Syftet med vår studie är att analysera miljöengagemanget hos individer som är verksamma i en etablerad miljöorganisation och i en nystartad miljöorganisation. Vi har valt det fenomenologiska angreppssättet då vi vill försöka beskriva våra intervjupersoners livsvärld.Studien är kvalitativ och vi har intervjuat fyra individer från Naturskyddsföreningen (SNF) och fyra individer från Klimataktion. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan vi försöka att förstå miljöengagerade individers tankar och åsikter om deras miljöengagemang. Vi var intresserade av i vilken utsträckning de människor som är aktiva i den här typen av organisationer står för radikala åsikter och åtgärder i syfte att åstadkomma miljöförändringar. Med hjälp av våra valda teoretiker Tim Jackson (2009), Ulrich Beck (1998) och Anthony Giddens (2009) kan vi knyta an till ett perspektiv på miljöengagemang.Våra intervjupersoner är miljöengagerade då de är medvetna om miljöproblemen och de är oroliga för framtida generationer och för naturen själv. De flesta av intervjupersonerna arbetar i sina respektive organisationer och skriver debattartiklar. Skälen till att miljöengagemanget har minskat generellt i samhället är en rådande besvikelse inför miljöpolitiken och att göra något åt klimatförändringarna verkar hopplöst på grund av tidsbrist. Det kan vara svårt för människan att få en förståelse för kommande generationers behov och hur miljöproblemen kan påverka dem. För att upprätthålla ett engagemang för miljön krävs det att individer måste ha kunskap om miljön. Lättsamma aktiviteter i en miljöorganisation kan locka till sig fler individer och en attitydförändring kan även öka miljöengagemanget. Vi kommer till slutsatsen att Klimataktion har ett mer radikalt innehåll i sin organisation än vad SNF har.

Det har blivit allt vanligare att tala om miljöfrågor som en av vår tids stora ödesfrågor. Kopplingar mellan religiositet och miljöengagemang är många och i vårt aktuella samhällsklimat kan det vara lämpligt att undersöka ifall det föreligger signifikanta samband dem emellan. Hittills har den empirin som undersökt frågan gett mycket delade och omdebatterade meningar. Den här uppsatsen använder Durkheims definition av religion som en universell företeelse för att bidra med ytterligare ett intressant perspektiv. Sociologisk teori om hur individen beter sig på ett visst sätt enskilt och på ett annat i stunder av intensiv kollektiv gemenskap leder även till antagandet att religiositet kan påverka individuellt och kollektivt miljöengagemang på olika sätt.  Av den anledningen testas hypoteserna att religiositet har en positiv effekt på en individs nivå av miljövänligt beteende medan det har en negativ effekt på en individs benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan religiositet, mätt i frekvens av gudstjänstdeltagande, och miljövänligt beteende i vardagen, men inget signifikant samband med benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Studiens resultat tyder även på att kontrollvariablerna utbildningsnivå, kontinent och kön har ett bättre prediktionsvärde för miljöengagemang än religiositet har. Slutsatsen är emellertid att religiositet kan ha olika effekter på individuellt och kollektivt miljöengagemang.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.

 Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.

 Teori: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”

 Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker.

Purpose: The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.

 Method: Qualitative method based on four interviews.

 Theory: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”.

Conclusions: The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB.

Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.

Även om forskning i miljöområdet och forskning i psykologi har kommit långt saknas det forskningsansatser som förenar de två. Ambitionen med uppsatsen är att förena miljöområdet och psykologi genom att undersöka vilka faktorer som är bidragande orsak till miljöengagemang. Deltagarna var 91 studenter som svarade på en enkät där miljöengagemang studerades. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan att tycka människor i världen var viktiga och ha ett miljöengagemang. Det fanns även ett positivt samband mellan om närstående var miljömedvetna och om deltagaren var det samt ett positivt samband mellan miljömedvetenhet i teorin och praktiken.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna står i relation till deras uppfattning om hållbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrätten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lärarens undervisning, men även den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det är elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden använts. Kvalitativa intervjuer har hållits med sju elever i år sex samt den undervisande läraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som något som är hotat i sig. Flera elever ser dessutom naturvistelser som ett sätt att rekreera sig. Ju oftare eleverna vistas i naturen, desto bättre svar på artkunskapen, och större kunskap i vad allemansrätten innebär, har de. Resultaten visar också att elever som tillbringar tid i naturen även har en djupare insikt i miljöfrågor.

Sammanfattning

Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.

De senaste åren har mycket uppmärksamhet riktats mot att allt fler honungsbin dör varje år. Denna utbredda bidöd kan få stora konsekvenser då framställandet av en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar är beroende av insektspollinatörer som bin. Detta är en studie om de människor som hjälper till att upprätthålla bibeståndet, nämligen hobbybiodlarna. Biodlingen har studerats genom deltagande observation, personintervjuer och fokusgruppsintervjuer med både etablerade biodlare och deltagare i en nybörjarkurs i biodling. Det insamlade materialet tolkas och analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält och habitus. Biodlarnas natursyn diskuteras även. Genom att hobbybiolingen behandlas som ett socialt fält visas hur individers habitus formas av fältets natursyn. Samtidigt formar individerna fältet. Biodlares närhet till naturen är det centrala i denna studie och för många av de i studien som just ska börja med biodling, handlar det lika mycket om att göra en miljögärning som att skaffa sig en hobby.
In recent years, much attention has been directed towards the increasing number of yearly deaths among honeybees. This widespread death of bees can be expected to have major consequences, seeing as the production of one-third of the foods we consume is dependent on insect pollinators like bees. This study focuses on the people who help maintain the honey bee population, hobby beekeepers in particular. The study investigates apiculture through participant observation, interviews and focus group interviews with both established beekeepers and participants in a beginner's course in beekeeping. The collected material is interpreted and analyzed using Bourdieu's theories of social fields and habitus. The beekeepers’ perception of nature is also discussed. By treating the apiculture as a social field it is clear that an individuals' habitus is shaped by the nature perception of the field. Simultaneously, the field is shaped by the individuals. The beekeepers’ closeness to nature is the focus of this study and for many of those in the study who is about to start beekeeping, it's as much about making an environmental act as it is getting a hobby.

Inledning: Friluftsliv har en stark ställning i Sverige. Argumenten är positivt landade och innefattar vanligen både folkhälsa och miljöengagemang. Samtidigt som intresset ökar och fler vistas i naturen kommer rapporter om nedskräpningsproblem. Något som slår hål på uppfattningen om att friluftsliv främjar miljöengagemang. Syfte: Genom att undersöka hur ledare inom Friluftsfrämjandet ser på miljöengagemang och friluftsliv har studien som mål att skapa en teoretisk modell som visar förutsättningar alt. hinder för pronaturellt beteende, viljan att minska klimatavtrycket. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. 8 ledare inom Friluftsfrämjandet deltog. Genom Grounded Theory utformades en analysmodell som i sin tur konstruerade en visuell teoretisk modell.  Resultat: Miljöengagemanget är i första hand situationsanpassat och bygger på att plocka skräp. Miljöfokus varierar för olika typer av aktiviteter. Ju mer abstrakt naturen blir, desto svårare att förhålla sig till ett miljöengagemang. Glapp uppstår utifrån viljan att vara miljövänlig till den faktiska insatsen. Miljöengagemanget är inte tydligt utanför ledarrollen. Ifall engagemanget får fäste utanför organisationen är detta kopplat till friluftslivet som i sig kan innehålla miljöfokus.  Diskussion: Att friluftsliv skulle vara förenat med ökat miljöengagemang fungerar bättre i tanken än i praktiken. En möjlig väg kan vara att sammankoppla begreppen om allemansrätten hade ett tydligare ställningstagande.
Introduction: Outdoor recreation has a strong position in Sweden. Engaging in outdoor recreation is positively charged, includes public health and environmental engagement. When interest in outdoor recreation increases there are reports of garbage problems in natural areas. This suggest that outdoor activities doesn´t promotes environmental commitments. Aim: By investigating how voluntary guides within the Swedish Outdoor Association give reasons for environmental engagement through outdoor recreation, the study aims to create a theoretical model that shows the conditions for pronatural behavior. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. 8 guides participated. Through Grounded Theory, an analysis model was designed which in turn constructed a visual theoretical model. Result: Environmental engagement is situational and focus on picking garbage. How environment priority is conducted differs within different types of activities. The more abstract nature becomes, the more difficult it is to relate to environmental engagement. Gaps arise from being environmentally friendly to the actual effort. If commitment takes root outside the organization, this is linked to the outdoor activities, which can include an environmental focus. Discussion: That outdoor recreation promotes environmental engagement is better in thought than in practice. The right of public access should have a clearer environmental position.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor.

 

Frågeställningar:

·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?

·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?

·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?

·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven?

 

Metod

Datainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang.

 

Resultat

Lärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning. Friluftsliv i skolorna består främst av diverse friluftsaktiviteter på friluftsdagarna, små inslag under undervisningen idrott och hälsa samt sparsamt i samarbete med andra ämnen.

 

Slutsats

Friluftsliv förekommer sparsamt i undervisningen. Lärarna använder alla friluftsstilar men lärarnas önskan är att friluftslivet i skolan skulle gå mer åt den aktiva- och passiva anpassningsstilen vilket idag inte ryms inom den tid lärarna har till förfogande.

SammanfattningDen här studien handlar om hur den pedagogiska forskningen och lärare ser på begreppet miljömedveten, hur man får eleverna engagerade i miljön, lärarens roll och vilken miljöundervisning som får bäst effekt.Som undersökningsmetod har jag valt litteraturstudier och intervjuer. Jag har läst åtta böcker med miljöpedagogisk inriktning och intervjuat 6 lärare, två från varje stadium på grundskolan. Jag valde två lärare från varje stadium för att se om det fanns någon skillnad i lärarnas sätt att undervisa om miljöfrågorna. Lärarna kommer från tre olika skolor. De valdes ut eftersom de var mest involverade i miljöarbetet på sina skolor.Resultatet visar att lärarna tolkar begreppet miljömedveten på ungefär samma sätt som den pedagogiska forskningen, d.v.s. att man tänker på miljökonsekvenserna i sitt dagliga liv.För att få eleverna miljöengagerade menar forskarna att man ska ge eleverna en positiv upplevelse av naturen så att de ska utveckla en respekt och vördnad för naturen ska vilja skydda den. Lärarnas svar på intervjuerna visar att de delar den uppfattningen.Lärarens viktigaste uppgifter är att entusiasmera, motivera och inspirera eleverna samt skapa arbetsro så eleverna kan ta åt sig undervisningen.Den undervisning som ger bäst effekt är den som tar avstamp i det lokala och som gör kopplingar till det globala. Dessutom ska undervisningens tyngdpunkt inte ligga på information utan att utmana elevernas attityder och föreställningar.Nyckelord: Miljömedveten, miljöengagemang, miljöundervisning, lärarroll

SAMMANFATTNING Bakgrund Tidigare forskning visar att budget var ett hinder för att göra inköp med hänsyn till miljön. Det har också framkommit att ekologiska varor var ett ideal snarare än praktik inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt att elever inte ansåg sig ha kunskapen att göra hållbara val. Syfte Syftet med den här studien var att undersöka vilka förutsättningar lärare upplevde att de hade att göra inköp samt undervisa med hänsyn till miljön. Metod Genom kvalitativ metod utfördes intervjuer med åtta stycken verksamma hem- och konsumenskunskapslärare med hjälp av en semistrukturerad frågeguide under våren 2020. Den geografiska utsträckningen var mellan Västsverige och södra Norrland. Bearbetning av data gjordes inspirerat av innehållsanalys. Resultat Alla deltagarna var överens om att miljö är en stor och viktig del av ämnet hemoch konsumentkunskap. Alla ansåg sig även kunna påverka eleverna mot en mer medveten konsumtion. Det framkom tydliga skillnader bland de deltagande hem- och konsumentkunskapslärarna i förutsättningar och genomförande av både inköp och undervisning med hänsyn till miljö. Tydligast var skillnaderna i ramfaktorer som budget och upphandling samt elevers inställning till miljöundervisning. Lärarens miljöengagemang och samhällskulturen visade sig vara faktorer som påverkade inköpen och undervisningen. Slutsats Skillnader mellan lärare när det gäller yttre och inre ramfaktorer riskerar att leda till en icke likvärdig undervisning inom hem- och konsumentkunskap med inriktning på miljö. Tydliga riktlinjer angående inköp och undervisning med hänsyn till miljö saknas, att införa detta skulle underlätta för lärare inom hem- och konsumentkunskap att uppnå likvärdig undervisning.

En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.

Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar

- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns?

- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen?

- Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?

Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer. Resultatet från fokusgrupperna analyserades och sammanställdes, för att sedan diskuteras. Utifrån diskussionen drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna kan sammanfattas med att för att alla medarbetare ska se på miljöledningssystemet på samma sätt och känna ett fortsatt engagemang för systemet är det viktigt att organisationen har en tydlig vision för miljöledningssystemet som tydliggör vad de vill med det och vilken nytta de ska ha av systemet i det fortsatta miljöarbetet. För att bibehålla engagemanget för arbetet inom miljöledningssystemet är det också viktigt att det finns en fungerande kommunikation för att bl.a. kommunicera ut resultaten som uppnåtts med hjälp av miljöledningssystemet.

Flertalet företag och organisationer har börjat inse de fördelar som erhålls genom att engagera sig i hållbar utveckling och sträva mot en miljövänlig arbetsplats. Att få människor engagerade i miljöfrågor på olika sätt har överlag visat sig vara effektivt när det kommer till att påverka attityder och uppmuntra till miljövänligt beteende, likaså har sociala normer visat sig vara betydande när det kommer till att skapa miljöengagemang på arbetsplatser. Syftet med studien är att undersöka hur engagemang och nya normer kan skapas för miljövänliga handlingar på arbetsplatser. Studien avgränsas till Casino Cosmopol i Malmö, där en öppen enkätundersökning har genomförts. Företaget har under en tid arbetat med hållbarhetsfrågor men upplevde att de behövde stöttning och råd när det kom till att skapa miljöengagemang bland medarbetarna och därmed också driva deras miljöarbete framåt. Undersökningen vände sig till samtliga medarbetare inom företaget. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetare anser att verksamheter och företag har ett stort ansvar när det kommer till miljöfrågor. Undersökningen visade också att kommunikationen inte alltid är tillräcklig mellan arbetsgivare och medarbetare för att miljövänligt beteende ska genomsyra hela verksamheten och för att miljöengagemang ska skapas. Medarbetarna efterfrågar tydlighet, mer kunskap om miljö och klimatfrågor. Resultatet visar också att medarbetarna efterlyser redovisning av de åtgärder som införts, arbetsgivare som är lojala och visar ett genuint engagemang.
Most companies and organisations have realized the benefits of engaging in sustainable development and striving for an environmentally friendly workplace. Getting people involved in environmental issues in different ways has generally proven to be effective when it comes to influencing attitudes and encouraging environmentally friendly behaviour, and social standards have also been found to be important when it comes to creating environmental engagement in workplaces. The purpose of the study is to investigate how commitment and new values can be created for environmentally friendly actions in workplaces. The study is limited to Casino Cosmopol in Malmö, where an open survey has been conducted. The company had for some time worked on sustainability issues but felt that they needed support and advice when it came to create environmental commitment among the employees and taking their environmental actions to the next level. The survey was addressed to all employees within the company. The results of the survey show that employees believe that businesses and companies have a great responsibility when it comes to environmental issues, but that communication between employer and employees is not always sufficient to ensure that environmentally friendly behaviour permeates the entire business and that environmental commitment is created. The employees demand clarity, more knowledge about the environment and climate issues. The result also shows that employees are demanding the effects of the measures that have been establish, employers who are loyal and show genuine commitment.

Föreliggande studie är en kvalitativ textanalys av tre mellanåldersböcker skrivna av svenska författare och utgivna i Sverige under 2019. Studiens syfte har varit att, utifrån ett ekokritiskt perspektiv, undersöka hur miljöproblem och lösningar framställs i valda verk och därmed synliggöra hur samtidens oro för klimatförändringar kommer till uttryck i barnlitteraturen. Resultatet visar att miljöproblemen som åskådliggörs är många och varierande Gemensamt är att de definieras som antropogena processer. Centralt för det miljöengagemang som skildras är att fokus ligger på livsstilsförändringar genomförbara på individnivå. Samtliga verk förbiser att uppmärksamma lösningar där ideologiska, politiska och ekonomiska faktorer framträder. I de lösningar som presenteras återfinns också en önskan om att vetenskapliga framsteg ska kunna erbjuda en lösning på miljöproblemen. Tekniklösningarna gestaltas dock snarare som förhoppningar än som reella utvägar. Analyserna visar sammantaget att en antropocentrisk natursyn är det som framträder starkast i alla tre verken.

Under de senaste åren har uttrycket ”smart stad” används allt oftare för att beskriva en framtid där social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har uppnåtts med hjälp av digital teknik (Colding & Barthel, 2017). Samtidigt anses det vara viktigt att människor övergår till mer hållbara livsstilar för att bromsa den mänskliga påverkan på klimatet (National Research Council, 1999). Studier har påvisat att naturvistelser kan ge upphov till en känslomässig koppling till naturen som i sin tur kan leda till ökat miljöengagemang (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital teknik skulle kunna ha stor potential för att underlätta interaktionen med naturen och därigenom stärka denna naturkoppling men skulle samtidigt å andra sidan kunna bidra till att öka avståndet mellan människa och natur (Maffey mfl., 2015). Den pågående digitaliseringstrenden avspeglas i Stockholm Smart Stad-vision. Samtidigt anses det svenska friluftslivet bli mer och mer kommersialiserat (Margaryan & Fredman, 2017; Margaryan, 2017). Denna studie utgår från två problemställningar varav den först rör hur digitala tjänster kan komma att påverka människans naturrelation. Den andra problemställningen handlar om föreställningar om naturen som underbygger människors tolkningar av den. Studien syftar till att undersöka vilken potential digitala verktyg kan anses ha för att främja ökad hållbarhet liksom vilka natursyner som kan uppfattas bland verksamma inom natur- och friluftslivssektorn i Stockholm. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts med en litteraturstudie samt halvstrukturerade intervjuer med verksamma från olika sektorer inom natur- och friluftslivssektorn. I studien utgör den digitala karttjänsten Naturkartan en fallstudie, delvis representerades digitaliseringen i stort. Resultaten visar att naturvistelsen kan relateras till ökat miljöengagemang genom att öka naturintresset och ge ökad samhörighetskänsla med naturen. Digitala tjänster i sig kan bidra till att främja människors kontakt med naturen genom att utgöra fler källor för information om naturområden och genom att öka tillfredsställelsen av naturvistelser. Mycket av Naturkartans potential verkar vara relaterad till en långsiktig expansion eftersom det har ett samband med den samverkansturktur som underbygger tjänsten liksom den sociala gemenskap som utgör en viktig fördel. Digitala verktyg bör kunna anses ha potential för att främja naturvistelser för de som annars sällan vistas i naturen genom att utgöra fler informationskällor och genom att vara tillgängliga i mobiltelefoner. Samtidigt identifieras en risk för att dessa typer av tjänster kan ha svårt att nå ut till de som inte vanligtvis vistas i naturen. Vidare indikerade studien att olika natursyner kan aktiveras vid olika situationer. När de positiva effekter som kan erhållas av naturvistelser diskuterades bland verksamma verkade en annan natursyn aktiveras än när diskussionerna rörde den naturrelation som människan bör ha. Detta betraktas som motsägelsefullt men kan förklaras genom skillnader mellan personliga uppfattningar och den taktik som används för att främja hållbarhet. Utifrån resultatet av studien föreslås en ökad reflektion inom natur- och friluftslivssektorn kring hur naturen talas om liksom hur den framställs.
In recent years, the term “smart city” has been increasingly used to describe a future sustainable city (Colding & Barthel, 2017). Social, economic, and ecological sustainability is expected to be achieved by using digital technology. At the same time, it is considered important that people switch to more sustainable lifestyles in order to reduce the human impact on the climate (National Research Council, 1999). Studies have shown that nature experiences have the potential to increase the environmental commitment (Kals mfl., 1999; Ballantyne & Packer, 2009). Digital technology is considered to have great potential for facilitating interactions with nature, thereby strengthening the nature-human connection (Maffey mfl., 2015). At the same time, digital technology may increase the distance between man and nature. The current digitalization process is reflected in the Smart City vision in Stockholm. Furthermore, the Swedish outdoor life is considered to be more and more commercialized (Margaryan, 2017; Margaryan & Fredman, 2017). This study is based on two issues, of which the first relates to how digital technology can affect the relationship between humans and nature. The second issue relates to the conceptions of nature that underpin people’s interpretations of it. The study aims to investigate what potential digital tools can be considered to use to promote increased sustainability as well as what views of nature that can be identified among the outdoor life sector in Stockholm. In order to achieve the aim of the study, a qualitative method with a literature study as well as semi-structured interviews has been used. The digital innovation Outdoor Map will constitute a case study. The results show that nature experiences can be related to increased environmental commitment by increasing the interest in nature as well as the human-nature connection. Digital services can help promote people’s contact with nature by constituting additional sources for information about nature areas, as well as increasing the satisfaction of nature experiences. Much of the potential of the Outdoor Map seems to be related to the long-term expansion as it has a connection with the collaboration structure that underpins the service as well as the social community which is an important advantage of the service. Digital tools should be considered as having the potential to promote nature stays for those who otherwise rarely experience nature by providing information and by being available on the smartphone. At the same time, these types of services may have difficulty reaching those who do not usually involve themselves in nature. Furthermore, the study indicated that different views of nature can be activated in different situations. Different views of nature seemed to be activated when the respondents discussed the benefits of nature experiences compared to when the discussions concerned the human-nature relationship. This can be explained by differences between personal attitudes and the tactics used to promote sustainability. Based on the results of the study, it is proposed to include a reflection in the outdoor life sector about how nature is talked about and how it is presented.

Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden.
The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values.

I denna studie analyseras två NO-läromedel för årskurs 1–3 genom en pragmatisk diskursanalys. Syftet med studien är att undersöka hur miljöengagemang och hållbar utveckling framställs i läromedlen och även att se över vilka explicita och implicita värderingar som kan urskiljas med avseende till ämnet. Studien vilar på en teori rörande läroplansteori, didaktik och befintliga miljöundervisningstraditioner.  Metoden som används för studien är pragmatisk diskursanalys där den insamlade datan har behandlats genom olika analytiska frågor genom en inläsning och en utläsning av materialet. Resultatet visar att de två NO-läromedlen endast presenterar fakta och förklaringar angående miljöfrågor och att det på ett fåtal ställen finns innehåll som försöker uppmana elever till att tänka och leva i riktning med hållbar utveckling. Vid ett fåtal tillfällen fanns det utrymme för diskussion angående miljöfrågor men utifrån vad läromedlen presenterar blir det upp till läraren att förmedla ett hållbart perspektiv på diskussionerna där elever dessutom får möjlighet att praktisera demokrati genom diskussion. Analysen av läromedlen diskuteras i förhållande till studiens bakgrund, teori och tidigare forskning rörande hållbar utveckling i undervisningen.

Studiens syfte har varit att bidra med didaktisk forskning om hur elever reagerar känslomässigt på ämnesinnehållet hållbar utveckling, det vill säga deras ämneskänslor. Syftet har även bestått i att undersöka hur lärare kan förhålla sig till dessa känslor, både när de uppstår och när lärare planerar sin undervisning. Avgränsning har dragits till de naturorienterande ämnena och endast högstadielärare har intervjuats. Insamlingen av data har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Samtalen har därefter transkriberadats och därefter analyserades med analysmetoden tematisk analys. Ur analysen identifierades totalt nio ämneskänslor; hopp, engagemang, intresse, hopplöshet/uppgivenhet, frustation, oro, förnekelse, ointresse och förvirring. Det identifierades två huvudstrategier som lärarna använde sig av för att bemöta känslorna i undervisningen. Den första strategin bestod i att lyssna och bekräfta elevens känslor och den andra strategin var att genom diskussioner hjälpa eleven att komma längre i sina tankebanor. I huvudsak identifierades tre sätt att använda sig av känslorna i undervisningen; att använda sig av känslor för att väcka engagemang, att undvika uppkomsten av negativa känslor och slutligen, att förmedla positiva bilder av framtiden. Studiens resultat visar att det finns många ämneskänslor kopplade till innehållet hållbar utveckling och att dessa både kan vara utgångspunkten för ett engagemang eller fungera som en blockering till handling. Det indikerar även att behovet av mer didaktiska forskning på ämneskänslor påverkan på undervisning om hållbar utveckling behövs.

Studier har visat att religion är en viktig komponent för att förstå människors attityder och beteenden gentemot naturen. Kristendomen har av en del forskare pekats ut som en förklaring till människans exploatering av naturen och det finns forskare som ansett att kristen tro är oförenlig med ett miljöengagemang. Samtidigt visar studier att det finns ett växande miljöintresse hos kristna i t.ex. USA. Den här studien syftade till att undersöka ett exempel på vilka kopplingar och motsättningar som kristna i dagens Sverige uttrycker mellan sin kristna tro, naturen och miljöengagemang. Metoden som användes var deltagande observation i mikroformat under en kristen miljökonferens samt semi-strukturerade intervjuer med kristna. Studien visade att det inte uttrycktes några motsättningar mellan att vara kristen och engagera sig i natur- och miljöfrågor, däremot att det kan finnas en motsättning mellan miljöengagemang och kyrkan samt att motsättningar kan komma från olika tolkningar av bibelord som råda och härska. Studien visade också att intresset och engagemanget för natur och miljö hängde samman med den kristna tron om förvaltarskap och att det sågs som viktigt att ära Guds skapelse genom att vårda den.
Studies have shown that religion is an important component for understanding human attitudes and behaviors regarding nature. Christianity have by some scholars been proposed as an explanation for humanities exploitation of nature and some point out that Christianity is at odds with environmentalism. At the same time studies show there is a growing interest in environmentalism among Christians in for example the USA. The purpose of this qualitative study was to explore an example of what connections and divergences that is expressed among Christians in Sweden today concerning their faith, nature and environmentalism. The methods used were case study during a Christian environmental conference in Sweden and semi structured interviews with Christians. The study showed that there weren’t any divergences expressed between being a Christian and environmentalism but that there may be a divergence between Christian environmentalism and the Church. Also, divergences may come from differing interpretations of biblical words such as rule and subdue. The study also showed that the interest and concern regarding nature and the environment had to do with the Christian belief in stewardship and that it was important to honor God’s creation by caring for it.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.

I den här uppsatsen i ämnet bildpedagogik förenas konst, natur och frågan om hållbar utveckling. Uppsatsens utgångspunkt är att miljöfrågor är aktuella i vår tid. Barn som växer upp idag lever främst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnärer och lärare undersöks frågan om konstbaserat lärande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrågor. Intervjusvaren visar varierande exempel på hur detta kan se ut. Exempelvis beskrivs hur man kan fördjupa sitt seende genom konstnärligt arbete i naturen och bli mer sensitiv för den. Resultatet av intervjuerna tolkas mot en litteraturbakgrund som bla beskriver utomhuspedagogik, naturkontaktens idéhistoria samt nutida konstinriktningar som ryms inom begreppet ”Environmental art”. Där lyfts miljöfrågor fram och skapandet är platsrelaterat och utgår från naturmaterial. Några av de intervjuade framhåller också möjligheten att bearbeta känslor och hantera paradoxer kring miljöfrågor med hjälp av konstnärligt skapande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan grön marknadsföring har påkonsumenter i deras val av produkt gällande livsmedel. Genom att undersöka fem olika aspekter inomgrön marknadsföring ämnar studien att ge mer insikt i hur konsumenter kan påverkas i både positivoch negativ riktning. Detta för att utöka förståelsen inom ämnet, vilket i sin tur kan vara till hjälp förmarknadsförare inom livsmedelsindustrin. Frågeställning: Vilken inverkan har grön marknadsföring på konsumenters val avlivsmedelsprodukter? Metod: Studien är utformad med en deduktiv ansats där fem hypoteser inom fem olika kategorierinom grön marknadsföring tagits fram. Gemensamt för hypoteserna är att respondenternas attitydoch köpbeteenden gentemot de fem aspekterna undersöks. Det kan alltså sägas att attityd ochköpbeteende fungerar som beroende variabler och de fem kategorierna inom grön marknadsföringsom oberoende variabler. Insamlingen av data har skett genom ett fiktivt fältexperiment genomförtmed hjälp av scenarion i form av cases. Tre olika enkäter har skickats ut till författarnas nätverk, därsvaren i de tre grupperna har jämförts mot varandra för att se hur konsumenter påverkas annorlundaberoende hur kommunikationen är utformad. Data analyseras sedan med hjälp av att mäta sambandoch variationer i form av ANOVA-analys och regressionsanalys. Slutsats: Studien har lyckats fastställa 5 hypoteser, där 3 hypoteser kunnat bekräftas fullt ut medan 2hypoteser kunnat bekräftas till viss del. Till att börja med har det bevisats att miljömärkningar har enpositiv effekt på konsumenter, oavsett om de känner igen miljömärkningen eller inte. Däremot synsen stor risk kopplad till att nyttja icke genuina miljömärkningar, vilket med hjälp av den starkaspridningskraft som finns med word of mouth kan skada ett varumärkes legitimitet. På samma sättkan även positiva budskap stärka ett varumärke, dels genom word of mouth, men även genom attanvända sig av så kallade influencers där det påvisas att dennes miljökoppling är av stor vikt för attstärka trovärdigheten. Till sist konstateras det även att konsumentens engagemang till att konsumeramiljövänligt spelar stor roll för hur de påverkas av emotionella och rationellamarknadsföringsbudskap, där högt miljöengagerade konsumenter tenderar att påverkas i hög grad avrationella budskap, medan lågt miljöengagerade konsumenter saknar motivation för att bearbetarationella budskap. Istället kan kombinerade budskap användas väl för större populationer där gradenav miljöengagemang varierar.

Miljön är ett diskuterat ämne och är en av de största utmaningarna som människan ställts inför hitintills. Inom livsmedelsbranschen kan ett förändrat intresse och köpbeteende ses, gällande miljöval och köp av ekologiska samt lokala produkter. Utifrån tidigare studier har det visats att det finns en förvirring gällande miljömärkta produkter där problematiken ligger i att det finns en kommunikationsbrist mellan lokala livsmedelsföretag och konsumenter.Vilka aspekter kan vara avgörande för hur lokala livsmedelsföretaggenom grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet omlokal mat?Syftet med undersökningen är att utforska och beskriva hur grön marknadsföring kan öka konsumenters medvetenhet om lokal mat.
The environment is a debated topic and is one of the biggest challenges the humankind have ever faced. In the food industry, a changing interest and buying behavior is seen, existing environmental choice and purchase of organic and local products. Based on previous studies it has been shown that there is confusion about the eco-labeled products where the problem lies in that there is a lack of communication between local food producers and consumers.What aspects can be crucial for the local food companies in green marketing that can increase consumer awareness of local food?The purpose of the study is to explore and describe how green marketingcan increase consumer awareness of local food.

Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i några svenska barnsånger med miljöinnehåll som producerats från 1960-talet till nutid samt vilka diskurser dessa sånger förmedlar och hur barnet skrivs fram. Teori och metod är diskursanalys där materialet består av 15 barnsångtexter. Resultatet visar att de studerade sångtexterna kan delas in i fyra områden som benämns: klimat-, naturfrid-, sophantering- och trafikdiskursen. Klimatdiskursen visar sig, trots sin aktualitet, vara den minst utbredda, vilket tolkas som att den ännu inte hunnit omskrivas och att klimathot är ett mycket komplext område att närma sig. Barnet i denna diskurs beskrivs som kompetent att klara av oron som hotet innebär. Diskursen naturfrid beskriver ett naturligt barn som tycker om att vistas i skogsmiljöer och där denna vistelse leder till en hoppfull framtidstro och ett miljöengagemang. Sophanteringsdiskursen beskriver ett barn som agerar skräpplockare eller undviker att skräpa ned, medan sortering och återvinning av skräp samt talet om att minska mängden förpackningar utesluts. Trafikdiskursen tar upp motortrafikens avigsidor i fråga om olycksrisker (säkerheten) miljöproblemen (luftföroreningar). Barnet positioneras som i behov av skydd men äger också styrka nog att handla mot bilism. Eco-edu-tainment definieras och kategoriseras efter kvalitet enligt Martin (2004). Utifrån Martins begrepp eco-edu-tainment myntas begreppet hållbara barnsånger. Resultat och analys åskådliggör 9 av de 15 analyserade barnsångerna som hållbara.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur lärare i lågstadiet resonerade kring copingstrategier (hantering avemotioner) i förhållande till undervisning för hållbar utveckling. Förhoppningen var att detta emotionellaperspektiv på undervisningen skulle bidra till ökad förståelse för undervisning för hållbar utveckling och förcopingstrategiers eventuella potential att bidra i densamma. Studien utfördes genom två halvstruktureradegruppintervjuer/fokusgrupper. De fem lärarna fick innan intervjuerna ta del av en kortare sammanfattning av(psykologisk) forskning som berör copingstrategier i förhållande till lärande för hållbar utveckling.Utsagorna tolkades utifrån en analys inspirerad av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av analysenlandade i fem framträdande reflektioner; Konkreta närmiljöer och lösningsfokuserad undervisning, Allvartonas ner genom att inte lyftas, Copingstrategiernas potential finns i högre årskurser och i kännedomensvärde, Eleverna uppvisar miljöengagemang, samt Fördelen att följa eleverna under hela skoldagen. Deframträdande reflektionerna jämfördes i relation till studiens syfte och frågeställningar, bakgrund ochtidigare forskning. Studier om copingstrategier (hantering av emotioner) pekar på vikten av att utvecklakonstruktiva copingstrategier i förhållande till klimatförändringarna. I enlighet med forskningen visaderesultatet att lärarnas beskrivna undervisning kan kopplas till problemfokuserad coping och i viss mån äventill meningsfokuserad coping, vilka båda är konstruktiva copingstrategier. Lärarna nämner att det ärvärdefullt att vara medveten om copingstrategierna, men att eleverna är för små för att själva ta del av dem.Detta kan sägas strida mot forskning som talar för att inkludera emotioner i lärande för hållbar utveckling,samt mot det pragmatiska synsättet att emotioner bör intellektualiseras. Eleverna sägs vidare vara för små föratt presenteras inför globala miljöhot. Detta öppnar frågan om det är så att eleverna inte klarar av att hanteradenna information och det därför är ett klokt beslut av lärarna att undvika informationen, eller om elevernaklarar denna information (alternativt får den någon annanstans och då riskerar att hamna i den ickekonstruktivastrategin känslofokuserad coping) och eleverna därför bör presenteras för globala miljöhot.Dock upplever lärarna ett starkt miljöengagemang hos eleverna.
Abstract The aim of this study was to investigate how teachers in primary school reasoned about copingstrategies in the context of education for sustainable development (ESD). It was hoped that the study,through this emotional perspective, would contribute to an increased understanding for ESD and for copingstrategies eventual potential in ESD. The study was conducted using semi-structured group interviews, whichwere interpreted on the basis of an analysis inspired of a phenomenographic analysis model. The analysis ofthe teachers' statements fell into five prominent reflections; Concrete local environments and problemfocused teaching, The gravity is toned down by not being lifted, The potential of the coping strategies existsin higher grades and in the value of knowing, The pupils show environmental commitment, and The benefitof being able to follow the pupils throughout the school day. Previous research points to the importance ofthe development of constructive coping strategies in the context of ESD. In accordance with the research, thestudy showed that the described teaching was related to problem focused coping and, to some extent, also tomeaning focused coping (which both are contructive coping strategies). The teachers mention the value inbeing aware of coping strategies, but the pupils are considered being to young to take part in them. Thiscould be seen as contrary to research pleading for including emotions in ESD, as well as to the pragmaticalviewpoint that emotions should be intellectualized. The pupils are furthermore argued to be too young to beintroduced to global environmental threats. This opens the question whether the pupils are unable to handlethis kind of information and therefore avoiding the matter is a wise decision, or if the pupils can handle thisinformation (alternatively take part of it elsewhere and being at risk of developing the unconstructivestrategy emotion focused coping) and therefore should be introduced to global environmental threats.However, the teachers point out that they experience strong environmental commitment among the pupils.

Increasing attention to sustainability and environmental concerns implies changes in consumer preferences, whereof companies need to provide offerings characterized with a focus on sustainability laden concepts such as the Circular Economy (CE), aligning with these changes. How to communicate sustainability has therefore become a focus of attention when formulating marketing strategies. However, sustainability is a complex concept and it could therefore be questioned whether everyone irrespective of, for instance, gender, age, education and other personal attributes perceive it similarly and display similar attitudes toward the concept. Based on a quantitative online survey with 1010 participants, this study examines the impact of personal attributes on the receptiveness of sustainability communication and customer loyalty in the context of Peer to Peer (P2P) marketplace platforms, and discerns how sustainability communication and customer loyalty are interrelated. Also, it explores whether sustainability communication from providers of P2P marketplace platforms can be considered to play a role in accelerating the transition to a CE. Findings suggest that personal attributes affect the receptiveness of sustainability communication and loyalty intentions, this was particularly evident for females and individuals living a sustainable lifestyle. The findings also reveal a positive relation between sustainability communication and customer loyalty, where environmental engagement, consistency between preferences for a certain appeal and actions made on the basis of the same preference, along with trustworthy content seem to strengthen that relationship. Lastly, the findings conclude that sustainability communication from P2P marketplace platforms providers can increase the number of individuals trading pre-owned items which implies for more people participating in resource-efficient activities, which ultimately fosters a CE.
Ökad uppmärksamhet kring begreppet hållbarhet och miljöfrågor innebär förändrade konsumentpreferenser med högre krav på hållbara lösningar, varav företag behöver erbjuda produkter och/eller tjänster som präglas av hållbarhet för att möta kundernas behov. Hur man kommunicerar hållbarhet har således blivit en viktig aspekt när företag utformar sina marknadsföringsstrategier. Hållbarhet är däremot ett komplext begrepp, varav det kan ifrågasättas om alla oavsett kön, ålder, utbildningsnivå och andra personliga egenskaper har en liknande attityd gentemot hållbarhet, och uppfattar hållbarhetskommunikation på samma sätt. Baserat på en kvantitativ onlineundersökning med 1 010 deltagare undersöker denna studie effekterna av personliga egenskaper på mottagligheten av hållbarhetskommunikation och kundlojalitet i kontexten peer-to-peer (P2P) marknadsplattformar, samt hur hållbarhetskommunikation och kundlojalitet står i relation till varandra. Studien undersöker också om hållbarhetskommunikation kan anses påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Resultaten från studien ger en indikation på att personliga egenskaper påverkar mottagligheten för hållbarhetskommunikation och konsumentens intentioner att vara lojal. Detta var särskilt påtagligt för kvinnor och individer som lever en hållbar livsstil. Resultaten visar även på en positiv relation mellan hållbarhetskommunikation och kundlojalitet, varav högre miljöengagemang, preferenser som går i linje med handlingar, och trovärdigt innehåll tenderar att stärka denna relation. Slutligen kan det konstateras att hållbarhetskommunikation kommunicerat av P2Pmarknadsplattformar kan öka antalet personer som säljer och köper begagnade föremål, varav fler människor deltar i resurseffektiva aktiviteter, vilket främjar övergången till en cirkulär ekonomi.