Dissertations / Theses: 'Mikroplaster'

1

Björk, My, and Linn Månsson. "Mikroplasters spridning längs den svenska västkusten - En studie om koncentration och distribution av mikroplaster i marina sediment." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22550.

Full text

Abstract:

På senare år har ett nytt forskningsområde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö,kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster härstammar från antropogena källor somavloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begränsat antal studierinom området, särskilt vad gäller svenska vatten, vilket innebär att det finns utrymme för merforskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover frånlitoralen vid sju olika platser längs svenska västkusten samt ett sedimentprov från djupt vattenvid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördeskorrelationsanalys längs den svenska västkusten mellan mikroplaster och två variabler;kornstorlek och salinitet. Resultatet visade att högst koncentration av mikroplaster återfannsvid Sveriges västkust norra delar och minskade ju längre söderut proverna togs.Förklaringsgraden R2 = 0, 61 visade stark korrelation mellan koncentration mikroplaster ochhög salinitet, samt fanns en korrelation mellan mikroplaster och grov sand medförklaringsgraden R2 = 0,38. Resultaten bidrar till ökad förståelse för hur mikroplasterdistribueras i marin miljö vid den svenska västkusten. Forskarna uppmanar till flerprovtagningar i havets alla zoner för att bättre förstå hur mikroplaster koncentreras ochdistribueras i marin miljö.
In recent years, a new research field regarding microscopic plastic fragments in the marineenvironment, called microplastics, have emerged. Microplastics derives from anthropogenicsources such as sewage treatment plants and the fragmentation of macro plastic. There are alimited number of studies regarding micro plastics, especially concerning Swedish waters,indicating the need for more research. In this study sediment samples were collected from thelittoral area at seven different locations as well as one sediment sample from a deep sea at oneof the sites. The aim is to investigate the concentration and distribution of microplastics alongthe Swedish west coast. A correlation analysis was performed between microplastics and twovariables; grain size and salinity. The results showed that the highest concentration of microplastics were found at the north part of the Swedish west coast and decreased the farther souththe samples were taken. The results showed a strong correlation between microplastics andhigh salinity R2 = 0, 61, and a correlation was seen between micro plastics and coarse sandwith a R2 = 0.38. The results contribute to the understanding of how micro plastics aredistributed in marine environment along the Swedish west coast. The researchers behind thisstudy calls for sampling of all marine zones to further understand how microplastics areconcentrated and distributed in the marine environment

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Regnell, Fredrick. "Mikroplaster från konstgräsplaner : Orsaker till spridning av mikroplaster samt en kvalitativ analys av spridningen till dränerings- och dagvattenbrunnar." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-213830.

Full text

Abstract:

Mikroplaster och dess miljöeffekter är ett forskningsområde under utveckling. Provtagning och analysmetoder försvåras av att mikroplaster kan komma från olika råvaror, vilket innebär att dess innehåll, partikelstorlek samt densitet kan variera. Det är däremot tydligt att mikroplaster är ett problem i marina miljöer då intag och ackumulering av mikro- och makroplaster har registrerats i ryggradslösa djur, fiskar, däggdjur och fåglar. Mikroplaster kan påverka bland annat matsmältningen och reproduktionen för vattenlevande djur. Mikroplaster har även registrerats i föda som är relevant för människor, men vilka effekter mikroplaster har på människor är ännu oklart. I en rapport från år 2017 uppskattade Svenska Miljöinstitutet (IVL) konstgräsplaner till att vara den näst största kvantifierade källan till spridning av mikroplaster till miljön med 1638 – 2456 ton per år, efter slitage från däck och vägar. Fotboll är en av Sveriges populäraste sporter och antalet konstgräsplaner i landet uppgick år 2016 till 1336 stycken. Till följd av att konstgräsplaner anses som en viktig källa till spridning av mikroplaster är det viktigt att utröna orsakerna till hur och varför mikroplaster sprids från konstgräsplaner och även vilka åtgärder som kan sättas in för att minska spridningen. Syftet med denna studie är att identifiera orsakerna till spridning av mikroplaster samt att presentera åtgärder som kan minska den totala spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner. Metodiken utgick från tidigare studier av mikroplaster i vattenmiljö och vattenprover inhämtades från två konstgräsplaners dräneringsbrunnar och från en konstgräsplans lysimetrar, vilka har samlat upp vatten som har infiltrerat genom planen. Utöver detta har även fältstudier med observationer utförts vid två konstgräsplaner och samtal med driftsansvariga har bidragit med ytterligare relevant information om hur mikroplaster kan spridas. Resultaten visar att mikroplaster sprids från konstgräsplaner och att de identifierade orsakerna till spridningen, utan inbördes storleksordning, främst är: Aktivitet på planen Borstning av planen Snöröjning Regn (vilket innebär infiltration genom planen samt ytavrinning) Dessa orsaker, samt möjliga spridningsvägar för mikroplaster från en konstgräsplan till omgivningen, har visualiserats i en konceptuell modell, figur 11. Modellen har två systemgränser; det inre systemet utgörs av själva konstgräsplanen, medan det yttre systemet utgörs av närområdet runt omkring planen och kan likställas med idrottsanläggningen. Det är endast mikroplaster som sprids från det yttre systemet ut till omgivningen som bedöms kunna ha ekologiska konsekvenser. Okulära mikroskopstudier av vattenprover från dräneringsbrunnar visade på förekomst av mikroplaster. Kvantifiering av mängden fast material som kan nå dräneringsbrunnar, där mikroplaster utgör en okänd andel, uppgick till maximalt 340 – 370 kg per år och konstgräsplan med måtten 105m×65m. Mängden mikroplaster som maximalt kan infiltreras genom en konstgräsplan ner till dess dränering kvantifierades till 0,003 kg per år och konstgräsplan med måtten 105m×65m. Detta indikerar att det kan krävas mer öppna transportvägar, exempelvis öppna brunnar, för att mikroplaster ska kunna nå dräneringsbrunnar i en större viktmässig omfattning. Kvantifieringen av övriga orsaker till spridning av mikroplaster från konstgräsplaner till omgivningen är osäker, men försiktiga uppskattningar visar på att de är viktmässigt omfattande. För att mäta och säkerställa antalet partiklar som sprids från konstgräsplaner skulle mer omfattande provtagningar och analyser behöva genomföras. Konkreta åtgärder som kan tillämpas för att minska den totala spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner är att borsta av kläder och skor innan planen eller anläggningen lämnas, informera personer som uppehåller sig vid planerna om problematiken, täcka för brunnar vid driftsaktiviteter, strategisk hantering av snöröjning, återföra granulat från anläggningen till själva planen, installera filter i brunnar samt att tömma brunnar på vatten och material. För att sätta problemet med mikroplaster från konstgräsplaner i sitt sammanhang så är det viktigt att förstå problemet i sin helhet. Vidare studier föreslås fokusera på att kvantifiera ovan nämnda orsaker till spridning av mikroplaster från konstgräsplaner, samt att kartlägga och kvantifiera spridningen utifrån de olika spridningsvägarna.
Microplastics and its environmental impacts is a research area under development. Sampling and analysis methods are complicated by the fact that microplastics may come from different raw materials, which means that its content, particle size and density may vary. It is clear that microplastics is a problem in marine environments as intake and accumulation of micro- and macroplastics have been recorded in invertebrates, fish, mammals and birds. The microplastics may affect, among other things, the digestion and reproduction of aquatic animals. The microplastics have also been recorded in foods that are relevant to humans, but what effects microplastics have on humans is still unclear. In a report from 2017, the Swedish Environmental Research Institute (IVL) estimated artificial turf fields to be the second largest quantified source for spreading the microplastics to the environment with 1638 - 2456 tons per year, after wear of tire and roads. Football is one of Sweden's most popular sports and the number of artificial turf fields in the country in 2016 reached 1336. Due to the fact that artificial turf fields is considered an important reason for the spreading of microplastics, it becomes important to investigate the reasons why and how microplastics are spread from artificial turf fields and also what measures can be taken to reduce the spread. The purpose of this study is to identify the reasons why microplastics are spread, as well as to present measures that can reduce the overall spread of microplastics from artificial turf fields. The methodology is based on previous studies of microplastics in aquatic environments and water samples were collected from drainage wells that belonged to two artificial turf fields and from a “water-infiltration-sampler” from a third field. In addition, field studies with observations have been carried out at two other artificial turf fields, and conversations with maintenance personal have provided additional relevant information on how microplastics can be spread. The results show that microplastics are spread from artificial turf fields and the identified reasons for this spreading, without specific order of magnitude, are mainly: Activity on the field Brushing of the fields Snow plowing of the fields Rain (which means infiltration through the field as well as surface runoff) These causes, as well as possible pathways for the spreading of microplastics from an artificial turf field to the surroundings, have been visualized in a conceptual model, Figure 11. The model has two system boundaries; the inner system consists of the field itself, while the outer system is the direct area around the field and can be equated with the sports facility. It is only microplastics that are spread from the outer system to the environment which is considered to cause ecological consequences. Ocular microscopy studies of water samples from drainage wells showed presence of microplastics. Quantification of the amount of solids that can reach the drainage wells, where microplastics constitute an unknown proportion, amounted to a maximum of 340 – 370 kg per year and artificial turf field measuring 105m×65m. The maximum amount of microplastics that can infiltrate through an artificial turf field down to its drainage system was quantified to 0,003 kg per year and artificial turf of 105m×65m. This indicates that more open transport routes, such as open wells, could be needed to allow microplastics to reach drainage wells to a greater extent. The quantification of other causes for the spreading of microplastics from artificial turf fields to the environment area is uncertain, but careful estimations show that they are weighty comprehensive. To measure and secure the number of particles that are spread from artificial turf fields, more extensive sampling and analysis would have to be carried out.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Josic, Elma. "Provtagningsmetoder för mikroplaster i dagvatten och sediment." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255616.

Full text

Abstract:

Plast har skapat förutsättningar för oss människor i årtionden på grund av dess breda användningsområde. Det har dock medfört att det förekommer mängder mikroplaster i omgivningen och det är idag ett miljöproblem som behöver åtgärdas. Det är en utmaning att klargöra mikroplasternas ursprung, däremot går det att konstatera att konstgräsplaner är en av de största källorna i Sverige och bedöms släppa ut flera ton mikroplaster. För att ta reda på hur mycket mikroplaster en konstgräsplan kan sprida med dagvatten görs olika provtagningar i bl.a. vatten- och sedimentmiljöer. Syftet med detta examensarbete var att belysa olika provtagningsmetoder som kan användas vid provtagning av mikroplaster från konstgräsplaner i vatten och sediment. Därefter ska resultaten kunna användas som underlag för att anpassa framtida provtagningar för mikroplaster. Följande tre mål sattes därför upp; identifiera olika provtagningsmetoder som är lämpliga för mikroplaster, jämföra dessa med varandra och föreslå lämpliga provtagningsmetoder för mikroplaster från konstgräsplaner i främst vatten. För en lyckad provtagning krävs en noggrann planering och förberedelse innan utförandet. Det innebär att en konceptuell modell bör tas fram över hur fotbollsplanen är utformad, var och när provtagning ska utföras och vilka parametrar som ska analyseras samt att det finns referenser för bakgrundshalter, se figur 3, sida 16. Information om provtagningsplatsen behöver sammanställas, exempelvis vilka plastmaterial som finns i konstgräsplanen samt vilka förväntade primära och sekundära mikroplaster som kan spridas från den undersökta platsen. I examensarbetet identifierades två provtagningsalternativ för att undersökamikroplaster i vattenprover: • Provtagning av vatten (aktiv provtagning) för analys av mikroplast • Provtagning med filter (passiv provtagning) där vatten med mikroplast filtreras. I detta fall kan mikroplasterna som har fångats upp av filtret analyseras. Rapporten behandlar även andra provtagningar - provtagning med pump, hämtare och huggare. Detta för att se vilka alternativ som finns vid vatten- och sedimentprovtagningar samt för att få en jämförelse mellan dessa provtagningar. Vid provtagningar saknas det idag en gemensam standard för hur provtagning ska planeras och genomföras, vilket troligtvis hade underlättat arbetet vid provtagningar. Framförallt då resultaten lättare hade kunnat tolkas och jämföras med varandra. Ett studiebesök gjordes vid Bergaviks IP i Kalmar för att utföra provtagning i tre brunnar och i en närliggande dagvattendamm dit yt- och dräneringsvattnet från konstgräsplanen avvattnas till. Provtagningen började med att dagvattenflödet och nederbördsmängden under de senaste dygnen innan mätningstillfället noterades. Samtliga provtagningstillfällen sker vid liknande väder- och flödesförhållanden. Vattenproverna skickades sedan på analys. Denna metod går att upprepa och efter några provtagningstillfällen kan ett medelvärde på innehåll av mikroplaster tas fram. Examensarbetets slutsats är att det är viktigt att undersöka hur och var provtagningen utförs. Både när det handlar om aktiv provtagning och passiv provtagning gäller det att ta prover tas vid flera tillfällen, beskriva nederbördsförhållandena innan provtagning, ta prover på samma ställe och samma djup för att lättare kunna identifiera mängden mikroplaster från ursprungskälla samt hur mycket som sedan sprids vidare. Anledningen till att det idag främst är aktiv- och passiv provtagning som används vid provtagning av mikroplaster från konstgräsplaner är att det finns kommersiellt tillgängliga analysmetoder som är beprövade tillsammans med dessa provtagningsmetoder. Ett förslag på framtida studier är att identifiera en gemensam standard för utförande av provtagningen. Det skulle underlätta utvärdering av mikroplasters spridning från konstgräsplaner om samma standard användes överallt.
Plastics have created the conditions for us people for decades because of its wide use. It has, however, resulted that there are amounts of microplastics in the environment and it is today an environmental problem that needs to be fixed. It is a challenge to clarify the origin of the microplastics, but it can be stated that artificial turf is one of the largest sources in Sweden and is expected to release several tonnes of microplastics. To find out how much microplastics an artificial turf can spread with stormwater, various samples are taken in eg. water and sediment environments. The purpose of this thesis was to present various sampling methods that can be used when sampling microplastics from artificial turf in water and sediment. Then, the results can be used as a basis for adapting future samples for microplastics in water and sediment. The following three goals were therefore set up; identify different sampling methods suitable for microplastics, compare these with each other and suggest appropriate sampling methods for microplastics from artificial turf in mainly water. For successful sampling, planning and preparation are required before the execution. This means that a concept model should be developed over how the soccer field is designed, where and when samplings should be performed, which parameters should be analyzed and that there are references for background contents, see figure 3, page 16. Information about the sampling location needs to be compiled, for example, which plastic materials are present in the artificial turf and which expected primary and secondary microplastics can be spread from the soccerfield. During this thesis, two sampling alternatives were identified to investigate microplastics in water samples: • Sampling of water (active sampling) for microplastic analysis • Sampling of filtrate (passive sampling) where microplastic is filtered. In this case, the microplastics that have been captured by the filter are analyzed. This thesis also deals with other samplings - sampling with pump, water-container and dredge. It is because to see which alternatives are available for water and sediment sampling and for obtaining a comparison between these samples. At sampling, there is currently no common standard for implementation, which would probably have facilitated the sampling work. Especially when the results were easier to compare with each other. A study visit was made at Bergavik's IP in Kalmar to perform sampling in three wells and in a nearby stormwater pond to drain the surface and drainage water from the artificial turf. The sampling began with the stormwater flow and the amount of rainfall during the previous days before the measurement was noted. All sampling occasions occur at similar weather and flow conditions. The water samples were then sent for analysis. This method can be repeated and after a few sampling occasions, a mean value of microplastic content can be obtained. The thesis conclusion is that it is important to look at how and where the sampling is performed. Both when it comes to active sampling and passive sampling, it is necessary to take samples taken on several occasions, describe the precipitation conditions before sampling, take samples at the same place and the same depth in order to more easily identify the amount of microplastics from the source and how much is then disseminated. The reason why it is today mainly active and passive sampling that is used in sampling microplastics from artificial turf is that these are proven methods. A suggestion for future studies is to identify a common standard for execution. It would facilitate analyzes of microplastic spread from artificial turf if the same standard was used everywhere.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bujak, Klaudia. "Kartläggning av analysmetoder för mikroplaster från konstgräsplaner." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-240305.

Full text

Abstract:

Förekomsten av mikroplaster i vatten- och sedimentmiljöer är ett relativt nytt problem. I nuläget finns inga standarder kring vilka metoder som ska tillämpas vid provtagning, behandling och analys av mikroplaster. Detta medför svårigheter vid uppskattning av fältkoncentrationer och jämförelser av mikroplasters flöde och sammansättning. Konstgräsplaner har bedömts vara den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Förebyggande åtgärder har vidtagits i flera kommuner i Sverige i syfte att minska denna spridning. Det är därför intressant att kunna utföra mätningar av mikroplasthalter i vatten- och sedimentmiljöer i syfte att undersöka mikroplastförekomsten och hur den förändras i samband med de olika åtgärderna. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen kring metoder som finns och är lämpliga för provtagning, behandling och analys av mikroplaster från konstgräsplaner i vatten- och sedimentmiljöer. Målet är att ge ett förslag på mätmetoder som kan vara lämpliga för analys av mikroplaster från konstgräsplaner i Ältasjön. I syfte att tydliggöra vikten av holistisk syn vid mikroplastanalyser har en analyskedja tagits fram och bedömts vara ett användbart verktyg för vidare utveckling av standardmetodik för hela analysprocessen, från provtagning till analystolkning. Denna analyskedja består av fyra huvudsteg: provtagning, behandling, analys och resultattolkning. Provtagning kommer att ha avgörande betydelse för utvärdering av slutgiltiga resultat eftersom provtagningseffektiviteten har direkt påverkan på provinnehållet som kommer att gå vidare till analysen. Det finns inga standardiserade tillvägagångssätt för provtagning av mikroplaster med avseende på plats, provtagningsutrustning, volymer och provtagningstid. Detta resulterar i en begränsad jämförbarhet med tidigare genomförda studier. Behandling består vanligen av volymreducering, separation och slutligen kemisk eller enzymbaserad rening. Behandlingsmetoder som tillämpas behöver anpassas efter förväntat provinnehåll och vald analysmetod. Mikroplastanalyser kan genomföras med hjälp av optiska, spektrofotometriska eller kromatografiska metoder. De optiska analysmetoderna möjliggör bestämning av partikelns fysikaliska egenskaper så som storlek, form, färg och nedbrytningsgrad. Spektrometriska och kromatografiska metoder tillhandahåller information om partikelns kemiska sammansättning, så som polymertyp och additivinnehåll. Eftersom alla dessa tekniker undersöker olika egenskaper och resulterar i olika svar bör varje teknik betraktas och analyseras utifrån vilken information man vill få ut från undersökningen. Vidare har alla analysmetoder olika detektionsgränser. Dessa detektionsgränser varierar mellan 1–500 μm och är därmed viktiga att ta hänsyn till vid val av analysmetod. Om studier använder samma metodik för att få önskad information kommer resultat från dessa att kunna jämföras med varandra, komplettera varandras kunskapsluckor och möjliggöra en effektiv monitorering av mikroplastförekomst och spridning till vatten- och sedimentmiljöer. Dock förutsätter detta att samtliga studier inte endast följer samma metodik vid analys utan längs hela analyskedjan, från provtagning till resultattolkning. Utifrån insamlad information och kunskap bedöms svepelektronmikroskop med energi dispersiv röntgenspektrometer (SEM-EDS) och masspektrometer med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP-MS) ha störst potential att effektivt kunna mäta mikroplaster från konstgräsplaner, i vatten- och sedimentmiljöer. Både ICP-MS och SEM-EDS möjliggör detektering av alla granulattyper och plaststrån från konstgräsplaner även av kornstorlek mellan 10 och 20 μm. Vidare studier av dessa metoder rekommenderas i syfte att bygga upp ett referensbibliotek för respektive metod samt hitta en välfungerande standardmetodik vid analys av mikroplaster från konstgräsplaner.
The presence of microplastics in marine and sedimentary environments is a relatively new problem. Presently, there are no clear standards to which methods that should be implored with sampling, treating and analysing microplastics. Because of this, some troubles occur when estimating field concentrations and comparing microplastics flow and composition. Artificial turf plants have been considered to be the second largest source of microplastic emissions in Sweden. Pre-emptive measures have been taken in several regions in Sweden in order to decrease spreading of microplastics. Because of this, it is important to be able to measure the amount of microplastics in marine environment and sediment in order to monitor how it changes when using different methods. The purpose of this study is to increase the knowledge of the methods available and suitable for sampling, treatment and analysis of microplastics from artificial turf in water and sediment environments. The aim is to provide a suggestion of measurement methods that may be suitable for analysis of microplastics from artificial turf in Ältasjön. In order to clarify the importance of a holistic view of the microplastics, an analytical chain has been developed. It is regarded to be a useful tool in order to further the develop a standardized method for the entire analytical process, from sampling to interpretation of results. This analytical chain is comprised by four major steps: sampling, laboratory preparation of samples, analysis and interpretation of the results. Sampling will be of crucial importance for the evaluation of final results, because the sampling efficiency has direct impact on the content of the sample which will proceed to the analysis. There are no standardized procedures for sampling of microplastics with regard to location, sampling equipment, volumes and sampling time. This results in a limited comparability with previous studies. The treatment is usually comprised of volume reduction, density separation and chemical or enzymatic purification. These treatment methods need to be adapted in regard to the expected content of the sample and the chosen analytical method. Analysis of microplastic could be done with the help of optical, spectrophotometric or chromatographic methods. The optical analysis enables to monitor the particles physical properties such as size, shape, colour and degree of degradation. The spectrophotometric and chromatographic methods provide information about chemical composition, polymer type and the additive content of microplastics. These methods investigate different properties and therefore they result in different answers. Each technique should be thought of and analysed from the information that is provided. Also, all analytic methods have different detection limits. These detection limits vary between and it is important to take into consideration when choosing the correct analytical method. If different studies use the same methods to gain the desired information, the results will be more easily compared. The combined results will help to complete more of the missing information and improve the monitoring of microplastics spreading to marine environments and sediment. Provided that all studies not only follow the same methods but also the same analytical chain from sampling to analyzing the results. From the information and knowledge that was gathered, it is expected that Scanning Electron Microscopy / Energy Dispersive X-Ray Spectroscopy (SEM-EDS) and Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry (ICP-MS) has the biggest potential to efficiently measure microplastics from artificial turf in water environment and sediment. Both SEM-EDS and ICP-MS makes it possible to detect all types of granulate and plastic straws from artificial turf even when the grain is between 10 and 20 mm. Further studies of these methods are recommended to build a reference library for each respective method and to find a working standard method when analysing microplastic from artificial grass.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Fjordefalk, Vera. "Reningsmetoder för dagvatten innehållande mikroplaster från konstgräsplaner." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-240310.

Full text

Abstract:

Det finns ungefär 1255 utomhusplaner gjorda av konstgräs i Sverige och den årliga ökningen uppskattas till 100 planer. Konstgräsplaner ger många fördelar för sportutövning och anläggningen av dessa har därför ökat kraftigt sedan sekelskiftet. Framförallt möjliggör konstgräsplaner en längre spelsäsong och fler speltimmar. För att konstgräsplanerna ska få egenskaper som liknar naturgräs, dressas konstgräset med fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialet tillverkas vanligen av Styrenbutadiengummi(SBR), Etylen-Propylen-Dien-gummi (EPDM) eller Termoplastisk estalomer (TPE) men kan även tillverkas av organiska material som t.ex. kork eller kokos. Eftersom fyllnadsmaterialen ofta består av plastpolymerer har en del miljörisker kopplade till användandet av dem uppmärksammats. Tillverkningsstorleken på fyllnadsmaterialet är mellan 2–3 mm och fyllnadsmaterialet klassas som primära mikroplaster. Svenska miljöinstitutet utförde 2016 en kartläggning av spridningskällor till mikroplaster ut till haven som visade att konstgräsplaner var den näst största spridningskällan till mikroplaster på land. Det baserades på den rekommenderade årliga påfyllningsmängden av fyllnadsmaterial för en fullstor plan. Studien visade inte hur mycket som sedan hamnar i hav, sjöar och vattendrag eftersom det skulle kräva en mer omfattande kartläggning av spridningsvägar. Tidigare studier har visat att en viss mängd fyllnadsmaterial hamnar i dagvattenbrunnarna som placeras runt planerna för att förhindra vattenansamling på plan. För att förhindra fortsatt spridning via dagvattenbrunnar ut till hav, sjöar och vattendrag efterfrågades reningsmetoder för dagvattnet från konstgräsplaner. Målet med studien är att identifiera lämpliga reningsmetoder för dagvatten innehållande mikroplaster från konstgräsplaner. För att ta reda på vilka metoder som används idag och hur de fungerar i praktiken, kontaktades fyra tillverkare av granulat-fällor och -filter och de kommuner som hittills installerat eller planerar att installera någon av reningsmetoderna. Av studien framgår att utvecklingen av reningsmetoderna är i ett tidigt stadium där effektiviteten inte testats för någon av metoderna. För att avgöra vad som är en lämplig reningsmetod krävs vidare studier på hur vattenflödena varierar mellan olika utformningar av konstgräsplaner och kringliggande ytor. Mängden mikroplast som påträffats i dagvattenbrunnar är baserad på okulär besiktning och beskrivs mestadels som "liten". Det skulle krävas vägning av mikroplaster vid varje enskild anläggning för att svara exakt på vilken mängd mikroplaster som kan förekomma i dagvattenbrunnar. Mängden kan variera mellan anläggningarna beroende på underhållsrutiner och om uppsamlingsytor för snö och fyllnadsmaterial finns. Storleken på mikroplaster som påträffats bedöms vara av tillverkningsstorlek på fyllnadsmaterial vilket kan vara mellan 2-3mm. Mikroplaster kan dock bli så små som 1 μm och svåra att se med blotta ögat. En kornstorleksfördelningskurva kan visa på vilken mängd som sprids av mikroplasternas olika storlekar. Vidare studier rekommenderas att ta fram en kornstorlekskurva för att kunna anpassa reningsmetoderna därefter. Den ringa storleken gör det orimligt att kräva en reningsgrad på 100%, eftersom det skulle medföra såpass små maskor att vattnet inte kan ta sig igenom. Därför bör riktvärden för mikroplaster i dagvatten upprättas. För att ta fram riktvärden och genomföra studier för att utveckla reningsmetoderna, krävs ett bättre samarbete mellan institution och näringsliv. För att en reningsmetod ska kunna anses som lämplig med avseende på mikroplaster bör den förhindra spridning av den procentuellt större delen viktmässigt. Innan detta är fastställt går det inte att svara på huruvida befintliga reningsmetoder är lämpliga eller inte.
The number of artificial turfs in Sweden has increased significantly since the year 2000. Today there are about 1255 outdoor pitches made from artificial turf and the annual increase is estimated at 100 pitches. Artificial turfs provide many benefits for sporting activities such as longer game seasons and more playing hours. To gain characteristics as close to natural turfs as possible, infill is used on top of the artificial grass. The infill is usually made out of styrene-butadien rubber (SBR), ethylene-propylene-diene-monomer-rubber (EPDM) or thermoplastic estalomer (TPE). However, there is also organic alternativs made from cork or coconut. Since the filling materials mostly consist of plastic polymers, some environmental concerns have been raised in the connection of the use of infill. The manufacturing size of infill is between 2-3 mm and is thereby classified as primary microplastics. The Swedish Environment Institute performed a study to map the sources of microplastic emissions to the marine environment. The study concluded that artificial turfs was the second largest land-based source of microplastic emission. The conclusion was based on the suggested annual amount for refill of infill for a full-size pitch. The amount of microplastics ending up in the sea, lakes and streams was not answered in the study, as it would require a more extensive mapping of routes. Former studies have shown that a certain amount of infill ends up in the stormwater wells which is placed around the turfs to prevent water collection. In order to prevent continued spreading via stormwater wells out to marine environments, treatment methods for stormwater runoff from artificial turfs has been requested.The objective of this study is to identify suitable methods for treatment of stormwater containing microplastics from artificial turfs. To find out what methods are used today, four manufacturers of granulate traps and filters were contacted. The municipalities that have installed or planned to install any of the stormwater treatment methods was also contacted to get an understanding of how these methods works in practice. From the study it is apparent that the development of treatment methods mentioned is in an early stage where efficiency is not tested for any of the methods. In order to determine what a suitable stormwater treatment method is in this case, further studies on how water flows vary between different pitch designs and surrounding surfaces are required. In this study the amount of microplastics found in the stormwater wells is solely based on ocular inspection and often described as "small" by the interviewees. To determine the exact amount of microplastics that can occur in stormwater wells, it would be necessary to weigh the microplastics found in the wells on every single plant. Because of differences in maintenance routines and depending on the existence of available surfaces for storage of snow and infill, the amount of microplastics found in the wells varies. The size of microplastics found was estimated to be of manufacturing size (2-3 mm). However, microplastics can become very small, down to 1 μm and hard to see with the naked eye. Further studies are recommended to set up a grain size distribution curve which can be used to manufacture the mesh in a reasonable size. The small sizes of microplastics makes it unreasonable to expect a purification degree f 100%, the mesh size would make it impossible for water to flow through. This calls for establishing guidance values for microplastics in stormwater. In order to establish guidance values and carry out necessary studies to develope the existing methods, a better cooperation between institution and trade and industry is needed. A method can be considered to be suitable for microplastics if the largest percentage part by weight of microplastics is caught. The suitability of the current methods cannot be judged until this is determined.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Ekholm, Robin. "Lösningar för att eliminera utsläpp av mikroplaster från plastindustrin." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för maskinteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18216.

Full text

Abstract:

Microplastics is a growing problem for the environment and the risk that microplastics reaches our food and water is constantly increasing. Microplastics also affects animal life and it is more and more common that fishes, birds and even whales dies because of malnutrition since their stomachs are full of microplastics. The purpose of this project is to eliminate the generation and spreading of microplastics from the plastic industry. This is done by developing a method to locate where microplastics is generated and finding solutions on how they can be contained. The project has been conducted in collaboration with Tarkett Ronneby where a mapping of their facilities has been made, showing where they generate and spreads microplastics. The project has also included generating ideas and solution on how to solve the issues with microplastics at Tarkett Ronneby and other plastic industries. The method on how to eliminate the spread of microplastics from the plastic industry consists of ten different steps. The method including different protocols and a step by step template including everything from finding where microplastics are generated to implement solutions to eliminate the spread of microplastics. This method can be used not only by Tarkett Ronneby but also on other companies and factories with similar production and problems.
Mikroplaster är ett allt växande problem för miljön och riskerar att i allt större utsträckning hamna i maten vi äter och vattnet vi dricker. Det påverkar även djurliv och det är allt vanligare att fiskar, fåglar och till och med valar dör på grund av undernäring, på grund av att deras magar är fulla av plast. Syftet med detta projekt är att minska utsläppet av mikroplaster från plastindustrin genom att ta fram en metod för att lokalisera och åtgärda utsläpp av mikroplaster. Projektet har gjorts i samarbete med Tarkett Ronneby där en kartläggning av deras fabrik och vart de genererar mikroplaster har genomförts. Även lösningsförslag och åtgärder för att minska utsläpp av mikroplaster har tagits fram, dels på Tarkett Ronneby men som även andra aktörer inom samma bransch kan implementera. Metoden för att eliminera utsläpp av mikroplaster från plastindustrin består av tio steg som innefattar bland annat olika protokoll och inkluderar allt från att lokalisera utsläpp till att åtgärda dessa. Denna metod är applicerbar på alla plastindustrier, både som producerar plastgranulat men också som använder plast för att tillverka andra produkter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Karlsson, Joakim. "Förekomst av mikroplaster i tångmärlor (Gammaridae) längs södra Hallandskusten." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43351.

Full text

Abstract:

Since the middle of the 20th century, scientists have observed that marine organisms ingest plastics in various shapes, directly or through food. Plastics smaller than 5 millimetres, called microplastics, have in recent years gained more attention and been found to accumulate environmental toxins. A family of organisms which have been found to ingest microplastics is Gammaridae, which are important as food sources and detritivores in many ecosystems. In this study, the occurrence of microplastics in marine gammarids was investigated in three rural and three urban areas, along the coast of Halland and northern Skåne. The aim was to find out if these organisms contain microplastics and to compare the occurrence in rural versus urban areas. Microplastics were found in 33 (approx. 14.9 %) of 221 samples, ranging from 0 to 3 microplastics per individual. A significant difference in the average amount of microplastics per individual was found between the rural and urban areas; the urban areas had a higher average, with one exception. In other studies, urban areas have been found to often contain more microplastics than rural areas, increasing the possibility that organisms in these areas ingest plastics. With more boat traffic and inhabitants in general, along with streams transferring plastics from inland areas, the amount of emissions in urban areas can be greater than in rural parts. The result shows that microplastics occur in marine gammarids in the 3 examined areas and that these organisms therefore may have an important part in the transfer of microplastics between trophic levels.
Sedan mitten av 1900-talet har forskare observerat att marina organismer tar in plaster i olika former, direkt eller via föda. Plastpartiklar mindre än 5 millimeter, så kallade mikroplaster, har på senare år fått större uppmärksamhet och har också visat sig kunna ackumulera miljögifter. En familj av organismer som man funnit mikroplaster i är tångmärlor (Gammaridae), vilka i många ekosystem är viktiga som födokällor och nedbrytare. I denna studie undersöktes förekomsten av mikroplaster i marina tångmärlor på tre lokaler i stadsområden respektive landsbygdsområden, längs Hallandskusten och Skånes norra kust. Syftet var att se ifall dessa organismer innehåller mikroplaster samt jämföra förekomsten i landsbygdsområden kontra stadsområden. Av 221 analyserade prov förekom mikroplaster i 33 (ca 14,9 %) och förekomsten per individ varierade från 0 till 3 mikroplaster. En signifikant skillnad i medelvärde av mikroplaster per individ fanns mellan landsbygdsområden och urbana områden; urbana områden innehöll i genomsnitt mer men med ett undantag. I andra studier har man funnit belägg för att stadsområden ofta innehåller mer mikroplaster än landsbygdsområden, något som ökar risken för att organismer i dessa områden tar in plaster. Med mer båttrafik och antal invånare överlag, tillsammans med vattendrag som för med sig plast från inlandet, kan det i dessa områden ge en större utsläppsmängd i jämförelse med i landsbygdsområden. Resultatet visar på att mikroplaster förekommer i marina tångmärlor i de undersökta områdena och att dessa organismer därmed kan vara en viktig del i överföringen av mikroplaster mellan trofiska nivåer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Thuné, William. "Mikroplaster i jord och sediment – utveckling av metodför provbehandling och analys." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233868.

Full text

Abstract:

Fenomenet mikroplaster har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat i jord och sediment, varje dag kommer nya artiklar om mikroplasternas förekomst eller verkan. Intresset har ökat markant för mikroskopiska skräppartiklar i miljön. Mikroplast definieras som plastpartiklar mindre än 5 mm. Det har konstaterats ha en skadlig påverkan på organismer (Lassen et al., 2015). Det är ett stort miljöproblem som mikroplasterna skapar då det har visat sig ge skadliga effekter på vattenlevande organismer speciellt. Organismerna förväxlar mikroplaster med plankton och får i sig mikroplaster istället för föda. Det har inte gjorts större studier på hur marklevande organismer påverkas av dessa mikroplaster, men det misstänks även kunna innebära problem när slam sprids på åkermark. För att analysera mikroplaster måste dessa isoleras. Målet med detta arbete var att kunna separera dem från det övriga materialet. Detta gjordes genom att man tillsatte olika kemikalier vid olika temperaturer och förhållanden för att undersöka hur mikroplasterna påverkas av olika omständigheter. Provtagningen för sediment skedde på en och samma hamnbassäng som hade ett djup på 0 – 0,3 meter och jorden som undersöktes inköptes på Plantagen i Uppsala. Proverna delades upp i hanterbara mängder inför processen som bestod av olika steg. Det var känt sedan innan vilka kemikalier det rörde sig om, både när det gäller separationslösning och digereringsmedel. De vanligaste separationslösning var natriumklorid, kalciumklorid, zinkklorid och natriumjodid. I denna studie undersöktes dock bara natriumklorid och kalciumklorid, då både zinkklorid och natirumjodid visat sig påverka miljön negativt och eftersom det åtgår flera hundra gram salt per prov ansågs det inte nödvändigt att undersöka dessa två. Efter närmare undersökning så visade det sig att kalciumklorid hade bäst densitet på 1,4 g/cm3 vilket gjorde att oönskade partiklar sjönk till botten och de fyra vanligaste plasterna (PE, PET, PP och PVC) hade möjlighet att flyta upp till ytan. Med hjälp av separationskolonnen (se figur 2), som användes i denna studie, kunde den översta fasen enkelt dekanteras från övriga provet med hjälp av ventilen som delade upp kolonnen. Eftersom separationskolonnen inte kunde hantera stora provmängder undersöktes alternativa separationstekniker men eftersom dekanteringssteget är kritiskt så lämpade sig inte de andra alternativen. När det kommer till digereringsmedel så var det natriumhydroxid, salpetersyra och väteperoxid som undersöktes. Digereringsstegets uppgift är att lösa upp övrigt material i provmatrisen såsom organiskt material. Det var viktigt att testa en bas, en syra och ett oxidationsmedel för att veta hur plasterna reagerade. Vidare så kombinerades dessa digereringsmedel med olika temperaturer om 25 °C, 50 °C och 80 °C. I figur 3 visar diagrammet att väteperoxiden inte undersöktes vid 80 °C, det beror på att det är så pass mycket annat material i sediment och jord att riskerna var för höga, det är okänt hur häftiga reaktioner detta kan skapa. Det visade sig att salpetersyra vid 50 °C lämpade sig bäst för att lösa upp så mycket som möjligt av matrisen utan att påverka de fem vanligaste plasterna för vidare analys. Eftersom storleken på mikroplasterna sträcker sig över 0–5 mm filtrerades proverna genom tre filter. Ett grovt filter på 1 mm maskstorlek, ett filter på 100 μm och det minsta filtret på 10 μm. Den grövsta filtret kunde utvärderas visuellt med ögat och därifrån räkna antal plastpartiklar, filtret på 100 μm utvärderades under stereomikroskop och partiklarna som kunde tänkas vara plast plockades ut och sattes på en bit koltejp som fick genomgå en SEM-analys för att fastställa vilka partiklar som var plast. Sista och minsta filtret på 10 μm går igenom SEM-analysen direkt för att de är så pass små partiklar och genom att titta på sammansättningen av ämnen på enskild artikel kunde bedömningen göras ifall det var en plastpartikel, mineral eller organiskt material.
The phenomenon of micro plastics in soil and sediment has recently become more and more noticeable and every day new articles are published about the presence and effects of micro plastics. The interest has also increased significantly for micro plastic litter particles in the environment. The definition of micro plastic particles is that they are smaller than 5 mm in size. The finished and ongoing studies have shown that the micro plastics have a bad effect on the environment (Lassen et al., 2015). It has become a very big environmental problem that the micro plastics created as it has been shown to produce harmful effects on aquatic organism in particular. What happens is that the aquatic organism confuses micro plastics with plankton and they devour the micro plastics instead of food. Unfortunately, there is no major study when it comes to soil-based organism, but it can be said that they are also affected by this problem since micro plastics in soil and sediment is spread on arable land. To be able to analyze micro plastrics, these has to be isolated from other particles. This was done by adding different chemicals at different temperatures and conditions to investigate how the micro plastics are affected by different circumstances. The important part for the micro plastics is to stay true to its original form or shape even after going through different steps throughout the procedure. The sediment samples occurred from the same harbor basin that has a depth of 0 – 0.3 meters and the soil was purchased from Plantagen in Uppsala. The samples were divided into manageable amounts for the procedure to operate without complications. Studies have already shown that the chemicals that are best suited for both separation and digestive solution was sodium chloride, calcium chloride, zinc chloride and sodium iodide. In this study, however, only sodium chloride and calcium chloride were investigated, as both zinc chloride and sodium iodide did show a significant impact on the environment and furthermore required several grams of salt per sample thus they both got excluded from this study. After closer examination, it was clear that calcium chloride had the best density of 1.4 g/cm3 which was enough to separate the unwanted particles to fall to the bottom (sediment) and the four most common plastics e.g. PE, PET, PP and PVC, to float to the surface. The fractionating column (figure 2) used in this study, the top phase could easily be separated from the rest of the solution by closing the valve dividing the column. Since the fractionating column was unable to handle large number of samples, alternative separation techniques were investigated, but since the decantation step is critical, the other options were not fitted in this study. The next step in the procedure was digesting the rest of the materials in the matrix. The digestive agents, sodium hydroxide, nitric acid and hydrogen peroxide were investigated. The purpose of the digestion step was to dissolve other materials in the sample matrix e.g. organic material. It was important to investigate a base, an acid and an oxidant to really know how the micro plastic reacts. Furthermore, these digestives were combined with various temperature of 25 °C, 50 °C and 80 °C. The reason why hydrogen peroxide doesn’t have an 80 °C in the charts, figure 3, is because of the unknown reactions that could occur, since the samples of sediment and soil, contains a large amount of other materials. The decision was made to use nitric acid at 50 °C, it was most suitable for dissolving as much as possible without affecting the five most common plastics for further analysis. Since the size of micro plastics extends over 0 – 5 mm, the samples were filtered through three filters. A filter of 1 mm mesh size, a filter of 100 μ m and the smallest filter of 10 μ m. The biggest was easily evaluated by looking at the particles to decide which are plastics and not. The 100 μ m-filter was evaluated under stereo microscope and the particles that could be plastic were picked up and glued on a piece of carbon tape which then went through a SEM-analysis to determine which of these hand-picked particles were plastics and not. The final and smallest filter, 10 μm, passed through the SEM-analysis directly, these particles were too small to evaluate with the stereo microscope. By looking at the composition of the substances on a single particle, the assessment could be made if it was plastic, mineral or organic material. The important part with the evaluation made with the eye to identify which particle is plastic or not was by adding external stress, e.g. pressure, heat and other factors. It is known that plastics has a characteristic appearance, usually thread-shaped with a smooth surface. By gauging the, what we think is plastic, it could easy be decided if it’s a plastic or not. As we know, plastic has a trait of going back to its original state. If the particle caused by the external stress returned to its original form, it was considered a plastic, however if it remained deformed it was eliminated. The 100 μm is evaluated by stereo microscope and SEM-analysis, the particles that looks like plastic were picked up and glued on a carbon tape that was analyzed by the SEM-analysis. What made the SEM suitable for this study is that by looking at the composition of the substances on a single particle, the evaluation went quick by looking at the spectra. The smallest filter, 10 μm, was evaluated directly in the SEM-analysis. Using its electrons drawn to different particles of different composition, a spectrum could be produced and evaluated in the vase of a micro plastic or not, if the particle gave rise to carbon and oxygen alone onthe spectrum, it can be a micro plastic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Dahlén, Marie. "Förekomst av mikroplaster i kommunalt avloppsvatten - : En undersökning av Gövikens avloppsreningsverk." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41978.

Full text

Abstract:

I denna studie har Gövikens avloppsreningsverk beläget i Östersund studerats. Mikroplaster som kvantifierats är större än 35 - 45 μm och av klara homogena färger. Färgerna svart och vit har valts att uteslutas ur studien. De svarta partiklarna på grund av kontaminering via saltet vid densitetsseparationen. De vita partiklarna då de var svåra att urskilja mot det vita filter som valdes vid analys, det gjorde att en karaktärisering av de vita partiklarna blev ogenomförbar. En densitetsseparation genomfördes innan analysen därav är de plaster som hittats vid analys en sort med en lägre densitet än 1,2 g cm-3. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning mikroplaster förekommer i ingående avloppsvatten till Göviken, samt undersöka var de återfinns i reningsprocessen och hur stor mängd som släpps ut via utgående vatten. Proverna på ingående vatten, rejektvatten, slam och utgående vatten visade samtliga på ett innehåll av mikroplaster. Ingående vatten innehöll 841 partiklar per kg och det utgående vattnet innehöll 614 partiklar per kg. Flest partiklar innehöll det avvattnade slammet med över 17 500 partiklar per kg torrsubstans. Plastanvändningen och plastproduktionen har ökat i världen under de senaste decennierna, i och med detta ökar även mängden mikroplast. Sedan 1950-talet har antalet olika sorters plaster ökat och deras användningsområden är många. Mikroplast definieras som små plastpartiklar eller plastfibrer som understiger 5 mm. Flera studier visar att mikroplast förekommer i naturen, många studier visar på att det är de marina systemen som har drabbats hårdast. Mikroplasten i sig hotar främst djurarter som sväljer plasten som föda och därmed kan de bland annat svälta sig själva genom att äta dessa plastpartiklar. Det som också kommit fram som en möjlig och betydande fara angående mikroplaster i de marina systemen är dess förmåga att dra till sig och behålla hydrofoba föroreningar som PCB och PAHs. Forskning på området sker i allt större utsträckning och mikroplaster har under de senaste åren blivit allt mer uppmärksammat. Det finns idag ingen standardiserad metod för insamling, mätning, identifiering eller analys av mikroplaster. På området avloppsreningsverk och förekomst av mikroplaster finns fåtalet studier gjorda, samtliga visar att större delen av mikroplasterna återfinns i slammet på reningsverken. Möjliga källor av mikroplaster till avloppsreningsverk är tvättning av textilier och plaster via dagvatten. Slutsatser som dragits efter genomförd studie är att mikroplaster förekommer i ingående vatten till reningsverket. I det utgående vattnet fanns det även där förekomst av mikroplaster, dock med en reducering av ca 27 % vid en jämförelse med kvantiteten av mikroplaster i det ingående vattnet.
In this study Göviken's wastewater treatment plant located in Östersund has been studied. Micro plastics that are quantified are greater than 35 - 45 μm and of clear homogeneous colors. The colors black and white have been chosen to be excluded from this study. The black particles due to contamination through the salt at the density separation and the white ones because the difficulty to distinguish them from the white filter chosen for analysis, that made a characterization of the white particles impracticable. A density separation was performed before the analysis thereof were those plastics that could be found of a kind with a density lower than 1.2 g cm-3. The purpose of this study is to investigate the extent to which micro plastics are present in waste water to Göviken, and to investigate where they are found in the purification process and how much micro plastic that are released via outgoing water. The use of plastic and the plastic production have increased in the world over the last few decades, due to that also the micro plastics have increased. Since the 1950s, the number of different types of plastics has increased and their uses are many. Micro plastic is defined as small plastic particles or plastic fibers smaller than 5 mm. Several studies show that micro plastic occurs in nature, many studies show that it is the marine systems that have suffered the hardest. The micro plastic itself threatens animal species that swallow the plastic as food and thus can, among other things, starve themselves by eating these plastic particles. What has also emerged as a potential and significant danger regarding micro plastics in the marine systems is its ability to attract and retain hydrophobic contaminants such as PCB and PAHs. Research in the field is increasing and micro plastics have got more and more attention in recent years. In the field of wastewater treatment plants and occurrence of micro plastics, few studies have been done, all of them show that most of the micro plastics are found in the sludge at the treatment plants. Possible sources of micro plastics to wastewater treatment plants could be laundry of textiles and through plastics in stormwater. Conclusions drawn after completed study is that micro plastics occurs in incoming water to treatment plant. In the outgoing water was there also presence of micro plastics, but reduced with 27 % by comparison with the quantity of micro plastics in the incoming water.

2018-06-28

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Turstam, Mika, and Sofie Winkler. "Återvinning av sopsand : Provtagning och reningsmöjligheter avseende metaller, kolväten och mikroplaster." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104815.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka mängder av vanliga trafikrelaterade föroreningar Växjö kommuns sopsand innehåller och om återvinning av den använda sanden är ekonomiskt genomförbart. Provtagning gjordes avseende mikroplaster, metaller, kolväten, näringsämnen och konduktivitet för att få en uppfattning om sandens föroreningsgrad och vilken reningsmetod som är lämplig. Det utfördes även en kostnadsanalys baserat på uppgifter från Växjö kommun och kontakt med andra företag i form av intervjuer. Analysen av sopsand påvisar låga halter av föroreningar av tungmetaller och kolväten. Detta innebär att sanden kan tvättas för att sedan återanvändas alternativt användas inom andra områden. Analys av totalkväve och totalfosfor tyder på förhöjda halter i använd sand till skillnad från konduktiviteten vilken är högre i oanvänd sand. En mikroplastanalys bekräftar också att plastfragment, plastfibrer och partiklar finns i sopsanden. Överlag har kontakterna med företagen gett uppfattningen att flertalet av de försök som gjorts tidigare har avslutats på grund av bristande lönsamhet. LCC-analys tyder på att en ekonomisk men framför allt miljömässig vinst kan uppnås under optimala förutsättningar. Slutsatsen av arbetet är att det blir svårt att etablera en fungerande lösning för sandtvätt i nuläget, men att det finns möjligheter att i framtiden kunna återanvända Växjö kommuns sopsand för att uppnå ekonomisk och miljömässig besparing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Liljedahl, Charlotta. "Livscykelanalys och Produktutveckling i spåren av förbud mot mikroplaster i hygieniska produkter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77091.

Full text

Abstract:

Mikroplast är ett bekymmer som mänskligheten har skapat och som berör världshaven, sötvattensystemen och landekosystemen. Vi vet inte alla problem som förekomsten av mikroplasten i miljön innebär. Forskning har sett påverkan på organismer på flera nivåer i näringskedjan, både i oceanerna, sötvattensystemen och på land. I Sverige kommer mikroplaster främst från väg- och däckslitage och konstgräsplaner. Endast en mindre mängd mikroplaster härstammar från hygieniska produkter. I denna rapport redovisas ett förslag till substitut för mikroplastkorn med exfolierande funktion i en hygienprodukt, en så kallad handrengöringsscrubb. Projektet har skett i samarbete med ett företag som tillverkar olika kemiska produkter. I projektet undersöktes flera alternativ till mikroplastkornen för att hitta det alternativ som passar bäst in på företagets kravspecifikation. Därefter genomfördes en livscykelanalys på mikroplastkornen, substitutet samt additivet. Efter genomförda eftersökningar och tester föll valet av substitut på en produkt som av tillverkaren benämns Celluloscrub™ 500 och är ett cellulosadiacetat; En modifierad naturlig polymer tillverkad av trämassa. För att kunna använda Celluloscrub™ 500 som innehåller mikroplastpartiklar tillverkade av naturligt förekommande polymerer som råvara måste man ansöka om dispens. Då måste man visa att dessa snabbt bryts ner i akvatiska miljöer och inte innebär någon risk för skada på vattenlevande organismer. Ur ett ”vaggan till grind” perspektiv ger en livscykelanalys som resultat att användningen av cellulosadiacetat som mikropartikel ger en högre miljöbelastning i förhållande till att använda mikropartiklar av polyeten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jeppsson, Frida. "Kartläggning av källor till utsläpp av mikroplaster från verksamheter inom Käppalaförbundets upptagningsområde." Thesis, KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-220717.

Full text

Abstract:

Mikroplast har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat och varje dag kommer nya artiklar om mikroplasts förekomst eller verkan. Mikroplaster är små fragment, fibrer eller granuler av plast som vanligtvis definieras som plastpartiklar mindre än 5 mm och större än 100 nm i diameter. Förekomst av mikroplast är ett stort miljöproblem då de visat sig ge skadliga effekter på vattenlevande organismer. Organismerna förväxlar mikroplaster med plankton och får på så sätt i sig mikroplast i stället för föda. Det finns betydligt färre studier gjorda på hur marklevande organismer påverkas av mikroplast, men mikroplast misstänks även kunna innebära problem när slam sprids på åkermark. Svenska kustvatten tar emot mikroplast från både land- och havsbaserade källor. Däribland har avloppsreningsverk pekats ut som spridningsväg av mikroplast till miljön. Hushåll anses i sin tur stå för en del av mikroplastutsläppen till avloppsreningsverken. Utifrån bristfällig information gällande vilka mängder av mikroplast som tillförs avloppsreningsverken från verksamheter och industrier, önskade Käppalaförbundet en kartläggning av vilka verksamheter inom deras upptagningsområde som kan vara källor till utsläpp av mikroplaster till spillvattennätet. Denna studie inkluderar även en diskussion om lämplig analysmetod för att kvantifiera mängderna mikroplast. Käppalaförbundet är ett avloppsreningsverk lokaliserat på Lidingö som renar vatten från 500 000 anslutna personer från elva medlemskommuner, industrier och verksamheter norr och öster om Stockholm. Målet med examensarbetet var att öka kunskapen om vilka verksamheter som bidrar med ett utsläpp av mikroplaster till spillvattennätet. Metoden för att identifiera källorna var litteraturstudier och databasen EnvoMap, vilken innehåller information om verksamheter kopplade till Käppalaverket. Intervjuer har gjorts med verksamheter och miljökontor i respektive kommun i syfte att ta reda på om verksamheterna har processvattenanslutning till Käppalaverket och vad de har för utsläpp. Verksamheter som undersöktes var tvätterier, badanläggningar, fordonstvättar, tillverkning av skönhetsprodukter samt verksamheter med plast som råvara i produktionen. En uppskattning om hur mycket mikroplaster som når Käppalaverket varje år gjordes. Tvätteriers mikroplastutsläpp har kunnat kvantifieras. De står för en förhållandevis liten del av utsläppet mikroplast till i avloppsnätet. Det saknas data för att kunna kvantifiera mängderna mikroplast från badanläggningar och fordonstvätt, men båda verksamheterna är potentiella källor till utsläpp av mikroplast i Käppalaförbundets upptagnings-område. Denna studie uppskattar att inget utsläpp av mikroplaster sker från plastindustrier. Med största sannolikhet är mängderna mikroplast från tillverkningsprocessen av skönhetsprodukter obetydliga på grund av att ytterst små mängder når spillvattennätet. Analysmetoden som rekommenderas för att analysera mikroplaster är FT-IR-bildbehandling med Focal Plane Array, då metoden tillåter kvantifiering av massa, partikelantal och information om vilka typer av polymerer mikroplasten innehåller. En hel del kunskapsluckor har identifierats under arbetets gång. Det saknas till exempel data för att kvantifiera mängderna från identifierade potentiella verksamheter och fenomen som ”fulspolningar”. ”Fulspolningar” innebär att föremål och partiklar som inte hör hemma i avloppet ändå hamnar där. Examenarbetet bör ses som en första studie och behöver följas upp med fler analyser som undersöker om det sker mikroplastutsläpp från dessa källor. En fortsatt inventering av andra verksamheter behövs också. Sjukhus och företag som blästrar med plastkulor är exempel på verksamheter som inte rymts inom det här arbetet. Sammanfattningsvis går det att konstatera att trots ständig publicering av nya data om mikroplast så är informationen på många plan bristfällig. Vilka mängder mikroplast som härrör från olika källor är svåra att kvantifiera och de uppskattningar som gjorts i arbetet innefattar ett stort mått av osäkerhet.
In recent years, microplastics have been more frequently recognized and new articles about its presence and effects are published every day. Microplastics are small fragments, fibers or granules of plastics that usually are defined as particles smaller than 5 mm and bigger than 100 nm in diameter. The presence of microplastics have been recognized as a major environmental threat, because microplastics have proven to cause damage to aquatic organisms. These organisms ingest the microplastics by mistake, instead of plankton, while feeding. Significantly fewer studies have been carried out to analyze how terrestrial organisms have been affected by microplastics but it has been suspected that microplastics may serve as a threat when mud is spread on arable soil. Swedish coastal waters receive microplastics from sources originating both from the ocean and terrestrial origins. Sewage plants serve as one of several different sources from which microplastics are being spread. The spread of microplastics through sewage plants is very much due to the significant emission levels coming from the vast number of households. Due to insufficient information regarding the different industries, services and facilities and the volumes of microplastics that they disperse, Käppalaförbundet asked for a mapping of which activities within its catchment area that may represent sources of the spreading of microplastics to the wastewater network. A study of that nature should also include a discussion about reasonable methods of analytics for quantify the amounts of microplastics. Käppalaförbundet is a sewage plant located at Lidingö, which purifies water from 502 000 people from 11 member counties, industries and businesses North and East of Stockholm. The objective of this project was to increase the awareness regarding which activities and industries that cause the emission of microplastics to the wastewater network. The methods to identify the sources were literature studies and the EnvoMap database, which contains activities connected to the Käppalaverket. In addition, interviews with businesses and offices with environmental responsibilities have been conducted in each counties. The purpose is to gain information about the water processes, and if there are any connection to Käppalaverket and their emissions. Businesses that were investigated was laundromats, swimming facilities, car washes, manufacturing cosmetic products and businesses that uses plastics as their primary product. Part of the research included an estimate regarding the amount of microplastics that reach the Käppalaverket each year. Laundromats emission of microplastics have been quantified. They only make up a small portion of the total emission of microplastics related to the sewage network. Lack of data have made it difficult to quantify the amount of microplastics coming from swimming facilities and car washes but both facilities are potential sources for emission of microplastics in the catchment area of Käppalaförbundet. This study estimates that there is no emission of microplastics that originates from plastic industries. The amounts of microplastics from cosmetic production are most likely insignificant due to the fact that extremely small amounts reach the wastewater network. The recommended method to analyze microplastics is FTIR-image processing with Focal Plane Array. As this method allows quantification of weight, numbers of particles and information about which types of polymers the microplastics contain. Throughout the project, several knowledge-gaps have been identified. For example, data that may quantify the different amounts of emissions coming from pre-identified sources as well as the amount of incorrect draining procedures are not available. The amount of incorrect draining procedures relates to waste that do not belong in the drain but nevertheless end up in the system. This project should be viewed as an initial study and needs further analysis that investigates whether microplastic emissions from these sources occur. In addition, continued check-ups are needed to determine the inventory associated with other facilities. Hospitals and businesses in the plastic bullet industry are examples of some facilities that have not been covered in this project. In summary, it can be established that regardless of that new data on microplastics is constantly being published, it remains clear that the information is very much inadequate. What amounts of microplastics that originate from the different sources are difficult to quantify and the estimations that have been presented in this report contain high levels of uncertainty.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Fredricsson, Emil, Oscar Axelsson, Anna Winstedt, Anastasia Novikova, and Disa Barkefors. "Hantering av mikroplaster i industriprocesser : En studie vid Sandvik Coromants skärtillverkning i Gimo." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444019.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks om Sandvik Coromants skärtillverkningsprocess i Gimo släpper ut mikroplaster och i sådana fall hur detta kan förhindras. Källan som utreds är de plastskärbärare som skären är placerade på under delar av tillverkningsprocessen. Definitionen för mikroplaster varierar men generellt är det plastpartiklar med en diameter mindre än 5 mm. En del plastpartiklar tillverkas i storlek inom definitionen för mikroplast redan från början men den främsta källan till utsläpp i Sverige kommer från nötning och vittring av större plastföremål. Mikroplaster hamnar ofta i haven där de återfunnits i allt från zooplankton till fisk. Hur stor påverkan detta har på olika arter är tämligen okänt men studier visar att mikroplaster kan adsorbera toxiska ämnen. Sandvik Coromant har ett internt reningsverk som inte är kopplat till det kommunala ledningsnätet och tar sitt industrivatten från den närliggande Gimodammen. Innan vattnet går till fabriken renas det i ett nanopartikel-filter så föroreningar från sjön inte skadar industrimaskinerna. Reningsverket kan ta emot upp till 20 m3/h och detta vatten kommer från flera olika delar av industrin. I reningens första steg regleras vattnets pH-värde innan lämpligt flockningsmedel tillsätts. Efter detta steg skickas vattnet till lamellsedimenteringen där vatten flödar upp mot en platå och partiklarna i vattnet sedimenterar med hjälp av gravitationen. Flockade och sedimenterade partiklar pressas till slamkakor som därefter skickas på deponi. Det renade vattnet släpps sedan ut i den närliggande Olandsån. Enligt Sandvik Coromant kan plast försvinna från skärbärarna under blästringen, ett processteg där blästringsmedel med högt tryck blåses mot skären. Enligt Sandvik Coromants egna mätningar som projektgruppen ej tagit del av så kasseras skärbärarna efter ca 25-50 användningar, då skärbärarnas vikt minskat med ungefär 50 gram. Studiens resultatdel består till stor del av rekommendationer av praktiska studier som bör genomföras. Vattenprovtagning behöver utföras och undersökas för att fastställa om det finns mikroplaster i det använda vattnet och om dessa fångas upp i den befintliga reningen eller ej. Är mikroplasterna tillräckligt små kommer inte lamellsedimenteringen kunna rena vattnet från partiklarna och om vattenproverna bekräftar detta behöver ett filter installeras. Olika lösningar för rening har viktats mot varandra utifrån sex kriterier där ultrafilter visade sig vara det bästa alternativet. Med ett ultrafilter renas vattnet genom membranfiltrering och partiklar ned till 10 nm sorteras ut. Ett annat förslag för att minska nötningen på skärbärarna är att det genomförs en viktstudie där skärbärarna vägs efter var tredje cykel, för att kunna fastställa om viktbortfallet ökar med ökad användning. Om så är fallet kan antalet cykler skärbärarna används innan förbränning minskas ned så att de byts ut tidigare. Den mest effektiva lösningen som skulle garantera att det eventuella utsläppet av mikroplaster upphörde är om materialet i skärbärarna skulle bytas ut till ett biologiskt nedbrytbart alternativ. Möjligheterna till detta har undersökts i denna studie, men i nuläget har inget likvärdigt alternativ som uppfyller alla krav kunnat presenteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Jonsson, Kajsa. "KONSTGRÄSPLANER SOM MILJÖFARLIG VERKSAMHET : En undersökning av kommunernas arbete med att minska spridningen av mikroplaster." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182291.

Full text

Abstract:

In Sweden exist about 1200 artificial turfs. Artificial turfs contain a layer of rubber granulates, which counts as microplastics and can emit to the environment. The emitted amount is uncertain but estimated to 475 tons/year. According to Swedish environmental code, artificial turfs can be classified as an environmental hazardous activity and the operators have a responsibility to reduce emissions. The purpose of this study was to investigate the work being done to reduce microplastic emissions from artificial turfs operated by Sweden’s municipalities and how it relates to the general rules of consideration in the environmental code. A web-survey was sent to all municipalities in Sweden. The result indicated that there is a high level of awareness of the problem among the municipalities. 68% have identified pathways for rubber granulates from the artificial turfs to the environment. Most common identified pathways were players, via stormwater and snow clearance. 87% have taken protective measures to reduce emissions. Most common measures taken were hard surface around the turf, granulate traps/filter in stormwater wells and collection areas for snow. Some municipalities are also testing and investigating alternative infill material. A majority were aware of the Swedish environmental protection agency’s guidance. The general rules of consideration were applicable to reduce emissions of microplastic. The reuse of rubber granulates when refilling the turfs and the investigation for alternative infill material could increase. Knowledge and insight among the operators, players and maintenance are key factors to limit the emissions along with proper protective measures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nilsson, Malin. "Åtgärdsförslag för minskad spridning av mikroplaster från konstgräsplaner till vattenmiljöer. : risker och möjligheter utifrån ett hållbarhetsperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22118.

Full text

Abstract:

Mikroplaster är svårnedbrytbara partiklar av syntetiska och icke-syntetiska polymerer i storleksspannet 1 nanometer till 5 millimeter och grupperas ofta som primära (producerade) och sekundära (fragmenterade). Upptäckten att dagvattnet kan vara en betydande källa till mikroplastutsläpp i akvatiska miljöer och konstgräsplaner och i synnerhet fyllnadsmaterialet (gummigranulat) har utpekats som en betydande bidragande orsak till mikroplastutsläpp. Fokusområdet för denna studie är därför att utarbeta åtgärdsförslag genom bland annat öppna dagvattenlösningar för att minska spridningen av gummigranulat och mikroplaster till akvatiska miljöer samt hur implementering av öppna dagvattenlösningar kan bidra till att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. Arbetet har utförts genom litteraturstudier, fältstudier med provtagningar samt genom e-postutskick och telefonsamtal med utvalda skånska kommuner. Detta arbete visar att tillfrågade kommuner vidtar åtgärder för minskat granulatsvinn och mikroplastutsläpp genom skötselrutiner, information och beteendepåverkan samt forskning och utveckling. Jord- och sedimentproverna från konstgräsplaner i Ängelholms kommun har i denna studie mindre partikelantal än tidigare studier, detta antas bero på felkällor såsom begränsad tillgång till analysutrustning. Provresultatet, framtaget genom densitetsseparation, påvisar en lägre risk för jordkontaminering av mikroplaster än väntat. Öppna dagvattenlösningar i anslutning till konstgräsplaner kan bidra till att uppnå några av miljökvalitetsmålen inom klimatpåverkan, giftfri miljö samt bevarande och skydd av akvatiska miljöer. Åtgärdsförslagen för minskad granulat-och mikroplastspridning som detta arbete resulterat i är tillämpbart för Sveriges alla kommuner och omfattar bland annat implementering av öppna dagvattenlösningar, protokollföring vid tömning av granulatfällor samt uppförande av handlingsplan för minskad granulat- och mikroplastspridning från konstgräsplaner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Sjöblom, Lisa. "Prata om konstgräsplaner." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22553.

Full text

Abstract:

Konstgräsplaner för idrottsutövning har möjliggjort ett idrottsutövande på gräs som inte är årstidsbundet. Medans möjligheten för att förlänga grässäsongen har resulterat i ett ökat behov efter fler konstgräsplaner så menar forskningen att planernas mikroplastutsläpp måste uppmärksammas. Lite är ännu känt om omfattningen av utsläppen och mer kunskap behövs kring mikroplasternas påverkan på vår miljö. Den här studien undersöker hur Kristianstad kommun kan arbeta för att reducera mikroplastutsläppen från kommunens konstgräsplaner. Studien presenterar tre huvudsakliga områden där det finns rum för förbättring; utökad kunskap, förvaltningsöverskridande samarbete samt möjligheten för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att bedriva tillsyn på planerna. Empirin har samlats in genom intervjuer och syftet med studien är att fungera som en kunskapsbas för Kristianstad kommuns vidare arbete med konstgräsplaner.
Artificial turfs for sports use have helped enable sports practise on grass during winter months. The possibility of prolonging grass season throughout the year has resulted in a high demand for more artificial turfs. While the demand is high, a discussion about micro plastic pollution originating from the turfs is getting attention. Little is yet known about the exact amount of micro plastics migrating from our artificial turfs today. More knowledge is also requested about the extent of environmental effects of micro plastics. This study examines how Kristianstad municipality can work to reduce the amount of micro plastics migrating from its current artificial turfs. The study recognizes three main areas of improvement that the municipality should pay attention to. The main areas for improvement are; more knowledge provided, cooperation between all involved administrations and recognizing artificial turfs as environmentally hazardous activities. The data material that serves as a base for the analysis has been collected through interviews and a content analysis. The purpose of the study is to provide a base of knowledge for further work within Kristianstad municipality to be built on.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Talsi, Eeva. "Miljövänligt friluftsliv – friluftsmänniskors miljömedvetenhet och hållbar konsumtion av friluftskläder." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143988.

Full text

Abstract:

Outdoor recreation is becoming more and more popular, and as the number of outdoor enthusiasts is growing, so is the outdoor apparel industry. Outdoor wear has become increasingly technical with waterproof membranes and functional materials which are making the outdoor life more convenient for everyone. At the same time it has become clear that these new materials don’t come without environmental issues. Two recently highlighted environmentally hazardous substances in outdoor wear are per- and polyfluorinated substances (PFAS) in waterproof materials and microfibers from functional clothes made of polyester. The aim was to study the outdoor enthusiasts’ knowledge about the substances in outdoor apparel and their environmental impact, and if it has any effect on their consumer behavior. The study also tested if the intensity of the outdoor recreation has any impact on consumer behavior as well. The study revealed that the majority of the participants are in fact aware of the substances in their clothing and their environmental effects but this does not have a significant effect to environmentally friendly consumer behavior. The knowledge of the substances and their environmental effects was greatest amongst the people who are active one to a few times per month. The results were not totally conclusive and the question remains whether it is indeed the intensity of the hobby or some other factor like the purpose of being outdoors that steers the environmental awareness and consumer behavior of the outdoor enthusiasts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Söderberg, Emily, and Kristoffer Sundin. "Fibersläpp från polyester i tvätt : Utvärdering och utveckling av testmetod för att bestämma emission av mikroplaster från textil." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14876.

Full text

Abstract:

Plaster i marina miljöer är ett mycket uppmärksammat problem. På senare år har även mikroplaster uppmärksammats som ett stort miljöproblem. Mikroplasterna kan anrikas med diverse föroreningar i vattnet, de misstas även för föda och tar sig in i näringskedjan. Hälsoeffekterna av detta är ännu okända, men allt mer forskning pekar på att det kan ha en negativ inverkan. En stor andel av mikroplasterna i haven kommer från tvätt av syntetkläder. De följer med tvättvattnet ut ur maskinen och då de flesta reningsverk inte effektivt filtrerar bort dessa partiklar så förs de vidare ut i våra vattendrag. Utifrån de studier som gjorts på mikroplastemission vid hushållstvätt är det svårt att göra några jämförelser eftersom det inte finns någon standardiserad metod. Det anses viktigt att ta fram standardiserade testmetoder för att kunna få jämförbara resultat vid utvecklandet av textila material som släpper minimalt med fibrer i tvätt. Tygprover av polyetylentereftalat analyserades med syftet att utvärdera och validera en metod för att mäta fibersläpp i tvätt, framtagen hos Swerea IVF genom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion. Metoden bygger på gyrowashtest i kombination med optisk mikroskopi med tillhörande mjukvara som automatiskt kvantifierar antalet partiklar. Enligt den statistiska analysen misslyckades försöket att upprepa metoden utan signifikanta skillnader. Troligtvis berodde detta på skillnader i förutsättningar, som exempelvis att en laserskärare nyttjades i detta projekt. För att underlätta förbehandlingen och öka repeterbarheten togs en fixtur fram för dammsugning. Fixturen gjorde även att spridningen på provresultaten minskade. Dock visade resultaten på interaktion mellan material och dammsugningsmetod vilket gör det opassande att dra entydiga statistiska slutsatser beträffande de enskilda huvudfaktorerna. Fixturen ger inga skillnader i antalet observerade fibersläpp för återvunnen polyester, men i resultatet för ny polyester syns en signifikant skillnad vid användandet av fixturen. På grund av interaktion och avvikelser för fler än en konstruktionsparameter i materialparen så går det inte att dra några signifikanta slutsatser om eventuella skillnader mellan ny och återvunnen polyester. Metoden är inte lämplig för att mäta den reella fiberemissionen vid hushållstvätt och endast funktionell för att kartlägga skillnader då en parameter i taget varieras. Vidare bör man undvika att göra jämförelser mellan försök utförda med olika förutsättningar innan dess inverkan ordentligt fastställts.
Plastics in the marine environment are an issue that has gotten a lot of attention. Lately microplastics have also been observed as an environmental problem. Contaminants in the water can be adsorbed onto the microplastics, they can also be mistaken for food and enter the food web. The health effects of this are still unknown, but research suggests that it can have a negative impact. A large proportion of the microplastics in the oceans are derived from synthetic clothing. They are shed from the garments during laundry and since most wastewater treatment plants do not efficiently filter out these particles, they end up in the ocean. Today there is no standardized method of measuring shedding and therefore difficult to make any comparisons between studies. It is considered important to develop standardized testing methods to obtain comparable results in the development of textile materials that shed less. Fabric samples of polyester were analyzed for the purpose of evaluating and validating a method of measuring shedding in laundry, developed by Swerea IVF through the research program Mistra Future Fashion. The method is based on gyrowash combined with optical microscopy and connected software that quantifies the number of particles. The method could not be reproduced at the University of Borås without significant differences in shedding. This is probably due to differences in conditions, such as the use of a laser cutter in this project. To facilitate pre-treatment and increase the reproducibility, a fixture was developed for vacuuming. The fixture also reduced the statistical dispersion of the test results. However, the results showed an interaction between the material and the method of vacuuming, thus making it inadvisable to draw any conclusions regarding each individual factor. For the recycled polyester there is no difference in shedding with the use of the fixture, but in the case of virgin polyester a significant difference is observed. Due to interaction and deviations of more than one construction parameter in the paired materials, it is not possible to draw any conclusions regarding differences in shedding between virgin and recycled polyester. The method is not suitable for measuring the actual shedding in household laundry and only functions to compare differences when one parameter is varied solely. Furthermore, comparisons between trials carried out under different conditions should be avoided unless their impact has been properly established.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sund, Hanna. "Mikroplastförluster från konstgräsplaner via snöröjning : En kvantitativ studie samt kostnad-nyttoanalys av hanteringsmetoder för granulat." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415499.

Full text

Abstract:

Den ökade användningen av plast i samhället har lett till att plast återfinns i naturen. Mikroplaster är plastfragment av storleken 1 µm till 5 mm. Mikroplaster förekommer i haven och kommer från både land- och havsbaserade källor. Nedbrytning av plast i naturen kan ta århundraden till årtusenden och plaster innehåller ofta tillsatskemikalier, vilka kan ha toxiska effekter hos organismer vid intag. Svenska Miljöinstitutet (IVL) gjorde en kartläggning av källor till och spridning av mikroplaster i Sverige. I denna kartläggning bedömdes konstgräsplaner vara näst största källan till mikroplastspridning i Sverige. Slitage av vägar och däck bedömdes vara största källan. Tredje generationens konstgräsplan fylls med ifyllnadsmaterial som exempelvis kan vara granulat. Granulat är plast eller gummi och är mindre än 5 mm, vilket gör att det klassas som mikroplast. Mikroplaster sprids från konstgräsplaner av olika anledningar, men hur mycket som avlägsnas via snöröjning är i dagsläget, år 2020, oklart. Syftet med denna studie var att undersöka mikroplastförluster från en konstgräsplan via snöröjning. Med förluster avses i detta projekt granulat som överförs från konstgräsplanen till planens uppsamlingsplats för undanröjd snö. Spridning från idrottsplatsen, med konstgräsplanen och uppsamlingsplatsen, till omgivningen undersöktes inte. Konstgräsplanen Brantbrinks IP som ligger i Botkyrka kommun undersöktes. Brantbrink är en tredje generationens konstgräsplan och är fylld med R-EPDM-granulat, vilket är en typ av gummigranulat. För att kvantifiera mängden mikroplaster som avlägsnas från konstgräsplanen via snöröjning utfördes tre olika mätmetoder, varav en var den huvudsakliga mätningen, den så kallade totalmätningen, och de andra två användes för att verifiera totalmätningen. Dessutom undersöktes möjliga hanteringsmetoder för granulatet som ligger kvar efter att högarna med undanröjd snö smält. Fyra olika hanteringsmetoder togs fram och en kostnad-nyttoanalys gjordes för var och en av dem, där kostnaden för respektive alternativ ställdes mot vilken livslängd konstgräsplanen tros få av de olika alternativen. När Brantbrink snöröjdes lades den undanröjda snön i högar på en uppsamlingsplats i anslutning till planen. När dessa snöhögar smält låg granulatet som följt med den undanröjda snön kvar. Metoden för totalmätningen var att fylla hinkar med detta granulat och väga det för att erhålla totala massan granulat som spridits från Brantbrinks IP via snöröjning denna säsong. Mätningen visade att det denna säsong transporterades ca 257 kg granulat från Brantbrinks IP till uppsamlingsplatsen via snöröjning. Den mest kostnadseffektiva hanteringsmetoden för granulat som avlägsnats via snöröjning är, utifrån kostnad-nyttoanalysen som i gjordes, att kommunens driftspersonal återför granulatet till konstgräsplanen för vidare användning. Slutsatser som kan dras utifrån projektet är att totalmätningen var den mest tillförlitliga mätmetoden, medan övriga mätmetoder inte var exakta nog. En betydande mängd granulat transporteras bort via snöröjning och höjden på granulatet i en tredje generationens konstgräsplan minskar troligen i stor utsträckning till följd av att granulatet kompakteras. Att återföra granulat utan rengöring, vilket var den mest kostnadseffektiva metoden, är inte alltid möjligt då granulatet kan vara för smutsigt och därför behöver tvättas innan återföring. För framtida studier kan mätmetoderna för att bestämma mängden granulat som avlägsnas från konstgräsplaner utvecklas. även miljöaspekten kan i framtida studier vägas in i kostnad-nyttoanalysen vilket kan påverka beslutfattande om hanteringsmetoder för spritt granulat. Dessutom kan mängden mikroplaster som sprids till omgivningen till följd av snöröjning undersökas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Petersson, Hanna, and Sofia Roslund. "Tvättemission : En undersökning av polyesterplaggs fiberutsläpp vid hushållstvättning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-202.

Full text

Abstract:

Havsmiljöer är idag den slutliga anhalten för den nedskräpning av plast som kommer ifrån avloppsvatten och allmän nedskräpning. Stora mängder plastpartiklar i olika storlekar har upptäckts i haven och även inuti djur som misstagit plasten som föda. Forskning visar att en stor del av plasten är av mikroskopisk storlek, så kallade mikroplaster. Inom denna grupp förekommer textilfibrer som likt andra plaster är svårnedbrytbara i naturen. Det har genom studier påvisats att små textila fiber rinner ut med avloppsvattnet och hamnar i haven. PET är en av de vanligaste plasterna och utifrån denna tillverkas polyesterfiber som är det i särklass mest använda materialet inom textiltillverkning. Att plastfragment från textilier skadar havsmiljön är en ny upptäckt och ämnet behöver undersökas i fler dimensioner än vad forskningen hittills gjort. Projektet syftar därför till att klargöra vilka egenskaper som påverkar mängden emission av polyesterfiber vid hushållsnära tvättning. Detta uppnås genom experimentella undersökningar av olika materialkombinationer som tvättas under lika omständigheter. Tvättvattnet analyseras och fibrerna räknas för att erhålla en jämförande studie kring polyestermaterials tendens till fällning av fibrer. Tre faktorer stod till grund för framtagning av metod: utveckling och förbättring av nuvarande metod, att efterlikna hushållstvätt samt tillförlitlighet i resultat. Detta har uppnåtts genom att laborationstvättmaskiner använts istället för kommersiella då detta ger ett vetenskapligt mer säkerställt resultat, något som har bejakats i största möjliga mån i varje steg. Alla polyestermaterial är stickade, färgade och mekaniskt bearbetade på Textilhögskolan för att garantera att samtliga material är tillverkade under samma förhållanden. Olika filtreringsmetoder har testats för att fastställa säkerhet i resultatet. Framtagning av material, tvättning, filtrering och analys var de centrala huvudmomenten för det praktiska arbetet. Analysen har gjorts manuellt där varje partikel på filtret har räknats. Resultatet visade att mikrofibergarn generellt fällde mer än filamentgarn. En högre delning vid stickning gav mer emission än en lägre och att material som slitits resulterade i mer shedding. Kombination av dessa tre faktorer; mikrofibergarn, hög delning och material som slitits gav ett resultat markant större mängd fiberemission än de tyger med endast två av dessa faktorer sammansatta. Tygerna som endast innehöll en av dessa faktorer gav betydligt lägre mängd fällning. Fleecematerial stickat i mikrofibergarn visade sig fälla mindre än en slätstickad vara med samma garntyp stickad i högre delning. Metoden som använts vid framtagning av fleecematerial är ifrågasatt, då kvalitén av dessa inte tycktes motsvara en industriellt framtagen fleecevara. Därför ställer man sig kritisk till detta resultat. De tyger som gav störst respektive minst andel emission av fibrer tvättades ytterligare för att studera inverkan av upprepad tvättning. Emissionen ökade med antal tvättar tills den så småningom avtog när fibrer slitits bort. Resultatet visar att man i största möjliga mån inte bör kombinera polyestervaror i trikå med garn 100den/144f, delning 28 som är smärglad.
The marine environment today, has become the end station for plastics, waste from wastewater and general litter. Large quantities of plastic particles of different sizes have been detected in the ocean, with resulting animals ingesting this mistaking it for food. Science shows that a large part of these plastic fragments are of microscopic size, named microplastics, and within this group there are textile fibres that like other plastics are resistant and detrimental to nature. Studies have shown that when washing, the wastewater carries these small textile fibres and allows them to pass trough the purification. PET is one of the most used plastics and common in polyester fibre manufacture, by far the most used material in textile manufacturing. A new discovery, finds that the plastic fragments damage the marine environment, and the subject needs to be analysed in more detail than research has covered so far. This project aims to clarify which properties affect the amount of polyester fibre emissions when domestic washing. To investigate this, experimental tests were carried out on different material combinations washed under the same circumstances. Water from the wash was analysed and fibres were counted in order to complete a comparative study of polyester materials tend to shed. Three factors were considered for developing the method: development and improvement of existing method, aiming to resemble household wash and ensure reliability of results, all done by laboration washers instead of using commercial washing machines. Safety of results has been considerably affirmed during every step. Every polyester material was knitted, coloured and mechanically processed by the research group to guarantee that all of the materials was manufactured under same conditions. Different filter methods have been used to determine safety in results. Manufacturing of material, washing, filtering and analysis were the central focus for the practical work. The analysis came from manual count of every fibre particle. The result showed that microfiber yarn generally shed more than the filament yarn. A higher gauge gave more emission than a lower and that a worn material resulted in more shedding. The combination of these three factors; microfiber yarn, high gauge and a worn material gave markedly higher results than when tested with only two factors. The tests that only contained one of these factors gave significantly lower amount of emission. Fleece knitted in microfiber yarn had a lower level of shedding than a single jersey material in same yarn type with higher gauge. The method used for manufacturing is questioned, because the quality that should correspond an industrial produced fleece was not matched. Therefore, the result is critically inspected. The two combinations from the chosen parameters that gave the most respective and the least amount fibre emission were analysed additionally with more wash to assess their further effect. Here the emission seemed to increase with the amount of wash until it eventually subsided when more or less the fibres had worn away. Based on this result, one can finally say that these three factors should not be combined to manufacture knitted material in polyester.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Svensson, Karin. "Mikropartiklar från polyester : En undersökning om hur ruggning, tid och temperatur påverkar fiberutfällning från textilier vid tvätt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12701.

Full text

Abstract:

Mikroplaster i havet är ett miljöproblem som har fått stor uppmärksamhet i och med nya alarmerande rapporter som publiceras. För lite drygt ett decennium sedan drogs kopplingar mellan mikroplaster i havet och klädindustrin då man funnit mikrofiberföroreringar från polyester och akryl längst med stränder runt om i världen. Redan då kunde man se att mikrofiberkoncentrationen i haven hade ökat i takt med ökad konsumtion av syntetiska material. Forskare är idag överens om att vi vet för lite om vilka effekter mikroplaster i haven har på miljö, vattenlevande organismer och människor. Studier visar att många av de mikroplaster som finns i haven kommer från textilier som släpps ut genom vanlig hushållstvätt, och textilier i polyestermaterial och framför allt fleece tenderar att fälla mer än andra. Syftet med den här studien är att undersöka möjligheterna att avgöra hur ruggningsprocessen vid framställning av fleece påverkar mängden fiberfällning vid tvätt, och även undersöka hur en sänkning av temperatur vid tvätt och kortare tvättid påverkar fiberfällning för fleece. Det finns idag ingen standardiserad metod för att mäta fiberfällning från textilier vid tvätt. Metoden som användes i den här studien har tagits fram utefter tidigare studerad litteratur. En frotté stickades upp på Textilhögskolan i Borås som ruggades till fleece och provbitar skars ut i en storlek på 15x15 cm. Tvätt utfördes i en laboratorietvättmaskin där tvättvattnet filtrerades över ett glasfiberfilter för uppsamling av fibrer. Filtret vägdes efter filtrering för att bestämma fiberfällning. För att undersöka ruggningsprocessens påverkan för fiberfällning vid tvätt jämfördes frotté och fleece. Dessa tvättades i 60 °C i 30 minuter och i tillägg till vägning av filter studerades även dessa i mikroskop. Fiberfällning vid en tid- och temperaturförändring undersöktes för fleece genom att tvättas i två olika temperatur- och tidsinställningar. Resultatet av den här studien visade på ingen signifikant skillnad mellan frotté och fleece och då en färgningsprocess uteslöts var det svårt att urskilja fibrer från fleecelagret i mikroskop. Tid och temperatur visade sig ha betydelse för mängden fiberfällning där provbitar tvättade i 30 minuter visade på högre fiberfällning än prover tvättade i 15 minuter, och prover tvättade i 30 °C visade på högre fiberfällning än de tvättade i 40°C. Brister i den metod som användes i den här studien tros kan ha påverkat resultatet. Vidare forskning är nödvändig för att ta fram en metod för att på ett standardiserat sätt mäta fiberutfällning från textilier vid tvätt för att hitta sätt för att minska mikroplastkoncentrationen i haven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Agewall, John, and Kim Wallgren. "Mikroplastutsläpp från däckslitage : Ett rullande utsläpp." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253839.

Full text

Abstract:

Antalet bilar har ökat stadigt genom åren och i mars 2019 befann sig nästan 4,9 miljoner personbilar i aktiv användning i Sverige. Något som inte får lika mycket uppmärksamhet som koldioxidutsläpp från trafiken och slitage av vägar är slitaget av bildäck. Regeringen har därmed tillsatt ett uppdrag där mängden mikroplastutsläpp ska kvantifieras, sprida kunskap om problemet och utveckla åtgärder mot utsläppen. En av myndigheterna som fått detta uppdrag är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), med vilka detta arbete genomfördes. Arbetet går ut på att försöka kvantifiera utsläppen av mikroplastutsläpp från personbilar samt undersöka vilka typer av slitage som är vanligast förekommande. Rapporten består av två delar, en litteraturstudie som ska ge en klar bild av nuläget, typer av däck, vad mikroplaster är samt varför slitage uppstår. Under den andra delen genomfördes mätningar på kasserade däck, där mönsterdjupsprofiler, vikt, mönsterdjup, DOT märkning, modell, märke, typ av däck och dimensioner antecknades. Med hjälp av profilerna och originaldata som tillhandahölls av olika däcktillverkare kunde de vanligaste slitagen bestämmas och den bortslitna vikten och volymen kunde uppskattas. De vanligaste typerna av slitage är centrum-, jämnt- och sidoslitage, vilket beror på för högt lufttryck i däcken, samt fel hjulinställningar. Den totala årliga mängden utsläpp av mikroplaster från personbilar uppskattades ligga mellan 8 300 och 16 700 ton.
The number of cars has been on a steady increase in Sweden and in mars 2019 there were almost 4,9 million cars in active use. Nowadays most of the attention is focused on pollution through carbon dioxide and the wear of roads. However, a problem that often goes unrecognized is the tear of car tyres and the release of microplastics into the environment. In order to quantify the amount of microplastics released into the environment, the Swedish government has instructed The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to carry through with this. The aim of this report is to, with the help of VTI, try to quantify the amount of microplastics released from private car traffic and examine the main types of tyre wear. This report consists of two parts, one study of what microplastics is and how tyre wear arises. The second part consists of measuring, where used tyres have had their weight and tread measured. The profile of the tear, DOT number, production date, model, dimensions and type of tyre is additional data that was collected. Through the use of data provided by the tyre companies and the collected data, the total loss of weight and volume together with a yearly weight and volume loss could be calculated. Through analysis of the tyre profiles and their tread depths the most occurring type of wear patterns was determined, which were central, even and side wear. The estimated yearly amount of microplastics released in Sweden was between 8 300 and 16 700 tonnes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Persson, Annie, and Johanna Bergsten. "PlaCo : The plastic collecting robot." Thesis, KTH, Mekatronik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-295807.

Full text

Abstract:

The oceans are an essential global resource for all living organisms but especially for us humans. However, year after year we continue to neglect proper recycling of our waste, resulting in litter ending up in our oceans. The majority of said litter comes from single use plastic items. Through fragmentation and erosion, the plastic dissolves to smaller pieces, once they are no larger than 5 mm theyare classified as micro- and nanoplastics. Little is known about these small plastic particles impact on marine life and marine environment. As a step towards understanding this, the robot PlaCo was created. PlaCo stands for plastic collecting which is exactly what the robot does. With the help of three filters PlaCo gathers marine debris, such as plastic, from the water in which it operates. The filters have decreasing mesh size resulting in the microplastics being caught in the last one. Once emptied, the finds can be examined and logged for future referencing. With the help of a sensor, blockages of the filters can be monitored and if detected, notice will be given to the user through a LED. In order for PlaCo to move forward and for water to travel through the filters, the robot was provided with two DC motors. A microcontroller, Arduino Uno, was used to regulate PlaCo’s functions. The performance of two different sensors, an IR-sensorand an ultrasonic sensor, were investigated as well as the robot's water cleaning capacity. The results indicate that the latter of the two sensors would be preferable due to its high reliability. However, the robot’s water cleaning capacity could not be measured due to the chosen motors not being powerful enough. In future iterations of PlaCo, thiswould need to be rectified.
Globalt sett är världens hav en viktig resurs för alla levande organismer men inte minst för människan. Trots detta fortsätter vi att, år efter år, försumma återvinningen av vårt avfall vilket resulterar i att skräp i stället hamnar i haven. Majoriteten av de sopor som hamnar där är resultatet av förbrukade engångsprodukter i plast. Genom sönderfall och erosion skapas allt mindre och mindre bitar av plast. Detta resulterar i att så kallade mikro- och nanoplaster skapas. De är mindre än 5 mm i bredd och om deras påverkan på det marina djurlivet och den marina miljön vet vi mycket lite om. För att minska kunskapsluckorna och för att få en bättre förståelse för deras påverkan har nu därför PlaCo konstruerats. Med hjälp av tre sorters filter kan PlaCo samla upp marintskräp, så som plast, i vattnet där den arbetar. Filtrens finhet varierar, där det första är mycket grovt medan det sista är fint nog att klara av att samla upp mikroplaster. När PlaCo sedan töms kan mikroplasterna undersökas och dokumenteras. När en tömning behöver göras indikeras detta för användaren med hjälp utav en LED. Roboten är försedd med en sensor som läser av hur fulla filtren är. För att driva PlaCo framåt och för att underlätta filtreringsprocessen är den också försedd med två 6 V DC-motorer. Allt detta styrs med hjälp av mikrokontrollern Arduino Uno. För att uppnå bästa tänkbara funktion hos roboten undersöktes två olika sensortyper, en IR-sensor och en ultraljudssensor. Det visade sig att ultraljudssensorn var betydligt mer pålitlig än IR-sensorn och därför valde man att använda denna. Det var även av intresse att ta reda på hur mycket vatten PlaCo kunde rena per sekund. Tyvärr skulle det visa sig att de valda motorerna inte var kraftfulla nog att driva PlaCo i vattnet. Det är därför något som behöver åtgärdas i en framtida version av PlaCo.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Andersson, Amanda, Johanna Burström, Gustaf Dahlstrand, Axel Lavenius, Oscar Lidbeck, and Wiktor Trojanowski. "Jämförelse av alternativa fyllnadsmaterial till konstgräsplaner." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323095.

Full text

Abstract:

The use of artificial football pitches have expanded rapidly in recent years due to its substantial benefits over natural grass fields. Increased playing hours and decreased maintenance costs are often cited as the main benefits, but to achieve necessary performance rubber infill material is used. The environmental impact of this rubber infill has been studied, the migration of rubber infill granules was determined as Swedens second largest source of microplastic emissions (Magnusson K. et al, 2015). To circumvent the problems caused by rubber infill, alternative infill materials has been considered as a solution. This study aims to evaluate and compare several alternative infill materials already present on the market. The comparison is based on ten separate criteria. To gather the information needed for evaluation contact has been made with producers and industry experts, coupled with GC-MS and XRF analysis of three materials included in the comparison. The results found that at least three different alternative infill materials were more environmentally friendly, equal in play performance and comparable economically to EPDM rubber infill: Envirofill (Acrylic-coated sand), Safeshell (Walnut) and Geofill (Coconut-cork mix).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Melin, Louise, and Linn Carlsson. "Mikroplast : En studie om textilföretags kommunikation och generering av mikroplast." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22062.

Full text

Abstract:

Mikroplast är ett begrepp som förekommer allt mer frekvent i media och medför stor förvirring kring var det kommer ifrån och varför det är skadligt. Naturvårdsverket har listat de sju största faktorerna till emission av mikroplast i Sverige, där hushållstvätt av syntetfiber är en utav dem. Mikroplast är små plastfragment (1 nm- 5 mm) och härstammar inte bara från syntetfiber, utan från bland annat däckslitage, allmän nedskräpning och fiskeverktyg. Vid hushållstvätt sprids partiklarna via avloppsvattnet, genom reningsverk och hamnar till slut i havet där de drar till sig miljöfarliga kemikalier och skadar vattenlevande organismer. Den här studien utreder textilföretags miljökommunikation angående mikroplast gentemot kund samt vad det finns för råd och direktiv från organisationer och myndigheter för textilföretag att tillgå vid dess generering av mikroplast. Studiens ambition är att kunna förmedla samlade riktlinjer till textilföretag som kan appliceras till deras verksamhet. Studien stöds utav RISE IVF och MinShed projektet och kommer genomföras med hjälp av litteratur-, enkät-, och intervjustudier. Resultatet som tagits fram genom uppsatsen visar att textilföretag generellt inte kommunicerar mikroplast gentemot kund. Det här beror på den, än så länge, bristfällig forskning som finns tillgänglig angående emission av mikroplast. Textilföretag upplever att de inte har tillräckligt med information för att ta långsiktiga beslut som kan förbättra dess hantering av mikroplast. Avsaknaden av standardiserade testmetoder över hur mycket olika syntetfiber fäller är det som textilföretag upplever saknas. Resultatet visar också att organisationer och myndigheter överlag inte ger några råd och direktiv till specifikt textilföretag. Utifrån de resultat som presenteras från det underlag som grundat sig från litteratur-, enkät-, och intervjustudier, kan författarna dra slutsatsen att rapporten inte kommer bidra med rekommendationer till textilföretag. Författarna uppmanar till vidare forskning inom ämnet, främst angående utveckling av filter i tvättmaskiner, som skulle kunna hindra mikroplast att spridas ut i havsmiljön via avloppsvattnet.
Microplastic waste is something that is featured more and more frequently in media today. There is a lot of confusion, due to the focus in the media, on what microplastic waste actually is and in what way it is harmful to the environment. The Environmental Protection Agency has listed the seven biggest sources to microplastic shedding and it shows that household laundry of synthetic fibers is one of them. Microplastic waste, or microplastics, are small plastic fragments (1 nm- 5 mm) and originate not only from synthetic fibers, but from tire wear, general plastic waste and fishing tools. During household laundry, the synthetic fibers shed microplastic that travels through the wastewater and sewage treatment plants before it finally ends up in the ocean where they have the potential to attract hazardous chemicals and damage aquatic organisms. This study examines textile companies environmental communication regarding microplastics towards their customer and what kind of guidelines different organizations, institutes and authorities offer to textile companies regarding their generation of microplastics. The ambition of the study is to gather overall guidelines to textile companies that can be applied to their businesses. The study is supported by RISE IVF and the MinShed project and has been accomplished by literature-, questionnaire-, and interview studies. The outcome of the study shows that textile companies generally do not communicate about microplastics to their customer. This is due to the, so far, inadequate research regarding microplastic shedding. Textile companies experience that they do not have enough information to make long-term decisions that can improve their microplastic management, since there is no standardized test methods for fabrics available. The result also shows that organizations and authorities generally do not provide guidelines specific to textile companies. Based on the result from the study, the writers will not accomplish to gather guidelines to textile companies regarding microplastic management. The writers request further research on microplastics, primarily regarding the development of filters in washing machines, which could prevent microplastics from spreading out into the marine environment via the wastewater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Emilia, and Emma-Helena Ericsson. "Quantification for the Flow of Microplastic Particles in Urban Environment: A Case of the Chao Phraya River, Bangkok Thailand : A Minor Field Study." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-230990.

Full text

Abstract:

Plastic, including microplastic, is a common product in the society today and is starting to be more common in oceans where it can stay for a long time. Microplastic is defined usually in the size range five millimeter and smaller and together with the important Chao Phraya river in Bangkok, Thailand, the main subject of this paper is described. More clearly, the aim of this paper is to provide a first-hand quantification of microplastics flowing into the Chao Phraya River. Samples were taken at upstream, middle and downstream locations in the river with a pump-system and were then analyzed in a lab. The result showed an increasing load of microplastic entering the river from Bangkok, for example the result for size range five to one millimeter showed a six times increase of microplastic between the upstream and downstream point.
Plast, däribland mikroplaster, är en vanlig förekommande produkt i samhället idag och börjar bli allt vanligare i hav där det också kan stanna ett långt tag efter att det hamnat där. Mikroplaster definieras oftast med storleks intervallet fem millimeter och mindre och tillsammans med den viktiga floden Chao Phraya i Bangkok, Thailand, är huvudämnet för denna studie beskriven. Mer tydligt, målet för denna studie är att förse en första kvantifiering av mikroplaster som flödar in till Chao Phraya floden. Prover togs på platser som var uppströms, i mitten och nedströms på floden och sedan analyserades dessa prover i ett laboratorium. Resultatet som framkom visade på ökande belastning av mikroplaster i floden från Bangkok, exempelvis visade resultatet för storleks intervallet fem till en millimeter på en sex gånger ökning av mikroplaster mellan uppströms platsen och nedströms platsen. Ökningen som troligen kommer från innerstaden kan bero på olika faktorer såsom väder, stadens avfallshantering och användningen av engångsprodukter som är av plastmaterial. Således påvisar detta vikten av, bland annat, en fungerande avfallshantering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Kameníková, Eliška. "Osud mikroplastů v půdě." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta chemická, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-442872.

Full text

Abstract:

The problems with microplastics, small plastic particles contaminating the environment, is a subject of heated discussions today. It has been recognized that the microplastics are not inert, but instead they have an impact on all enviromnental compartments. There are studies describing the negative effects of microplastics, for example on fauna and flora or on human health, but the effects on soil quality have not been sufficiently described. The aim of this thesis was to assess the short and medium term effects that microplastics could have on the soil. In this work, a series of experiments were performed to elucidate the fate of microplastics in the soil. Changes in soil organic matter thermal properties, soil respiration, amount of water and soil aggregation depending on the incubation time were monitored. Three types of agricultural land (chernozem, cambisol and phaeozem), which were contaminated with different concentrations od PET and tyre rubber, were tested. The results confirmed the specific effects of microplastics on soil properties, which were observed in non-incubated samples (i.e. at the time of incubation 0 months), microplastics did not behave inertly in the soil and affected, for example, soil properties, texture and respiration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ermis, Martin. "Odstraňování mikroplastů z vody." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta strojního inženýrství, 2021. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-444298.

Full text

Abstract:

This thesis deals with the occurrence of microplastics in water, the reasons for their potential elimination, and the possibilities leading to that. More specifically, it focuses on flotation as a process for removing microplastics from water. Flotation is further described from a theoretical point of view and its mathematical model is developed. The wettability of selected polymers is measured. The experiment performed to determine the efficiency of flotation as a process of treating water from microplastics is described. This efficiency is further compared to measured wettability.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Románeková, Ivana. "Stanovení mikroplastů PLA v půdě pyrolýzními metodami." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta chemická, 2020. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-413552.

Full text

Abstract:

Nowadays, plastic waste poses one of the greatest risks to the environment. Plastics affect the environment at all stages of their life cycle. Bioplastics have become widely used as a substitute for conventional plastics, without detailed examination of their behavior in real environmental conditions. As a result, it is assumed that they can accumulate in the environment and the question arose as to how to identify them. The main goal of this thesis is to develop a method based on sample pyrolysis that is suitable for the identification and determination of the amount of PLA microplastics in soil and other solid matrices. Three types of soils and sludge were used for analysis. These matrices were spiked to obtain concentration ranges 0,2% - 5,0%. The pyrolysis resulted in evolution of gases with the signals m/z 29, 43 and 44, witch originated from PLA and are suitable for qualitative and quantitative analysis. Analysis of PLA in sludge was more complicated due to similarity of gases evolved from pure matrices. We tested three approaches based on analysis of signal´s peak areas, intensities and temperatures of gas evolution. While the first approach failed, the last two approaches appeared to be promising for qualitative and quantitative analysis of PLA in the sludge. Several methods suitable for qualitative and quantitative analysis of even very small amounts of PLA in soils and sludge have also been designed/developed. These methods were based on analysis of the composition and dynamics of the released gases and the characterisctic degradation temperatures.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Colin, Sonny. "Mikroplast i dagvatten : problem och möjliga förebyggande åtgärder." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20680.

Full text

Abstract:

Idag står vi inför ett tämligen nytt miljöproblem och det är mikroplast. Det finns överallt, i vår mat, i vårt dricksvatten och i vår miljö. Kunskapsläget om vilka konsekvenser det har på vår hälsa eller på vår miljö är väldigt liten trots att det belyses alltmer från forskningshåll och media. Detta arbete är en litteraturstudie som vill se hur mikroplast uppstår och om där finns något vi kan göra åt situationen. Avgränsningen är satt till dagvatten och till Sverige. Indata till arbetet har skett via OneSearch, hemsidor, Svenskt vatten och litteratur. Ur frågeställningarna mynnade svaren ut i vilka uppkomstkällorna är, att mikroplastpartiklar kan vara både hem och transportmedel för patogener och miljögifter samt handlingsplaner. Utifrån de förslag som sammanställdes för handlingsplanerna för lokal nivå kan dessa ses som en vägledning för en reduktion av både uppkomst och spridning mikroplastpartiklar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Dziubek, Arkadiusz [Verfasser], and M. [Akademischer Betreuer] Kurrat. "Mikroplasmen in Kanälen bei Atmosphärendruck / Arkadiusz Dziubek ; Betreuer: M. Kurrat." Braunschweig : Technische Universität Braunschweig, 2009. http://d-nb.info/117582738X/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Andersson, Victor. "Mikroplastens uppkomst och spridning : En fallstudie förlagd till Hudiksvalls kommun." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32784.

Full text

Abstract:

Plast och mikroplaster i natur, hav och vatten är ett stort globalt problem. Då plast i olika former förekommer i många olika produkter leder detta till att det skapas stora volymer plaster som kan spridas ut i naturen från många olika emissionskällor. Plast har ingen säker nedbrytningstid och påverkar då omgivningen under mycket lång tid då plast som bryts ned bildar mikroplaster över tid. Mikroplaster kan även tillverkas för olika ändamål som exempelvis gummigranulat. Detta examensarbete är en litteraturstudie angående mikroplaster i Hudiksvalls kommun med en avgränsning mot fyra av de större utsläppskällorna, mikroplaster från konstgräsplaner, nedskräpning, tvätt av syntetiska textilier samt mikroplaster som uppkommer vid slitage av däck och vägmarkeringsfärger. Rapporten visar även på ungefärlig storlek på utsläppen från källorna i Hudiksvalls kommun samt åtgärdsförslag med en föreslagen prioriteringsordning. Resultatet visar att det finns förhållandevis stora utsläpp av mikroplaster inom kommunen, dock finns möjligheten att reducera vissa utsläppskällor med förhållandevis enkla och kostnadseffektiva medel. Utsläppen från konstgräsplaner i kommunen kan med följande åtgärder reduceras kraftigt. Skoborstar i närheten av konstgräsplanen, granulatfällor i närliggande dagvattenbrunnar vilka samlar upp eventuellt gummigranulat som annars hamnat i dagvattnet, en barriär vid sidan om planen för att hindra spridning till närliggande områden. När det gäller de lokala utsläppen av nedskräpning, slitage av däck och vägmarkeringar samt tvätt av syntetiska textilier krävs fler studier och undersökningar för att få mer exakta lokala utsläppsdata och för att få information om var mikroplasterna tar vägen efter de lämnat vägbanan vid slitage av däck och vägmarkeringar. Några källor som exempelvis mikroplaster från konstgräsplaner går att åtgärda fysiskt medan de andra tre utsläppskällorna kräver mer information eller ändrade vanor och mönster för att åtgärderna ska få större inverkan. Exempel kan vara att minska användandet av lastbilar vid tunga transporter och att öka användningen av kollektivtrafiken för att minska bilkörningen. Kommunen har som intention att följa agenda 2 030, vilket är globala mål beträffande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. I Sverige och Hudiksvall har miljömålen preciserats i syfte att tydliggöra de viktigaste åtgärderna. Hudiksvall är sedan 2 002 en ekokommun vilket innebär att alla beslut ska innefattas av hållbarhetsprincipen, nya sätt att tänka ses som viktigt. Framtida studier angående mikroplaster och dess spridningsvägar krävs för att få mer specifika lokala data för att på så sätt kunna arbeta aktivt för att minimera dessa utsläpp oavsett storlek och källa.
Plastic and microplastics in nature, sea and water are a major global problem. Because plastics in different forms are present in a big variety of products, this leads to a big volume of plastics that can be spread out to nature from different emission sources. Plastics do not have a sure degradation time; plastics can, therefore, affect the environment for a very long time due to the formation of degraded plastics microplastics over time. Microplastics can also be manufactured as such, in the form of, for example rubber granules. This thesis is a literature study of microplastics in the municipality of Hudiksvall, with a delimitation of four of the following major emission sources of microplastics, artificial turf, littering, washing of synthetic fibres textiles and wire tear and road marking paint. The rapport is also showing the approximate quantity of the emissions from the sources above in the municipality of Hudiksvall together with proposed actions with a proposed priority order. The results show the emissions within the municipality to be relatively large, however, it is possible to greatly reduce some of the emissions with relatively simple and cost-effective means. The emissions from artificial turf can be greatly reduced with the following actions. Shoe brushes near the artificial grass, granular traps in the nearby stormwater drains for collection of rubber granular that otherwise would have ended up in the stormwater. The third action is a barrier at the sides of the artificial turf to prevent the spreading of rubber granular to nearby areas. More studies are needed regarding the emissions from littering, wire tear and road marking paints and washing of synthetic textiles to find more secure local and regional data and to get more data of what happens to the microplastics after it leaves the roads. The emissions of microplastics from artificial turfs can physically be addressed while the other three emission sources require both more information and changed habits and patterns to give a bigger impact to the measures. Some examples may be to reduce the use of trucks for heavy transport and use trains to a greater extent. Another is to increase the use of public transport to reduce the use of cars. The municipality of Hudiksvall intends to follow Agenda 2 030, which is several global goals for economic, social, and ecological sustainability. In Sweden and Hudiksvall the environmental goals have been even more specified to clarify the most important measures. Hudiksvall municipality is an eco-municipality since 2 002. That means all decisions must be included in the sustainability principle, new ways of thinking are seen as important. Future studies of microplastics and its emission pathways are required to get more specific local data to be able to work actively to reduce the emissions regardless of the size or source.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lind, Timmy. "Mikroplast i hästspillning : En kvantifiering av polymer i träck." Thesis, Södertörns högskola, Miljövetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40785.

Full text

Abstract:

Mikroplaster har hittills studerats nästan exklusivt i marin miljö och kunskapen om den ekologiska effekten av plast i våra landbaserade ekosystem är begränsad. Detta trots att det är sannolikt att landmiljöer är de primära utsläppskällorna av plastavfall, och att plastavfall ackumuleras i marina miljöer i anslutning till urbana miljöer och jordbruk. Av den totala mängden avfall som släpps ut eller dumpas i miljön kan plast vara upp till 54% av den totala viktmassan. I jordbruk och deponier i Europa har det i det översta lagret jord ner till ett djup av 10 cm uppmäts så mycket som 607 plastpartiklar per kilo jord. De huvudsakliga källorna till plastpartiklar i jord är slam från avloppsvatten och plastpartiklar avsatta från markdukar och plastöverdrag använda i jordbruksprodukter och trädgårdsprodukter. Det beräknas vara ca 63 000 - 430 000 ton mikroplast som tillförs jordbruket i Europa årligen via gödsel. Hästgödsel står för 10% av den totala mängden gödsel från boskap som används i jordbruk i Sverige, och den totala mängden hästgödsel är uppskattad till 2,7 miljoner ton per år. Hästar utfodras med stråfoder paketerat i sträckfilm tillverkat av polyeten, och hö paketerat med bindgarn tillverkat av polypropen. Utfodring sker även delvis ur fodernät tillverkade av polymerer som polypropen, nylon och terylen (PET; polyester). Syftet med denna studie är att undersöka om mikroplaster förekommer i hästträck genom att reducera organiskt material i 30% väteperoxid och analysera proverna med ljusmikroskop. Resultatet av studien visade flertalet partiklar i form av små mikroplaster identifierade i primär och sekundär form i samtliga undersökta prover. Kvantifieringen av partiklar i proverna visade signifikant skillnad i medelvärde mellan två fodertyper. Förekomsten av mikroplast i alla undersökta prover i denna studie indikerar att det finns ett behov av ytterligare forskning om mikroplast i djurgödsel för att förstå effekten av olika gödselmedel som används i jordbruk.
Microplastics have been studied almost exclusively in marine environments, and knowledge about ecological impacts of microplastics in land-based ecosystems is limited. This is despite the fact, that marine environments are likely to accumulate plastic waste from land environments, and that the land environments are the primary sources of global plastic contamination. Of the total amount of waste that is discharged or dumped into the environment, plastic account for up to 54% of the total mass. In agriculture land and landfills in Europe, the top layer of soil down to a depth of 10 cm it has been measured as much as 607 plastic particles per kilo soil. The main sources of plastic particles in our soil are sludge from wastewater deposits and mulching films and plastic coatings used in agricultural and garden products. 63 000 – 430 000 tonnes of microplastics is deposited on agriculture land in Europe annually via fertilizers. Horse manure accounts for 10% of the total amount of livestock manure used in agriculture in Sweden. The estimated total amount of horse manure is 2.7 million tonnes per year. Horses are fed with coarse fodder packaged in plastic film made of polyethylene, and hay packed with twine made of polypropylene. Feeding also takes place partly from slow feeding nets made of polymers such as polypropylene, nylon and terylene (PET; polyester). The aim of this study is to investigate whether microplastics are present in horse manure. Manure from horses with different fodder combinations is analysed for presence of microplastic. Organic matter was degraded with 30% hydrogen peroxide and all the samples were examined with light microscopy. The results of the study showed several particles in the form of small microplastics identified in primary and secondary form in all samples. The quantification of particles in the samples showed a significant difference in mean values between two fodder types. The presence of microplastic in all samples in this study indicate that there is a need for further research on microplastics in animal manure, in order to understand the effect of different fertilizers used in agriculture.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Karlsson, Tobias. "Mikroplast skapar makroproblem : Grafik över ett förlopp som inte syns." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36178.

Full text

Abstract:

Hur hamnar mikroplast i Östersjön? Vilka är källorna, hur ser processen ut och hur påverkar det miljö och djurliv? Det här examensarbetet undersöker hur detta förlopp kan gestaltas på ett följdenligt sätt samtidigt som det tillgodoser informationskrav, kontext och målgrupp. Fokus ligger på hur komplexa förlopp visualiseras för att främja förståelsen och samtidigt skapar intresse. Studien inleddes med faktainsamling utifrån de krav som sattes upp för materialet och fortsatte med teoribildning relaterat till förlopp för att vägleda utformningen. Vidare analyserades tre grafiker rörande förlopp som på något sätt behandlar nedskräpning av hav. Designprocessen resulterade i ett utkast, för att se verkningsgraden och kunna identifiera brister utfördes ett användartest på målgruppen. De brister som hittades rättades sedan till och artefakten färdigställdes för att avslutningsvis utvärderas. Slutsatsen för studien är att förlopp av den här typen med fördel kan använda följdenlig komposition med en tydligt markerad startpunkt och grafiska koder som visar interaktionen mellan enheter. Att visualisera ett komplext förlopp med många enheter kan bilda ett rörigt material, därför bör nyckelelement i grafiken sticka ut för att underlätta perceptionen och skapa överblick av helheten. Gestaltning av ett förlopp kan göras estetiskt tilltalande, dock bör rent dekorativa element undvikas.
How does microplastics end up in the Baltic sea? Which are the sources, how does the process look and how does it affect the environment and the wildlife? This thesis examines how this process can be portrayed in an accurate way while still satisfying information requirements, the context and the target audience. The focus is on how complex processes are visualized in a way that promote understanding while creating interest. The study began with research based on the requirements set for the material and continued with theory formation to guide the design process. In addition, three similar artefacts related to the subject were analysed. The design process resulted in a prototype that was tested on the target audience to see the efficiency and to identify shortcomings. The results of these methods influenced the design and the shortcomings found were improved. It resulted in a final design that could be evaluated. The conclusion of the study is that processes of this kind can advantageously present the entities in an accurate order with a clearly marked starting point and graphical codes that show the interaction between entities. To visualize a complex process with numerous elements can result in a messy material, therefore key elements in the graphic should stand out to facilitate perception and create an overview of the artefact as a whole. The design of a process can be aesthetically appealing, however, purely decorative elements should be avoided.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ekvall, Moa, and Creaser Linnéa Bengtsson. "En undersökning av dispersionsfärgämnen i textil : Allergiframkallande kemikalier och färgämnen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26570.

Full text

Abstract:

I Europa råder det en ökad oro för sensibiliserande ämnen i textil, vilket har aktualiserats eftersom den Europeiska Kemikaliemyndigheten (ECHA) mottagit ett förslag om begränsning av hudsensibiliserande ämnen inom textil- och läder. Ett stort antal dispersionsfärgämnen, som används för att färga polyester, har sensibiliserande egenskaper. Syftet med studien är att undersöka förekomst av allergena dispersionsfärgämnen och färghärdighet mot tvättning samt nötning i textila plagg köpta från aktörer utanför EU. Färgämnens tendens att lämna plaggen tillsammans med mikroplaster analyserades också genom att tvättvatten samt viktförlust vid nötning undersöktes. Det laborativa resultatet kompletterades med litteraturstudier och intervjuer med forskare inom ämnet. Polyesterplagg köpta från aktörer utanför EU valdes att analyseras eftersom privatpersoner vid privatimport är ansvariga för varors kemikalieinnehåll, men ofta har bristande kunskaper gällande kemikalierisker och regleringar. Allergena dispersionsfärgämnen i halter över 10 mg/kg, enligt använd OEKO-TEX metod, identifierades inte i plaggen. Lägre halter än 10 mg/kg av allergena dispersionsfärgämnen hittades i plaggen och riskbedömning visade att en av halterna möjligtvis kunde indikera en risk. Färgförlust hos plaggen noterades vid tvättning och nötning. Plaggens färgändring bedömdes ungefärligt uppfylla utgivna minimikrav för färgändring. I tvättvattnet observerades mikroplast och färgutsläppt vid tvättemperaturer 40 °C och 60 °C. Ingen mätbar viktförlust orsakades vid nötning av plaggen med 7500 varv som högsta varvtal. Studiens slutsats är att antalet dispersionsfärgämnen som klassificeras som allergena ökar och att konsumenter upplever allergiska symptom vid köp av nya textila varor med nära exponering. Fyra av de sex undersökta plaggen är förmodligen färgade med förorenande färgämnen innehållande allergena dispersionsfärgämnen. Förekomst av allergena dispersionsfärgämnen i låga halter bör förebyggas eftersom de kan imitera sensibilisering hos individer. Gränsvärden för allergena dispersionsfärgämnen från miljö- och hälsocertifieringsorganisationerna BLUESIGN och OEKO-TEX är troligen inte tillräckligt låga för att undvika allergiska reaktioner. Om aktuellt EU- begränsningsförslag gällande hudsensibliserande ämnen i textil och läder införs, kommer gränsvärdena behöva sänkas.
In Europe, there is a growing concern regarding the safety of textile sensitisers, which has become more discussed since the European Chemicals Agency (ECHA) has received a proposal to limit skin sensitisers within textiles and leather. A large number of disperse dyes, used to color polyester, have sensitising properties. The purpose of this study was to investigate the presence of allergenic disperse dyes and their colorfastness to washing and abrasion for textile garments purchased from markets outside the EU. The tendency of the dyes to leave the garments together with microplastics was also analyzed by examining washing water and weight loss during abrasion. The laboratory results were supplemented with a literature study and interviews with researchers in the subject. Polyester garments purchased from markets outside the EU were chosen to be analyzed because private individuals who import garments are responsible for the chemical content of the goods, but often have a lack of knowledge regarding chemical risks and regulations. Allergenic disperse dyes in concentrations above 10 mg/kg, according to the OEKO-TEX method, were not identified in the garments. Concentrations lower than 10 mg/kg of allergenic disperse dyes were found in the garments and risk assessment showed that one of the levels could possibly indicate a risk. Loss of color in the garments was noted during washing and abrasion. The garment’s color change was estimated to approximately meet issued minimum requirements for color change. In the wash water microplastics and dyestuff were observed at wash temperatures of 40 ℃ and 60 ℃. No measurable weight loss was caused when the garments were abraded with 7500 rub as highest number of rubs. The study concludes that the number of disperse dyes classified as allergenic is increasing and that consumers are experiencing allergic symptoms from new textiles with close exposure that they have purchased. Four of the six examined garments are probably dyed with contaminated dyes containing allergenic disperse dyes. The presence of allergenic disperse dyes in low concentrations should be prevented as they may mimic sensitisation in individuals. Limit values for allergenic disperse dyes from environmental and health certification organizations BLUESIGN and OEKO-TEX are probably not low enough to avoid allergic reactions. If the current EU restriction proposal regarding skin sensitisers in textiles and leather is introduced, the limit values will need to be lowered.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Šilhánková, Lenka. "Vývoj metody pro semikvantitativní stanovení mikroplastů v půdách metodou TGA-MS." Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta chemická, 2018. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-376860.

Full text

Abstract:

Plasty, pronikající do životního prostředí ať už neúmyslně či záměrně, mohou být fragmentovány za vzniku částic v řádu mikrometrů (tzv. mikroplastů) a znečišťovat tak půdní systémy. Doposud vyvinuté analýzy pro stanovení mikroplastů v půdách jsou především zaměřeny na kvalitativní stanovení, nicméně i jejich provedení se zatím stále potýká s různými úskalími. Navíc, téměř všechny tyto analýzy vyžadují časově náročnou předúpravu vzorku. V této studii jsme se zaměřili na vývoj nové analytické metody pro kvantitativní stanovení mikroplastů polyvinylchloridu (PVC) a polystyrenu (PS) v půdách bez předchozí úpravy vzorku pomocí termogravimetrické analýzy spojené s hmotnostní spektrometrií (TGA-MS). Pro analýzu byly použity vzorky modelové půdy s nízkým obsahem organického uhlíku, které byly spikovány na výslednou koncentraci 0,23–7 hm% PVC či PS. Vzorky byly pyrolyzovány s teplotním krokem 5 K min–1 až na teplotu 1000 °C. Pyrolýzní plynné produkty byly následně analyzovány s využitím hmotnostního spektrometru. Získaná data byla normalizována pomocí externího standardu (šťavelan vápenatý). Limity detekce se pohybovaly v rozmezí 0,08–5,3 hm% pro PVC a 0,005–0,7 hm% pro PS v závislosti na zvoleném m/z. Limity kvantifikace pak byly 0,3–17,7 hm% pro PVC a 0,002–2,2 hm% pro PS. Výsledky dokazují, že spojení TGA-MS může být konkurující semikvantitativní metodou pro stanovení mikro-PVC a mikro-PS v půdě s nízkým obsahem organického uhlíku.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Kühn, Silvio [Verfasser], and Wolfgang [Akademischer Betreuer] Heinrich. "Mikrowellenoszillatoren für die Erzeugung von atmosphärischen Mikroplasmen / Silvio Kühn. Betreuer: Wolfgang Heinrich." Berlin : Universitätsbibliothek der Technischen Universität Berlin, 2012. http://d-nb.info/1023762242/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Jönsson, Robert. "Mikroplast i dagvatten och spillvatten : Avskiljning i dagvattendammar och anlagda våtmarker." Thesis, Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-308455.

Full text

Abstract:

Mikroplast, här definierat som plastobjekt mindre än 5 mm, befaras kunna göra stor skada på vattenlevande djur. Fram tills idag har studier av mikroplastreduktion främst utförts i kommunala avloppsreningsverk där mycket av plasten avskiljs. De stora spillvattenflödena gör ändå reningsverken till betydande utsläppspunkter av mikroplast till sjöar och hav. Information har hittills till stor del saknats om mikroplastförekomst i dagvatten, vilket ofta släpps ut orenat och i större volymer än spillvatten. Förekomst av mikroplast >20 µm (>0,02 mm) har undersökts för tre tätorters dagvatten samt för två avloppsreningsverks utloppsvatten. Avskiljning av mikroplast har undersökts för två spillvattenvåtmarker och två dagvattendammar. Båda anläggningstyper är relativt billiga och effektiva när det gäller reduktion av tungmetaller och övergödande näringsämnen. Örsundsbro våtmark och våtmark Alhagen tar båda emot behandlat spillvatten från kommunala avloppsreningsverk. I våtmark Alhagen finns även ett inlopp för dagvatten från Nynäshamn. Till dagvattenanläggningen Korsängens vattenpark leds en stor del av Enköpings dagvatten, medan Tibbledammen tar emot det dagvatten som kommer från Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Vatten från anläggningarnas inlopp och utlopp, samt från två punkter inuti våtmark Alhagen har pumpats genom 20 µm-filter och 300 µm-filter. Provtagningen har kompletterats med insamling av mindre vattenvolymer som har filtrerats på laboratorium. Kvantifiering av mikroplast har gjorts med hjälp av stereomikroskop och vanligt förekommande objekts material har undersökts genom FTIR-spektroskopi. I våtmark Alhagens inkommande spillvatten var mikroplastkoncentrationen 4 objekt/liter, vilket liknar de koncentrationer andra svenska studier uppmätt i behandlat spillvatten. I inkommande vatten till Örsundsbro våtmark var koncentrationen över 950 objekt/liter, långt över vad andra svenska studier uppmätt i helt obehandlat spillvatten. I dagvatteninloppen var mikroplastinnehållet 5,4–10 objekt/liter, vilket indikerar på att mikroplatsutsläpp via dagvatten kan befaras vara minst lika stora som via spillvatten. I alla anläggningars inkommande vatten, förutom i våtmark Alhagens dagvatteninlopp, uppmättes höga koncentrationer av rödfärgade partiklar. Partiklarna kan vara av plast eller av annat okänt material och är till utseendet relativt lika de som andra studier påträffat i svenska kustvatten. Svarta partiklar påträffades i alla inflöden och ofta i mer än 100 gånger högre halter än de för mikroplast och röda partiklar, förutom i våtmark Alhagens spillvatteninlopp där de röda partiklarna var något fler. Partiklarna tros kunna vara däck- och vägrester eller förbränningspartiklar. Alla anläggningar visade på en tydlig avskiljning, ofta 90-100 %, för mikroplast, svarta och röda partiklar >20 µm. Till följd av resultatet samt anläggningarnas variation i ålder, storlek och utformning bör dagvattendammar och anlagda våtmarker generellt kunna förväntas fungera som effektiva barriärer mot spridning av mikroplast, svarta partiklar och röda partiklar.
Microplastics (MPs), here defined as plastic objects smaller than 5 mm, are suspected to cause great harm to fish when released into lakes and oceans. Studies of MP retention have until recently mainly been done for sewage treatment plants (STPs), where much of the plastics are shown to be retained in the sludge. However, due to large water flows in STPs, they can be seen as significant points for the spreading of MPs to recipient waters. Today there isn’t much information to be found about MP contents in stormwater. Stormwater is often released untreated and depending on climate it can be released in greater volumes than sewage water from urban areas. The occurrence of MPs >20 µm (>0.02 mm) has been studied in two STP effluents, and in stormwater from three urban catchments. The retention of MPs has been studied for two stormwater ponds, and for two free water surface wetlands constructed for tertiary treatment of sewage. Wetland Alhagen and Örsundsbro wetland both receive the effluents of secondary STPs. In wetland Alhagen there is also a stormwater inlet from the town of Nynäshamn. To the stormwater pond Korsängens vattenpark, stormwater is lead from the town of Enköping, while the stormwater pond Tibbledammen receives stormwater from Kungsängen in Upplands-Bro municipality. Influents and effluents from the facilities, as well as water from two points within wetland Alhagen was pumped through 20 µm and 300 µm filters. In addition, water from every sampling point was collected in minor volumes for later filtration carried out in a laboratory. Quantification was done with microscopy and a number of objects were analyzed with FTIR spectroscopy for material determination. In wetland Alhagen, the sewage inlet contained 4 MPs/liter, which is similar to results for STP effluents in other Swedish studies. In Örsundsbro wetland, the incoming water contained more than 950 MPs/liter, far greater than what other studies have shown for untreated sewage. The MP concentrations in the three stormwater inlets were between 5.4-10 MPs/liter. This indicates that untreated stormwater could be seen as a pathway for MPs at least as big as treated sewage. In almost all inlets, characteristic red particles were found in great numbers and in sizes of 20-300 µm. Analysis of some of the red particles indicated that they contained plastic while others were of unknown materials. The particles had a similar appearance to red particles commonly found in Swedish coastal waters. Black particles, a kind of microscopic particles that may originate in tyre wear (i.e. MPs) or combustion, was also found in large quantities. Except for in the main influents of wetland Alhagen, where the number of red particles was slightly higher, the black particles were always found in far greater numbers than both regular MPs and red particles (often >100x greater). The retention of MPs, black particles and red particles >20 µm was high in all the facilities, often around 90-100 percent. Based on these results and the variation of size, design and year of construction, stormwater ponds and constructed free water surface wetlands can be seen as effective barriers against the spreading of MPs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Bertilsson, Sabina. "Mikroplast i marina livsmedelEn studie om förekomst, risker och överföring mellan trofinivåer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68743.

Full text

Abstract:

Cirka 35 tusen ton plast beräknas flyta omkring i haven. Där plastkoncentrationerna ärsom störst antas det bero på havsströmmar, nedskräpning från folktäta kuster menäven fiskeredskap som lämnats kvar eller gått sönder till havs. På grund av UVstrålning,saltvatten och kemiska reaktioner vittrar plastpartiklarna sönder och bildardet som kallas för mikroplast. Avsiktligt tillverkade mikroplaster kan även tillsättastill produkter med olika önskvärda egenskaper, exempelvis som en polerande effekt itandkräm och andra hygienartiklar. De plastpolymerer som återfinns mest i haven ärpolyetylen (PE), polypropylen (PP), polystyren (PS) och polyetylen tereftalat (PET).Man har hittat mikroplaster i olika marina livsmedel såsom som räkor, musslor samtolika matfiskar bland annat torsk men även i livsmedel som havssalt. Det är docksvårt att säga hur dessa mikroplaster kan påverka vår hälsa men konsumerar man fiskoch skaldjur finns det en risk att man också konsumerar mikroplaster. Trots attmikroplaster upp till 5 millimeter med största sannolikhet passerar vårtmatsmältningssystem vid konsumtion, finns det ändå risker då tillsatser iplastpolymererna kan vara hormonstörande och cancerogena.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Jansson, Josefin. "Konceptframtagning av granulatfälla : Ett arbete för att minska spridning av mikroplast från konstgräs." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85993.

Full text

Abstract:

Denna rapport dokumenterar examensarbetet som genomfördes av Josefin Jansson för högskoleingenjörsexamen inom innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Examensarbetet gjordes på uppdrag av Säffle kommun där målet var att ta fram en konceptlösning för att minska spridning av mikroplaster i form av granulat från den lokala konstgräsplanen. En av de största spridningskällorna av mikroplast är konstgräsplaner. För att en konstgräsplan ska få önskade spelegenskaper fylls de på med fyllnadsmaterial i form av granulat. Granulatet sprids sedan genom bland annat plogning, arbetsmaskiner och spelare för att till sist hamna i våra hav. Arbetet utgick ifrån produktutvecklingsprocessen med ett iterativt arbetssätt. Projektet har följande ingående faser; Projektplanering, förstudie, idé- och konceptframtagning, konceptval och uppföljning. För att ta fram ett koncept användes idégenereringsmetoderna 6-3-5 och brainstorming. Sedan görs konceptval genom att ställa framtagna koncept mot produktspecifikation samt Pughs matris. Resultatet blev en sluss som spelarna passerar när de lämnar planen. I slussen ges möjlighet att borsta bort de granulat som fastnat på deras kläder och skor. Men efter konceptval av delproblem till slussen ges rekommendationer på hur slussen bör uppdateras. Efter analys rekommenderas konceptet att bara användas tillfälligt. Samt rekommendationer för vidare arbete.
This report summarizes a Bachelor Thesis of Science in Innovation Technology and Design at Karlstad University, conducted by Josefin Jansson. The thesis was commissioned by Säffle Kommun, where the aim was to develop a concept solution that reduces the spread of microplastics from artificial turf. One of the biggest sources of microplastic proliferation is artificial turf. In order for an artificial turf to have the desired playing properties, they are filled with granules. The granulate is then spread through plowing, work machines and players before they end up in our oceans.The work was based on the product development process with an iterative approach. The project is divided into two loops with the following phases; project planning, feasibility study, idea and concept development, concept selection, analysis and evaluation. To develop a concept, methods as 6-3-5 and brainstorming was used. Then concept selection was then made by comparing the concepts with the product specification and Pughs matrix. The result was a station that the players pass through when they leave the field. In the station the players are given the opportunity to brush off the granules that sticks to their clothes and shoes. However, after the concept selection of the subproblems recommendations are given on how the station should be updated. After analysis the concept is recommended to be used only temporary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Vu, Jennifer, and Julia Ekberg. "Emission av mikroplast vid hushållstvätt : En kritiskt granskning av nuvarande forskning inom mikroplastemission vid tvätt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23509.

Full text

Abstract:

Den här studien är under projektet MinShed som drivs av RISE. MinShed är ett 3årigt projekt som undersöker mikroplastemission från syntetiska textilier vid tvätt. Den här studien har som syfte att genomföra en Critical Review på tidigare studier inom ämnet: Olika syntetiska material som släpper mikroplaster via hushållstvätt. Samtliga studier har sammanfattats i en framtagen matris där information om studiernas materialdata presenteras. Den främsta anledningen till varför en sådan matris ska presenteras är för att finna textilteknologiska gap som existerar i nuvarande forskning. Vad som omfattar textilteknologi kommer förklaringar ges mer ingående under litteraturgenomgången. I dagsläget finns det inte tillräckligt spårbara material för existerande forskning, därav är det svårt att avgöra exakt vilka textilparametrar som orsakar mer eller mindre emission vid tvätt. Därför kan företag heller inte prioritera smartare designval för att reducera mikroplastemission. Av de18 undersökta studierna var det enbart 2 av dessa som hade full kontroll överprovmaterialet. Detta betyder att ytterligare forskning inom området är aktuellt. Vad som kan hindra forskningen att utvecklas är förnärvarande textilbranschen. Det finns ingen trovärdig uppsikt över textilmaterial och dess processer, vilket försvårarutförandet att spåra de textilparametrar som orsakar emission vid tvätt. För att dra slutsatser mellan emission och konstruktionsparametrar för textil så bör man i framtiden tänka på att enbart testa en parameter åt gången. Utifrån resultatet från denna studie rekommenderas en egen tillverkning av materialet för att få en spårbartextilproduktion, då det ger ett mer trovärdigt resultat på grund av mer kontroll över processerna som textiler genomgår.
This study is performed under the project MinShed run by RISE. MinShed is a 3-year project that investigates in Microplastics emissions from synthetic textiles during domestic washing. The aim of the study is to do a Critical Review on previous research in the subject: Various synthetic materials that release microplastics during domestic laundry. The previous research is presented in a matrix, where information about the presented by the investigated laundry parameters, as well as the textile parameters. The main reason why such matrix is needed is to find the gap that contains the textile parameters for the various researches. Some of the most important textile parameters will be described during the literature review. At present, there is not enough traceable material for existing research, hence it is difficult to determine exactly which textile parameters which cause during washing. Therefore, companies cannot prioritize smarter design choices in order to reduce microplastics emissions from the materials. Of the 18research studies which were analyzed, only 2 of them had full control over their sample material. This means that further research in this area is needed. What can prevent future research is currently the textile industry. There is no reliable oversight of textile materials and their processes, which makes it difficult to track textile parameters that cause emission when washing. In order to be able to draw conclusions between emission and textile design parameters, researchers should remember to test only one parameter at a time and have an inhouse or own production of the specimens, this will give a better control of the results.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Trinh, Yvonne. "Förekomst av mikroplast i dagvatten : En jämförande studie av dagvatten från vägtrafik och konstgräs i Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392093.

Full text

Abstract:

Material av plast är praktiska och användbara, vilket medför att de återfinns i många produkter som används i vardagen. På grund av dess egenskaper har framställning av produkter och användning av plast ökat sedan massproduktionen av plast började. Mikroplast definieras som plastobjekt med en storlek mindre än 5 millimeter. Eftersom att material av plast förekommer i många produkter så har det lett till en spridning av mikroplast som påträffas på flertalet platser i naturen runtom i världen. Svenska Miljöinstitutet, IVL, har granskat kartlagda uppkomstkällor till och spridningen av mikroplaster i Sverige. De två största landbaserade källorna till mikroplast är slitage av vägbanor och däck respektive mikroplast från konstgräsplaner. Utifrån kartläggningen sker spridning vidare till omgivningen och därför är det angeläget att undersöka belastningen som kan förekomma i dagvattnet från dessa källor. I den här studien har mängden mikroplast undersökts med en minsta storleksfraktion på 100 mikrometer i dagvatten från trafikvägen Bolandsgatan och konstgräsplanen Stenhagens IP i Uppsala. Provtagning utfördes på dagvatten i dagvattenbrunnar genom att ta stickprov och med en provtagare som möjliggjorde flödesproportionell provtagning. Insamlade prover filtrerades där mikroplast sedan analyserades visuellt i stereomikroskop. Analysen av mikroplast kombinerades även med ett smälttest. I undersökningen av den trafikerade vägen Bolandsgatan var 98 % av alla partiklar svarta. De svarta partiklarna kategoriserades som mikroplast som har uppkommit i samband med slitage av vägtrafik. Vid undersökning av konstgräsplanen Stenhagens IP påträffades ett gräsfragment som kategoriserades som mikroplast från konstgräsplanen. Mikroplastmängden i dagvatten från den trafikerade vägen Bolandsgatan erhölls till 33 kg/år. Emissionsfaktorn för blandad trafik beräknades till 2,2∙10-5 kg/fordonskm. Emissionsfaktor för mikroplast från däck, som beräknats utifrån mätningar i dagvatten från vägtrafik, har inte presenterats i tidigare studier. Från vägtrafiken i Uppsala kommun och Sverige erhölls mängden till 27 000 kg/år respektive 1,5∙106 kg/år. Från konstgräsplanen Stenhagens IP var mängden mikroplast 6,3∙10-2 kg/år. Från konstgräsplaner i Uppsala kommun och Sverige erhölls mängden till 0,56 kg/år respektive 48 kg/år. Vid beräkning av mikroplastmängder finns det en osäkerhet i bestämningen av volymen, ökar partikelradien med en faktor 2 så ökar volymen 8 gånger. Enligt den här studien är mikroplastmängder från vägtrafik i Sverige ungefär 5 gånger mindre än Naturvårdsverkets uppskattning, mängder från konstgräsplaner i Sverige är ungefär 30-50 gånger mindre än Naturvårdsverkets resultat.
Materials made from plastic are practical and durable, therefore plastic is found in many every day products. Because of the properties of plastics, the manufacturing of products and usage of the material has increased consequently leading to the creations of microplastics in varying sizes. The definition of microplastics is plastic materials with a size smaller than 5 millimeters. Because of a huge prevalence in products the consequence is microplastics being found on many places in nature around the world. The Swedish Environmental Research Institute, IVL, has been assigned by the Swedish Environmental Protection Agency to review identified origins and the pathways of microplastics in Sweden. According to the study the largest source of microplastics from outdoor activities on land is from road wear and the abrasion of tyres followed by artificial turfs. Since microplastics are presumed to be spread to the environment, it is of concern to investigate potential microplastic load in storm water from these sources. The investigation of microplastic amounts has been studied in sizes ≥100 micrometres in storm water from the traffic road Bolandsgatan and the artificial turf Stenhagens IP in Uppsala. Samples were collected, using random sampling and with an automatic sampler enabling flow proportional sampling. Filtration of collected water samples were carried out followed by analysing microplastic visually in a stereo microscope. The analyses of microplastics were also combined with a melting test. In the study of the traffic road Bolandsgatan 98 % of all particles were black colored. The black colored particles were identified as microplastic originated from road wear. When studying the artificial turf Stenhagens IP a grass fragment was identified as microplastic originated from the artifical turf. Microplastic amounts from the traffic road Bolandsgatan are 33 kg/year. The emission factor for mixed fleet is 2.2∙10-5 kg/vehicle km. An emission factor for microplastic from road traffic has not been presented in other studies before. The amount of microplastics from road traffic in Uppsala was estimated to 27 000 kg/year and in Sweden to 1.5∙106 kg/year. From the artificial turf Stenhagens IP the amount was 6.3∙10-2 kg/year. By upscaling the amounts of microplastics from artificial turfs in Uppsala and Sweden the amounts were estimated to 0.56 and 48 kg/year, respectively. According to this study, the spread of microplastic from road traffic in Sweden is 5 times less than the estimated value and the amount from artificial turfs is 30-50 times less compared to the investigation by the Swedish Environmental Protection Agency.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Anger, Philipp Maximilian [Verfasser], Reinhard [Akademischer Betreuer] Nießner, Thomas [Gutachter] Baumann, and Reinhard [Gutachter] Nießner. "Strategien zur Analyse von Mikroplastik mittels Raman-Mikrospektroskopie / Philipp Maximilian Anger ; Gutachter: Thomas Baumann, Reinhard Nießner ; Betreuer: Reinhard Nießner." München : Universitätsbibliothek der TU München, 2020. http://d-nb.info/1217783822/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Krähling, Tobias [Verfasser], Joachim [Akademischer Betreuer] Franzke, and Manfred [Gutachter] Bayer. "Emissionsspektroskopische Diagnostik an Mikroplasmen zur Analyse von gasförmigen und flüssigen Proben / Tobias Krähling ; Gutachter: Manfred Bayer ; Betreuer: Joachim Franzke." Dortmund : Universitätsbibliothek Dortmund, 2018. http://d-nb.info/1179449479/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Peez, Nadine [Verfasser], Wolfgang [Gutachter] Imhof, Thomas [Gutachter] Ternes, and Werner [Gutachter] Manz. "Identifizierung und Quantifizierung von Mikroplastik mittels quantitativer ¹H-NMR Spektroskopie / Nadine Peez ; Gutachter: Wolfgang Imhof, Thomas Ternes, Werner Manz." Koblenz, 2021. http://d-nb.info/1226762263/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Wiesheu, Alexandra Christina [Verfasser], Reinhard [Akademischer Betreuer] [Gutachter] Nießner, and Martin [Gutachter] Elsner. "Raman-Mikrospektroskopie zur Analyse von organischen Bodensubstanzen und Mikroplastik / Alexandra Christina Wiesheu ; Gutachter: Martin Elsner, Reinhard Nießner ; Betreuer: Reinhard Nießner." München : Universitätsbibliothek der TU München, 2017. http://d-nb.info/113671894X/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Herbort, Adrian Frank [Verfasser], Katrin [Akademischer Betreuer] Schuhen, and Wolfgang [Akademischer Betreuer] Imhof. "Entwicklung eines Verfahrens zur Reduktion von Mikroplastik aus aquatischen Medien mittels innovativer Hybridmaterialien / Adrian Frank Herbort ; Katrin Schuhen, Wolfgang Imhof." Landau : Universität Koblenz-Landau, Campus Landau, 2020. http://d-nb.info/1206183500/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Liwenius, Linnéa, and Petra Johansson. "Kan fiskar spela fotboll? : Närliggande vattendrag som möjlig spridningsvägför gummigranulat från konstgräsplaner i Halmstad kommun." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34185.

Full text

Abstract:

Artificial turf pitches have been identified as the second largest source of microplastics in the IVL's 2016 research report. The purpose of this study is to explore whether watercourses in the vicinity of artificial turfs are a likely distribution route for rubber granulates. Also in what size fraction rubber granules is most dominant compared to the natural substrate is investigated. To investigate this, sediment samples from 4 different streams have been taken; 2 near artificial turfs and 2 further away. These have been analyzed in microscopes where each rubber fraction relative to the gravel grain was counted in filter sizes 0- 5 μm, 5-10 μm and 10- 35 μm. The result shows that there is a significantly higher incidence of rubber fragments in watercourses near artificial turfs compared to those of further afield. In the size fraction 10- 35 μm, rubber fragments were most dominant in proportion to gravel. The study thus shows that adjacent watercourses can be a spreading source of artificial turf granules, and that animals that filter or eat particles of size 10- 35 μm run the highest risk of absorbing large quantities of rubber.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Käppler, Andrea [Verfasser], Brigitte [Gutachter] Voit, and Christian [Gutachter] Laforsch. "Charakterisierung von Mikroplastik in marinen Proben: Möglichkeiten und Grenzen der FTIR- und Raman-Spektroskopie / Andrea Käppler ; Gutachter: Brigitte Voit, Christian Laforsch." Dresden : Technische Universität Dresden, 2019. http://d-nb.info/1227198167/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Dubaish, Fatehi [Verfasser], Gerd [Akademischer Betreuer] Liebezeit, and Peter [Akademischer Betreuer] Schupp. "Mikroplastik im Niedersächsischen Wattenmeer und in der Unterweser: Quellen, Senken und die Auswirkungen auf benthische Organismen / Fatehi Dubaish ; Gerd Liebezeit, Peter Schupp." Oldenburg : BIS der Universität Oldenburg, 2019. http://d-nb.info/1190283905/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Mikroplaster'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles