Dissertations / Theses: 'Migrationsverket'

1

Aljicevic, Amil, and Hinda Mohamud. "Samtal på Migrationsverket." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32386.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information. Vi kallar detta kartläggande samtal. Dessa samtal upplevs ofta som känsliga och vissa handläggare känner av splittring i sin professionella roll och det privata. Handläggarna upplever inte att de är styrda i arbetet men svårigheter som de stöter på kan exempelvis relateras till beroendet av tolkar som ibland kommer försent, vilket leder till stressade arbetssituationer. Behovet av utbildningar inom samtalsmetodik är stort bland handläggarna. Det finns flera kompetenser och styrkor som behövs för att kunna utföra samtal som handläggare på ett bra sätt t.ex. att ha förståelse för människor men, även att vara lyhörd, tydlig, flexibel, visa empati och vara öppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Johansson, Annica. "Handläggarnas organisationskultur på Migrationsverket." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1301.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gorgis, Robin, and Jhoni Fatahie. "Otillåten påverkan mot Migrationsverket : En kvalitativ studie om hot & våld mot tjänstemän inom Migrationsverket." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26084.

Full text

Abstract:

Allt fler tjänstemän inom statlig myndighet vittnar om hot och trakasserier på arbetsplatsen. Forskning visar att hot och våld förekommer i stor utsträckning men att mörkertalet är stort då de anställda anser att det är en del av arbetet och inte något att rapportera. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur tjänstemännen på Migrationsverket upplever hot och våld på arbetsplatsen och få en förståelse för hur detta påverkar tjänstemännen och deras arbete. Uppsatsen utgår från teorierna om gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och klientrelationer. Vi har intervjuat åtta handläggare på Migrationsverket och vår analys visar att det förekommer hot och våld i stor utsträckning. Detta anmäls sällan då det inte anses leda någon vart. Negativa beslut leder ofta till att klienten blir aggressiv och i flera fall försöker påverka beslutet genom hot och/eller mutor. Tjänstemännen vittnar om en psykisk påfrestning i sin arbetsmiljö och anser att säkerheten bör höjas samt att vikten av att vara tydlig och väl förberedd inför mötet med klienten ska påtalas tydligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Fjellman, Caroline, and Nina Neste. "Uppfattningar, tankar och känslor : - organisationsidentitet på Migrationsverket." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-89.

Full text

Abstract:

Migrationsverket is Sweden’s central government authority for alien affairs. It is responsible for permits for people visiting and settling in Sweden, and for the asylum process. Migrationsverket consists of five divisions, Visas, Work Permits and Residence Permits is one of these divisions. The employees in this division mainly work with interviewing the applicants and the referees, and with lengthening residence permits.

This study is about organizational identity, which can be described as the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employee’s perspective serve as a starting point in our discussion, and this is because of the purpose of our study. The purpose is to illustrate and interpret the organizational identity at Migrationsverket.

In our study we use a qualitative method, and perform ten unstructured interviews. We use the abductive approach, which is characterized by a mutual influence of theory and empirical investigation. We see reality as a social construction, and the hermeneutic approach has influenced our work with this study.

A sense of belonging and mutual feelings is a part of organizational identity, and this is why we illustrate both the individual and the group. We also describe the importance of social constructions as a part of organizational identity. The central part of this study is the beliefs, thoughts and emotions the employees have about their organization. The employees at Migrationsverket see the interaction with people as a central part of their work, and they point out the delightful solidarity within the division. The big problem, however, is the enormous work load, which prolongs the processing time for applications. For the employees this means that they feel frustration in their work.

We see humanity, responsibility, belonging, and frustration as the four differential characteristics at the division. Humanity is foremost seen as a part of the interaction with the applicants but also in the relations between the employees. Responsibility is, as we see it, an element in humanity. This because of the humanity the employees feel towards the applicants. The sense of belonging is expressed through the identification the employees have with each other and with the organization. The frustration has its foundation in the work load that exists in the division.

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.

Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.

Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer. Vi har den abduktiva ansatsen som utgångspunkt, och den kännetecknas av att teori och empiri ömsesidigt påverkar varandra i tolkningsprocessen. Vi ser verkligheten som en social konstruktion och hermeneutiken har influerat oss i vårt arbete.

Tillhörighet och gemensamma känslor är en del av organisationsidentiteten, så vi belyser både individen och gruppen, samt den betydelse sociala konstruktioner har på organisationsidentiteten. Det centrala i uppsatsen är medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om organisationen. Medarbetarna på Migrationsverket ser mötet med människor som en central del i arbetet och de framhåller den härliga sammanhållningen på enheten. Det som ses som det stora problemet är arbetsbelastningen, vilket leder till att handläggningstiderna ökar och för medarbetarna innebär detta att de känner frustration i sitt arbete.

Vi tolkar humanitet, responsibilitet, tillhörighet och frustration som de utmärkande karakteristika på tillståndsenheten. Humaniteten visar sig främst mot de sökande men även mellan medarbetarna på tillståndsenheten. Responsibiliteten är en del av humaniteten då den kommer ur den medmänsklighet medarbetarna känner mot de sökande. Tillhörigheten finns bland annat i medarbetarnas identifiering med varandra och organisationen. Frustrationen kommer från den höga arbetsbelastning som råder på tillståndsenheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Dittmer, Rebecca. "En lean resa från bilindustrin till Migrationsverket." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25482.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Minya, Kristoffer. "Överlevnadsanalys i tjänsteverksamhet : Tidspåverkan i överklagandeprocessen på Migrationsverket." Thesis, Linköpings universitet, Statistik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110428.

Full text

Abstract:

Migrationsverket är en myndighet som prövar ansökningar från personer som vill söka skydd, ha medborgarskap, studera eller vill jobba i Sverige. Då det på senare tid varit en stor ökning i dessa ansökningar har tiden för vilket ett beslut tar ökat. Varje typ av ansökning (exempelvis medborgarskap) är en process som består av flera steg. Hur beslutet går igenom dessa steg kallas för flöde. Migrationsverket vill därför öka sin flödeseffektivitet. När beslutet är klart och personen tagit del av det men inte är nöjd kan denne överklaga. Detta är en av de mest komplexa processerna på Migrationsverket. Syftet är analysera hur lång tid denna process tar och vilka steg i processen som påverkar tiden. Ett steg (som senare visar sig ha en stor effekt på tiden) är yttranden. Det är när domstolen begär information om vad personen som överklagar har att säga om varför denne överklagar. För att analysera detta var två metoder relevanta, accelerated failure time (AFT) och \multi-state models (MSM). Den ena kan predicera tid till händelse (AFT) medan den andra kan analysera effekten av tidspåverkan (MSM) i stegen. Yttranden tidigt i processen har stor betydelse för hur snabbt en överklagan får en dom samtidigt som att antal yttranden ökar tiden enormt. Det finns andra faktorer som påverkar tiden men inte i så stor grad som yttranden. Då yttranden tidigt i processen samtidigt som antal yttranden har betydelse kan flödeseffektiviteten ökas med att ta tid på sig att skriva ett informativt yttrande som gör att domstolen inte behöver begära flera yttranden.
The Swedish Migration Board is an agency that review applications from individuals who wish to seek shelter, have citizenship, study or want to work in Sweden. In recent time there has been a large increase in applications and the time for which a decision is made has increased. Each type of application (such as citizenship) is a process consisting of several stages. How the decision is going through these steps is called flow. The Swedish Migration Board would therefore like to increase their flow efficiency. When the decision is made and the person has take part of it but is not satisfied, he can appeal. This is one of the most complex processes at the Board. The aim is to analyze how long this process will take and what steps in the process affects the time. One step (which was later found to have a significant effect on time) is opinions. This is when the court requests information on what the person is appealing has to say about why he is appealing. To analyze this, two methods were relevant, accelerated failure time (AFT) and the multi-state models (MSM). One can predict time to event (AFT), the other to analyze the effect of time-manipulation (MSM) in the flow. Opinions early in the process is crucial to how quickly an appeal get judgment while the number of opinions increases the time enormously. There are other factors that affect the time but not so much as opinions. The flow efficiency can be increased by taking time to write an informative opinion which allows the court need not to ask for more opinions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Rahimi, Summi. "Förvaret : En kvalitativ intervjustudie med handläggare på Migrationsverket." Thesis, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för mänskliga rättigheter, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-82.

Full text

Abstract:

There are five detention centers in Sweden (in swedish ”förvaret”), were asylum seekers and migrants are held in custody until the Migration Agency has completed their investigation and concluded who are allowed to remain in Sweden and who should return/sent back to their home countries. The detainees are taken into detention centers because the state and authorities are afraid that they will ”go under ground”. This study has been based on the primary empirical data provided by semi-structured interviews. These have then been analysed with a narrative methodology, and in interaction with relevant literature as secondary data. Seven staff members at the detention center in Flen have been interviewed. Erving Goffman´s theory about ”total institutions” and Michael Foucault´s theory about power and its exercise have been used as theoretical basis for the analysis. The purpose of this study is to investigate how the staff members in the detention center in Flen works, how the staff experience their duties and what opportunities there are available for the detainees. The following questions should be answered: (1) How does the staff work in the detention center and how does the interaction between the detainees and the staff look like? (2) How the detention center affects detainees health and what kind of care is available for detainees? (3) What do the staff consider of the criticisms against the detention centers? In summary, the empirical base shows that (1) the staff at the detention center (in Flen) have two different roles, first to help detainees who feel bad or are sick and also to persuade the detainees to cooperate and leave the country voluntarily. The interviewers stated that some of the detainees do not want any contact with the staff, while others are more open to it. (2) The main aim of the staff is to treat the detainees within the walls of the detention center, however, when the resources are insufficient. When more serious problems arise the detainees are offered care outside the detention center. (3) The interviewed staff members held the opinion that the criticism of the detention centers is wrong and unfair. Their conviction was that the lawmakers have decided that these detention centeras are needed and that they trust their decisions, detention centers are part of the asylum process, that the staff only trying fulfill their duties, detention centers are the result of the policy that people voted for in general elections.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Indal, Erik, and Anders junior Lindström. "Organisationsidentiteten på Migrationsverket : Relationen mellan organisationskulturen, -identiteten och -imagen." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-111.

Full text

Abstract:

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.

Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna. Dessa observationer delades sedan in i gemensamma kategorier som ligger till grund för tolkningen av empirin.

Migrationsverket upplever många förändringar både internt och externt, men kulturen är djupt rotad och har inte förändrats. Medarbetarna kan inte identifiera sig med omgivningens bild av verket. Organisationens ökade interaktion med omgivningen har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. Istället för att ta intryck av omgivningen och möta en negativ image så har Migrationsverket slutit sig för att skydda sin identitet. Organisationen klarar inte av att vara en både en myndighet och ett tjänsteföretag. Verket fångar inte upp tendenser och uppfattningar i omgivningen, utan har slutit sig för att skydda sin identitet. Att kunna påverka omgivningens uppfattning ses som svårt om inte omöjligt vilket har skapat en osjälvständig organisation som sätter ägarens krav i första hand, på bekostnad av sitt eget välbefinnande.

Today’s organizations are operating in a more complex environment. Society and media makes new demands, and it is no longer enough to satisfy owners and costumers. This paper illustrates the reduction of boarders between organizations and the external environment. By analyzing the identity of Migrationsverket we will illustrate how, the relationship between culture, identity and image, as a process, are integrated and influenced by the internal and external activities of an organization.

The empiric is found based on interviews with executives at Visiting and Settling, one of the spheres of activities, at Migrationsverket. By using an interview- mold with different themes, we could see different phenomena among the respondents. These observations were then divided into common categories, which built the grounds for the empiric.

Migrationsverket are going through many changes, both internal and external, but the culture is deeply-rooted and has not changed. Coworkers can not identify with the picture held by the external interested party. The organizations exceeded interaction with the external surrounding has not functioned in a satisfying way. Instead of taking impression of the surrounding and meet a negative image, Migrationsverket has closed itself to protect its identity. The organization can not handle being both an authority and a service organization. Migrationsverket can not capture tendencies and opinions within its surrounding; moreover it has closed itself to protect its identity. The ability to change the opinion of the external environment is seen as difficult, if not impossible, which has created a dependent organization that puts the owners’ demands primarily at the expense of its own well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Holst-Larsen, Amanda, and Selma Sternersson. "Kompetensutveckling - för individen eller organisationen? : En studie vid Migrationsverket." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127056.

Full text

Abstract:

Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka Migrationsverkets kompetensutvecklingsarbete utifrån både chefers och medarbetares perspektiv. Detta genom undersökning av chefernas kompetensutvecklingsstrategier samt hur medarbetaren upplevde möjligheten och behovet av kompetensutveckling. Vidare syftade studien att ge en redogörelse för förhållandet mellan chefer och medarbetares uppfattning av kompetensutvecklingsarbetet. Metod: För att besvara syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med två chefer och två medarbetare under respektive chef som därefter analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Cheferna utövar en integrerad kompetensutvecklingsstrategi, vilket är en strategi där syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla verksamheten. Medarbetarna har behov av formell utbildning och upplever möjligheten till kompetensutveckling begränsad, delvis på grund av den rådande flyktingsituationen som bidragit till att Migrationsverkets ställt in sitt formella kompetensutvecklingsarbete. Det finns en diskrepans mellan chefers och medarbetares syn på kompetensutveckling. Cheferna anser att kompetensutveckling är för organisationen medan medarbetarna anser att syftet med kompetensutveckling är för att utveckla individen. Slutsats: Studien visar en diskrepans mellan huruvida kompetensutvecklingsarbete genomförs för individen eller organisationens syfte.
Aim: The purpose of this study was to examine the Migrations Board's competence development work from the managers' and employees' perspective, through examining the managers' strategies for competence development and how the employees' experience their personal requirements and ability to develop competence. The study also aimed to report on the relationship between the managers' and employees' perception of the competence development work. Method: To give an answer to the questions related to the aim - two interviews with two managers and two employees working under each manager were conducted. These interviews were analysed using a thematic analysis method. Results: The managers are performing an integrated strategy to accomplish competence development, which is a strategy that describes the purpose of the competence development activities as being organizational development. The employees expressed a need for formal education and described limited opportunities to develop their competence. This is partly a result of the current refugee situation in Sweden which has lead the Migrations Board to temporarily cancel all their formal competence development programs. Conclusion: There is a discrepancy between whether the goal of competence development is to develop the individual or the organisation. The participating managers' understanding is that competence development develops the organisation, while the employees' understanding is that the purpose with competence development is to develop the individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nordlöf, Lotta. "Att misstro de troende : Migrationsverket, konvertiter och "genuin religiös övertygelse"." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160570.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar Migrationsverkets motiveringar vid avslag i asylärenden där konversion åberopas som skäl. Med tematisk innehållsanalys har sju beslutsunderlag, skrivna av Migrationsverket, undersökts och analyserats. Resultatet visar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att bli trodd som konvertit, med genuin religiös övertygelse, av Migrationsverkets handläggare. Tidigare forskning visar på liknande erfarenheter från migrationsmyndigheternas arbete runtom i världen. Kristna konvertiter är en grupp som är särskilt utsatta då de riskerar att bli dödade för deras nya tro i hemlandet och blir inte betrodd av myndigheterna i det land som de söker asyl i. Mer forskning behövs inom området för att kunna dra slutsatser om varför det ser ut på detta vis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Knut, Pennanen, and Renkal Zelal. ""Med tiden lär man sig stänga av sina egna känslor" : En kvalitativ studie om känslor hos anställda vid Migrationsverket som möter asylsökande." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296281.

Full text

Abstract:

Denna studie har riktat uppmärksamhet åt anställda vid Migrationsverket som möter och utreder människor som ansöker eller har ansökt om asyl. Dessa möten och utredningstillfällen har ofta visat sig vara känslosamma, vilket resulterat i en påverkan på den anställde bland annat när det kommit till upprätthållandet av yrkesrollen och hanterandet av känslor. Utifrån Arlie Russell Hochschilds teori kring emotionsarbete, Erving Goffmans teorier kring framträdande och rolltagande samt Candace Clark med hjälp av Stephen Finemans begripliggörande kring empati och sympati, har ett teoretiskt ramverk framarbetas för att bearbeta insamlade resultat i en analys. Genom semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta anställda vid Migrationsverket som i sitt arbete möter asylsökanden, har syftet med denna studie varit att undersöka hur de hanterar och konstruerar känslor i förhållande till yrkesrollen. Ur det insamlade materialet har det kunnat urskiljas att samtliga intervjupersoner anser sig gå in i en yrkesroll och skiljer denna från övriga rolltaganden. De anställda har även uttryckt ett behov av att ibland behöva koppla bort vissa känslor i möten med asylsökande för att bibehålla sin professionalism och ett korrekt bemötande. Intervjupersonerna upplever att rollförväntningar som finns på arbetsplatsen innehåller känslomässiga inslag av vad man får och inte får känna. De beskriver också att de agerar uteslutande baserat på dessa förväntningar, även om förväntningarna hamnar i konflikt med det man verkligen känner och skulle vilja uttrycka. Utifrån dessa upplevelser genomförs en analys som kommer fram till att intervjupersonerna inte kan uttrycka sympatiska emotioner i mötet med asylsökande och istället måste förhålla sig till empatiska emotioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Fritsson, Stefan. "Svensk asylpolitik : En studie kring styrning och långa handläggningstider på Migrationsverket." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2515.

Full text

Abstract:

The Swedish Migration Board has during a long time had problems with long processing times for persons that apply for asylum. The government has set targets that investigation should not exceed 6 months although it is done in almost 70% of cases.

The study's aim has been to examine if steering can be linked together to long processing times and, if so, explain why. The intention has not been to provide a comprehensive picture of the problem but has defined itself to ensure steering impact. The study has been carried out by studying relevant governing documents, previous research and by interviews with administrators and decision-makers in two of the Migration Board asylum units.

The analyses of the study show that a combination of inadequate steering and inadequate resources have contributed to aggravate the implementation, which has lead to long processing times.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Forss, Linda. "Engagemang, oro och påverkan : En studie om närbyråkratens roll på Migrationsverket." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12311.

Full text

Abstract:

The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Runheim, Hannes, and Adelina Kahrimanovic. "Automatiskt effektivt? : En kostnads-nyttoanalys av automatiseringens effektivitet inom medborgarskapsenheten på Migrationsverket." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166523.

Full text

Abstract:

Medborgarskapsenheten på Migrationsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att digitalisera verksamheten, där ett av målen för digitalisering är ökad effektivitet. Med anledning av den långa kötiden för beslut i svenskt medborgarskap, har medborgarskapsenheten implementerat automatisering inom två ärendetyper. Detta för att förenkla handläggningsprocessen och på så vis minska kötiden. Syftet med denna studie är att utvärdera om implementeringen av automatiseringarna är lönsam. För att undersöka detta genomförs en kostnads-nyttoanalys som bygger på data från Migrationsverket. Kostnads-nyttoanalysen bygger även på två enkätundersökningar som tillämpar metoden contingent valuation method (CVM). Värderingen av effekterna av automatiseringen sker med hänsyn till två värderingsgrunder. Dels en värdering grundad på förändrad medborgarnytta, dels en alternativ värdering grundad på lönekostnaden som de frigjorda resurserna motsvarar. Effekterna av automatiseringen undersöks under tidsintervallen 1-4 år samt 1-10 år och innefattar kvantitativa kostnads- och nyttoposter samt kvalitativa nyttoposter. Kvantitativt sett visar båda värderingsalternativen en olönsamhet efter fyra år och en lönsamhet efter tio år. Om de kvalitativa posterna överstiger underskotten vid fyra år uppstår en lönsamhet redan då. Känslighetsanalysen visar på viss osäkerhet i beräkningarna då flera underliggande poster kan variera i storlek.
The Citizenship Department at the Swedish Migration Agency has in letters of regulation been instructed by the government to digitalize the department. One of the objectives for the digitalization is to increase efficiency. Due to a long processing time regarding citizenship applications, the department has implemented automatization in two types of applications. This was done in order to simplify the case process and thereby decrease the processing time. The purpose of this thesis is to evaluate if the implementation of the automatization is profitable. A cost-benefit analysis based on data from the Swedish Migration Agency was conducted to investigate the effects on efficiency. The cost-benefit analysis also conducts two surveys applying the contingent valuation method (CVM). The valuation of the effects of the automatization is executed with regards to two different bases of valuation. One valuation is based on the change in the benefits of the citizen, and an alternative valuation is based on the salary cost that freed resources correspond to. The effects of automatization are investigated during the time intervals 1-4 years and 1-10 years, and include quantitative cost and benefit entries as well as qualitative benefit entries. Quantitatively, both valuation options are unprofitable after four years and are profitable after ten years. Profitability would arise already after four years if the qualitative entries exceeds the deficits. The sensitivity analysis shows some uncertainty in the calculations, as several underlying entries may vary in size.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Westman, Nina, and Johan Ek. "Arbetsmiljöns konsekvenser för arbetet på en mottagningsenhet på Migrationsverket : En experimentell fallstudie." Thesis, KTH, Ergonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-199057.

Full text

Abstract:

Idag finns god kunskap om att en bra arbetsmiljö, såväl fysisk som organisatorisk och social, ger förutsättningar för arbetstillfredsställelse och produktivitet. Samtidigt vet man också att en dålig arbetsmiljö istället kan påverka en verksamhet negativt genom dålig produktivitetsutveckling, försämrad kvalitet, ökad sjukfrånvaro och personalomsättning. Att mäta arbetsmiljöns konsekvenser i ekonomiska termer är dock svårt. Inom den offentliga sektorn framträder ytterligare hinder i och med svårigheterna med att använda de traditionella måtten kvalitet, produktivitet och effektivitet för att mäta arbetet. I detta examensarbete har vi genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer undersökt vilken påverkan arbetsmiljöfaktorer, såväl fysiska, organisatoriska som sociala, har på arbetet på en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Vidare har vi även undersökt hur arbetet påverkas vid sjukfrånvaro. För att kunna undersöka detta har vi analyserat hur arbetet kan mätas. En bedömning av vilka negativa konsekvenser arbetsmiljön respektive sjukfrånvaron har på verksamheten har därefter redovisats i både monetära och ickemonetära termer. Resultatet visar att de anställda upplever att det finns fysiska och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön som påverkar deras arbete negativt. Dessa faktorer yttrar sig i koncentrationssvårigheter, stress, frustration och dubbelarbete hos de anställda. Detta anses medföra konsekvenser för verksamheten i form av en negativ påverkan på såväl kvaliteten som produktiviteten. Sjukfrånvaron upplevs leda till stress och omprioriteringar som i sin tur bedöms leda till produktionsbortfall. De svårigheter som påvisats i tidigare forskning med att mäta arbetsmiljöns effekter för arbetet inom offentlig sektor, bekräftas i detta examensarbete. En av slutsatserna är att arbetsmiljön påverkar kvaliteten, produktiviteten och effektiviteten. En annan slutsats är att den som gör en uppskattning av denna påverkan måste vara väl insatt i verksamheten så att rationaliseringsmått som speglar verksamhetens mål kan användas. Vidare konstateras att de konsekvenser som kan uppstå i en organisation till följd av brister i arbetsmiljön inte alltid kan mätas i monetära termer.
Today we know that a good working environment, both physical, organizational and social, provides opportunities for job satisfaction and productivity. At the same time it is also known that a poor working environment can affect a business adversely by poor productivity, reduced quality, increased absenteeism and staff turnover. Measuring the working environment consequences in economic terms, however, is difficult. More obstacles appear in the public sector with the difficulties in using the traditional measures of quality, productivity and efficiency to measure work. In this master thesis, we have through an explorative case study with semi-structured interviews, investigated what impact working environment factors, both physical, organizational and social, have on the work at a reception unit in the Swedish Migration Agency. Furthermore, we have also investigated how the work is affected by sick leave. To be able to investigate this, we have analyzed how work can be measured. An assessment of the negative impact the work environment and sick leave have on the operations, have subsequently been reported in both monetary terms and non-monetary terms. The results show that the employees feel that there are physical and organizational factors in the work environment that affect their work adversely. These factors express themselves into difficulty in concentrating, stress, frustration, and duplication of work, among the employees. This is considered to have consequences on the business in terms of negative impact on both quality and productivity. Sick leave is considered leading to stress and changes in priorities, which in turn, is expected tolead to production loss. The difficulties identified in previous research, on how to measure the impact of working environment on work in the public sector, is confirmed in this master thesis. One of the conclusions is that the work environment does affect the quality, productivity and efficiency. Another conclusion is that the person who makes an estimate of this impact, must be well versed in the business so that rationalization measures, that reflect the business goals, can be used. It also stated that consequences that may arise in an organization, as a result of shortcomings in the work, not always can be measured in monetary terms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Gottvaldsson, Frida, and Emma Jakobsson. "Offentligt Etos : En Problematisk Gestaltning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26668.

Full text

Abstract:

Föreliggande uppsats är en gestaltningsstudie, frågan är om och hur de offentliga värdeprinciperna gestaltas i medias nyhetsförmedling gällande Migrationsverket. Vår undran är om det svenska folkets låga förtroende för myndigheten till viss del kan förklaras av hur värdeprinciperna gestaltas i media. Styrande för uppsatsen är regeringsuppdraget angående offentligt etos samt gestaltningsteori. Vald metod är innehållsanalys och materialet utgörs av två av Sveriges mest besökta tidningar på internet, Dagens Nyheter & Aftonbladet. Resultatet av studien visar att värdeprinciperna till viss del gestaltas i media. Avslutningsvis kan svenska folkets låga förtroende för Migrationsverket sammankopplas med medias gestaltning av värdeprinciperna, det kan mycket väl vara så att medierapporteringen påverkar det låga förtroendet, om än osagt i vilken utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Chaitas, Jan, Inger Karlsson, and Mats Krznar. "Kortare Väntan inom Migrationsverket : Hur får ledare medarbetarna att nå målen i Lean?" Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12402.

Full text

Abstract:

Bakgrund : För ett par år sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att få ner sin handläggningstid från sex månader till tre månader för asylsökande. Lean-metoden kom därmed att kallas "Kortare Väntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna är för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte : Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är för att ledare ska lyckas få medarbetarna att nå de i Lean uppsatta målen. Detta studeras utifrån ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jämförs med medarbetarnas perspektiv på ämnet i fråga. Avgränsningar : Uppsatsens avgränsning är Migrationsverkets mottagningsenheter i Alvesta samt Kristianstad/Karlskrona, även Norrköping och Stockholm ingår här då det är där Generaldirektör och Verksamhetschef är placerade. Metod : Uppsatsen är en fallstudie. För att komma fram till svaren har vi intervjuat fyra chefer: Generaldirektören, Verksamhetschefen för mottagning och två Enhetschefer. Vi har kompletterat våra intervjuer med en enkät som vi skickat ut till medarbetarna som leds av de Enhetschefer som vi intervjuat. Resultat, slutsatser: Då Migrationsverkets asylprocess drog ut på tiden allt mer bestämdes att något skulle göras. Ledningsgruppen tog kontakt med konsultfirman McKinsey som tog fram ett förslag tillsammans med Migrationsverket att Lean kunde vara rätt väg att gå. Lean har blivit Migrationsverkets sätt för att följa upp och kvalitetssäkra arbetsmetoden. Enligt Migrationsverkets ledning har väntan kortats efter att Lean infördes. Både cheferna och medarbetarna är överens om att de fick kunskap kring hur Lean kunde förbättra verksamheten. Införandet av Lean stred mot kulturen som rådde på Migrationsverket, det är både chefer och medarbetarna överens om. Migrationsverkets ledning har ändå sett att väntan för de asylsökande har kortats, medarbetarna har redan nu nått många av målen. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka hur relationen mellan lön och måluppfyllelse att tideffektivisera skulle påverka medarbetarna. Detta skulle då sättas i relation till hur rättsäkerheten skulle influeras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Yagoub, Thomas, and Pierre Bisse. "Att tolka tolkningen : En kvantitativ studie av handläggares attityder till tolkningsförfarandet på Migrationsverket." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149559.

Full text

Abstract:

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning hos Migrationsverket i region Öst. Via en totalundersökning har studien kartlagt 87 handläggares uppfattningar om tolkningsförfarandet och dess betydelse för handlingsutrymmet i arbetet, med koppling till arbetsbelastning och tolkauktorisation. Tolkningsförfarandet har analyserats utifrån aspekter som maktasymmetri och kommunikation mellan sökande, tolk och handläggare för att klarlägga vilken betydelse sådana aspekter har för handlingsutrymmet. De teoretiska utgångspunkterna bygger bland annat på Steven Lukes maktteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. När det gäller resultaten har dessa dels presenterats genom deskriptiva envariabelsanalyser för att överblicka handläggarnas uppfattningar, dels genom T-test för att återspegla medelvärden i handläggares enkätsvar. Bivariata korstabellsanalyser av ett flertal olika ordinalvariabler har också genomförts, i syfte att återspegla hur specifika grupper av handläggare uppfattar tolkningsförfarandet och handlingsutrymmet. Resultaten av vår studie visar att handläggare har förhållandevis positiva uppfattningar om tolkningsförfarandet på Migrationsverket. Vad gäller tolkars funktion, såsom den beskrivs i Kammarkollegiets vägledning God tolksed, upplever majoriteten av handläggarna att tolkar överlag efterföljer de givna riktlinjerna. Uppfattningarna om tolkkvalitet är att också den fungerar övervägande väl. Det är emellertid i situationer när tolkar agerar utanför sin funktion, eller brister i tolkkvaliteten, som handläggare upplever att deras handlingsutrymme i stor grad kan hämmas. I det här avseendet identifierades åsiktsskillnader mellan handläggare i hur stor utsträckning som handlingsutrymmet kan hämmas. Här menade exempelvis handläggare med språkkunskaper som är vanligt förekommande hos asylsökande att deras handlingsutrymme hämmas i mindre grad. Resultaten i studien visar även att handläggare anser att auktoriserade tolkar är gynnsammare för handlingsutrymmet, framförallt mot bakgrund av den högre kompetensen. Studiens slutsatser är att tolkningsförfarandet är komplext. För att det ska fungera optimalt bör det finnas ett samspel mellan samtalets berörda parter. Genom att tjänstemän nyttjar sitt handlingsutrymme för att anpassa samtalets språknivå efter sökandes kunskapsnivå, läggs mindre av det ansvaret på tolken. På så vis skapas bättre förutsättningar för ett lyckat tolkningsförfarande, till fördel för sökande och handläggares handlingsutrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Yasso, Dany. "Är vi verkligen lika inför lagen? : En studie om tjänstemannens handlingsutrymme på migrationsverket." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80723.

Full text

Abstract:

Studien handlar om tjänstemannens handlingsutrymme på migrationsverket och dess påverkan på implementeringen av policyn. En kvalitativ studie där det empiriska materialet består av samtalsintervjuer med fem handläggare från olika orter och asylprövningsenheter. Syftet är att undersöka om handlingsutrymmet hos tjänstemännen på Migrationsverket påverkar sannolikheten för en asylsökande att beviljas asyl, samt om arbetssituationen har en extern påverkan. Med hjälp av Lipskys teori och tre möjliga förklaringsmodeller ska vi försöka undersöka vad som påverkar handlingsutrymmet som i sin tur påverkar implementeringen av policyn. Resultatet av studien visar att arbetssituationen inte påverkade handläggarna och deras handlingsutrymme under den undersökta perioden. Samt att avvikelser i handlingsutrymmet mellan asylprövningsenheterna sinsemellan existerade. Utrymme för olika tolkningar av intentionen med policyn var även existerande. Otydlighet i vissa områden med policyn på grund av omfattande förändringar i strukturen. Studiens slutsats var att alla förklaringsmodeller visade indikationer som kan förklara avvikelsen i implementeringen av policyn men där vissa förklaringsmodeller visade tydligare indikationer än andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Asghodom, Judit, Scherin Bassal, and Carl Lundahl. "Medarbetares uppfattning av effekter av Lean i offentlig sektor En fallstudie inom Migrationsverket." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-59067.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Abdul, Hamid Nahed. "Lean-koncept i praktiken : En studie om implementeringen av Lean-koncept i en statlig organisation." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38141.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Forsell, Emma. "Bakom kulisserna på Migrationsverket : En kvalitativ studie om handläggarnas uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25388.

Full text

Abstract:

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment. The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide. The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing. Lack of support from their team leader and manager has been identified and was also required to be improved. They also feel that lack of development opportunities and low participation and influence affect their job satisfaction. A discussion was hold due to how the senior immigration officers perceived their work environment in contrast to previous research. The finding in the conclusion indicates that it is a request and a need for improved communication skills and leadership within the department.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ekdahl, Helene. "Barnperspektiv - Information till asylsökande barn och deras rättighet att komma till tals på Migrationsverket." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21386.

Full text

Abstract:

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals ut-ifrån den teoretiska utgångspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken in-formation barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framställa informationsmaterial till asylsökande barn. Pedagogiskt informationsmaterial ska även skapas till vuxna omkring barnen. För att få en bra grund gällande vilka ämnen som bör behandlas i kommande informationsmaterial har jag genomfört kvalitativa intervjuer och enkäter där datainsamling har skett med asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare och mottagningshandläggare. Teman som efterfrågades i kommande informationsmaterial var bland annat, asylprocessen, rättigheter och skyldigheter, bidrag, fritidssysselsättning och vart stöd och hjälp kan fås. Tankar gällande hur Migrationsverket kan implementera ett barnperspektiv i verksamheten diskuteras även i denna uppsats då arbetet med barn på myndigheten har många brister i dagsläget.
Keyword: asylum seeking children, child perspective, information, Migration Office, right to speech. This thesis reveals asylum seekers' entitlement to information and right to be heard from child perspective which is the theoretical point of view this thesis. What information the children have been given and if and when they get a chance to be heard at the Migration Office is discussed in this thesis. Migration Office has noted that they have no targeted information to asylum-seeking children. The project Aimed information to asylum-seeking children started in order to create information material for asylum-seeking children and adults around the asylum-seeking children. To develop good information, opinions are collected for this thesis through interviews and surveys with asylum seeking families, unaccompanied children, teachers and employees from the Migration Office. Themes that were requested in the upcoming information was, among other things, the asylum process, rights and obligations, grants, recreation and where support can be obtained. Thoughts concerning how the Migration Office can implement a child perspective in the operation are also discussed in this thesis since the work with children at the Migration Office has a lot of deficiencies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Källström, Fredrika. "Omfattningen av Migrationsverkets utredningsansvar i Dublinärenden : När det ömsesidiga förtroendet ifrågasätts." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254154.

Full text

Abstract:

Migrationsverket har som ansvarig förvaltningsmyndighet huvudansvaret för genomförandet av Dublinförordningen i svensk rätt. Dublinförordningen ingår i EU:s gemensamma asylsystem, Common European Asylum System (CEAS) och syftar till att fördela och effektivt hantera de asylansökningar som lämnas in i EU:s medlemsstater. Om förordningens ansvarskriterier visar att en annan medlemsstat ska göra asylprövningen än den som den asylsökande befinner sig i, kan en överföring till ansvarig stat ske. Efter att Greklands bristfälliga hantering av asylansökningar uppmärksammats har det ömsesidiga förtroendet som CEAS bygger på och Dublinförordningen ifrågasatts allt mer. I vissa fall har det ansetts inhumant och rent av omöjligt att genomföra överföringar. Migrationsverkets utredningsansvar i Dublinärenden har undersökts och aspekter som påverkar ansvarets omfattning analyserats. För undersökningen har nationell såväl som europeisk och internationell rätt haft betydelse. Området är komplext och uppsatsen visar på flera aspekter av betydelse, där tre framstår som särskilt intressanta. För det första påverkar Dublinförordningens systematik i sig, genom att den utgår ifrån en presumtion om EU-medlemsstaternas rättsenliga asylsystem men samtidigt ger utrymme för undantag från ansvarskriterierna. För det andra är relationen mellan Dublinförordningen och andra rättsakter avgörande för utredande myndighets skyldigheter, exempelvis förhållandet till Europeiska konventionen 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Slutligen har förvaltningsrättsliga aspekter stor påverkan på Migrationsverkets utredningsansvar. Det rör sig om krav på utredningen från både svensk, allmän och speciell förvaltningsrätt och EU-rättsliga förvaltningsprinciper. Sammanfattningsvis visar analysen att det är avvägningar mellan effektivitet, genomslag för Dublinförordningen och den enskildes rättssäkerhet som Migrationsverkets tjänstemän måste hantera. Det rör sig om en balansgång mellan olika intressen och en gränsdragningsproblematik – om vem som ska dra gränserna och var de ska dras – när det ömsesidiga förtroendet ifrågasätts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Fedioutchek, Julia. "Migrationsverkets utredningsansvar i asylprocessen : En studie om domstolarnas bedömning av Migrationsverkets tillämpning av officialprincipen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39113.

Full text

Abstract:

Seeking asylum is a human right, which means that all states in the world that have signed the UN Refugee Convention are responsible for ensuring that refugees in need of protection can get it. Sweden has signed the UN Refugee Convention as early as in 1954. Thus, a legally secure asylum process is to be sought. The Swedish Migration Agency has a central role in this, as the reception of refugees is the primary responsibility of the Agency. The Migration Agency's case management must therefore comply with the requirements regarding ensuring the protection of people who are forced to flee, in Swedish, European and international law. A basic principle of asylum cases is that it is the applicant who has the burden of proof to make his protection needs plausible. On the other hand, the Migration Agency has an extended investigative responsibility, as there is a strong protection interest in investigations of asylum cases. The so-called officialprincipen places a demand on the Migration Agency to investigate a case to the extend its nature requires. If the work of Migrations Agency does not meet these requirements, the result may be that deficiencies in the investigation are put on the applicant and that the application gets rejected. Deficiency in case management by the Migration Agency, apart from that it is affecting individuals, and can destroy a life, can also, in the long run, have devastating consequences for the entire Swedish legal system. It also means more work for the courts, double work for the Migration Agency and increased costs for the judiciary system. The change of the instance procedure in 2005 has greatly improved the asylum process. The case law in the area has meant that the courts can check the Migration Agency's investigations and give references to the Migration Agency about what needs to be done in order for the administrative process to be more legally secure. My conclusion is that the Swedish legal order in this area is changing as more demands are made by the EU and due to the EU's increased competence in the area. When it comes to the actual design of the provision for the officialprincipen, it is rather vaguely designed. The frameworks for what is covered by the Migration Agency’s investigative duty appear relatively diffuse for the Agency. Hopefully, the provision in the new Administration Act, and a more solid case law in the area, will result in a more uniform and predictable enforcement of the officialprincipen at the Migration Agency.
Att söka asyl är en mänsklig rättighet vilket innebär att alla stater i världen som har skrivit under FN:s flyktingkonvention är ansvariga att se till att flyktingar som behöver skydd kan få det. Sverige har undertecknat FN:s flyktingkonvention redan 1954. En rättssäker asylprocess är således att eftersträva. Migrationsverkets har en central roll i detta, eftersom flyktingmottagande är verkets primära ansvar. Migrationsverkets ärendehandläggning måste alltså leva upp till de krav gällande säkerställande av skydd för människor på flykt som finns i den svenska rätten, europarätten och folkrätten. En grundläggande princip i asylärendena är att det är den sökande som har bevisbördan för att göra sitt skyddsbehov sannolik. Å andra sidan har migrationsverket ett utvidgat utredningsansvar eftersom det föreligger ett starkt skyddsintresse vad gäller utredningar av asylärenden. Den s.k. officialprincipen ställer krav på Migrationsverket att utreda ett ärende som dess beskaffenhet kräver. Om verket inte lever upp till dessa krav kan resultatet bli att brister i utredningen läggs den sökande till last och att den sökande får avslag. Bristande handläggning av ärenden hos Migrationsverket, förutom att den drabbar enskilda människor, och kan förstöra ett liv, kan även i förlängningen få förödande konsekvenser för hela det svenska rättssystemet. Det innebär även mer arbete för domstolarna, dubbelarbete för verket och ökade kostnader för domstolsväsendet. Den under 2005 förändrade instansordningen har förbättrat asylprocessen en hel del. Prejudikatbildningen på området har medfört att domstolarna kan kontrollera Migrationsverkets utredningar och ge hänvisningar till Migrationsverket om vad som måste göras för att handläggningsprocessen ska bli mer rättssäker. Jag har kunnat konstatera att den svenska rättsordningen på området förändrats i takt med att det ställs större krav från EU:s sida och på grund av att EU får en ökad kompetens på området. När det kommer till själva utformningen av bestämmelsen för officialrincipen, är den tämligen vagt utformad. Ramarna för vad som omfattas av Migrationsverkets utredningsskyldighet framstår som relativt diffusa för verket. Förhoppningsvis kommer bestämmelsen i den nya förvaltningslagen, och en mer solid prejudikatbildning på området, medföra att en mera enhetlig och förutsägbar tillämpning av officialprincipen växer fram hos Migrationsverket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Crawford, Jason. "Lean Production in the Public Service Sector : Migrationsverket and the Missing Links in the Value Chain." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177301.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Costa, Flores Casandra, and Flores Valeria Costa. "Det ingår i jobbet : En kvalitativ studie om hot och våld i klientrelationer på Migrationsverket." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26030.

Full text

Abstract:

Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt – men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer. Genom sex semistrukturerade intervjuer med handläggare på Migrationsverket har vi fått fram underlag som visar att hot och våldssituationer förekommer i större omfattning än vad det anmäls och rapporteras om. Resultatet visade att mörkertalet är stort vid incidentrapporteringen och att det råder en ”det kommer med jobbet”-mentalitet bland personalen. Maktfördelningen har en stor roll i klientrelationen och är en bidragande orsak till att incidenter uppstår. Vidare visar det sig att negativa beslut är de som tenderar att utlösa hot eller våld från klienten och att det väldigt sällan rapporteras kring eller anmäls om inte klienten tar till fysiskt våld. Slutligen visar uppsatsen att förebyggande arbete måste ske i en större omfattning.
Working with vulnerable people in a government controlled authority may for most people seem harmless - but is it really? Previous research has shown that there is large hidden statistics when it comes to client-related threats and violence and that the incidents are not taken seriously enough. The purpose of this paper is to gain a greater understanding of what the increased threats and violence towards officials in a government controlled authority can lead to. We want to shed visibility over the attributes in the client relationship that leads to threats and violence against the government officials. The theoretical framework used in the paper is street-level bureaucracy, power, and client relationships. We have performed six semi-structured interviews with officials from the Swedish Migration board, which have shown that threats and violence towards government officials occur to a greater extent than it is shown and reported on. The results showed that the hidden statistics is large in incident reporting and that there is a "it comes with the territory" mentality among officials. The distribution of power has a major role in client relationships and is a contributing factor to incidents occurring. Furthermore, it turns out that negative decisions are the ones that tend to trigger threats or violence from the client and that it is rarely reported unless the client resorts to physical violence. Finally, the paper shows that prevention work must be done on a larger scale.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Alam, Kashan. "IT-stöd för Migrationsverket : En studie om nyttjande av beslutsstödssystem vid placeringen av ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12581.

Full text

Abstract:

Sverige har de senaste åren konfronterats med ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vid situationer som denna är det viktigt för myndigheter att fatta rättvisa beslut med rätt beslutsstödsystem. Denna studie inriktar sig på en undersökning hos Migrationsverket samt två kommuner där forskningsfrågan som tillämpades var ”Hur används beslutsstödsystem vad gäller placering av ensamkommandebarn i kommuner?”. Metoden som användes var kvalitativ data erhölls genom litteratursökning samt intervjuer. Studien har pågående under flera faser tillämpat Zachmans ramverk som ett hjälpmedel för att analysera erhållen data samt för att skapa intervjufrågor och genomföra intervjuer. En beslutsmodell och Zachmans ramverk har applicerats på respondenternas svar för att kartlägga respondenterna enligt modellerna. Resultatet har varit en önskan av en ökad effektivitet vad gäller beslutsfattande för kommuner och mottagandet av denna information från Migrationsverket. Idag uppfattar kommunerna sina beslutprocesser som manuella. Utifrån ett Business Intelligence (BI) perspektiv är slutsatsen av denna studie att Migrationsverket samt kommunerna behöver tillämpa ett dynamiskt samspel vad gäller beslutsfattande, integrering, mottagande av information och hantering av denna information för att fatta beslut. Denna studie kan användas som grund för framtida forskning där syftet är att applicera Business Intelligence (BI) behov i en verksamhet genom en tillämpning av Zachmans ramverk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Fogelström, David, and Anna Maria Forsberg. "Migrationsverkets åldersbedömningar : En socialkonstruktionistisk analys av handläggares berättelser om sitt arbete med åldersbedömning av ensamkommande barn." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215712.

Full text

Abstract:

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handläggande vid åldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handläggarnas berättelser om sitt arbete med åldersbedömning. Såväl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet är insamlat genom kvalitativa interviuer med åtta handläggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handläggarna i sitt tal konstruerar åldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande. Studien visar att handläggarna till största del konstruerar själva processen på ett likartat sätt. Konstruktionen av den sökande skiljer sig däremot åt. Genom handläggarnasberättande skapas också en bild av att de är missnöjda med samarbetet med kommun och landsting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Eriksson, Karin, and Helen Dahlin. "HUR MÅNGA ÅR ÄR DU? : – En studie om åldersbedömning av ensamkommande barn." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-8435.

Full text

Abstract:

Ensamkommande barn är föremål för en ständig debatt men den svenska forskningen gällande dessa barns möjligheter och livsvillkor i Sverige är bristfällig. Åldersperspektivet är en viktig faktor i mottagandet och asylprövningen för ensamkommande barn. Studien ämnade därav undersöka huruvida Migrationsverkets handläggare upplevde att bedömningen av ensamkommande asylsökande barns ålder är ett problem samt om detta påverkar barnens mottagande och möjligheter till integration i Sverige. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med fem av Migrationsverkets handläggare för ensamkommande barn. Studiens teoretiska utgångspunkter var aktuella lagar och riktlinjer som reglerar mottagandet av ensamkommande barn med särskild fokus på barnkonventionen. Resultatet visade att respondenterna inte egentligen upplever själva åldersbedömningen av ensamkommande barn som ett problem, utan att det snarare är bristen på tydliga riktlinjer för åldersbedömningar som upplevs utgöra problemet. Studien visade också på att respondenterna inte har integrationsaspekten i åtanke i allmänhet och inte i åldersbedömningen i synnerhet. Det svenska asylsystemet är mer generöst i sin bedömning för barn än för vuxna och denna studie visade hur barnkonventionen, vilken syftar till att stärka barns skydd och rättigheter, samtidigt kan få icke avsedda effekter genom att människor känner sig manade att uppge en ålder yngre än 18 år för att få ta del av de rättigheter som barnkonventionen tillskriver varje barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Thaqi, Vatane. "Utredningsansvaret avseende åldersbedömningen av ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64603.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Meldo, Malin, and Emy Valfridsson. "Komma ut för att komma in : En diskursanalys av Migrationsverkets bedömningsunderlag i HBT-relaterade asylärenden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49375.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to examine normative conceptions based on sexuality, gender and western context in the Swedish migration office’s (Migrationsverket) documents concerning LGBT asylum seekers. The study is conducted by a norm-critical approach and intersectional perspectives. The study consists of a discourse analysis based on Judith Butler’s theory about the heterosexual matrix and performativity, as well as Stuart Hall’s theory about the West and the Rest. Our data consists of policy documents regarding LGBT asylum administration. When analysing the documents, we found that they are based on heteronormative assumptions and western perspectives. Besides being based on heteronormative assumptions and western perspectives, we found that the documents occasionally contains of a series of contradictive aspects on LGBT related asylum cases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Engström, Maja, and Lisa Söderlund. "EASO: DE OKÄNDA RIKTLINJERNA : En undersökning om EU:s och Sveriges implementeringsprocess i praktiken hos myndigheten Migrationsverket." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55037.

Full text

Abstract:

The Swedish authority “Migrationsverket” is a part of the common EU policy pursued in Europe. For the co-operation to function, there are a number of documents, directives and regulations that will help the states in Europe in the same direction. EASO (European Asylum Support Office) guidelines emerged in 2016, to lead the states in Europe towards a more humanitarian refugee policy, after the Recipients´directive left too much for interpretation. The study examines the implementation process from Europe to Sweden, on to the relevant authorities. The design of the survey is based on two questions and the method is a text analysis and qualitative interviews. The results show that the implementation process follows the study´s theory, Multi-level governance. To further analyze, Hills (1997) ten criterias for Top-down/Bottom-up being used. The result of the analysis turned out that six out of ten criterias were met. The result of the survey shows that there is a problem in the implementation process, where the different authorities are pointing fingers on each other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Johansson, Rebecca, and Dajana Sabljak. "En väntan i väntrummet, väntan på beslut och bristande budbärare : Makten mellan Migrationsverket och ensamkommande flyktingbarn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-120966.

Full text

Abstract:

Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur ensamkommande flyktingbarn upplever sig bli bemötta från Migrationsverket ur ett maktperspektiv. Till grund för denna uppsats ligger fyra intervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning och maktperspektiv. Studiens material utgår från ensamkommande barns tillbakablickande berättelser. Urvalet utgörs av fyra personer som kom som ensamkommande flyktingbarn men som idag är över 18 år och inte bor på Hem för vård eller boende. Resultatet visar att makt förekommer igenom hela asylprocessen. Maktdimensionerna tog sig uttryck i väntrummet, under mötet med Migrationsverket och i väntan på beslutet från Migrationsverket. Bärare av makten var handläggaren vid Migrationsverket, god man, tolk och organisationen. Uppsatsen stämmer till viss del överens med vad befintlig forskning kommit fram till men den indikerar på behov av fortsatt forskning.
Nej

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Johansson, Ellen. "Policytolkning bland HBT-specialister på Migrationsverkets asylprövningsenheter : En studie om HBT-specialisters positionering och delaktighet i lokala översättningar av policy." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26887.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur enskilda aktörer ser på sin egen delaktighet i lokal tolkning och översättning av policy; som policyaktörer eller mottagare av policy. Undersökningen består av tre semi-strukturerade intervjuer med HBT-specialister på Migrationsverket och fokuserar på deras syn på sin egen delaktighet i lokal översättning av policy. Med avstamp i teori om positioner i policytolkning och genom narrativ analys studeras vilka positioneringar av HBT-specialisterna som går att urskilja. Resultaten visar att HBT-specialisterna intar olika positioner och har olika syn på hur stor del de själva har i policytolkning

2015-06-03

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Axelsson, Linda. "Dublinförordningen : en fallstudie av Migrationsverkets implementering av Dublinförordningen i sitt dagliga arbete." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1256.

Full text

Abstract:

The Swedish immigration policy is a subject constantly under scrutiny, especially in the media. The Dublin treaty, which came into effect in 2003, has meant stricter regulations for the handling of asylum seekers, which in turn increases the requirements of the officials at the Swedish Migration Board. Consequently, the staff at the Swedish Migration Board is daily facing difficulties when deciding who is to stay or not. Therefore, it is interesting to investigate how these criteria in the Dublin Treaty, are used in the daily work of the officials. Emphasizing these problematic aspects of the Dublin Treaty, this study aims to answer the following two questions:

- How has the Dublin Treaty been implemented in Swedish legislation by the officials at the Swedish Migration Board?

- How do these officials work to implement this treaty?

This case study is based on interviews with a number of officials working at the Swedish Migration Board. To complement the interviews, a brief summary of the Dublin Treaty, is also included, in order to explain its contents. To analyze the material, a number of important aspects of the Dublin Treaty have been chosen. These aspects also constitute the analytical method.

Conclusively, the officials working at the Swedish Migration Board have succeeded in the intention of implementing the Dublin Treaty. The treaty is well incorporated in the Swedish legislation, which is crucial in order for the immigration policy to function properly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

El-Hinidy, Nilsson Nadja, and Evelina Granbom. ""Hjärnan mot hjärtat": En kvalitativ studie av Migrationsverkets handläggares upplevelser av etiska dilemman." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26732.

Full text

Abstract:

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Nilsson, Jennie. "Rättssäkerhet för de mest utsatta? : Sveriges mottagande av ensamkommande, asylsökande barn." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-2380.

Full text

Abstract:

Det har skrivits flitigt i media om ensamkommande flyktingbarn och om hur dessa barn tas emot i Sverige när de av olika anledningar lämnar sitt hem och helt ensamma anländer hit, till ett för dem helt främmande land. Totalt tog Sverige emot 36 207 asylsökande år 2007, varav 1 264 av dessa var barn utan vårdnadshavare. Under första kvartalet under 2008 minskade det totala antalet asylsökande, men antalet ensamkommande barn fortsätter dock att öka.

Mottagandet av de ensamkommande, asylsökande barnen fungerade inte på ett tillfredsställande sätt i Sverige pga. att det rådde oenighet mellan Migrationsverket och kommunerna i landet om vem som ansvarade för dessa barn. En förbättring i mottagandet för dessa barn var därmed nödvändig för att uppfylla de olika internationella traktat och

EG-rättsliga dokument landet har att ta hänsyn till. Detta var bakgrunden till ändringen i lag om mottagande av asylsökande m.fl. som trädde i kraft 1 juli 2006. Denna lagändring tydliggjorde och förändrade ansvarsfördelningen mellan Migrationsverket och kommunerna och var menad att förbättra mottagandet av de ensamkommande asylsökande barnen. Den stora skillnaden i mottagandet av barnen är att Migrationsverket inte längre skulle stå för boendet för barnen, utan verket skulle sluta avtal med kommuner som skulle få ersättning för att ordna detta boende i sin kommun. Det uppkom dock många svårigheter och problem under genomförandet av denna lag, vilket gjorde att den inte fungerade i praktiken. Detta berodde på den korta förberedelsetiden för kommunerna i kombination med en kraftig ökning av antalet asylsökande barn. Detta fick till följd att inte tillräckligt många kommuner tecknat överenskommelser med Migrationsverket om mer permanenta boendeplatser. I sin tur ledde detta till att det fanns alltför många barn kvar i tillfälliga boenden i de så kallade ankomstkommunerna. Skarp kritik riktades därför mot lagändringen.

Efter åtgärder utförda av Migrationsverket och regeringen för att avhjälpa de problem som varit verkar svensk lagstiftning i stort nu uppfylla landets internationella skyldigheter och åtaganden när det gäller detta mottagandet. En förutsättning för detta är dock att lagstiftningen fungerar fullt ut i praktiken. Det som främst bör ses över är flexibiliteten i systemet och ansvarsfördelningen i mottagandet av de ensamkommande barnen. Detta för att kunna ta emot ett varierande antal barn samtidigt som Sverige behåller kvaliteten i detta mottagande i enlighet med de internationella skyldigheter och åtaganden landet har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Kowalski, Roman, and André Söderlund. "Offentliga tjänstemäns hantering av EBO : en kvalitativ studie av parterna i processen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46455.

Full text

Abstract:

Migration has accompanied human beings almost from the start. The reasons to migrate are of various character but two things have always been in common – people migrate because of political and/or economic disparities. Sweden has begun to receive immigrants only after WWII. The immigrants belonged to various groups – they belonged to war victims, they belonged to labour market and last but not least they came to Sweden because they were forced to do so. Refugees (as one calls them) have been arriving in Sweden since 1970s and this tendency continues up till today. In our research we wish to analyse the policy of own accommodation (eget boende or EBO) which is a Swedish way to receive and assimilate refugees. We would like to research how EBO is being managed at a level of different public organisations (both municipal and state ones), how it is felt and experienced. We would also get to know if there are any ways to improve EBO (assuming that it is the case). To do our research we have decided to interview a number of public officers in a medium large city in the south of Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Holgersson, Emmy, and Elin Rosenqvist. "Lean i kris : Berättelsen om Migrationsverkets leanarbete när krisen kom." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129695.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige har managementfilosofin Lean Production (Lean) fått ett stort genomslag inom offentliga verksamheter. Lean, som har sitt ursprung i den japanska biltillverkningsindustrin, handlar om att öka värde för kund, effektivisera verksamheten genom atteliminera resursslöseri och arbeta med ständiga förbättringar. Migrationsverkets beslutade 2010 att införa arbetssättet Lean i hela verksamheten. På grund av eskalerande konflikter runt om i världen, speciellt i Syrien, briserade flyktingströmmarna under 2015 och människor flydde mot Europa och Sverige för att söka skydd undan krig och förödelse. Efterfrågan på Migrationsverkets tjänster ökade således enormt och myndigheten försattes i en krissituation vars storlek aldrig tidigare upplevts. Arbetet enligt Lean sattes på prov och så även myndighetens krishantering. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen av hur tillämpningen av Lean inom offentlig verksamhet påverkas i en krissituation, samt att identifiera centrala leanattribut att utveckla för krishantering. Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie av Migrationsverket. Den bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Studien har en övergripande induktiv forskningsansats och utgår således från empirin. Slutsats: Studien visar att Lean fungerade som en stödstruktur för Migrationsverket vid hanteringen av flyktingkrisen 2015. Teamarbete och mötesstruktur fick en viktig betydelse för meningsskapande för medarbetarna. Samtidigt anpassades förbättringsarbetet och processflödet till krissituationen och blev mer kortsiktigt.
Background: In Sweden, the management philosophy of Lean Production (Lean) has had amajor impact on the public sector. Lean originated from the Japanese automotive industry and involves aspects such as increasing value for customers, optimize operations by eliminating waste and continuous improvements. In 2010 the Swedish Migration Agency decided to apply Lean on the whole organisation. Because of escalating conflicts around the world, especially in Syria, the refugee stream in 2015 increased and people fled to Europe and Sweden to seek protection from war and devastation. The demand for the Migrations Agency’s services thus increased enormously and the authority found itself in a crisis which magnitude had not been experienced before. Thus, the Lean strategy as well as the crisis management of the Migrations Agency was tested. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of how the application of Lean in the public sector is affected during a crisis, and to identify key aspects of Lean to develop within crisis management. Methodology: This is a qualitative case study within the Swedish Migration Agency which is built upon semi structured interviews and document studies. The thesis has an inductive approach. Conclusion: The thesis shows that Lean functioned as a supportive structure for the Swedish Migration Agency during the immigration crisis in 2015. Teamwork and meeting structure had a great importance for sensemaking among the workers. The continuous improvement and process flow was affected by the crisis situation and adjusted to the crisis situation and became short-term.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hansson, Linnea. "Ansträngt läge : En studie om hur Migrationsverket, Polisen och Malmö stad framställs i Sydsvenskans rapportering om flyktingkrisen hösten 2015." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53850.

Full text

Abstract:

Denna undersökning beskriver hur mediebilden av Migrationsverket, Polisen och Malmö stad sett ut i rapporteringen om flyktingkrisen i tidningen Sydsvenskan under hösten 2015. Syftet med undersökningen är att beskriva hur respektive myndighet framställs i Sydsvenskans rapportering samt att lämna ett bidrag till forskningen om mediernas rapportering vid kriser.Undersökningens metod är kvanitativ innehållsanalys i kombination med kritisk diskursanalys. I urvalet ingår 100 artiklar om flyktingkrisen under perioden september till december 2015. Artiklarna som analyserats handlar huvudsakligen om tre händelser; Malmömässan som tillfällig ankomsthall för flyktingar, ID-kontrollerna vid Danmarksgränsen och ensamkommande flyktingbarn.Myndigheternas framställning i medieinnehållet är fragmenterad; samtliga anges ett positivt aktörsbehandlingsindex men de utsätts också för negativ kritik, både internt och externt. Migrationsverket behandlas övervägande neutralt i rapporteringen och fick stort utrymme att själva komma till tals, och beskrivs som en myndighet som påverkats av externa faktorer och som en problemlösande kraft i situationen på Malmömässan.Polisen behandlas också till största delen neutralt och beskrivs som en myndighet som på grund av externa faktorer och bristande resurser inte kan utföra sitt uppdrag med ID-kontroller vid Danmarksgränsen, och blir snarare en del av problemet än dess lösning.Malmö stad kritiserar externa aktörer i större utsträckning än de andra myndigheterna, framförallt för den ojämna ansvarsfördelningen i mottagandet av ensamkommande barn. Rapporteringen ger mer utrymme för tolkningen att Malmö stad är ansvariga för barnen och framställs som den viktigaste aktören för problemets lösning. Problemen som utmålas i rapporteringen om respektive myndighet utmanar bland annat idéer om det svenska välfärdsystemet, myndigheternas makt och strävan efter kontroll samt föreställningar om sociala skyddsnät.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Berglund, Lina, and Therese Holmberg. "Förutsättningar och hinder för ett hälsofrämjande ledarskap : En kvalitativ studie om enhetschefers tolkning av ett hälsofrämjande ledarskap på Migrationsverket." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39506.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Sauma, Viktoria. "Tjänstemannarollen i migrationspolitikens implementering : En kvalitativ studie av ett nedifrånperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28595.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Johansson, Maria, and Louise Berg. ""Är det verkligen lagen vi prövar?" -en rättssociologisk intervjustudie som undersöker påverkan på asylhandläggares rättsanvändning av utlänningslagen." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23868.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker påverkande faktorer på asylhandläggarens rättsanvändning av utlänningslagen. Uppsatsen utgår ifrån ett rättssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid på Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med åtta handläggare på verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet är studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handläggarna upplever att flera faktorer såsom lagens otydlighet, produktionskrav, egen inställning till uppdraget, samhällsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares inställning påverkar dem i deras rättsanvändning av utlänningslagen. Studien undersöker också bakomliggande orsaker till påverkansfaktorerna samt konsekvenser av att rättsanvändningen påverkas. Den mest avgörande konsekvensen av de påvisade faktorerna är att rättssäkerheten äventyras.
This thesis examines the influencing factors on asylum officials’ use of the Aliens Act. The thesis is based on sociology of law perspective, which stresses that there are affecting factors beyond the law relevant when solving a legal problem. During an internship at the Migration Board in Malmö a preliminary study and a qualitative interview study was conducted with eight officials on the board’s three asylum examinations units. These interviews are the study’s main empirical material. The study shows that these officials experiences several affecting factors in their use of the Aliens Act such as the law’s ambiguity, production requirements, own attitudes to the task, social structures, organizational tools and the attitudes of decision-makers. The thesis also examines the underlying causes of these factors as well as the consequences of the fact that legal use is affected. The most significant consequence of the shown factors is that legal security is endangered.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Johansson, Maria, and Emma Bauge. ""Kan jag få bo i Sverige?" En studie av informaitonsmaterial till nyanlända barn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31891.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete skrevs under våren 2009. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att en informatör på Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlända barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vänder sig till Lärarutbildningen är att han är intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgångspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som på olika sätt berör nyanlända barns situation i Sverige. Materialen är i form av ett faktablad som kommer från Migrationsverket, en webbsajt (www.utanpapper.nu) som drivs i Rädda Barnens regi och ett utbildningsmaterial som används av Röda Korsets projekt för ensamkommande barn. Materialen har analyserats utifrån textanalytiska och läromedelsanalytiska frågeställningar. De innehåller samma grundläggande stoff men omfattningen skiljer sig åt. Informantintervjuer med representanter från de tre aktörerna har genomförts som kom- plement till materialen. Informanterna har alla understrukit vikten av ett användbart material och de kan tänka sig någon typ av samarbetsprojekt. Resultatet av de analyserade materialen visar att det är viktigt med ett tydligt pedagogiskt förhållningssätt. Det är nödvändigt att ha en klar målgrupp och att fullt ut ta hänsyn till de specifika förutsättningar som gruppen har. Det är önskvärt med instruktioner i anslutning till materialet. Materialet ska ha en förklarande ton och tydlig struktur. Författarna föreslår en webblösning där det finns en öppenhet med klara hänvisningar till rätt instanser. En webblösning bör även ha inslag av interaktivitet så som mejl eller en telefontjänst. Arbetet med materialen leder till frågan om vems ansvar det är att informera nyanlända barn och barn i och utanför asylprocessen. Det förs ett resonemang kring denna strukturella fråga och ett eventuellt mellanorganisatoriskt samarbete diskuteras. Författarna kommer fram till att ett sådant samarbete är önskvärt men inte oproblematiskt. Det är viktigt att ett nytt material framställs då informationsbehovet hos denna utsatta grupp är stort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Dasander, Carolin. "En myndighet i förändring : En fallstudie om Lean på Migrationsverkets mottagningsenhet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-122495.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to illustrate how the business philosophy Lean, originating from the Japanese manufacturing industry, has been transferred to The Swedish Migration Agency. In addition to this, I will also look at how the management philosophy New Public Management (NPM) has been introduced in The Swedish Migration Agency´s discourse. The Swedish Migration Agency is an authority of change and 2015 has so far been an eventful year marked by record high refugee flow in combination with the new organizational structure, alongside with mass recruitment in the organization. The Lean model gaining ground can be seen as a paradigm shift and a shift from a democratic discourse to a NPM-discourse, where the state had previously been characterized by traditional bureaucracy, but now focuses on efficiency and management by objectives. This development creates a neoliberal effect on the Swedish welfare society, where citizens gradually transforms into consumers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Palm, Annie. "Att göra sig trovärdig som HBTQI-person i svensk asylrätt : En queerteoretisk granskning av Migrationsverkets och migrationsdomstolens trovärdighetsbedömningar." Thesis, Enskilda Högskolan Stockholm, Avdelningen för mänskliga rättigheter och demokrati, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-1226.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to analyze and derive a more profound understanding on how the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm determine the credibility of LGBTQI-persons applying for asylum in Sweden. Through a qualitative content analysis of nine cases where decisions from both the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm are used, this study aims to determine what is required from LGBTQI asylum seekers to prove their reliability and credibility. Furthermore a theoretical perspective on queer theory written by Fanny Ambjörnsson is applied to the assessment methodologies of both government departments, this as a way of assessing the credibility. The study shows that the Migration Agency and the Migration Court of Stockholm have a number of recurring reasons for rejecting LGBTQI persons residence; the applicant cannot account for an inner emotional process, the applicant lacks deep thoughts regarding his/hers sexual orientation, the applicant mainly describes sexual experiences rather than feelings, the applicant gives contradictory information and lastly the applicant has not considered the risks of their actions. In accordance with Ambjörnssons theory these reasons presented by both the Agency and Court are shown in the study to be based on stereotypical assumptions and heteronormative social structures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Edlundh, Molly. "HBTQI-personer och asylprocessen : En queerteoretisk granskning av Migrationsverkets ställningstaganden gällande bedömningen av HBTQI-personers rätt till asyl." Thesis, Teologiska högskolan Stockholm, Avdelningen för mänskliga rättigheter, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-80.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to do a qualitative content analysis, with queer theory as a starting point, of the Swedish Migration Agency’s judicial stance regarding the procedure of assessing reliability and credibility as well as judicial stance regarding the investigation and examination of the forthcoming risk of persons claiming protection due to sexual orientation, gender identity or gender expressions. To conduct this analysis one research question were formulated: How can one from a theoretical perspective analyze the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group? The study’s theoretical theorems are cumulated from Fanny Ambjörnsson’s book ”What is queer?” and six categories and themes were chosen to use as tools during the content analysis of the selected judicial stances. These six categories and themes are; the value of the language, the desire or the habit of classifying people, normalization, heteronormativity, silence and visibility as well as stereotyping. The study showed that comprise criticism can be directed towards the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group and towards the procedure of assessing a asylum seekers reliability and credibility.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Okbamikael, Helen. "Den svenska humanismen i kläm : Fallstudie av den eritreanska migrationsprocessen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74873.

Full text

Abstract:

This essay aims to illustrate how a country like Sweden, that seems to be driven by humanism, can potentially act in a way that is completely different to their humanitarian image. This is illustrated by exploring the problematic features of the migration process Eritreans face in Sweden today, that requires them to seek out Eritrean embassies in order to obtain identity documents. This has been accomplished through a text analysis of the international regulations that are being violated in the Eritrean case. The result has then been analyzed and explained with the help of a framework based on Gidden’s structuration theory. The research shows that there has been a violation of human rights, the Refugee Convention as well as a UN resolution. The structuration theory explains this as a result of binding laws that constitute the structure of society, but the Swedish Migration Agency’s conduct in the Eritrean case also works as a form of reinforcement of the structure today. In other words, the structure is a prerequisite and a result of the agency’s action.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Khalil, Bädges, and Oscar Nilsson. "BEGRÄNSNINGSLAGEN STÄLLER KRAV, MEN…" Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27120.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur underlät-tar deras etablering i samhället. De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM. Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga be-gränsningslagen. I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kra-ven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in nyanlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få mot-satt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige.
The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of residence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main pur-pose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish labor market, which later could ease the individual’s integration into society.Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it. The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierarchy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview. It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not know whether they can stay in the country or not.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Migrationsverket'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles