Academic literature on the topic 'Miljödiskurs'

Ritualer i islam karaktäriseras av att de är etablerade och ofta normerade i lagtexter. Även om miljödiskursen inom islam inte är lika synlig som i många andra världsreligioner berör klimatkrisen alla länder oberoende av religion eller kultur. Kan ritualbegreppet inom islam vidgas och kan naturskydd eller delar av naturskyddet tolkas som ritual inom islam? Inom ramen för den normativa läran presenteras de centrala principerna inom islamsk ekoteologi såsom begreppen tawhīd (enhet), mizan (balans) och khalīfa (ställföreträdare) men även orsaker till varför miljöfrågor inte slagit igenom i den muslimska världen. Ritualer som begrepp och innebörd, ritualer i islam och möjligheten att etablera nya ritualer diskuteras och som ett exempel på en ny handling är trädplantering i Indonesien på ett bredare plan och i Aceh som ett enskilt exempel. I artikeln förs fram att trädplantering kan sägas fylla många av ritualernas funktioner och handlande: den påminner om Guds närvaro i vardagen, den uppfyller mitzvah (goda gärningar), har belägg i traditionen, motverkar något ont och skrämmande samt möjliggörs genom ett kollektivt handlande. Analysen visar att det kan vara meningsfullt att tolka trädplantering som en ekologisk ritual inom islam.

Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om barns miljödiskurs utifrån en observation av en lärandesituation utformad efter den pluralistiska utbildningstraditionen med fokus på miljömässig hållbar utveckling. Som datainsamlingsmetod valdes deltagandeobservation i en selektivt återkommande form. En aktivitet grundad i den pluralistiska utbildningstraditionen utformades där barn i grupper av tre eller fyra fick diskutera miljöfrågor utifrån ett förutbestämt bildmaterial. Aktiviteten videoinspelades och barnens ord transkriberades. Därefter analyserades den insamlade data genom en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori. Resultaten från studien visade att barnen besitter en viss kunskap om hållbarhetsfrågor, miljödiskursen beskrivs som huvudsakligen normativ med positiva och negativa handlingar för miljön. Barnens miljödiskurs kretsar huvudsakligen kring nedskräpning och tycks prioritera omsorg av miljön framförallt för djurens skull, men lyfter även fram naturens estetiska värden och växtlighet. Studiens resultat visar att det finns utrymme för mer pluralistisk miljöundervisning från en tidig ålder då en normativ syn på miljön verkar ha fått fäste redan i de senare åren i förskolan. Förslag ges på hur fortsatt forskning om miljöundervisning i förskolan kan bedrivas med fokus på pluralism och demokrati. Nyckelord: Hållbar utveckling, miljömässig hållbar utveckling, miljödiskurs, pluralism, socialkonstruktivism.

Den här uppsatsen behandlar Nordiska projektexportfondens strategiska arbete och hur det har förändrats över tiden. Nordiska projektexportfonden har arbetat med satsningsområden som en del i sitt strategiska arbete. Det är dessa satsningsområden vi valt att analysera, med fokus på miljö och geografi. Syftet med uppsatsen var att identifiera förändringar i satsningsområdena från institutionens start fram tills idag. Som teori har vi använt Whittingtons strategiska perspektiv, som består av det klassiska, processuella, evolutionistiska och det systemteoretiska perspektivet. För att förtydliga vår analys har vi satt in resultatet från undersökningen i Whittingtons strategiska modell. Vi har även kopplat analysen till en mer offentlig debatt om miljödiskurs, strategi, interconnectedness och geografiska preferenser. Materialet bestod främst av dokument från Nordiska projektexportfondens arkiv samt intervjuer med berörda parter. Slutsatsen vi drog var att Nordiska projektexportfonden har en innesluten strategi med vinstmaximering och lokalförankring som utgångspunkter. Den geografiska fokusen förändrades främst på grund av omvärldsförhållanden och miljöfokusen har växt fram från flera olika håll.

The purpose of this study is to see how Swedish politicians speak about the concept ecology through the period 1973-1988. I’m using the theory of concepts altering meaning through history made by Koselleck. The result of this study shows that the concept ecology is under change, but I cannot see when by using Kosellecks theory. One result is an increase of politicians using ecology in debates with 163 percent between the period of 1973-1980 and 1981-1988. Another interesting result that I found was that the Swedish left party spoke more about ecology after 1981. I could also see that the Swedish politicians have been using the concept ecology contrary to the scientific definition of ecology in most cases.

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare.

Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig.

Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of Dryzek´s (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998). The results show that the environmental discourses reveal how organizations relate to the environment. WWF and Naturskyddsföreningen are working to change people's attitudes towards nature. The most dominant view in society is, however, that technology will solve environmental problems. Environmental organizations want's a structural change in the society, in regards to exploitation of natural resources rather than technical solutions, as they believe the problem is caused by people in general believe that they are superiority to nature. Furthermore, the results show how the organizations reason about the loss of biodiversity and the human role in this. The organizations want to prevent man's superiority of and sovereignty over nature by showing nature's intrinsic value, but they also want to highlight nature's benefits for human's to get more people engaged in environmental issues.

This dissertation studies the development of the environmental issue from a discursive perspective. Through an analysis of views on nature and the environment in several NGOs and main political organs, the dissertation tries to explain how a certain view became hegemonic. The analysis pertains to the period between the publication of Silent Spring in 1962 and the introduction of the concept sustainable development by the UN in 1987. From a realistic starting point and with critical discourse analysis (CDA) as its method, the dissertation aims to identify causal powers and mechanisms that have generated and institutionalized the environmental discourse. An analytical model is developed and applied on three levels; a sociolinguistic, institutional, and macrosocial level; which also reflect the methodological progression of the study from description to explanation. The result shows that the discursive practice was hegemonized by a Western view promoting economic growth. This discourse gradually gained ground at the expense of an anti-systemic discourse which posited structural societal changes as the answer to environmental problems. Mechanisms such as the exclusion of some views and actors from common discursive practices were crucial for the process of homogenizing the discourse and developing consensus. Through incorporating that part of the environmental movement which did not fight the dominant economic and political system, the UN turned it into support for its own project, which is part of the process of hegemony. At the same time the environmental objectives of the hegemonic discourse were established in the institutional spheres. The institutionalization of the environmental issue changed the focus from social critique to a question of development and technology, something which helped displace the original critical and partially anti-systemic character of environmental discourse. Through turning the critical and negative account of the situation into a more harmonious and hopeful vision, for instance in terms of sustainable development, a foundation was laid for the later development of ecological modernization. When the hegemonic discourse invested the concept of sustainable development with emphases on progress and economic growth, it encapsulated the environmental issue within the framework of the prevailing social system.

With summary in English and Spanish/Con resumen en inglés y en español