Dissertations / Theses on the topic 'Mikrokredit'

Mikrokredit har fått en stor utbredning bland världens utvecklingsländer. Huvudsyftet med mikrokredit är att människor som lever i fattigdomen ska få ta ett lån, låntagarna ska sedan investera pengarna i en verksamhet som ska ge långsiktig inkomst. På detta sätt ska låntagarna kunna försörja sig själva och få en förbättrat levnadsstandard. Men resultatet för mikrokrediten har varit olika i olika länder. Effekten av mikrokredit har inte varit lika framgångsrik i Bangladesh som Nigeria, detta beror på institutionella skillnader som påverkat mikrokredits effekt. I uppsatsen jämförs sex olika institutionerna i Bangladesh och Nigeria. Dessa institutioner är microfinance organisation (MFI), räntenivå, investering, ekonomisk frihet, könsroller och lån. Dessa institutioner påverkar mikrokrediten genom hela processen, från när en lånetagare beslutar sig att ta ett lån tills lånet är helt återbetalt. En fördjupande analys av dessa institutioner i Bangladesh och Nigeria visar sig att de avgörande institutioner till olika resultat på mikrokreditens effekt beror på MFI och investering. I Nigeria har regeringen hjälpt låntagarna att investera i investeringar som ger hållbart inkomst. Men i Bangladesh har lånetagare varit tvungen att lita på sina egna omdömen. MFI i Nigeria är betydligt mindre än i Bangladesh vilket gör att det är lättare att samordna MFI i Nigeria, medan MFI har ett kaosartat tillstånd i Bangladesh. En annan del som Nigerias MFI har lyckats med är att anpassa sina produkter efter låntagares behov.

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.

Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.

Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat. Däremot så kan incitamenten för att köpa sjukförsäkring öka för låginkomsttagare om informationen är bra och försäkringspremien är tillräckligt låg.

Diplomová práce se zabývá otázkou mikrofinancí v rozvojovém světě. Cílem práce je zjistit, jakou hrají mikrofinance roli v dnešním světě, jakým vývojem prošly a zda jsou mikro finanční instituce z dlouhodobého hlediska udržitelné. Dále je otázka mikrofinancí aplikovaná na bangladéšskou Grameen banku, která je považována za průkopníka mikrokreditu ve světě. Budou zkoumány principy jejího fungování, kritéria pro poskytnutí půjček a hlavní důraz bude kladen na analýzu inovativního systému Grameen II. Poslední část práce pojednává o chudobě v Bangladéši a také zkoumá, jaký tam mají mikrofinance vliv na chudé lidi.

The primary goal of development organizations is poverty reduction, but their initiatives have in recent years also been recognized as a potential tool in empowering women and raising their status. Previous knowledge on the topic is largely based in an understanding of empowerment that seems to miss or overlook limitations and impacts of initiatives which authors with a more feminist view on empowerment address. Thus, this thesis aims to increase the understanding of women’s empowerment in relation to development initiatives. A case study focusing on women who had previously participated in the business training and microcredit program of an NGO in Nairobi, Kenya was conducted. The study shows that through development organizations’ various initiatives women can be empowered on a personal and a collective level. For instance, the women’s self-confidence has increased and they see themselves as entitled to do things on their own, such as running a business. Further, through coming together as a group they gain access to new spaces and agency to act on their collective interests. However, little evidence of women’s empowerment on a relational level is seen. The study also shows that there are economic and gender-related barriers constraining the empowerment process.
Utvecklingsorganisationers primära mål är att minska fattigdom, men deras initiativ har på senare tid också kommit att erkännas som ett potentiellt verktyg för att främja kvinnors egenmakt och höja deras status. Tidigare kunskap om kopplingen mellan egenmakt och organisationers initiativ utgår i stor utsträckning från en förståelse av begreppet egenmakt som verkar missa eller förbise vissa begränsningar och effekter av initiativen, som andra med en mer feministisk syn på egenmakt lyckas belysa. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för kvinnors egenmakt i förhållande till utvecklingsinitiativ och den har utförts som en fallstudie fokuserad på kvinnor som tidigare deltagit i ett entreprenörskaps- och mikrokreditprogram hos en ideell organisation i Nairobi, Kenya. Studien visar att genom organisationers olika initiativ kan kvinnors egenmakt stärkas på ett personligt och ett kollektivt plan. Bland annat har kvinnornas självförtroende ökat och de ser sin rätt att göra saker på egen hand, såsom att driva ett företag. Genom att samlas som grupp får kvinnorna dessutom tillgång till nya utrymmen och möjligheter att agera på sina kollektiva intressen. I studien ses emellertid svaga tecken på kvinnors egenmakt inom äktenskapet. Slutligen visar studien att det finns ekonomiska och könsrelaterade barriärer som begränsar utvecklingen av kvinnors egenmakt.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.

In course of time the role of the individual being has become increasingly important in the fight against poverty. Through its microcredit programmes, the organization Grameen Bank offers “aid to self-help” to poor women on the countryside in Bangladesh. The purpose of this essay is to investigate how participation in Grameen’s microcredit programmes can affect these women’s social situation and working situation. In order to achieve the purpose the following questions have been formulated: How does microcredit affect women’s self-esteem, influence in the household, and exposure to domestic violence? How does microcredit affect women’s occupational situation, to what extent do they have control over their loans, and how is microcredit regarded in comparison with permanent jobs, as a way to reduce poverty?

The research, which has been carried out as a qualitative text analysis, shows that Grameen plays an important role when it comes to improving women’s living conditions. The access to microcredit helps women increasing their working activity as well as their self-esteem and influence in the household. However, microcredit does not merely create positive consequences. There are cases where microcredit increases the risk of domestic violence. Often the loans are transferred within the household, and then controlled by men. In addition, women’s use of microcredit is still confined to activities traditionally performed by women. These factors are important to consider when evaluating Grameen’s programmes, since they counteract Grameen’s vision of creating development for women.

Im vorliegenden Beitrag wird die Möglichkeit diskutiert, genderspezifischen sozialen Wandel in Schwellen- und Entwicklungsländern über Mikrokreditvergabesysteme anzustoßen. Anhand einer in Mittelägypten durchgeführten Studie mit mehrfach diskriminierten Frauen wird gezeigt, wie Mikrokredite die Akkumulation nicht nur von ökonomischem, sondern vor allem auch von kulturellem und sozialem Kapital im Bourdieu'schen Sinne unterstützen können. Wenn in diesem Kontext eine Veränderung des symbolischen Kapitals gelingt, kann dies zu neuen Wahrnehmungs-, Denk- und Handlungsschemata der Beteiligten und zu Strukturveränderungen auf der Makroebene führen. Die theoretische Modellierung von genderspezifischem sozialem Wandel erfolgt in diesem Artikel entlang empirischer Daten, die von den Autorinnen in Mittelägypten erhoben wurden.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.

Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.

Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.

Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

The following article reflects the implementation of microcredits as well as their influence on the socio-economic development of the indigenous Adivasi of the Gudalur area in the Indian state of Tamil Nadu. The case study traces about the individual experience of 10 self-help-groups. After a short introduction to the concept of microcredit in the International Year of Microcredit 2005 of the UN the author reflects the difficulties, challenges and advantages of his field research and discribes the outcome of the microcredit programme for the Adivasi in relation to community-building, emacipation/gender and income.

Critics argue that there has been a trend among Microfinance Institutions (MFI) to focus on profitability in order to stay financially sustainable. This made some institutions neglect the social mission of microfinancing. In this paper I intend to examine if empirical evidence supports this so called mission drift hypothesis as well as other claims in this context. Using the global panel data set of the MIX (Microfinance Information Exchange), which gathers from 1995 to 2010 and contains up to 1400 institutions with a high variety of organizational forms, I was able to identify a world-wide mission drift effect in their social goal of reaching out the poorest part of the population. Furthermore, I find that, on average, the outreach of an MFI has a significant negative influence on its short and long term financial performance. Despite that, I eventually proved that the probability that an MFI worsens its social performance substantially increases if its profitability has decreased in the previous years.
Das Konzept der Mikrofinanzierung wurde, insbesondere im Zuge der Mikrofinanzkrisen in Asien und Südamerika zunehmend kritisiert. Dabei stand vor allem die Kommerzialisierung der Branche im Zentrum der Kritik. In dieser Studie soll daher unter anderem die sogenannte „Mission Drifts”-These also dass das eigentliche Ziel des Mikrokreditwesen aus den Augen verloren wurde, empirisch überprüft werden. Mit Hilfe des Microfinance Information Exchange (MIX) Datensatzes, wurden Paneldaten von bis zu 1.400 Kreditinstitutionen, mit unterschiedlichen (Rechts-)formen, aus den Jahren 1995 bis 2010 ausgewertet. Die Regressionsanalyse hat gezeigt, dass Profitablität in der Tat einen negativen Einfluss auf das Ziel hat, möglichst arme Menschen zu erreichen. Auch der Trade-off zwischen der Reichweite von Mikrokrediten und kurzfristiger sowie langfristiger Profitabilität konnte nachgewiesen werden. Die Daten zeigten aber auch, dass Mikrofinanzinstitution dazu tendieren soziale Ziele zu vernachlässigen, wenn es im vergangenen Geschäftsjahr finanziell bergab ging.

The global economy celebrates microcredit as poverty alleviation for the individual and as a way to boost a country’s economic growth. This study examines if results from previous research on Grameen Bank’s microcredits are supported by statistics. By using Exploratory Sequential Mixed Method, five themes was conducted from the qualitative findings and then analyzed from capability approach theory and Schumpeterian growth theory. Results indicates that poverty have declined in Bangladesh, but it also shows that income share for the poorest has not increased nor the female employment rate.  Both the consumption and the GDP for Bangladesh have increased, but the conclusion of this study suggest that microcredits are convoluted and needs further studies that are comprehensive with both qualitative and statistical research that are more detailed and profound. Since the available statistics are inadequate further research generally about microcredits are needed, especially if banks and organizations worldwide are going to use it as poverty alleviation.

Diese Arbeit beschäftigt sich mit der Frage, ob und inwiefern Mikrokreditprogramme zum Frauenempowerment beitragen. Diese Frage wird anhand des Fallbeispiels des türkischen Grameen Programms im westanatolischen Eskişehir mit qualitativen Methoden empirisch untersucht. Die theoretischen und methodischen Annäherungen an das Konzept des Empowerment bedienen sich dabei des Capability Ansatzes, des soziologischen Konzepts der alltäglichen Lebensführung sowie der Literatur zu Gender und Entwicklung und zum Patriarchat in der Türkei. Im empirischen Feld identifiziert die Arbeit drei unterschiedliche Zugänge zum Frauenempowerment durch Mikrokredite, die miteinander verglichen und diskutiert werden: Neben den Perspektiven der Kreditnehmerinnen selbst, deren Empowermenterfahrung als verbesserte Lebensführung definiert wird, steht zum einen das Empowermentverständnis der Autorin, das auf einer feministisch-liberalen und gleichzeitig globalisierungskritischen Perspektive fußt, und das Empowermentverständnis der Mitarbeiter des Mikrokreditinstituts, die dieses Verständnis an die Kreditnehmerinnen weiterleiten. Die Ergebnisse zeigen, dass die Kreditnehmerinnen die Mikrokredite trotz für sie problematischer Aspekte eher mit positiven Erfahrungen in Zusammenhang bringen. Des Weiteren betrachten die Mitarbeiter das Programm unkritisch, nach ihrer Ansicht bedeutet Frauenempowerment die Stärkung der Frauen, damit diese die Bedürfnisse ihrer Familien besser erfüllen können. Aus der Perspektive der Autorin bedeuten die Ergebnisse hingegen eine überwiegend unveränderte Fortdauer der Geschlechterungleichheit, die durch die Marginalisierung der Frauen auf dem Arbeitsmarkt und in der Gesellschaft gekennzeichnet ist.
This thesis deals with the question whether or not and to what extent microcredit programmes contribute to women’s empowerment. A qualitative analysis of the Turkish Grameen programme in Eskişehir, Western Anatolia, provides the empirical case study to address the question. The theoretical and methodological approaches to the concept of empowerment adapt and build on the capability approach, the sociological concept of ‘conduct of daily life’ and on the literature on gender and development and patriarchy in Turkey. In the empirical analysis, the study identifies three different approaches to women’s empowerment through microcredits that are compared, contrasted and discussed. In addition to the perspective of the participants themselves for whom empowerment is defined as an improved conduct of everday life, there is the author’s understanding of empowerment which is rooted in a perspective that is liberal-feminist yet critical of globalization. The third perspective is that of employees working for the microcredit institution who transmit their understanding of empowerment to the participating women. The results show that participants overall connect microcredits with positive experiences in spite of a number of problems that arise in the course of the programme. Moreover, employees see the programme very uncritically as women’s empowerment from their point of view consists primarily in enabling women to better provide for their families’ needs. From the author’s perspective, however, the results indicate a largely unchanged persistence of gender inequality marked by women’s marginalization on the labour market and in society as a whole.

Over the years, the lending procedures of microcredit has evolved. The original joint liability group lending with simultaneous financing (loans released at once) has been replaced by sequential financing (loans released one by one). Moreover, recent studies suggest individual liability lending in groups to be the optimal choice. While numerous theoretical studies provide thorough models of each of these approaches, none presents a comparative analysis. In this study, we model these three schemes using the framework by Van Tassel (1999) and compare them. Further, we add exogenous peer monitoring costs and within-group heterogeneity of loan sizes to our models. Our findings prove that, in the presence of information asymmetry, group lending with joint liability dominates individual liability lending in groups. Furthermore, the interest rate of the sequential model is more sensitive to changes of monitoring costs or opportunity costs of capital than in the sequential model. On the contrary, sequential approach allows for higher degree of within-group heterogeneity of loan sizes. It is ambiguous which model achieves higher profit and lower interest rate. Our results confirm that the choice of optimal financing approach is determined by the characteristics of borrowers. JEL Classificiation G2 Keywords...