To see the other types of publications on this topic, follow the link: Miljö - den tredje pedagogen.
Dissertations / Theses on the topic 'Miljö - den tredje pedagogen'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Miljö - den tredje pedagogen.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Suominen, Jessica, and Mathias Nyberg. "Den tredje pedagogen : Förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14372.
Full textAbstract:
Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Vår empiri grundar sig på observartioner och pedagogintervjuer från två olika avdelningar på två förskolor. Den ena avdelningen har en genusmedveten profil och den andra avdelningen har ingen tydlig pedagogisk profil. Dock har den sistnämnda avdelningen en utbildad genuspedagog i verksamheten. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig i det postmoderna perspektivet, samt det feministiska poststrukturalistiska perspektivet. Studien bygger på tidigare forskning inom inomhusmiljö och genus, samt en kortare historisk genomgång över dessa för att skapa en större överblick och en fördjupad förståelse för ämnets relevans inom den svenska förskoleverksamheten. I våra slutsatser kom vi fram till att inomhusmiljön i sig inte är marginaliserande ur ett genusperspektiv. Dock skapas istället begränsningar för både flickor och pojkar, i form av bland annat otillgängligt material. Vi hoppas att denna studie kommer öka läsarens medvetenhet genom att belysa kopplingen mellan inomhusmiljön, genus, pedagogernas förhållningssätt, barnens inflytande, samt de normer som produceras inom verksamheten. Anledningen varför vi valt att skriva om miljön och genus i förskolan är för att vi anser att miljön och genus är viktiga och intressanta då vi menar att dessa skapar möjligheter och begränsningar för barnen beroende på vilket förhållningssätt pedagogerna väljer att anamma i verksamheten.
2
Masic, Amira. ""Den tredje pedagogen" : En studie av "Den tredje pedagogen" i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17660.
Full textAbstract:
I denna studie behandlas synliggörandet av den pedagogiska utomhusmiljö som ReggioEmiliafilosofins pedagogiska grundsyn tillskriver ett stort värde och benämner den "Den tredje pedagogen". Syftet med denna studie är att se hur barn rör sig i en skogsliknande utomhusmiljö på en förskola under sin fria lek. Att se hur barn rör sig i en välplanerad utomhusmiljö har också tillskrivits betydelse. Barnens meningsskapande och synliggörande av "Den tredje pedagogen", spelar stor roll här. Under mitt teoretiska perspektiv kopplar jag det sociokulturella perspektivet med "Grundad teori" och styrdokument för förskolan. Utgångspunkten ligger i Reggio Emilias förhållningssätt mot barn. I observationer används tekniska hjälpmedel och den metoden som används har sina grunder i "Grundad teori". Resultatet är sammanlänkat med analyserna av elva beskrivna observationer som delvis är tolkad utifrån mina tankar, belysningar, inspirationer och observationer. Resultaten visar att "Den tredje pedagogen" (utomhusmiljön) synliggör pedagogerna för barnen och barn synliggör "Den tredje pedagogen" för barn, men barn lyckas dock inte alltid synliggöra "Den tredje pedagogen" till pedagogerna på förskolan.
3
Nilsson, Nina, and Muñoz Jasmine Taxgaard. "Läsmiljön som den tredje pedagogen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32170.
Full textAbstract:
Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.
4
Torstensson, Anna, and Malin Gustavsson. "Miljön som den tredje pedagogen : Betydelsen av materialets placering för barnen lärande i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19244.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön. Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuer Resultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande.
5
Warg, Frida. "Den tredje pedagogen : Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap." Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1880.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.
6
Hellström, Madelene. "Miljön - den tredje pedagogen : En studie om förskolerummets kommunikativa förmåga." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49128.
Full textAbstract:
Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.
7
Silfvergren, Johanna. "Förskolans inomhusmiljö : – ett pedagogperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-223042.
Full textAbstract:
Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att skapa trygga lärandemiljöer för barn. Förskolans inomhusmiljö ska vara anpassad till barnens individuella behov och inbjuda till såväl lek och aktivitet som stimulans och lust att utforska.Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten. De frågor som ligger till grund för min studie är: Vilka uppfattningar har pedagogerna om förskolans inomhusmiljö och dess betydelse? Vilka uppfattningar har pedagogerna kring utformningen av förskolans inomhusmiljö? Vilka uppfattningar har pedagogerna om materialet på förskolan?För att finna svar på frågorna används en kvalitativ datainsamlingsmetod. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visar att pedagogernas uppfattningar är att förskolans inomhusmiljö är viktig eftersom barn och pedagoger vistas i den varje dag. Pedagogerna uppfattar förskolans inomhusmiljö som en förutsättning till aktivitet.Enligt pedagogernas uppfattningar kan inomhusmiljön vara såväl tillåtande som begränsande. Pedagogerna uppfattar inomhusmiljön som den tredje pedagogen. Enligt pedagogernas uppfattningar skapar inomhusmiljön gemenskap mellan barnen och kan påverka barnen att ingå i särskilda gruppkonstellationer. Inomhusmiljön är enligt pedagogerna oerhört viktig för förskolans pedagogiska verksamhet då den ligger till grund för kommunikation, inlärning, socialt samspel och rutiner. Förskolans inomhusmiljö ska enlig
8
Lewza, Rebwar, and Ayse Akalin. "Förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön och dess utformning : En kvalitativ studie om förskollärararens syn på den fyiska inomhusmiljön och dess utformning." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33071.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring utformandet och organiserandet av den fysiska inomhusmiljön i förskolan och till vilken grad barnen kan utöva inflytande över den fysiska miljöns utformning. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. I resultatet blev det tydligt att barns intresse och lek påverkar hur miljön förändras och vilket material som finns tillgängligt. En av slutsatser som drog var att förskollärarna baserade förändringar av miljön på observationer och intervjuer med barn och att ett rikt och stimulerande material sågs som viktigt för barnens lärande i miljön. Den andra slutsatsen var att den pedagogiska grundsynen i förskolan påverkar hur miljön utformas samtpåverkar vilka förutsättningar som finns för barns lärande och utforskande.
9
Nordlander, Linda. "Miljön som den tredje pedagogen. : Förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och meningsskapande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173029.
Full textAbstract:
Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande. Det är viktigt med en föränderlig miljö på förskolan tycker dessa pedagoger. Även rummets utformning tycker dessa pedagoger är väsentlig. Rummet ska tala sitt tydliga språk. Tillgängligheten av materialet är en förutsättning för barns lärande situationer anser de tillfrågade pedagogerna. Miljön har med andra ord en relativt stor betydelse när det kommer till barns lärande och meningskapande i alla fall om jag tittar på de resultat jag fått fram av de sex intervjuade förskolepedagogerna på förskolan Regnbågen.
10
Andersson, Marianne, and Carola Lindholm. "Reggio Emilia i tanke och handling i en svensk förskolekontext : - Pedagogers förståelser av begreppen "Det rika barnet"och "Miljön som den tredje pedagogen"." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11159.
Full textAbstract:
Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.
11
Trangärd, Lisa. "Miljöns betydelse för barn i behov av särskilt stöd. : En studie om pedagogers syn på miljön i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68329.
Full textAbstract:
Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp.The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.
12
Lindberg, Marcus. "Den tredje pedagogen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-140195.
Full text
13
Forslund, Julia, and Jessica Karlsson. "Kemi i förskolans fysiska miljö : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares tankar kring att utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84999.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas.The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.
14
Davidsson, Louise, and Josefin Hvit. "Förskolans inomhusmiljö : den tredje pedagogen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20544.
Full textAbstract:
BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med. Det framgår även tydligt i denna undersökning att pedagogerna tänker, diskuterar och engagerar sig mycket i miljön.Program: Lärarutbildningen
15
Rylander, Adam, and Oskar Persson. "Det Fysiska Klassrummet - Ett rum i ständig förändring." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34772.
Full textAbstract:
I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.
16
Folkman, Sara. "Forskande, kompetent och nyfiken - om en dold läroplan i förskolan : Reggio Emiliapedagogiken som normerande makt och styrning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63554.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.
17
Ingebrigtsen, Sofia. "Sluta flytta runt saker hela tiden! : En vetenskaplig essä om utmaningar i förskolans innemiljö." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34344.
Full textAbstract:
Title: Stop moving stuff around all the time! - A scientific essay about the challenges in the preschool indoor environment My scientific essay is based on a series of events in which I believe that both I and my colleague was unprofessional and did not have the children’s best interest at heart. The events took place in my professional career as an unskilled educator. The quandary was about the clashes that occurred between me and my colleague, when I was hired as a new but experienced educator to her department. A department with, in my opinion, a poor educational indoor environment. I came up with new ideas on how it could be further developed, but did not discuss it with my colleague or children before I changed it. This meant that we ended up in conflict with each other, both because of my hasty actions, but also because of her ambiguous leadership. The purpose of this scientific essay has been to reflect on the importance of how we as educator communicate with each other and what the consequences are when we do not. I examined how the distribution of power between us educators may appear and the importance of having a good educational indoor environment in the preschool facility. The issues I have analyzed are: What characterizes a good educational environment? How to work towards cooperation and collaboration in a new team of educator? How does the division of power between the teachers affect the educational operation in preschools? I have used the method of reflection to examine my dilemma. I chose to use the Reggio Emilia pedagogy to reflect on the children's part in creating the preschool environment, in which they spend their days. I’ve also reflected on the perspective of knowledge of Aristotle’s work The Nicomachean Ethics, where I focused primarily on the three forms of knowledge; episteme, techne and phronesis. Last but not least, I reflect on power relations, based on some of Foucault's thoughts about power. It has been discovered in my individual reflections as well as in discussions with my fellow students and work colleagues that this is a common dilemma and that conflicts often arise when strong wills meet and are to be welded into a collaborating team.Min vetenskapliga essä utgår från en serie händelser där jag anser att både jag och min kollega handlade oprofessionellt och inte hade barnens bästa för ögonen. Händelserna utspelade sig inom min yrkesverksamma tid som outbildad barnskötare. Dilemmat handlade om de krockar som uppstod mellan mig och min kollega, när jag kom som ny men erfaren pedagog till hennes avdelning. En avdelning med, enligt mig, undermålig pedagogisk inomhusmiljö. Jag kom med nya idéer om hur den skulle ändras, men diskuterade inte det med min kollega eller barnen innan jag ändrade i den. Detta gjorde att vi hamnade i konflikt med varandra, både på grund av mitt förhastade handlande men även på grund av hennes otydliga ledarskap. Syftet med den vetenskapliga essän har varit att reflektera över vikten av att vi pedagoger kommunicerar med varandra och vilka konsekvenserna blir när vi inte gör det. Jag undersökte hur maktfördelningen mellan oss pedagoger kan te sig och vikten av att ha en god pedagogisk inomhusmiljö på förskolan. De frågeställningar jag utgått från är: Vad kännetecknar en bra pedagogisk miljö? Hur får man till bra samarbeten och samarbetsformer i ett nytt arbetslag? Hur påverkar maktfördelningen mellan pedagogerna det pedagogiska arbetet i förskolan? Jag har använt metoden reflektion för att kunna undersöka mitt dilemma. Jag valde att använda mig av Reggio Emilia pedagogiken, för att reflektera över barnens del i den miljön de vistas i varje dag. Jag har reflekterat kring kunskapsperspektivet med utgångspunkt i Aristoteles bok Den Nikomachiska etiken, där jag fokuserat på de tre kunskapsformerna; episteme, techne och fronesis. Sist men inte minst har jag reflekterat utifrån ett maktperspektiv med utgångspunkt i några av Foucaults tankar om makt. Det har framkommit i mina individuella reflektioner samt i diskussioner med mina kurskamrater och arbetskollegor att detta är ett vanligt dilemma och att det ofta förekommer konflikter när starka viljor möts och ska sammansvetsas till ett fungerande arbetslag.
18
Laub, Anna, and Camilla Pettersson. "Den tredje pedagogen – en studie om miljöns utformning i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3970.
Full textAbstract:
Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frågor vi vill ta reda på är hur den pedagogiska miljön påverkar barns förmåga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa?
Vår teoretiska utgångspunkt i arbetet är Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsätt. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att få en inblick i hur pedagogerna väljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den. Syftet med observationerna var att få en djupare bild av barns interagerande med miljön och pedagogernas agerande i den miljön de skapat.
Av studien framkom att pedagogernas barnsyn och förhållningssätt speglas i miljön och att detta påverkar barnets möjligheter att interagera med miljön. Hur pedagogerna väljer att strukturera miljön skapar möjligheter och hinder för barns identitetsskapande, självförtroende och genusuppfattning.
19
Wiking, Caroline. "Den tredje pedagogen i Reggio Emilia inspirerade förskolor : En genuskritisk granskning av lärmiljöerna." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99853.
Full textAbstract:
I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen. Var Reggio Emilia pedagogiken en grund för ett aktivt genusarbete i förskolan? Frågor som undersöktes var hur lärmiljöernas utformning och material påverkade barnen att vara gränsöverskridande och kunna göra kön på olika sätt och hur pedagogernas kompetens kring genusvetenskapliga begrepp påverkade deras utformning av lärmiljöerna och materialval. Andra frågeställningar kopplade till detta var också hur kön kunde identifieras, vilka dikotomier kring kategorierna av flicka och pojke som kunde utläsas och till slut hur dessa dikotomier kunde dekonstrueras. För att kunna undersöka dessa frågeställningar användes enkäter till pedagogerna, observationer av lärmiljöerna samt pedagogiska samtal med pedagogerna i arbetslaget. Resultatet visade att avdelningarna hade fokus på tre olika saker i sin verksamhet. Det handlade om lärmiljöer, individ begreppet och det könsneutrala begreppet. Dessa tre interagerar med varandra och påverkade pedagogernas utformande av lärmiljöerna. Att använda sig av genusglasögon återfanns inte hos någon av avdelningarna och pedagogernas definitioner av både individ begreppet och det könsneutrala begreppet samklingade inte med den tidigare forskningens definition. Detta sammantaget gör att slutsatserna som drogs var att de varierande miljöerna som återfanns dock är könsbundna till sin natur. Pedagogernas kompetens visade sig vara olika på begreppen inom genus och genusstrategierna som användes hörde mestadels hemma i det könsneutrala. Att Reggio Emilia pedagogiken hade en könsneutral grund med en syn på att pojkar och flickor är olika från födseln, att det finns biologiska skillnader, var en nyhet för alla pedagogerna. Sammantaget så kan Reggio Emilia pedagogiken vara en grund för ett aktivt genusvetenskapligt arbete men för att detta skulle kunna ske så behövs mer kompetens i genusämnet. Detta gör det möjligt att observera nya saker i sina lärmiljöer, undersöka vad barnen vekligen gör och ifrågasätta normerna i samhället tillsammans med barnen.
20
Bernevik, Tina, and Larisa Sagdati. "Den tredje pedagogen : En studie om den inre lärmiljön i en förskola inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16738.
Full textAbstract:
Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet. Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.
21
Sundqvist, Karin, and Jessica Näslund. "Miljön och materialets betydelse när sex Reggio Emiliaförskolor presenterar sin verksamhet : En retorisk analys av sex förskolors hemsidor." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71596.
Full textAbstract:
The aim of the study is to conduct a qualitative rhetorical analysis of websites where Reggio Emilia-inspired preschools present their pedagogy to gain increased knowledge of the content that is written, focusing on the environment and materials. The environment is important in the Reggio Emilia pedagogy and they are convinced that the environment is of great importance for children's play, interaction, and upbringing into a democratic society. Rhetorical text analysis examines how the schools present their activities on their websites and how the environment and material the preschools use in their activities emerges in their presentations. With the help of three research questions, we find out how the pedagogical materials used in their pedagogical activities appear and how they describe the different environments at preschool. What material do they present and how it is presented, do they describe specifically what material they use, or do they only give a general description. Do they consider the recipient's experience and background in the presentation? We use rhetorical text analysis according to Lennart Hellspong and the Reggio Emilia pedagogy to find out how well they have phrased their presentations, we have used rhetorical analysis also to analyze the images that are included in the presentations. We investigate how the transmitter's ethos, character and personality, appear in the text. How the text affects the recipient's emotions and thoughts, pathos. We look at how the transmitter uses language and thinking, logos, as a compelling, persuasive, tool. We examine the child perspective that emerges, if the children are also assigned ethos and pathos through the text and how the educator's role and relationships appear in the text. The result shows that there are very few preschools that present their pedagogical activities at all on their website. Among the few who do, it varies a bit how they do it. Some use many images to supplement the descriptive text of the presentation of their material while others do not show any images at all. Some preschools specifically describe the different materials used, while others use collective names such as natural materials. The result shows that all the presentations we analyzed describe parts of the Reggio Emilia pedagogy but only about half of the preschools use concepts that are typical of pedagogy such as "the environment as the third pedagogue", "the competent child" and "the hundred languages".Studiens syfte är att göra en kvalitativ retorisk analys av förskolors hemsidor som är inspirerade av Reggio Emilia för att få ökad kunskap om det innehåll som skrivs fram, med fokus på verksamhetens miljö och material. Miljön är viktig i Reggio Emiliapedagogiken och man är övertygad om att miljön har stor betydelse för barns lek, samspel, och fostran in i ett demokratiskt samhälle. Genom retorisk textanalys undersöks hur förskolorna presenterar sin verksamhet, på sina hemsidor, och hur miljön och materialet de använder i sin verksamhet träder fram i deras presentationer. Med hjälp av tre forskningsfrågor tar vi reda på hur det pedagogiska materialet man använder i sin pedagogiska verksamhet framträder och hur väl man beskriver de olika miljöerna på förskolan. Vilket material som presenteras och hur det presenteras, beskrivs det specifikt vilket material man använder eller ger man bara en generell beskrivning. Tar man hänsyn till mottagarens erfarenhet och bakgrund i sin beskrivning. Vi använder retorisk textanalys enligt Lennart Hellspong och Reggio Emiliapedagogiken för att ta reda på hur väl man formulerat sina presentationer, vi har använt retorisk analys även för att analysera de bilder som finns med i presentationerna. Vi undersöker hur sändarens ethos, karaktär och personlighet, framträder i texten. Hur texten påverkar mottagarens känslor och tankar, pathos. Vi tittar på hur sändaren utnyttjar språket och tänkandet, logos, som ett övertygande, persuasivt, redskap. Vi undersöker vilken barnsyn som framträder, om även barnen tilldelas ethos och pathos genom texten och hur pedagogens roll och relationer framträder i texten. Resultatet visar att det är väldigt få förskolor som presenterar sin pedagogiska verksamhet över huvud taget på sin hemsida. Bland de få som gör det varierar det en del hur man gör det. En del använder sig av många bilder för att komplettera den beskrivande texten i presentationen av sitt material medan andra inte visar några bilder alls. Vissa beskriver specifikt vilka olika material man använde medan andra använder sig av samlingsnamn som exempelvis naturmaterial. Resultatet visar att alla de presentationer vi analyserat beskriver delar av Reggio Emiliapedagogiken men bara ca hälften använder begrepp som är typiska för pedagogiken såsom ”miljön som den tredje pedagogen”, ”det kompetenta barnet” och ”de hundra språken”.
22
Ståhl, Jonsson Maria. ""Det finns aldrig en stol" : Barns möten i en Reggio Emilia-inspirerad förskolemiljö." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104502.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in. Det finns ett rikt utbud av litteratur om Reggio Emilia-filosofin, i många fall baserad på personliga erfarenheter. Viss forskning om förskolans fysiska miljö finns, men då med fokus på barns lärande. Uppsatsens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer för att få en bild av fem olika förskollärares arbete med att utforma inomhusmiljön som mötesplats. För att stärka intervjuresultaten genomfördes också miljöobservationer på varje avdelning. Den samlade empirin har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att förskollärarna planerar och iordningställer inomhusmiljön i syfte att barnen ska mötas i olika konstellationer. De menar att barn måste ges möjlighet att mötas i mindre grupper, då de menar att lärande och utveckling främst sker i det sociala samspelet mellan barn. Resultatet visar att det finns en stor kunskap om Reggio Emilia-filosofin och dess förhållningssätt till fysisk miljö och socialt samspel, men att ramfaktorer som tid och ekonomi påverkar möjligheterna att omsätta kunskaperna i verksamheten.
23
Godlund, Emelie, and Linn Mases. "Vilken betydelse har den pedagogiska miljön i Reggio Emilia-inspirerade förskolor? : - En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15565.
Full textAbstract:
Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.
24
Jensen, Anna, and Pauline Prahl. "Att stimulera barns kommunikations- och språkförmåga." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28576.
Full textAbstract:
SammanfattningMaria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolansverksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt attarbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanenhar pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolanerbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering ochkommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samthur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader detfanns mellan dessa inspirationer. Genom litteratur om de olika inspirationerna så har vi kunnatkoppla ihop teori och praktik med bland annat stöd ifrån teoretiker som Jean Piaget och LevVygotskij.Det empiriska materialet som vi har samlat in är består av intervjuer med pedagoger samtobservationer i barngrupper. De slutsatser som vi dragit är att inspirationerna egentligen ärväldigt lika varandra, samtidigt finns det skillnader de emellan. Både Montessoripedagogikenoch Reggio Emilia filosofin är väldigt noga med att den pedagogiska miljön är uppbyggd såatt barnen ska få inspiration till ett lärande. Skillnaden är att Montessori är en pedagogik ochhar en metod att följa medan Reggio Emilia filosofin är ett synsätt och har ett arbetssätt sompedagogerna själv får tolka och planera verksamheten efter.NyckelordMontessoripedagogik, Reggio Emilia filosofin, den tredje pedagogen, Maria Montessori,Loris Malaguzzi.
25
Nyström, Ann. "Spontant eller planerat för kreativitetens skull? : En vetenskaplig essä om barns skapande och pedagogiska förhållningssätt i ateljén." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43945.
Full textAbstract:
Uppsatsen handlar om barns kreativa skapande i ateljén och hur vi kan förstå och förhålla oss till kreativitet som fenomen och begrepp i en förskolekontext. Den gestaltande delen beskriver en situation som belyser barns olika sätt att närma sig skapande verksamhet och svårigheten att välja ett pedagogiskt förhållningssätt som passar hela gruppen. Huvudfrågan handlar om hur jag hittar balansen mellan ett ledande och planerat pedagogiskt förhållningssätt och ett som är mera följsamt och spontant med hänsyn till barns olika behov och förutsättningar i kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att med stöd av olika teorier om kreativitet, lek, undervisning, läroplansmålen och Reggio Emilias pedagogiska filosofi undersöka kreativitet och skapande och olika pedagogiska strategier i förhållande till detta. Metoden är ett reflekterande essäskrivande utifrån berättelsens dilemma och mina egna erfarenheter. I den reflekterande delen tas olika definitioner av kreativitetsbegreppet upp och jämförs sinsemellan, samt olika sätt på vilka kreativitet bedöms och värderas på individ- och gruppnivå. Med avstamp i Reggio Emilias pedagogiska filosofi och läroplanen för förskolan diskuteras begreppen undervisning kontra lek, och miljön som den tredje pedagogen. Slutsatsen blir att barngruppens sammansättning och dynamik spelar en viktig roll tillsammans med pedagogens intentioner och miljöns utformning, och att ett ledande pedagogiskt förhållningssätt i vissa fall kan vara nödvändigt för barns kreativa skapande men att utrymme måste ges för barnens lek och egna idéer.