Dissertations / Theses on the topic 'Militär underrättelse- och säkerhetstjänst'

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser. Arbetet baseras på en kvalitativ textanalys av de grundsyner, handböcker och reglementen som är utgivna av Försvarsmakten samt genom intervjuer med personal som har tjänstgjort i Afghanistan från missionerna FS18 och FS19. Resultaten beskriver hur inhämtning och bearbetning av kulturell information genomförs i praktiken samt hur inhämtningen och bearbetningen beskrivs i grundsyner, handböcker och reglementen. Slutsatserna är att det saknas information om hur inhämtning och bearbetning av kulturell information skall genomföras. I operationsområdet Afghanistan syns detta genom att verksamheten styrs av stående ordrar. Resultaten visar även att det finns flera olika uppfattningar och arbetssätt inom området. De olika uppfattningarna gäller bland annat vilken sektion av CIMIC och UND som ska bearbeta kulturell information. En slutsats som har dragits är att det inte finns ett alltäckande begrepp för området civilbefolkningen ur ett underrättelseperspektiv.
Peace operations conducted as counterinsurgency operations force the counterinsurgent to develop the ability to collect and analyze cultural information in order to understand and foresee complex events in economic, sociological and cultural dimensions. Sweden is well experienced in peace operations. However, very little documentation is available when it comes to how cultural information is collected and analyzed. The purpose of the essay is to contribute with knowledge of the subject and to create an understanding of any problems regarding it. The essay is based on a study of five policy documents and on several interviews with personnel having recently served in Afghanistan. The results of the essay shows how the Swedish Armed Forces collect and analyze cultural information in Afghanistan and how policy documents describe collection and analysis of cultural information. One conclusion is that there are no manuals available that describes how this work should be carried out. The creation of standard operating procedures sorts out this problem. There are also different ways of practice and attitudes regarding work with cultural intelligence. One of these different perceptions is which section should analyze cultural information. A major conclusion is that there is no comprehensive definition of the civilian population in an intelligence perspective.

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.

Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen.

Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar.

This study examines how stealth technology affects Swedish tactics in the naval arena. Could stealth technology improve the chances of successful naval warfare? This puts focus on three underlying questions: how stealth technology affects your odds, in a duel, in deceptive action, and during reconnaissance/information gathering?

This requires a description of stealth technology, benefits and disadvantages, and a thorough picture of Swedish naval tactics. With this in mind, an analysis is conducted where the benefits of stealth technology are compared with Swedish naval tactics. The main results of this study shows that, firstly, the subject needs more careful research, secondly that stealth technology gives, if properly used, a tactical advantage.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ”i alla avseenden tydlig” metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde. Uppsatsen behandlar problemområdet inom den maritima arenan på taktisk nivå. Syftet är att undersöka IPB-metodens genomförande och innehåll då den genomförs för att tillgodose ett ytstridsförbands taktiska underrättelsebehov. Uppsatsens frågeställningar söker svar på hur den maritima arenan respektive sjökrigföring generellt påverkar innehållet i, samt genomförandet av, IPB-metoden.

Studiens teoretiska grund utgörs av IPB-metoden, vilken främst används till att strukturera undersökningen. Uppsatsen genomförs med kvalitativ innehållsanalys av svensk marin doktrin, reglementen, handböcker samt modern litteratur om sjökrigföring på taktisk nivå. Dessa källor skall ge perspektiv på IPB-metoden och dess respektive steg.

En allmängiltig grundsats gällande sjökrigföring är att den som anfaller effektivt först vinner striden. Uppsatsen har funnit att IPB-metoden, vilken syftar till bedömning av motståndarens farligaste respektive troligaste handlingsvägar, speglar detta axiom bristfälligt. Om IPB, då den genomförs i en marin kontext, istället koncentreras mot den duellsituation som är karaktäristisk för sjökrigföring, skapas ett beslutsunderlag som bättre överensstämmer med vad litteraturen förordar. En sådan förändring i fokus för IPB förändrar hela metoden i grunden.

The purpose of the study is to examine the use of the NATO method known as Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB), since the Swedish Armed Forces Headquarters in 2004 decided that interoperability with NATO methods is of high priority.

Combat on the ground, in the air and at sea is characterized by different factors. This circumstance is however not very clear in the Swedish interpretation of IPB. This shortcoming constitutes the problem that this study has looked into. IPB will be examined from a naval point of view at a tactical level. The question that has been asked is how naval tactical combat and the maritime environment influence the use of IPB.

The study uses the IPB-method itself as theoretical framework. Swedish doctrine, naval regulations and handbooks as well as modern literature on naval combat have been analysed in order to give perspectives on IPB. 

It is common knowledge today that the essence of success in naval combat at a tactical level is to attack effectively first. The main conclusion is, however, that IPB, which focuses on estimates of the adversary’s courses of action, reflects this maxim poorly. The results of the study show that the intelligence output would be more adequate if IPB, when used in a naval tactical context, was concentrated on an analysis of the duel between ships.

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.

Huvudfrågorna i uppsatsen är:

1. Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?
2. Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?

För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:

För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion.

Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.

För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper. Analysram utgörs av Cialdinis teorier om påverkan av människor och av Agrells teorier om underrättelseanalysens problematik.

Resultatet för uppsatsen visar att psyops är i stort behov av kulturella underrättelser om utpekade målgrupper i operationsområdet. CIMIC har enligt analysramen goda möjligheter att genom sitt mångfacetterade kontaktnät och möjligheten att genomföra riktade projekt, inhämta underrättelser väl anpassade efter psyops behov.

Information operations constitute a more and more important part of the Swedish international operations, where Psychological Operations (PSYOPS) and Civil-Military Cooperation (CIMIC) are included. Due to the basic view of Swedish information operations CIMIC is meant to have a support function for PSYOPS during international operations. This function of support is however only briefly specified in the documentation of the Swedish Armed Forces. The essay aims at describing and analysing how Swedish PSYOPS can receive support from CIMIC during an international operation.

The essay specifically intends to describe PSYOPS and CIMIC individual  characteristics and features. The analysis has been carried out with the help of a descriptive method.

To create a theoretical frame for the analysis Cialdinis theory on human influence and Agrells theory on the complexity of the intelligence analysis have been used.

The results of the essay show that PSYOPS is in great need of cultural intelligence gained from the appointed target audiences in the operation area. CIMIC has according to the analysis a good potential concerning collecting cultural intelligence thanks to its well-developed circle of contacts and its possibilities to accomplish CIMIC projects. 

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.

Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.

De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband.

The main purpose with this essay is to examine the development of the Swedish mine warfare branch both tactical and technical and how these two components are combined to maximize the effect. The essay also analyses the midlife upgrade of the MCMV Landsort class towards the MCMV Koster class.

This essay will describe on the basis of the Swedish doctrines and mine warfare textbooks how the naval tactics and technology function as a foundation for development of new means in the duel against the sea mine.

The sea mine is a weapon system that has been used during several centuries and has sunk more tonnage than all other weapon systems together. As long as there have been sea mines, there has also existed its counterpart, the mine counter measures.

The Swedish MCMV’s technological and tactical developments strive towards fulfilling the six mandatory functions in warfare, command, effect, protection, mobility, intelligence and endurance. The modern MCMV develops toward a more secure and efficient unit.

Införandet av Grundsyn Underrättelsetjänst (Grundsyn Und08) beskrivs som en stor utmaning för underrättelsetjänsten i så motto att nya metoder och processer skall utvecklas som gör att man på ett effektivare sätt möter olika beslutsfattares framtida krav.

Inom verksamhetsfältet underrättelsetjänst saknas en allmänt erkänd effektivitetsdefinition varvid ordets betydelse och användning ligger öppet för bedömning och tolkning. Man kan därför på goda grunder anta att det inom professionen finns en mängd olika uppfattningar om hur begreppet effektivitet bör värderas.

Detta är inte tillfredsställande om man beaktar hur värdeladdat effektivitetsbegreppet är i de sammanhang det används. Avsaknad av en effektivitetsdefinition innebär ur en teoretisk synvinkel att effektivitetsbegreppets räckvidd därmed blir oklar. Det behövs därför en gemensam förståelse av hur effektivitetsbegreppet kan tolkas och förstås. De tankar som här läggs fram skall i detta sammanhang förhoppningsvis utgöra ett bidrag som ökar förståelse för användandet av effektivitetsbegreppet inom underrättelsetjänsten.

Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde.

Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet.

This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.

 The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till: 

Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?

En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet.

This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be:

Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today?

 Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation.

Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle.

Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24.

Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.

Med fokus på Sveriges insats i Afghanistan som är en asymmetrisk konflikt där konventionella stridskrafter möter en motståndare som består av talibaner och kriminella med medel och metoder som skiljer sig från en reguljär motståndare. Problemet som kan uppstå är att motståndaren gömmer sig bland civila och förmågan till precisionsbekämpning av mål samt informationsinhämtning för att identifiera motståndare från civila blir viktigt. Syftet med uppsatsen är att se hur funktionen nyttjas i Sverige av erfarna truppförare och trupputbildare som har stor erfarenhet av prickskyttefunktionen för att sedan jämföra med insatsen i Afghanistan, FS19, och försöka se möjligheter till utveckling av funktionen vid internationell insats. Metoden kommer vara en jämförande fallstudie av prickskyttefunktionen i Sverige och Afghanistan. Med inriktning mot fyra ämnesområden (psykologisk effekt, risker, funktion och organisation) kommer en enkät att besvaras av chefer från FS19 och Arméns Jägarbataljon. Resultatet från studien är att prickskyttefunktionen nyttjades väldigt sällan på FS19. Den främsta orsaken till att den inte nyttjades var de ökade riskerna detta medförde samt att cheferna på FS19 föredrog att nyttja dem som skarpskyttar. Slutsatserna efter genomförd undersökning är att för att prickskytten skall nyttjas enligt definitionen måste befattning utvecklas i utlandsstyrkan och befattning måste övas, både för att öva prickskytten själv men också för att chef ska få förtroende för skytten och vilken effekt denne kan uppnå. Vidare måste förmågan till Personnel Recovery öka vilket ger cheferna större möjlighet att nyttja funktionen, förutsatt att befattning är övad och anses duglig.
The essay was written by Claes Christensson, during his sixth and final semester atKarlbergMilitaryAcademy. The essay is an exam in the final course at theNationalDefenceCollege basic officers program. Before entering the program, Christensson served fifteen months conscription in Arvidsjaur at the Army Ranger Battalion (ARB). Christensson was a sniper squad leader and is himself also a trained sniper. Today the Swedish Armed Forces (SAF) takes part in different conflicts around the world. This essay focuses on the SAF contribution to the asymmetric conflict currently taking place inAfghanistan. In today’s conflicts where insurgents cannot fight using conventional warfare, other means and methods are instead used. A problem for COIN forces is the fact that insurgents hide among the civilian populace. A sniper can however, with high precision, both destroy enemy personnel or locate and distinguish insurgents from civilians. The purpose of this essay is to determine how snipers are being used by highly experienced officers when training at the ARB. These experiences will then be compared to how snipers are being utilised in the Swedish contribution to ISAF (called FS19) at the Provincial Reconstruction Team (PRT) in Mazar-i-Sharif in northernAfghanistanbetween April and October 2010. The method of this essay will be a comparison between the ARB and FS19. Commanders will be subjected to a questionnaire and answer a number of questions, based upon four subjects. The subjects are psychological effect, risks, function and organisation linked to the sniper concept. The result of this essay shows that snipers were not nearly as often being used during FS19 than during exercises at ARB. The apparent reason for this was the increased risk and that commanders from FS19 preferably used them as sharpshooters. Soldiers with sniper rifles were being used to destroy enemy personnel with high precision and to determine civilians from enemy personnel. The conclusions are that if snipers are to be used in the proper fashion, the dedicated posting needs to be implemented in the SAF contribution to ISAF. Moreover, both snipers and commanders need to train applicably to get the full understanding of the effects a sniper can have and to gain confidence in the sniper as a concept. Furthermore, the Personnel Recovery ability needs to improve so that commanders can utilise the sniper concept in high risk operations.

I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ”Cyberwar I”, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen Jus ad Bellum, och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim appliceras CNA?

De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra våld eller hot om våld i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra väpnat angrepp i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007.

Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om association, effekt, aktör och mål tydligast faller ut. I en efterföljande diskussion påvisas dock hur variablerna endast är att betrakta som indicier på hur CNA kan klassas så som olovligt, varvid endast statspraxis kan ge den slutgiltiga bedömningen.

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare.

The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.

Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.

Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen. Förslag på förändringar som kan göras i sättet att rekrytera har också framkommit. Ett exempel på ett sådant förslag är att vid rekrytering testa individens fysiologiska lämplighet likt det sätt som flygvapnet testar sina blivande flygförare.

Basic training to be recruited to the naval rapid reaction forces.

This paper examines if there might be a need of change in the basic training so that the conscripts in the Swedish navy will be better prepared to be recruited to the naval rapid reaction forces. It also examines if the way to recruit personnel to the naval rapid reaction forces needs to be changed. To show how well the system, as it is today, works, a case study have been made on the Swedish naval mission, ML, in Lebanon during 2006-2007. It presents experiences from the mission that later has been analyzed with the help of parts of the educational material that is used in the basic training.

By this research it has emerged that changes could be made in the basic training to better prepare the conscripts. One example of the suggestions that has evolved is that to a greater extent involve international regulations and procedures in the basic training. Suggestions to change the way of recruiting personnel has also evolved and one example of such a suggestion is that the recruiting process could include a test where the person’s physiological suitability is being tested. A test similar to the one the Air force let’s you do before becoming a pilot.

Kvinnor har sedan 1980 fått tjänstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta är fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s säkerhetsråd har arbetat fram två resolutioner som båda strävar efter att involvera kvinnor i större omfattning när det gäller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjälpande trupper, utan även involvera lokalbefolkningen. Hur ser då verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju månader tjänstgjorde i Afghanistan. Målet med detta team var att effektivisera underrättelseinhämtningen i insatsområdet.

Arbetet syftar till att undersöka vilka för- respektive nackdelar kvinnor kan föra med sig vid internationella insatser. Resultatet visar att kvinnor har flera möjliga fördelar att tillföra till insatserna, bland annat att underlätta underrättelsearbetet samt att verka som förebilder för de lokala kvinnorna. Även att förbandet uppnår jämställdhet kan vara en fördel.

The purpose of this study is to find out if deployment of women improves an operation’s chances of success. Since 1980 traditionally male roles within the Swedish Armed Forces have been avalible for women. In spite of this fact, deployment of women in international military operations are not very common.

The method used in this essay is a case study. The author has studied a Swedish operation in Afghanistan in 2006, where the commander decided to form a MOT (military observation team) only with women. The main purpose with this team was to gather intelligence from the local population. Earlier operations in the country clearly showed that male soldiers were experiencing difficulties in interacting with local women. During seven months the team, MOT Juliette, worked in the area and found out that the presence of women considerably contributed to the success of the operation.

To acknowledge the need to increase the proportion of women in the work of war and conflict, the UN Security Council has adopted a number of resolutions where the two most important are 1325 and 1820.

The results of the study show that women have an important role in international operations. Not just to gather intelligence, but also to act as role models for the women in the country.

Försvarsmaktsorganisationen har varit i förändring sedan försvarsbeslutet 2004, då Försvarsmakten gick från ett invasionsförsvars till ett rörligt insatsförsvar. Denna nya inriktning innebär att de svenska enheter skall kunna genomföra uppdrag långt ifrån den svenska kusten och infrastruktur, vilket kan medföra en del nya intressanta frågeställningar.

Ett exempel på en sådan frågeställning är om de svenska enheterna är lämpliga för sådana uppdrag då det gäller att ta hand om och transportera eventuella skadade ombord. Har sjukvårdsorganisationen och Försvarsmakten medel till att transportera och ge adekvat vård vid större krissituationer internationellt?

Uppsatsen syfte är att genom ett organisationsteoretiskt perspektiv undersöka hur Försvarsmaktens förmåga att ta hand om skadade vid internationella missioner ser ut, samt vilka brister i organisationen som kan påvisas.

Den metod som har använts är den deskriptiva metoden tillsammans med fallstudier. Det som har studerats är svenska reglementen, doktriner samt den utländska Nato doktrinen AJP 4-10. Fallstudierna har utgjorts av ML 01-02 samt ME 01. Maslows teori om säkerhetsbehov har hela tiden verkat som utgångspunkt vid presenterande av fakta samt assisterande för att besvara frågeställningarna.

Slutsatsen som har dragits är att svenska enheter inte är direkt anpassade för denna verksamhet. Avsaknaden av egen helikopter är en av orsakerna. En bristande organisation kan ge en försämrad stridsmoral, vilket kan resultera i förödande konsekvenser för hela fartyget.

The Swedish armed forces have been through a big reformation since the Parliamentary Resolution 2004. The Resolutions biggest statement was that the armed forces should change from a invasiondefence to a mobile armed force. This means that Swedish troops and ships are meant to operate far from the Swedish coast line and infrastructure; this can give many new interesting problems.

One of these problems is if the Swedish units are fit for the missions that they now are entitled to take part in. I particularly if they have the capability to take care of injured personal far from Swedish infrastructure.

Have the medical organisation and the armed forces the right means to give adequate medical treatment and transportation?

The methods that the writer has used to solve these questions have been the descriptive method combined whit fall studies on ML 01-02 and ME 01. The literature consists part of reglements, doctrines both Swedish and domestic, in particular the Nato doctrine AJP 4-10. 

The conclusions that have been made are that the Swedish ships are not adjusted for this kind of missions, the abcens of the helicopter capability is one of the arguments for this. The effect of what this can mean for the soldier is a decreased will to fight, which can be drastic for the ship.

The topic of this essay is the strategic importance of the Golan Heights during the period 1967-1973, specifically targeting the following questions;

-          Why were the heights strategically important?

-          What are the gains of either of the states in controlling the Golan Heights?

A theoretical framework based on Jerker Widén´s and Jan Ångström´s Militärteorins grunder (The fundamentals in Military Theory) and its chapter regarding the strategic context will be used as an analytical framework.

The framework has been applied on the specific conditions of the Golan Heights during a given and limited period of time; stretching from 1967 to 1973, however, the study will not deal with the war of attrition in 1970 as the impact on the Golan Heights and the surrounding geographical strategically important area was limited if at all. The two wars waged during this particular time are used in an attempt to give a somewhat objective picture of the strategic importance of the area.

The conclusions are that the importance of the Golan heights during the selected period was significant as the Golan Heights provided a “strategic lock” both ways and provides a favourable area to deploy artillery, intelligence and surveillance sensors.

Denna uppsats behandlar främst de grundläggande teorierna kring strategi applicerade på referensobjektet Golanhöjderna under åren 1967-1973.

Syftet är att svara på frågorna:

Varför var höjderna viktiga ur ett strategiskt perspektiv?

Vilka fördelar vinner endera staten på att besitta dem?

Tidsrymden har valts med tanke på att det är under denna tid som de häftigaste striderna ägde rum på detta specifika terrängavsnitt. Utnötningskriget 1970 berörs ej då det inte berörde terrängavsnittet. De parter som behandlas är Israel och Syrien då dessa gränsar till varandra runt Golanhöjderna.

De bägge parternas planer och mål under stridigheterna kommer att analyseras enligt en deskriptivt-analyserande metod och även till viss del jämföras vad avser deras avsikter och önskade slutläge.

Den teoretiska referensramen, vilken skall fungera som ett analysverktyg, består huvudsakligen av sex belysande aspekter som tillsammans kan beskriva den strategiska bilden, hämtade ur Jerker Widéns och Jan Ångströms bok Militärteorins grunder. Utöver dessa sex aspekter kommer även manöverkrig, linjaritet samt rysk krigskonst att beskrivas. Dessa operationaliseras sedan på referensobjektet och leder fram till en diskussion som sedan mynnar ut i ett antal slutsatser.

De slutsatser som har dragits är att Golanhöjderna har en strategisk vikt i området 1967-1973 då de fungerade som ett ”strategiskt lås” för bägge sidor samt att höjderna var värdefulla ur underrättelse-/spaningshänseende.