Dissertations / Theses on the topic 'Militärstrategisk doktrin'

Militärstrategisk doktrin 2016 inriktar Försvarsmakten att förstå den militära strategin utifrån ett nytt perspektiv, en alliansstrategi. Försvarsmakten skall undvika att förlora enskilt för att sedan kunna vinna tillsammans med andra militära samarbetspartners, detta är nya förutsättningar i en svensk kontext. Den kvalitativa intervjustudien fokuseras på hur det militärstrategiska konceptet i den militärstrategiska doktrinen 2016 påverkar samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken inom den svenska Armén. Resultatet visar att en offensiv förförståelse på den högre taktiska nivån möter en mer defensiv militärstrategisk inriktning vilket kan vara problematiskt i samspelet mellan militärstrategin och den högre taktiken. Vidare visar resultatet på att en bristande implementering av den militärstrategiska doktrinen 2016 skapat en divergerande tolkning av den nya militärstrategin. Effekten av detta påverkar den kollektiva förståelsen avseende samspelet mellan den militära strategin och den högre taktiken.

En del av doktrinforskningen berör att doktriner som redskap för det militära har en rad disparata betydelser som är motsägelsefulla. Detta orsakar doktrindilemmat. Exempelvis är det svårt för doktrin att både kunna ge tydlig inriktning till landets försvarsmakt samtidigt som doktrinen ska vara anpassningsbar till en värld i förändring. Argument för doktrinens olika syften och nyttofunktion framförs ofta i relation till hur robust doktrinen kan och bör vara mot en föränderlig värld. Svensk militärstrategisk doktrins syften är ambitiös i omfång och omfattar exempelvis funktioner som inriktande, utbildande, signalerande och vägledande. I föreliggande arbete formuleras frågeställningar som besvarar huruvida och på vilket sätt det är möjligt att kommunicera samtliga syften deklarerade i MSD. Analysen sker genom diskursanalys där olika meningsbetydelserna i doktrintexten undersöks. Metoden är poststrukturalistisk dekonstruktion vilket innebär att motsatsförhållanden i texten påvisas och framförs vilket skapar andra diskurser än de som normalt framträder som självklara. Utifrån detta diskuteras huruvida diskurserna bidrager till att stärka argument för doktrinsyftenas funktion. Resultatet påvisar att dekonstruktionen frambringar motsägelsefull kommunikation av samtliga analyserade doktrinsyften vilket innebär att doktrindilemmat är aktuellt för MSD.

In recent years the political situation in the Baltic sea region has deteriorated. This can mainly be referred to a change in Russia’s threat posture, which has caused Sweden to refocus military strategic doctrine from international peace operations towards national defence. The new doctrine involves elements of deterrence through what is called a “threshold effect” which is aimed at discouraging a potential aggressor from taking military action towards Sweden. The doctrine is implemented despite obvious lack of military power and that recent research questions the usefulness of deterrence strategies. This essay examines to what extent the discourse in political security policy is implemented in development of new doctrine. This is done by examining two cases of doctrine development in conjunction with different discourses in Swedish security policy. The implementation of security policy is viewed as a framing process, where the security policy frame is projected at the Swedish armed forces through a defence bill. The result of the examination show that the discourse in political security policy have a high degree of resonance in the military doctrine but that there are some areas connected to the defence forces narrative and culture where the frame lacks resonance. The adaptation of a deterring threshold affect can be connected to these circumstances.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.

Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?

I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna. Utifrån teorin formas operationella indikatorer vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka den militärstrategiska doktrinen. Resultatet visar att Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin inte är relevant som vägledning i irreguljära konflikter. Den innehåller inte tillräckligt mycket information som anses vara viktig för att insatser skall lyckas. Doktrinen fyller inte längre sitt syfte utan behöver revideras.

Changes in the Swedish security policy during the 21^st century have made the armed forces extending their international peacekeeping efforts worldwide. These missions have only been in conflicts with so-called Irregular armed forces since year 2000. The changes have been rapid and there are areas within the Armed Forces who haven’t kept up with them. Regulations and doctrines is one of those areas. The work with revising these doctrines has just begun but there is currently no efforts being made to demonstrate the relevance of the doctrines for the work the Armed Forces is undertaking in international operations.

The purpose of the paper is to start the process of amending this lack of knowledge and to examine to what extent the Armed Forces military strategic doctrine is applicable for conflicts with irregular armed forces and also to answer the question: Can the military strategic doctrine be considered a relevant guide in solving the tasks of the Armed Forces in conflicts with irregular armed forces?

The paper describes the background and characteristics of conflicts with irregular armed forces. It also describes aspects of these conflicts which are considered essential for the efforts to succeed in establishing peace. Using this theory as a starting point, operational indicators are formed that can be textually analysed qualitatively to investigate the military strategic doctrine. The result shows that the Armed Forces Military Strategic doctrine cannot be considered a relevant guide when dealing with conflicts with irregular armed forces. The doctrine does not contain enough information deemed essential for success. The doctrine no longer fills its purpose, but needs to be revised.

The modern doctrines of today are becoming more and more ambiguous about what their true message really is. Modern authors try to balance between writing doctrines who forces its readers to follow the doctrine as slaves, or writing it in such a way that it is completely impossible to comprehend by the soldiers and officers to which it was meant to help in the first place. On top of this modern doctrine seem to aim towards addressing far more audiences than the traditional foot soldier.  The introduction of the latest Swedish strategic doctrine clearly states that the doctrine aims to serve more than one purpose, which is fine. However, the doctrine fails to mention what its main purpose is. The aim of this thesis is to examine which of the aforementioned purposes is the doctrines main purpose.  Research findings indicate that the doctrine is using authoritative and theoretic elements over cultural ones throughout its content. Because of this reason this thesis finds the doctrines main purpose to be used as a tool of command.   The main conclusion of the thesis is that the doctrine does not join its brethren in being as abstract and unclear as some of the military theorists claim modern doctrine to be. However, additional research needs to be conducted to further validate the results.

Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen. Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf. Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring.
Maneuver warfare is a central part of the Swedish armed forces way of conducting battle and its use of its armed resources as a whole. Maneuver warfare and maneuver thinking is also an extensive part of the strategic doctrine. Due to the decision to implement the 2012 edition of the strategic doctrine and thereby to withdraw the 2002 edition I found it of value to analyze the development of the attitude towards maneuver warfare in the strategic doctrine. By the method of qualitative text analysis I compared the two strategic doctrines with maneuver warfare and maneuver thinking as the point of view to establish whether a change had taken place. I also illuminated possible factors in the doctrinal development by pointing out two international operations, KFOR and Isaf, as influential factors. I found that a developmental change had taken place in the attitude towards maneuver warfare and maneuver thinking. The 2012 edition of strategic doctrine had a more nuanced attitude than its predecessor that had a more uncritical and dated view concerning maneuver warfare.

Militär doktrinutveckling har beskrivits som en process där kunskap och beprövad erfarenhet omsätts i principer för användandet av militära medel. Militärteorin erbjuder vetenskaplig förankring till militära doktriner och dess påverkan på utvecklingen av doktriner är därför viktig. Förra året, 2011, gav Försvarsmakten ut en ny militärstrategisk doktrin, MSD12. Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan den svenska doktrinen och dess vetenskapliga förankring. Undersökningen visar bland annat att von Clausewitz teorier, såväl direkt som indirekt, har haft stor influens på doktrinen. Det är dock skillnad mellan hur doktrinen beskriver det som Clausewitz benämner krigets natur och vad som verkligen står i boken ”Om kriget”. Clausewitz beskriver krigets natur som en märklig treenighet sammansatt av den primitiva våldsamheten i dess element, hatet och fiendskapen som tillsammans kan betraktas som en blind naturkraft; av sannolikheternas och tillfälligheternas spel, som ger utrymme för ett fritt skapande sinne; och slutligen av att vara ett till politiken underordnat instrument, varigenom det betingas av det rena förståndet. Doktrinen beskriver krafterna som bildar krigets natur som Emotionell kraft(folket), Styrande rationell kraft (politiken) och Våldsutövande kraft (Försvarsmakten). Det är viktigt, bland annat kopplat till behovet av vetenskaplig förankring, att skilja på vad Clausewitz verkligen skrev och på andra förklaringsmodeller som härstammar från Clausewitz men som också på vissa punkter skiljer sig från originaltexten i ”Om kriget”.
The development of military doctrines has been described as a process where knowledge and well-tried experience turns to principles for the use of military forces. The military theory offers a scientific basis for military doctrines and influences from military theory are therefore an important part of the development of doctrines. Last year, 2011, The Swedish Armed Forces released a new military-strategic doctrine, MSD12. The purpose of this essay is to examine the link between the Swedish doctrine and its scientific basis. The examination has shown that the theory of Carl von Clausewitz regarding the nature of war has a great impact and influence on the content of the doctrine. The theory is used both through direct- and also through indirect influences. An analysis of how the doctrine relate to the factors that, according to Clausewitz, constitute the nature of war shows a discrepancy between its definition of the "remarkable trinity" and the definition given by Clausewitz himself. The book “On War” defines the components of the “trinity” as: The play of chance and probability, Primordial violence, hatred, and enmity and War's element of subordination to rational policy. The doctrine state that the “trinity” consists of: Emotional forces (the people), Rational forces (The politics and the policy) and Violence conducting forces (The Swedish Armed Forces). It is important to make a difference between what Clausewitz actually wrote and other concepts of a trinity that are derived from the “remarkable trinity” defined in “On War.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion som samordnar Försvarsmaktens budskap i form av ord och handling. Funktionen kräver koordinering och samordning av militär verksamhet på alla ledningsnivåer samtidigt som Doktrin för gemensamma operationer och andra styrdokument förespråkar en decentraliserad ledningsfilosofi baserad på uppdragsstyrning och initiativ underifrån. Denna uppsats syftar till att svara på om det finns en motsägelse mellan doktrinens rådande krav på centralstyrd koordinering inom området militärstrategisk kommunikation och den decentraliserade ledningsfilosofin med enskilt agerande och initiativförmåga som grundpelare, och hur denna i så fall kan förstås. Analysen visar att en motsägelse inte nödvändigtvis föreligger då tolkningen av doktrinen kräver en kontextualisering av situationen utifrån de möjliga tillämpningar av svensk operationskonst vid gemensamma operationer som doktrinen stipulerar. Resultatet diskuteras teoretiskt och metodologiskt, utifrån de teorier som analysen grundas på.

This thesis purpose is to analyze specific content in Sweden’s doctrine to illustrate a trend in doctrine development in small states. Small states doctrine tends to promote political messages rather than messages about operational efficiency. Due to this trend, it is important to study how small states implement and accept these types of developments. Kjell Bjerga and Torunn Haaland describes this phenomenon through an analysis of the Norwegian doctrine. The arguments they point out creates a tool, which explain concepts in Sweden’s military strategic doctrine. This thesis then takes a discursive form to identify the doctrines hidden roots and underlying narratives. It is then possible to structure concepts such as operational efficiency or operational inefficiency. The result of this analysis is that Sweden follow the development in small states strategic doctrine, decreasing the amount of concepts promoting operational efficiency. The result comply with Bjerga and Haalands theory and confirm the question at issue. This may lead to a dilemma where Sweden cannot achieve military operational efficiency because their doctrine promoting messages hard to translate to distinct military action.

Sedan det kalla krigets slut har Sverige förändrat sitt strategiska agerande till att i högre grad omfatta säkerhetspolitiska och militära samarbeten. Dessutom har Försvarsmakten bytt militärstrategiskt fokus från en utpräglat defensiv tyngdpunkt till att eftersträva ett mer offensivt agerande i samarbete med andra nationers militära styrkor. Denna uppsats undersöker, med en longitudinell fallstudie, om den militära doktrinens balans mellan offensiv och defensiv kan förklaras utifrån nationell strategisk kultur. Fallstudien görs på Sverige, vars strategiska kultur och militära doktrin undersöks vid två tillfällen, slutet av 1980-talet respektive mitten av 2010-talet. Undersökningen betraktar den strategiska kulturen som en intervenerande variabel vilken begränsar militärens valmöjligheter i fråga om offensiv eller defensiv tyngdpunkt vid utformning av militär doktrin. Studien påvisar en kausal påverkan vid ett av de studerade analystillfällena och en samvariation mellan den strategiska kulturen och doktrinen i det andra. Undersökningen kommer till slutsatsen att inte bara funktionella, utan även strategiskt kulturella, faktorer påverkar balansen mellan offensiv och defensiv tyngdpunkt i den svenska militära doktrinen.

According to theorist Harald Høiback, a doctrine should consist of three salient elements in order to qualify as an adequate and functional document; theory, culture and authority. The occurrence of these elements throughout the doctrine can furthermore be refined, resulting in three different areas of utility; education, command and change. However, Swedens’ contemporary military doctrine consists of a series of documents, including a strategic and an operational doctrine. This evidently evokes questions regarding the contexture and most appropriate purpose of each doctrine, and furthermore whether vertical coherence between the doctrinal levels can be identified or precluded. Focusing on Swedens’ military doctrine in whole, this single-case study uses a qualitative text analysis to identify key elements in each doctrine. This thesis therefore enables conclusions regarding doctrines as a specific conceptual tool, and deductions considering consistency between different levels of doctrines. Findings reveal that Militärstrategisk doktrin 2016 is mainly influenced by cultural elements, most suitably being utilized as a tool of education. Operativ doktrin 2014 however emphasizes authority, resulting in a more suitable doctrine as a tool of command. Concluding the results, this thesis shows that Swedens’ doctrinal series does not manifest vertical coherence in terms of consistency between levels. However, further research is required to confirm whether the absence of coherence between the doctrinal levels generates negative effects, or whether it’s positive considering complementing aspects.

The research debate concerning small states and military doctrine development delivers two main arguments for and against the ability of these states to formulate doctrines specifically adapted to their strategic contexts. One argument supports the view that a small state has limited ability to develop properly adapted doctrines because they are influenced by larger states. The opposing argument claims that small states’ ability should be better than those of their larger counterparts due to the fact that small state organizations are smaller and are therefore likely to be more adaptable. These two arguments lay the foundation for this essay. The purpose of this paper is to analyze the Swedish military doctrines from 2012 and 2016 to determine the extent to which they are specifically adapted to Sweden’s conditions. Specific Swedish conditions have been identified in order to enable an analysis of the Swedish military doctrines and how they are attuned to these conditions. Findings of the analysis show that one of the military doctrines exhibits a low level of adaptation to Swedish conditions, while the later military doctrine is found to be partially adapted to Swedish conditions. These findings are vital to the debate on the relationship between small states and military doctrine development and expose the need for further research.

According to the doctrinal dilemma, the construction of military doctrines is challenging. Either the doctrines become too explicit and specific or they become too abstract for the target groups, both of which have negative consequences. The purpose of this study is to examine to what extent the dilemma exists and how it is taken into consideration in the doctrinal development process. In order to analyse the dilemma, two Swedish doctrines have been reviewed and their authors interviewed.   The results indicates that the doctrinal dilemma has had a central role in the doctrinal development process of both doctrines. The authors have handled the dilemma through constructing abstract rather than specific doctrines. The study also reveals that it is necessary that doctrines are consistently formulated and that the users are acquainted with the style of the doctrine. The dissertation contributes with an increased understanding of the dilemma, facilitating the construction of doctrines and enabling that they can serve as force multipliers.

SAMMANFATTNING Tid för förändring av krigföringens principer. Världen är i en konstant förändring, allianser bildas och överenskommelser tecknas. Detta har drivit omvärldsutvecklingen och globaliseringen till där vi är idag och där det militära maktmedlet används i syfte att uppnå politiska och religiösa målsättningar. Precis som världen har utvecklats så har även de militära styrkorna och vapensystem utvecklats. Att bli segrare i nästa konflikt är en innovationskraft som har drivit utvecklingen av den militära förmågan framåt runt om i världen. Krigen och konflikterna har fungerat som en testanläggning där vapensystem och den militära personalen prövas i strid. Erfarenheter från krigen har dragits och sedan implementerats i syfte att bli ännu starkare och militärt överlägsen.     Krigföringens principer, även kallade de militära grundprinciperna, är ett antal olika principer vilka syftar till att ge en vägledning i planering och genomförandet av militära operationer. Dessa principer togs fram och utvecklades under mitten av 1800-talet av militärteoretikerna Carl von Clausewitz och Antoine-Henri Jomini. Båda dessa militärteoretiker hade framgångar på slagfältet vilket gjorde att de fick genomslag för sina teorier. Dessa teorier har sedan, genom utbildning, applicerats på officerskårer världen över och på så sätt ”cementerats” fast och blivit en basplatta i militärteorin.  Dagens militärteoretiker, framförallt med en amerikansk anknytning, menar på att grundprinciperna är föråldrade på dagens slagfält. Principerna skrevs för att vinna ett lokalt slag på en begränsad plats, inte för att vinna ett krig som påverkar ett helt samhälle under en lång tid. Med en accelererande teknikutveckling och globalisering så har vissa av dessa grundprinciper blivit föråldrade och bör således omformuleras för att vara relevanta i en modern konflikt. Denna studie syftar till att undersöka om krigföringens principer, ur en svensk kontext, behöver förändras för att på ett mer adekvat sätt kunna möta en modern konflikt. Detta görs genom att undersöka utvalda amerikanska militärteoretikers teorier gällande vilka grundprinciper som är inaktuella och därmed behöver ersättas eller omformuleras. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks sedan om dessa nya grundprinciper kan återfinnas i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner vilket kan utgöra stöd för att dessa principer kan implementeras i en svensk kontext. Analysen och resultatet av denna studie påvisar att det finns grundprinciper vilka, ur en svensk kontext, är i behov av revidering för att på ett mer adekvat sätt vara applicerbara i en framtida konflikt. Vidare påvisar resultatet att dessa principer tydligt återfinns i skrivningar i Försvarsmaktens doktriner. Dessutom har teknikutvecklingen spelat en stor roll i vidareutvecklingen av grundprinciperna, då den kan fungera som ett stöd och komplement till grundprinciperna. Således bör de militära grundprinciperna omformuleras alternativt revideras i svenska doktriner syftande till att göra det möjligt för Sverige att stå som vinnare i nästa konflikt. Nyckelord: Försvarsmakten, Krigföringens principer, teknisk utveckling, Militärstrategisk doktrin, Precision, Förskjutning, Överraskning, Modern krigsföring, Hybridkrigsföring.
ABSTRACT Time to change the principles of war. The world is under constant change, alliances and agreements are made. This has pushed the development and globalization to where we stand today, and the military force is used to achieve political and religious objectives. The armed military forces and weapon systems have been refined, just like the world has. The strive to win the next armed conflict has been an innovation force, pushing the augmentation of armed forces around the world. The wars and conflicts have served as test facilities, were weapon systems and personnel have been proven on the battlefield. Experiences from the battlefield have been implemented, with the purpose to achieve more military superiority.        The principles of war are principles that are meant to give guidance in the planning and implementation of military operations. These principles were created during the mid-19th century by the two military theorists Carl Von Clausewitz and Antoine-Henri Jomini. Both these military theorists had successful careers on the battlefield, contributing to the impact of their theories. These theories have been implemented in the education of officers worldwide, thereby forming a foundation in military theory.        Modern military theorists, especially from the US, states that the principles of war are outdated on the modern battlefield. The principles were written to win a battle in a constrained area, not for winning an entire war, affecting a whole society during a long period of time. With accelerating development of technology and globalization, some of the principles of war are outdated and should be rewritten or replaced to be relevant in a modern conflict.     The aim of this thesis is to examine if the principles of war, in a Swedish context, needs to be altered in order to confront a modern conflict more aptly. This is conducted through an examination of selected American military theorists’ theories in terms of which of the principles that are obsolete and in need of replacement or rephrasing. Swedish doctrines are then to be examined through qualitative content analysis in order to find wordings that can support the ability of these new principles of war to be implemented in a Swedish context. The analysis and result of this thesis demonstrates that there are principles of war that needs reformulation to be applicable on the battlefield of the future. Furthermore, the result demonstrates that these principles clearly are found in the Swedish doctrines writings. Also, the advancing technology has been a significant contributor in the development of the new principles of war, as a complement and support. The principles of war must be rewritten or changed in Swedish doctrines in order to enable Sweden to become the winner in the next modern conflict.           Keywords: Swedish armed forces, Principles of war, Technology development, Military Strategic Doctrine, Precision, Dislocate, Surprise, Modern Warfare, Hybrid Warfare.

The 21st century has brought on a lot of changes in the security politics in Northern Europe. Some reports have described it as a change from sunshine to storm. In correlation with these changes, there will also be changes in strategy and in culture. Strategy can be explained through ends, means, and methods. While ends are mainly expressed in the arena of security politics, means and methods are generally formulated by the military in its doctrines. A country’s strategic culture can also be interpreted through its doctrines. This essay studied the described means and methods in military doctrines through realism and liberalism, in order to establish if the expressed means and methods had changed alongside the changing security politics in Northern Europe. Through this analysis, conclusions could also be made concerning the described strategic culture in the doctrines. The result showed that the described means and methods, as well as the expressed culture had gone through a change and become more influenced by realistic tendencies. This shows that the Swedish Armed Forces has adapted its description of strategy and strategic culture in its doctrines in coherence with the changing politics.