Academic literature on the topic 'Mikrobiell påväxt'

På grund av att det hela tiden kommer nya sätt att bygga på uppstår nya problem varav många är fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjälp av loggning. Mätningarna jämförs sedan med simuleringar i programmet Wufi® Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstå inne i konstruktionen.

Nordströms museum is the heritage of Torsten Nordström. During his lifetime Torsten acquired a large variety of collectables that can be found in his museum. Due to a construction project in the neighborhood the foundation of Nordströms museum got disturbed. This led to the chimney of the building sinking, which gave rise to new problems for the construction. Today water is leaking through the plate roof and the building technology is outdated which has contributed to moisture damage in the attic. If nothing is to be done the collection is at risk to be destroyed.   Prior to this written report relevant literature has been studied and two inspections has been carried out. Because of insufficient documentation regarding the construction of the building assumptions had to be made.   With a curved roof full of cavities, rainwater is leaking through to underlying and sensitive parts of the building. The attic is without heating and its walls are missing vapor barriers and isolation. In combination all the above can cause major damage to the building.   This study has resulted in a list of suggested actions against the moisture problem of the roof and is meant to be used as a basis for future decision regarding an eventual renovation of Nordströms museum.

I detta examensarbete studeras vad som styr valet att använda väderskydd under produktion av träbyggnader som innehåller KL-trä. Rapporten tar upp teori om hur trä beter sig i olika klimat, en fallstudie bestående av fuktmätningar som används för att beräkna uttorkningstiden och mögeltillväxten med datorprogrammet WUFI. Studien består av en litteraturstudie där effekten av mikrobiell tillväxt på trä kontrolleras och hur träets egenskaper påverkas av fukt diskuteras. Litteraturundersökningen följs av intervjuer som genomförs med entreprenörer och byggherre. Intervjufrågorna fokuserar på att få en uppfattning om vad som styr valet till att bygga med väderskydd eller inte. Därefter analyserades två fallstudier, nämligen Projekt A och Projekt C. Projekt A erhölls med väderskydd och av Projekt C var utan väderskydd. Studien avrundas med beräkningar av klimatdata som erhölls inom Projekt A och Projekt C. För Projekt A beräknades fuktkvoten i bjälkarna. För Projekt C beräknades fuktkvoten i bjälklag och yttervägg. Beräkningarna omfattade en period från tidpunkten när mätning gjordes och tre år framåt. Resultatet användes för att bestämma om bildandet av mögel skulle vara ett problem. Konstruktioner som använder väderskydd har mindre fuktvariation och lägre fuktkvot. Det finns också mindre risk för hälsoproblem på grund av att mögel försämrar hälsan. Det syns att användningen av väderskydd fortfarande är i tidigt stadie. Det är inte obligatoriskt och användningen är mycket beroende av den beslutande byggherrens kunskap. Användning av väderskydd rekommenderas emellertid ur ett tekniskt perspektiv för att undvika onödiga hälsoproblem, skador och eventuellt strukturella komplikationer.

Att bygga med trästommar är något som blir allt vanligare i takt med att medvetenheten om byggbranschens klimatavtryck ökar. Men att bygga med trä medför problem eftersom trä är ett organiskt material som är känsligt för mikrobiell påväxt till följd av fuktiga miljöer. Enligt Boverkets byggregler får mikrobiell påväxt på ett material inte påverka inomhusmiljöns hygien och hälsa. En trästomme löper stor risk för kritisk uppfuktning under montageskedet. I detta examensarbete har det därför undersökts ett urval av olika åtgärder som kan skydda en trästomme från kritisk uppfuktning, förebygga påväxt av mögel på materialet, eller sanera eventuell mögelpåväxt, under just produktionen. Examensarbetet genomfördes i samarbete med NCC Building Uppsala, Gävle, Dala, i syfte att ta fram rekommendationer för fukthanteringsåtgärder som kan tillämpas under produktionsskedet av en trästomme. De åtgärder som undersöktes var heltäckande väderskydd, lackering, tryckimpregnering, lokal intäckning manuell vattenborttagning, mobilt väderskydd, fuktmätning, hyvling, slipning, blästring och kemisk sanering. För att undersöka dessa åtgärdsförslag och besvara frågeställningen genomfördes en litteraturstudie, en intervjustudie, en simuleringsstudie samt studerades ett referensobjekt i form av Magasin X som på uppdrag av Vasakronan byggs av NCC i centrala Uppsala och är vid färdigställande Sveriges största kontorsbyggnad med trästomme. I litteraturstudien behandlades böcker och rapporter med inriktning på de föreslagna åtgärderna samt trä, fukt,  mögel. Intervjustudien genomfördes för att ge bild av hur branschen hanterar fuktproblemet i dagsläget och belysa problemen från flera yrkesgruppers synvinklar. Syftet med simuleringsstudien var att visa hur snabbt en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå på ett oskyddat KL-bjälklag, simuleringar utfördes för städerna Luleå, Stockholm och Lund för att visa på eventuella skillnader mellan de olika geografiska platserna, detta för att belysa vikten av att hantera problemet. Studien av referensobjektet Magasin X skulle visa hur fuktproblematiken kan hanteras i praktiken inför montaget av en trästomme. Resultatet av simuleringsstudien visade att en gynnsam miljö för mögelpåväxt kan uppstå efter endast ett dygn i samtliga städer under juli, för Stockholm och Lund under oktober samt för Stockholm under april. Resultatet visade även att antalet dygn det tog innan mögelpåväxt kunde börja uppstå ökade när temperaturen och luftfuktigheten sjönk. Resultaten från de övriga undersökningarna visar att ett heltäckande väderskydd är den fuktskyddsåtgärd som ger det bästa skyddet från nederbörd och därmed bäst  förebygger förekomst av mögelpåväxt. Ett mobilt väderskydd kan även rekommenderas då dess utformning och funktion är mycket likt det heltäckande väderskyddets, dock tillför ett mobilt väderskydd en större risk för uppfuktning då dessa ofta inte är heltäckande och därmed är skyddet mot nederbörd begränsat. Oavsett vilken eller vilka fuktskyddsåtgärder som väljs bör regelbunden fuktmätning tillämpas för att säkerställa att fuktkvoten i materialet inte överstiger gränsvärdena för kritiskt fukttillstånd. Lackering av konstruktionsdelar kan fungera som en kompletterande åtgärd. Användning av kemiska behandlingar bör undvikas med hänsyn till risken för farliga emissioner som kan avges och påverka inomhusmiljön negativt. De fukthanteringsåtgärder som i allmänhet kan rekommenderas är de som från början förhindrar uppfuktning av trästommen är att föredra, saneringsåtgärder som hyvling, slipning och blästring är inte att betrakta som en förstahandslösning utan något som tillämpas när fukten inte lyckats hanteras och mögelproblem redan har uppstått.
Building with wooden frames causes problems because wood is an organic material that is sensitive to microbial growth due to humid environments. According to Boverkets building regulations, microbial growth on a material must not affect the hygiene and health of the indoor environment. A wooden frame carries a high risk of critical wetting during the installation phase. In this degree project, a selection of different measures have been investigated that can protect a wooden frame from critical moistening, prevent mold from growing on the material, or sanitize any mold on the material, during the production. The degree project was carried out in collaboration with NCC building Uppsala, Gävle, Dala, with the aim of developing recommendations for moisture management measures that can be applied during the production phase of a wooden frame. To investigate the selected measures and answer the question, a literature study, an interview study, a simulation study was conducted and a reference object was studied in the form of Magazine X, which was commissioned by Vasakronan, is being built by NCC in central Uppsala. The results of the simulation study showed that a favorable environment for mold growth can occur after only one day in all cities in July, for Stockholm and Lund in October and for Stockholm also in April. The result also showed that the number of days it took before mold growth could begin to rise as the temperature and humidity dropped. The results of the other studies show that a comprehensive weather protection is the moisture protection measure that provides the best protection from rainfall and thus best prevents the occurrence of mold growth. A mobile weather protection can also be recommended as its design and function is very similar to the comprehensive weather protection. Regardless of which moisture protection measures are selected, regular moisture measurement should be applied to ensure that the moisture ratio in the material does not exceed the critical moisture condition limits. Varnishing of structural parts can serve as a complementary measure. The use of chemical treatments should be avoided due to the risk of hazardous emissions that can be emitted and adversely affect the indoor environment. The moisture management measures generally recommended are those that initially prevent moistening of the wood frame. remediation measures such as planing, grinding and blasting are something that is applied when the moisture has not been managed and mold problems have already occurred.

Future environmental challenges impose higher demands on energy efficiency of the existing building stock, and require that historically valuable buildings undergo changes to reduce energy use. New materials such as aerogel and eco-fiber can advance the energy efficiency of the existing building stock. Simulations of 16 different exterior wall constructions have been conducted in VIP Energy and WUFI to investigate energy savings and moisture levels. The results show that aerogel Paroc–Spaceloft 10mm lowers U-values in exterior walls by 0,27 W/m2K. The 40mm eco-fiber insulation lowers the U-value by 0,2 and 0,32 W/m2K, respectively. This means that they have the potential to energy efficiently renovate historically valuable buildings. By using the materials for exterior insulation, it is possible to improve the U-value without harming the exterior wall. The use of KC plaster as an exterior plaster has also been simulated. The use of KC plaster resulted in a greatly increased moisture level in the outer walls, as well as an extension of the drying period for the wall itself. However, the simulations show that KC plaster can protect against heavy rain better than the traditional lime plaster as it has a tighter structure.