Academic literature on the topic 'Miljöberikning'

It is often challenging to create a new enrichment program for any animal. This is especially true with the additional challenge that I wanted to use only naturalistic enrichment, and I’m working with animals some of which are nocturnal. Even with a many hurdles, a little bit of enrichment can do a big difference and make a big difference in activity levels of the animals. Eskilstuna parkens zoo have a house called the MUSeum housing four kinds of rodents. Rodents are generally much more active at night and spend much of the day sleeping out of sight of the public. One of the goals of starting an enrichment program was to increase the animal’s activity throughout the day to provide an improved guest experience. Many of the guests would stop briefly at the exhibit only seeing the empty exhibit, unaware of that there were animals there. Before starting an enrichment program, I wanted to determine how the rodent was spending their time. By observing the animals’ behaviour for 15 minutes a day at various times throughout the day, for a total of 15 observations, I was able to construct an activity budget for their behaviour. The results obtained were, as expected, that the rodents spent a lot of time resting. By enrichment both with food and the temperature we were able to take the activity to another level, and several new behaviours were observed.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning. Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball™. De tre stereotypiska beteendena som studerades var rörbitning, svansbitning och bukmassage. Studien utfördes på 107st grisar uppdelade på 12 boxar, under totalt tre veckor. Alla tre stereotypiska beteenden minskade statistiskt signifikant . Detta visar att båda miljöberikningarna hade en positiv effekt på grisarna då de minskade deras stereotypiska beteenden. De interagerade mer med jutesäcken fylld med halm än vad det gjorde med Jolly Ball™.  Grisarna föredrog den miljöberikningen som var omformbar, förstörbar, ätbar, tuggbar, vilket går i linje med liknande studier.
Among fattening pigs you find several stereotypical behaviours, such as bar-biting and tail-biting. These behaviours are quite common among domestic pigs. Environmental enrichments are often used to reduce stereotypical behaviours in animals.  An environmental enrichment is defined as an improvement of an animal’s welfare, both psychologically and physiologically, through changes in the environment of the animal. With this study, different environmental enrichments were studied to see if they can reduce stereotypical behaviour among fattening pigs. The two different environmental enrichments used were a jute sack filled with straw and a Jolly Ball™. The stereotypical behaviours that were looked at were bar-biting, tail-biting and belly-nosing. The study was carried out on 107 pigs divided into 12 pig boxes, during 3 weeks in total. All three stereotypical behaviours decreased significantly. This shows that the environmental enrichments had a positive effect on the pigs, since they reduced their stereotypical behaviour. The pigs interacted more with the jute sack than they did with the Jolly Ball™.  The pigs preferred the environmental enrichment that was destructible, edible, deformable and chewable, which fits well into similar studies that have been executed.

The demand för Swedish pork meat is increasing every day. This leads to agricultural farming having to develop as an industry, with larger and more rationalised units to make the farming more effective and to raise the financial profit. The consequence of this is that it affects the animals when their surroundings become more industrial. The pig´s natural behaviour becomes restricted by the limitations of the facilities, which leads to them becoming understimulated.   Helena Kummel, a teacher at Munkagård upper secondary school and also an educated animal inspector has developed a prototype that could possibly replace the pig´s natural rooting behaviour inside the barn. The porpuse of this report is to study "bökboxen" in the gilts´actual living enviroment, through qualitative- and quantitative analysis. The observation was performed when the pigs were between eight to sixteen weeks of age.   Our results from the qualitative analysis and the quantitative analysis show that the use of bökboxen increased in the intervention group during the observation. Stimulation in the beginning of a pig´s life can prevent the tendency to develop stereotypical behaviour. We believe that bökboxen can have a positive result on pig´s stereotypical behaviour, but that the contraption still is not enough to stimulate all of the pig´s natural behaviour. Our conclusion is that further research is needed in later periods of the lives of the intervention group, to see if "bökboxen" makes a difference.
Efterfrågan på svenskt fläskkött ökar allt mer. Detta medför att jordbruket måste utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktning på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenerna av detta är att djuren drabbas då omgivningsmiljön blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inskränks, vilket i sin tur leder till stereotypa beteenden.   Helena Kummel, lärare på Munkagårdsgymnasiet och utbildad djurskyddsinspektör, har utvecklat en prototyp som kan stimulera och möjliggöra grisarnas naturliga bökande inne i ladugården. I detta examensarbete kommer den benämnas som "bökboxen". Examensarbetets syfte var att studera bökboxen i ett reelt sammanhang hos gyltorna. Bökboxen placerades i kätten hos 12 grisar. Grisarnas beteende observerades löpande från 8 veckor till 16 veckors ålder. Observationen analyserades dels kvalitativt, dels kvantitativt. Resultatet visade att användandet av bökboxen ökade hos interventionsgruppen under observationsstudierna. I den kvalitativa analysen kodades anteckningarna, dessa koder fördes samman till kategorier utifrån beteenden. En stimulerande uppväxt kan förhindra tendenserna till att utveckla stereotypa beteenden, vilket vi tycker att bökboxen genererat till. Vi anser dock att bökboxen inte är tillräcklig för att stimulera alla grisens beteenden men det är ett steg i rätt riktning. Vidare forskning behövs i en senare period av interventionsgruppens liv för att se om ökboxen gjort någon skillnad.

Dvärgflodhästen (Hexaprotondon liberiensis) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt.   I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.     Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl. 16.00- 03.00. Ett protokoll fördes vart tionde minut och deras aktivitet antecknades. Dessa resultat sammanställdes i beskrivande text och jämfördes sedan med varandra i diagram. Diagram visade bland annat att Leah använde sin pool mest av alla, Anton var den mest aktiva och nyfikna medan Krakunia knappt rörde sin miljöberikning.   Varför finns dessa skillnader? Har deras ålder, kön eller utseende på rummet någon betydelse? Hur skulle man kunna förbättra miljöberikningen i dvärgflodhästarnas rum? Eftersom de är utrotningshotade är det viktigt att man gör några åtgärder och försöker bevara deras naturliga miljö i den mån det är möjligt. Kan man med hjälp av djurparken återinföra dvärgflodhästar i naturen? Enligt en artikel skulle det kunna vara möjligt.

The purpose of this study was to enrich the environment for llama (Lama glama) and alpaca (Vicugna pacos) in a zoo. The zoo is located in northern Sweden (Umeå, Mickelträsk). The llama herd consists of three individuals of breed qara, two males and one female and the alpaca herd consists of six individuals of breed huacaya, one male, four females and one foal. The species lived in separate enclosures, they lived outside all year round and they had a shelter for wind and rain protection. They feed on pasture and were fed hay and pellet concentrate. A behavioral-study was carried out in April 2014, a five-day study where each of the species were observed 3 h a day, 1,5 h in morning and afternoon. The behavioral of llama and alpaca were observed individually and each behavior was observed in terms of duration and frequency. The study observed if the animals had a possibility to implement their natural behaviors in their enclosures and whether they showed any abnormal- or stereotypical behaviors that can occur in captivity. The questions I wanted to answer were: (1) what behaviors are occurring, (2) Is it possible to indicate from the behaviors if the animals are doing well or not, (3) Is there a difference in behaviors in the morning and afternoon? (4) Is there a difference between the sexes? (5) What actions should be undertaken to enrich and improve the habitat for llamas and alpacas in a zoo? The results from the study show that llamas and alpacas show many normal and natural behaviors, no abnormal-or stereotypical behaviors were visible. Some behaviors were more common in morning and some in afternoon and there were differences in behaviors between the sexes. Example for some environmental enrichment for the llamas and alpacas in the zoo was to add logs, trees, shrubs and sand piles to the enclosure.

Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes. Under period 2 introducerades födoberikningen stegvis samtidigt som kostens sammansättning ändrades. Under period 3 var all födoberikning införd och kosten som erbjöds var näringsmässigt korrekt. Vår studie visar att frekvenserna av naturliga beteenden ökade vid födoberikning, det vill säga ätbeteende minskade, födosöksbeteende ökade och aggressiva/revir beteenden minskade. Socialt/övrigt beteende och förflyttning skilde sig åt mellan de två grupperna. Aporna blev mer aktiva och var mer synliga för publik under period 3. Vår matstudie visar att det är viktigt att utvärdera apornas kostintag på djurpark eftersom risken är stor att de inte erbjuds och äter rätt proportioner av olika näringsämnen.

The aim of this study is to examine whether and how food enrichment can stimulate the common marmoset to more frequently display natural behaviour patterns; also to see how active the monkeys are and if they voluntarily show themselves to the public in the zoo. The food enrichment meant offering food to the monkeys in a way more natural than simply providing it in bowls. In addition the aim is to provide a nutritionally balanced diet. The study was conducted on two groups of common marmosets in Parken Zoo in Eskilstuna from June 2004 to September 2004. The study was split into three periods. During period 1 the monkeys were observed without food enrichment. During period 2 food enrichment was introduced gradually while the diet changed. During period 3 all food enrichment was provided and the diet offered was nutritionally correct. Our study shows that natural behaviour became more frequent with food enrichment, that is, eating behaviour decreased, foraging behaviour increased and aggressive/territorial behaviour decreased. Social/other behaviour and motion differed between the two groups. The monkeys became more active and were more often visible to the public during period 3. Our feeding study shows the importance of evaluating the nutritional intake of the monkeys in a zoo, because of the risk that they are not offered or are not eating the right proportions of nutrients.