1)Menganalisis dan menguji peningkatan pemahaman konsep mahasiswa melalui pendekatan metakognisi, (2)Menganalisis dan menguji peningkatan pemahaman konsep mahasiswa dalam meningkatkan kemampuan pemecahan masalah integral melalui pendekatan metakognisi
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hansmeier, Jana, and Cornelia Exner. "Störungs- und Behandlungskonzepte sowie empirische Evidenz der metakognitiven Therapie nach Wells." Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 68, no. 3 (June 2020): 171–79. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000416.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung. Die metakognitive Therapie nach Wells wird den neueren kognitiven Therapieansätzen, der so genannten „dritten Welle“ der Verhaltenstherapie, zugeordnet. Sie sieht dysfunktionale metakognitive Annahmen sowie Regulationsprozesse als entscheidend für die Entstehung und Aufrechterhaltung psychischer Störungen an. Aufbauend auf dem metakognitiven Störungsmodell werden in diesem Übersichtsartikel die metakognitiven Modellannahmen erläutert und ihre empirische Relevanz für verschiedene Störungsbilder berichtet. Nach der Darstellung der zentralen Therapieelemente wird auf die aktuelle Befundlage zu Wirksamkeit und Wirkungsmechanismen der metakognitiven Therapie sowohl störungsübergreifend als auch störungsspezifisch eingegangen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zülsdorf-Kersting, Meik, and Anna-Katharina Praetorius. "Geschichtsunterricht zuverlässig beurteilen. Vorstellung eines Beobachtungsinstruments zur Bestimmung von metakognitiv-diskursiver Unterrichtsqualität." Zeitschrift für Geschichtsdidaktik 16, no. 1 (September 2017): 250–65. http://dx.doi.org/10.13109/zfgd.2017.16.1.250.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Teismann, Tobias, and Michael Simons. "Metakognitive Therapie." Zeitschrift für Klinische Psychologie und Psychotherapie 43, no. 4 (January 2014): 251–58. http://dx.doi.org/10.1026/1616-3443/a000279.

Full text
Abstract:
Die metakognitive Therapie (MCT) wurde von Adrian Wells als generische Therapieform emotionaler Störungen entwickelt. In der MCT gelten kognitive Prozesse sowie deren Steuerung durch metakognitive Überzeugungen als transdiagnostische Störungsdeterminanten. Die auf dem metakognitiven Modell emotionaler Störungen basierende metakognitive Therapie ist eine Kurzzeittherapie mit einem empfohlenen Umfang von fünf bis zwölf Sitzungen. Entsprechend der theoretischen Annahmen stellen die Infragestellung und Modifikation dysfunktionaler Metakognitionen und die Flexibilisierung von Denk- und Aufmerksamkeitsprozessen zentrale therapeutische Strategien dar. Die Wirksamkeit der metakognitiven Therapie wurde in Einzelfalluntersuchungen, unkontrollierten Studien und ersten randomisiert-kontrollierten Studien bestätigt. Die Störungstheorie, das praktisch-therapeutische Vorgehen und die bisherige Studienlage werden im vorliegenden Artikel beschrieben und kritisch diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Metakognitiv"

1

Andersson, Johan. "Expertkunskap och metakognition : experters förmåga till metakognitiv övervakning." Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-575.

Full text
Abstract:

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på. Resultatet visar att personer med expertkunskap uppvisar en signifikant bättre förmåga till metakognitiv övervakning än personer med sämre domänkunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Strandheim, Iver, and Frederik Skoe. "Metakognitiv idrettspsykologi : En pilotstudie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25243.

Full text
Abstract:
Intensjonen med denne studien var å forsøke å måle effektene av en idrettspsykologisk intervensjon gjennomført på A-lagsnivå i Ranheim Toppfotball. Intervensjonen var utviklet innenfor det metakognitive rammeverket til Wells (2009) og forsøkt tilpasset til arbeidskravene i toppfotball, og i så måte ble det en målsetning å tilpasse en tradisjonelt sett klinisk tilnærming til en frisk normalpopulasjon. Spillergruppen (N=20) ble randomisert delt inn i en intervensjonsgruppe (N=10) og en kontrollgruppe (N=10), og gruppene ble målt på ulike parametre én gang før, og to ganger etter intervensjonen. Tre måneder etter intervensjonsslutt mottok de fleste i kontrollgruppen (N=7) den samme intervensjonen, og ble målt igjen etter intervensjonsslutt. Resultatene viste tegn på at spillerne opplevde positive endringer av å delta i intervensjonen, slik det ble målt på spørreskjema, trenervurdering og spillerbørs før og etter intervensjonen. Forslag til videre forskning ble dannet med grunnlag i utfordringer knyttet til design og gjennomføring av intervensjonen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Djupmyr, Torkel. "Mindfulnessbaserad Metakognitiv Terapi (MBMT) : En ny behandlingsmodell baserad på mindfulnessbehandling och metakognitiv terapi." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13357.

Full text
Abstract:
En vanlig definition av mindfulness är ”att på ett särskilt sätt vara uppmärksam; avsiktligt, i nuet och utan att vara dömande” (Kabat-Zinn, 1994, s. 4, min översättning). Genom litteraturstudier och kliniskt arbete har jag undersökt fördelarna av att kombinera mindfulnessbaserade terapiformer (MBT) med metakognitiv terapi (MCT). Resultatet av mitt arbete presenteras i denna tredelade uppsats: 1) I första delen undersöker jag existerande teorier och tester för att ta reda på vad mindfulness är; 2) I del två undersöker jag om nyare studier och metakognitiv psykologi kan bidra till förståelsen av mindfulness och mekanismerna bakom mindfulness kliniska effekt; 3) Slutligen presenterar jag Mindfulness Based Metacognitive Therapy (MBMT) som är min egenutvecklade behandlingsmodell som växt fram ur kliniskt arbete med MBT och MCT. Litteraturstudier visar att det fortfarande är för tidigt att dra några säkra konklusioner om mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt. Detta kan delvis bero på oenighet i operationella definitioner och svårigheter att tolka folkliga vardagsbegrepp. Metakognitiv terapi har istället utvecklats direkt ur vetenskapliga studier och dess teori består därför av mer specifika modeller samt precisa och lättare testbara påståenden. Diskussionen av MBT och MCT tillsammans med en genomgång av tillgängliga mindfulnesstudier ledde till den nya operationella mindfulnessdefinition som presenteras i del två. Denna nya operationella definition guidar också den behandlingsmodell som jag presenterar i del tre. MBMT integrerar MBT med MCT och har visat sig lovande i mitt kliniska arbete, inte bara när det gäller att förebygga tillbakafall, men även för behandling av pågående psykiska syndrom. Förhoppningsvis kan den nya operationella definitionen och behandlingsmodellen MBMT bidra till bättre vetenskapliga studier som kan undersöka mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nordahl, Henrik. "Metakognitiv terapi ved depresjon : En kasusserie." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23533.

Full text
Abstract:
Metakognitiv terapi (MCT) for depresjon er en manualisert behandling som bygger på Wells og Matthews (1994) sin modell for kognitiv og emosjonell selvregulering. Den metakognitive modellen søker å forklare sårbarhet for, og opprettholdelsen av psykiske lidelser. Den forfekter at det er tankeprosesser heller enn tankeinnhold som er det sentrale ved ulike psykiske lidelser, og for depresjon er ruminering (depressiv grubling) spesielt fremtredende. Ved MCT for depresjon er det derfor et sentralt mål å redusere uhensiktmessige rumineringsprosesser, samt å fasilitere metakognitiv prosesseringsmodus. Denne studien er en kasusserie på MCT ved depresjon. Fem pasienter som tilfredsstilte kriteriene til en depressiv lidelse har mottatt opptil 10 timer MCT. Behandlingen var assosiert med stor og klinisk signifikant endring i depressive symptomer, ruminering og metakognitive antakelser ved endt behandling, og bedringen vedvarte for majoriteten av pasientene ved seks måneders oppfølging. På tross av at denne studien har flere metodologiske svakheter som for eksempel ingen baseline-måling og et lite utvalg, indikerer resultatet at MCT ved depresjon er en behandlingstilnærming som må undersøkes nærmere i større kontrollerte studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Tvedten, Ingrid Kristine. "Bidrag til en metakognitiv modell ved kommanderende hallunisasjoner." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-13358.

Full text
Abstract:
Metakognitiv terapi vinner stadig større terreng i forståelsen av auditive hallusinasjoner. Kommanderende hallusinasjoner er en underkategori auditive hallusinasjoner, som forbindes med sterkere negative følelsesmessige reaksjoner og lavere effekt av behandling enn ved andre former for hørselshallusinasjoner. Kommanderende hallusinasjoner blir for noen individer så dominerende, og reaksjonene så regelbundne, at måten stemmehøreren forholder seg til hallusinasjonene på minner om hvordan personer med tvangslidelse forholder seg til påtrengende tanker. Denne oppgaven har undersøkt hvorvidt elementene i den metakognitive modellen for tvangslidelse kan brukes som utgangspunkt for å forstå kommanderende hallusinasjoner. Resultatet tyder på at det er sannsynlig at personer med kommanderende hallusinasjoner har metakognitive antagelser om stemmene som tilsvarer de viktigste metakognitive antagelsene ved tvangslidelse. Denne overensstemmelsen sannsynliggjør at kognitivt oppmerksomhetssyndrom ved kommanderende hallusinasjoner fungerer på lignende måte som ved tvangslidelse. På bakgrunn av dette er det i denne oppgaven skissert hvordan en metakognitiv modell for KOS ved kommanderende hallusinasjoner kan se ut. Det er også foreslått hvordan behandlingselementer i modellen for tvangslidelse kan inngå i behandlingen av kommanderende hallusinasjoner. Dette kan virke lovende med tanke på en framtidig etablering av en metakognitiv modell for kommanderende hallusinasjoner. Videre forskning bør se på hvordan disse elementene kan settes sammen til en behandlingsmodell og testes ut i klinisk praksis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fossbakk, Hilde. "Metakognisjon og generalisering : En studie om utfordringer og metakognitiv påvirkning i generaliseringsprosessen." Thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Mathematical Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-10570.

Full text
Abstract:

Målet med studien var å utvide perspektivet på elevers læring i algebra. Studien ble basert på følgende problemstilling: Hvordan virker elever sin metakognisjon inn på løsning av generaliserings¬oppgaver? Gjennom en undersøkelse av elevers arbeid med generaliserings¬oppgaver, ble det søkt å finne svar på hvilke utfordringer elever møter, og hvordan metakognisjon påvirker løsningsprosessen. Utvalget i studien bestod av seks elever fordelt på to grupper. Selve undersøkelsen ble gjennomført i løpet av fire skoletimer med fastlagt undervisningsopplegg, basert på generaliseringsaktiviteter. Datamaterialet i studien ble samlet inn gjennom kvalitative metoder. Det anvendtes passiv deltakende observasjon av elevenes arbeid i timene, som utgjorde hovedvekten av datamaterialet. Semistrukturerte intervju og analyse av elevenes skriftlige arbeid bli i tillegg benyttet for å supplere observasjonsdataene. Analysene av datamaterialet ble gjennomført på grunnlag av fire nivåer i generaliseringsprosessen, samt veiledende metakognitive aktiviteter. Resultatene fra studien indikerte at utfordringer elever møtte i arbeidet med generaliseringsoppgaver var å oppdage et nyttig mønster, samt å være i stand til å bruke det videre i løsningsprosessen. Elevene så også ut til å ha begrepsmessige utfordringer når de skulle verbalisere og symbolisere det matematiske innholdet i en generalisering. Resultatene indikerte også at metakognitiv regulering utvist av elevene sannsynligvis hadde en positiv effekt i alle stadier av løsningsprosessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sjöfors, Paulsson Caroline, and Martina Östergren. "Calliditas : ett arbete om elevers utveckling av den metakognitiva förmågan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10635.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka när elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmåga och att belysa vilka färdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar som följer: När i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever använda sin metakognitiva förmåga och kan pedagoger påverka så att elevers metakognitiva förmåga utvecklas? Hur i så fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer användes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom områdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angående hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmågan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nämnda områden. Vi har valt att använda oss av Vygotskijs kulturteori ur ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att belysa vårt arbete. Några av våra speciallister framhåller att den metakognitiva förmågan tidigast kan vara färdigutvecklad först vid 20-25 årsålder. Detta resultat visar även en stor del av vår litteratur på. De andra två av speciallisterna säger att utvecklingen av denna förmåga kan ske tidigare, men är beroende av hjärnans fysiologi samt stöttning av omgivningen. Alla framhåller hjärnans plasticitet och att det finns individuella skillnader beroende på arv och miljö och att vi idag inte säkert vet vilken kapacitet hjärnan har eller om det kan sägas att den någon gång är färdigutvecklad. Studiens resultat pekar på att det finns avgörande färdigheter som behövs för att kunna använda sin metakognitiva förmåga och att det finns olika faktorer som påverkar användandet av den. Färdigheterna är bl.a. arbetsminne, impulskontroll, koncentration och självreglering av känslor m.m. Vygotskij framhåller vikten av leken för att utveckla dessa färdigheter i samspel med andra. Faktorer som påverkar är genetiskt arv, uppväxtmiljö, stress, kost, motion, fantasi, krav på prestation m.m. Pedagoger och specialister vittnar, helt i linje med litteraturen som används i studien, om vikten av att arbeta med anknytning, återkoppling, repetition, meningsfullhet, lustfyllhet, samt att detta arbete bör vara prestations- och stressbefriat. Därtill bör ett multimodalt inlärningssätt med stora inslag av kultur och utmaningar användas för elevens utveckling av den metakognitiva förmågan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Espenes, Kristin. "Metakognitiv terapi (MCT) for Body Dysmorphic Disorder (BDD) : En kasusserie av fire pasienter." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Psykologisk institutt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-25190.

Full text
Abstract:
Hensikten med denne kasusstudien var å undersøke hvorvidt metakognitiv terapi (MCT) ville ha en effekt på symptomer for Body Dysmorphic Disorder (BDD). BDD defineres som en overopptatthet av en innbilt eller reell fysisk defekt, som studier viser kan ramme opp mot 2.4% av populasjonen og gir signifikante begrensinger på pasientens livskvalitet. Utvalget bestod av fire pasienter fra Spesialpost 4 for Tvangslidelser ved Østmarka, St. Olavs Hospital, som gjennomgikk et tre-ukers behandlingsprogram med døgnopphold. Som utfallsmål ble det benyttet Yale- Brown Obsessive Compulsive Scale Modified for Body Dysmorphic Disorder (BDD-YBOCS), Thought-Fusion Inventory (TFI) og Metacognitions Questionnaire-30 (MCQ-30) i tillegg til Beck Depression Inventory (BDI) og Beck Anxiety Inventory (BAI). Det ble i etterkant av oppholdet gjennomført et oppfølgningsintervju med hver pasient for fordypende kvalitative data. Resultatene viser til en signifikant reduksjon for samtlige pasienter på utfallsmålene, hvorav ingen pasienter ved post-måling tilfredsstilte de diagnostiske kravene til BDD. Data fra oppfølgningsintervjuet bekrefter opplevelsen av en sterk symptombedring for alle pasientene. Til tross for metodiske svakheter gir kasusstudien empirisk støtte til en forståelsesmodell hvor metakognisjoner har en sentral rolle i BDD. Studien indikerer at MCT kan være en effektiv og relevant behandlingsmetode for denne utfordrende pasientgruppen, samt understøtter et behov for en randomisert kontrollert studie for videre forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Enbom, Anders. "Att veta vad man inte vet : Samband mellan metakognitiv förmåga och prestation i matematik." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19520.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Gunvor Matilda. "Flow-teorier, drillar och Skrjabins Black Mass : Introspektion av den egna övningsmetodiken genom metakognitiv loggbok." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3587.

Full text
Abstract:
Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det? Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Metakognitiv"

1

Winter, Alexander. Metakognition beim Textproduzieren. Tübingen: Narr, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Krüger, Alexandra. Metakognition beim mathematischen Modellieren. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33622-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Metakognition im Unterricht: Optimierung des Problemlöseverhaltens durch selbstreflexive Prozesse. Frankfurt am Main: P. Lang, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ramli. Hubungan kemampuan pembelajaran dan metakognisi dengan hasil belajar psikologi pendidikan: Studi pada Fakultas Tarbiyah IAIN Ar-Raniry Darussalam Banda Aceh : laporan penelitian individual. Banda Aceh: Institut Agama Islam Negeri Ar-Raniry, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Astuti, Dwi. Eksplorasi tentang perilaku metakognisi dan representasi matematika dalam penyelesaian masalah matematika non rutin: Kajian berdasarkan etnsi dan gender pada siswa SMP di Kalimantan Barat : laporan hasil penelitian fundamental. Pontianak: Jurusan Pendidikan Matematika dan Ilmu Pengetahuan Alam, Fakultas Keguruan dan Ilmu Pendidikan, Universitas Tanjungpura, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kaiser, Arnim. Selbstlernkompetenz. Metakognitive Grundlagen und praktische Umsetzung. Luchterhand (Hermann), 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Wells, Adrian. Metakognitive Therapie bei Angststörungen und Depression. Psychologie Verlagsunion, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Metakognition. Denken und Problemlösen optimieren. Luchterhand (Hermann), 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

MKT+: Individualisiertes metakognitives Therapieprogramm für Menschen mit Psychose. Berlin, Germany: Springer Medizin, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Erfolgreich gegen Zwangsstörungen: Metakognitives Training - Denkfallen erkennen und entschärfen. Berlin, Germany: Springer, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Metakognitiv"

1

Hohenstein, Kerstin, and Astrid Lambert. "Modul 2. Metakognitiv fundierte Bildungsarbeit." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 69–112. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.69.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Korn, O. "Metakognitive Therapie." In Verhaltenstherapiemanual, 373–77. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-55210-6_76.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Moritz, Steffen, and Marit Hauschildt. "Metakognition und Zwang." In Erfolgreich gegen Zwangsstörungen, 3–17. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48752-5_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Vorhölter, Katrin. "Förderung metakognitiver Modellierungskompetenzen." In Realitätsbezüge im Mathematikunterricht, 175–84. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-24297-8_16.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Grundey, Svenja. "Metakognition und Beliefs." In Beweisvorstellungen und eigenständiges Beweisen, 47–57. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08937-5_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Herold-Blasius, Raja. "Metakognition und Selbstregulation." In Essener Beiträge zur Mathematikdidaktik, 109–15. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-32292-2_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Moritz, Steffen, Ruth Veckenstedt, Sarah Randjbar, and Francesca Vitzthum. "Individualisiertes Metakognitives Therapieprogramm (MKT+)." In MKT+, 49–58. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-19946-2_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Moritz, Steffen, Eva Krieger, Francesca Bohn, and Ruth Veckenstedt. "Individualisiertes Metakognitives Therapieprogramm (MKT+)." In MKT+, 55–65. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-52998-0_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Kaiser, Ruth, and Arnim Kaiser. "Modul 3. Textverstehen." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 113–64. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.113.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kaiser, Arnim, and Ruth Kaiser. "Modul 4. Bildverstehen." In Metakognition: Die Neue Didaktik, 165–220. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2018. http://dx.doi.org/10.13109/9783666702549.165.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Metakognitiv"

1

Maulana, Irsan, and Ani Pinayani. "Metakognitif Ability Analysis Viewed from Student Learning Students." In 2nd International Conference on Economic Education and Entrepreneurship. SCITEPRESS - Science and Technology Publications, 2017. http://dx.doi.org/10.5220/0006885703360339.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Novia, Hera, Ida Kaniawati, and Dadi Rusdiana. "IDENTIFIKASI PENGETAHUAN METAKOGNISI CALON GURU FISIKA." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305010403.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Resti, Fariza, I. Made Astra, and Betty Zelda Siahaan. "PENGARUH MODEL PEMBELAJARAN INKUIRI DAN KEMAMPUAN METAKOGNITIF TERHADAP HASIL BELAJAR FISIKA SISWA SMA." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2017 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2017. http://dx.doi.org/10.21009/03.snf2017.01.eer.05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hámori, Ágnes. "„Mi lehet az oka ennek, mit gondoltok?” : A metakognitív nyelvhasználat elemzése az osztálytermi diskurzusban." In PeLiKon2018 – A nyelv perspektívája az oktatásban. Eszterházy Károly Egyetem Líceum Kiadó, 2020. http://dx.doi.org/10.17048/pelikon2018.2020.273.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Yulianawati, Dewi, Hera Novia, and Iyon Suyana. "PENERAPAN PENDEKATAN METAKOGNITIF DALAM UPAYA MENINGKATKAN KEMAMPUAN PEMECAHAN MASALAH FISIKA SISWA SMA PADA MATERI GERAK HARMONIK SEDERHANA." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305010304.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Asriningsi, Intan. "PENERAPAN STRATEGI METAKOGNISI PADA PEMBELAJARAN KALOR UNTUK MENGIDENTIFIKASI PROSES BERPIKIR SISWA DALAM MENYELESAIKAN MASALAH." In SEMINAR NASIONAL FISIKA 2016 UNJ. Pendidikan Fisika dan Fisika FMIPA UNJ, 2016. http://dx.doi.org/10.21009/0305010101.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Metakognitiv' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography