Academic literature on the topic 'Mexikaner'

Sonia Norlén är doktorand vid Institutionen för spanska och portugisiska, Stockholms Universtiet. Hon är verksam inom ett forskningsprojekt som har till grundläggande syfte att jämföra skandinaviska och spanskspråkiga förhandlares sätt att kommunicera, verbalt och icke-verbalt. I denna artikel är det två spanskspråkiga grupper, mexikanare och spanjorer, som kontrasteras med avseende på dessas bruk av tvekmarkörer.

Die mexikanische Malerin Frida Kahlo, geboren 1907 als Tochter eines deutsch mexikanischen Ehepaars – die Mutter Mexikanerin, der deutsche Vater eingebürgert-, ist eine der berühmtesten weiblichen Malerinnen der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts. Dazu trug nicht allein ihre außergewöhnliche Kunst bei, sondern auch ihre turbulente Lebensgeschichte mit dem Künstler Diego Rivera und die von Schmerz geprägte Krankengeschichte. Berühmt wurde sie jedoch erst nach ihrem Tod als eine Symbolfigur weiblicher Kreativität und eines von Leiden, Lieben und Unabhängigkeitsstreben geprägten Lebens.

RESUMEN El pamplonica y jesuita expulso Ignacio Lizasoáin fue misionero y el último provincial de México, antes de la supresión de la Compañía en 1773. Lizasoáin impulsó la relevante literatura de los jesuitas de la provincia de México producida en Italia en el exilio. Supo mantener unidos a escitores relevantes como Clavijero o Landívar y a otros autores mexicanos. Lizasoáin fue su guía en el desierto del destierro italiano, basado en su empatía personal y en la moderación de su liderazgo. LABURPENA Ignacio Lizasoain iruindarra eta jesuita kanporatua misiolaria izan zen, eta Mexikoko azkeneko probintziala, Konpainia 1773an desegin zen arte. Lizasoainek sustatu zuen Mexikoko probintziako jesuitek Italian –erbestean– idatzitako literatura garrantzitsua. Jakin zuen idazle nabarmenak elkartzen, hala nola Clavijero, Landívar eta beste autore mexikar batzuk. Lizasoain haien gida izan zen Italiako deserriko desertuan, horretarako baliatuz enpatia pertsonala eta lidergoan zuen moderazioa. ABSTRACT Ignacio Lizasoáin, the Pamplona-born expelled Jesuit, was a missionary and the last provincial of Mexico, before the suppression of the Company in 1773. Lizasoáin promoted the most important literature of the Jesuits of the province of Mexico, produced in Italy in exile. He was successful in keeping together outstanding writers such as Clavijero or Landívar and other Mexican authors. Lizasoáin was their guide in the desert of Italian exile, based on his personal empathy and on moderation in his leadership.

Inom fältet för översättningsstudier har det traditionellt varit ett angeläget forskningsområde att erhålla kunskap om hur man hanterat samma källtext i olika kulturella kontexter. På våren år 1950 utkom en spansk översättning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptiläinen (Sinuhe egyptiern), och senare samma år, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons på den första. Föreliggande uppsats är en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka på vilket sätt och varför detta originalverks två översättningar på samma språk skiljer sig åt. Översättningarna har jämförts parallellt med dess källtext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjälp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översättningarna skiljer sig åt i vissa innehållsmässiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet härrör från de samhälleliga politiska kontexter där de producerats. Genom studien uppdagas även att det finns slående likheter mellan de två måltexterna, främst i form av strykningar men också vad gäller innehåll, vilket ger skäl att tro att den ena utgåvan använts som någon form av underlag för den andra.
Within the field of translation studies, it has traditionally been an important field of research to gain knowledge of how to deal with the same source text in different cultural contexts. In the spring of 1950 a Spanish translation of Mika Waltari's historical novel Sinuhe the Egyptian was published, and later that year, in Mexico, appeared a second version translated for the audience in Latin America as a response to the first. This paper is a case study and has undertaken to examine how and why these two translations in the same language differ. The translations have been compared in parallel with its source text and studied contrastively by a combination of quantitative and qualitative analysis using the shift as a theoretical tool. The results of this case study show that the translations differ in certain aspects of the level of content and that these differences in all probability arose from the social- political contexts in which the texts were produced. The study reveals also that there are striking similarities between these two target texts, mainly in form of deletions but also in terms of content, giving reason to believe that one of these two editions was used as some form of basis for the other.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a. uppfattningen av företaget, prestation och engagemang. Undersökningen syftar till att kartlägga om företagets ledarskap eller den nationella kulturen har tyngst vikt när två kulturer möts i en organisation.

Studien baserades på en kvantitativ enkätundersökning, som syftade till att beskriva medarbetarnas syn på Toshiba de México’s organisationskultur i Ciudad Juárez, Mexiko. Enkäten utformades utifrån Hofstedes kulturdimensioner; maktdistans, individualism kontra kollektivism, maskulinitet kontra feminism, osäkerhetsundvikande samt långtids- kontra korttids inriktning. En litteraturstudie låg till grund för att förklara begreppen ”japanskt ledarskap” och ”mexikanskt kultur” samt relatera dem till rådande organisationskulturen på det multinationella företaget Toshiba.

Enligt resultatet påverkas organisationskulturen i stort till lika delar av båda variablerna. Det visade sig att Toshibas organisationskultur karaktäriserades av en jämn grad av maktdistans, hög grad av kollektivism, maskulinitet samt osäkerhetsundvikande. Inga slutsatser kunde drags om långsiktigt- kontra kortisktig inriktning.

Nyckelord: Organisationskultur, japanskt ledarskap, globalisering, mångfald, mexikansk kultur, Hofstede