Academic literature on the topic 'Miljömässiga beteenden'

The purpose of this study is to examine if the experience of whale watching can lead to increased knowledge of environmental problems. We also want to find out whether increased knowledge in turn could lead to changing environmental attitudes and behaviors. The theoretical framework consists of theories about sustainable tourism, ecotourism and responsible environmental behavior. The paper also has a section where previous research on ecotourism impacts on behavior and attitudes is discussed and subsequently addressed in the analysis section. Data has been collected through a case study where seven semi-structured interviews were conducted with individuals who participated in whale watching. The results show that all respondents had greater knowledge of whales by their experiences, the degree of knowledge was due to respondents' prior knowledge. The respondents did not consider their attitude towards environmental issues has changed considerably by the experience or that it affected their environmental behavior. A number of conclusions were drawn from analysis of empirical data using the selected theories. It seems that it is easier to give people knowledge than to influence them to change their attitudes and it is particularly difficult to say whether the experience of a single ecotourism experience may impact deeply ingrained attitudes and behaviors. Overall, the results suggest that ecotourism experiences to some extent leads to the strengthening of participants' environmental awareness and thus increase their interest in participating in further ecotourism experiences. Through these circular effects, an increased environmental knowledge provided by ecotourism experiences in the longer term can help to develop more responsible environmental attitudes and behavior of individuals.
Syftet med denna uppsats är att undersöka om upplevelsen av valskådning kan leda till ökad kunskap om miljöproblem. Vi vill också ta reda på om ökad kunskap i sin tur kan leda till förändrade miljömässiga attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorier kring hållbar turism, ekoturism och ansvarsfullt miljömässigt beteende. Uppsatsen har även ett avsnitt där tidigare forskning kring ekoturismens inverkan på beteende och attityder diskuteras för att därefter behandlas i analysdelen. Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som deltagit i valskådning. Resultaten visar att samtliga respondenter fick ökad kunskap om valar av sina upplevelser, hur hög grad av kunskap berodde dock på respondenternas förkunskap. Respondenterna ansåg inte att deras attityder gentemot miljöfrågor förändrats avsevärt av upplevelsen eller att det påverkat deras miljömässiga beteende. Ett antal slutsatser har dragits utifrån analys av empiri med hjälp av valda teorier. Det verkar som att det är lättare att ge människor kunskap än att påverka dem att ändra sina attityder och det är särskilt svårt att säga om erfarenhet av en enda ekoturistisk upplevelse kan ha effekt på djupt inrotade attityder och beteenden. Sammantaget tyder resultaten på att ekoturistiska erfarenheter till viss del leder till att förstärka deltagarnas miljömedvetenhet och därmed också öka deras intresse för att delta i ytterligare ekoturistiska upplevelser. Genom dessa cirkulära effekter kan ökad miljökunskap som tillhandahålls genom ekoturistiska upplevelser i ett längre perspektiv bidra till att utveckla mer ansvarsfulla miljömässiga attityder och beteenden hos individer.

För att förstå vad som får en individ att förändra beteenden till mer miljövänliga har studien utgått ifrån Fogg behavior model som menar att faktorerna motivation, förmåga och triggers behövs för att ett beteende ska förändras. Studien har undersökt i hur stor grad individer som har motivation och förmåga, samt fått triggers, uppnått sina miljömässiga beteendeförändringsmål. Det har även undersökts hur stor skillnad triggern gör för att ett beteende ska uppnås. Jag höll fyra, för allmänheten öppna, föreläsningar om kemikalier i vardagen varpå deltagarna satte fem beteendeförändringsmål att uppnå. Hälften fick under två månaders tid kontinuerliga triggers varpå samtliga respondenter fyllde i en uppföljning där de rankade i vilken grad de upplevde att deras beteendemål var uppfyllt. Resultatet visar att gruppen med både motivation, förmåga och triggers i genomsnitt nådde sina mål med 82,6 % och att gruppen med motivation och förmåga, men utan triggers, uppnådde sina mål i genomsnitt med 59,9%. Fishers exakta test visar en signifikansnivå på p < 0,01 vilket innebär en hög signifikant. Detta tyder på att Fogg behavior model är tillförlitlig samt att faktorn trigger är viktig för att en beteendeförändring ska ske.
To understand what makes individuals change their behaviors towards more environmentally friendly, this study started with Fogg behavior model which says that the factors needed to change a behavior is motivation, ability and triggers. This study investigated in which scale individuals who has motivation, ability and triggers achieved their goals of changing behaviors to more environmentally friendly, and how much effect the trigger had. I had four lectures, all opened for the general public, about chemicals in the every day life and afterwords the participants chose five ”behavior-goals” they wanted to achieve. Half of the respondents got triggers every week and after two months everybody made a follow-up where they rated in which scale they experienced that their goals were achieved. The result shows that the group with both motivation, ability and triggers reached their goals in average with 82,6% and the group with motivation and ability but without triggers reached their goals in average with 59,9 %. Fisher ́s Exact Test shows a significance level of p < 0,01 which is the same as a highly significant. This indicates that Fogg behavior model might be reliable and that the trigger is important for a behavior to occur.

Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.

För att uppnå nationella och internationella klimatmål och minska den negativa mänskliga klimatpåverkan, samt för att undvika att jordens temperatur stiger ännu mer, behövs ett miljövänligare tankesätt kring hållbarhet och miljöutmaningar. Trots många miljösatsningar i samhället är det viktigt att framhäva och få en uppfattning om individens attityder och beteenden till miljömässig hållbarhet för att lättare påverka individer att agera klimatvänligt. Syftet med denna studie är att få en bild av högskolestudenters attityder och beteenden relaterat till olika miljörelevanta områden och aktiviteter som har en negativ miljöpåverkan, samt vilka bakomliggande faktorer som är av central betydelse för att förstå just dessa beteenden. Studien framhåller tidigare forskning om beteenden relaterat till miljö med koppling till studenter, jämförelsevis mellan kvinnor och män, i relation till media, sociodemografiska och socioekonomiska faktorer. Dessa faktorer belyses även i denna studie och relateras till just de intervjuade studenternas inställning, tankar och beteenden kring miljömässig hållbarhet. Studien utgår från hermeneutiken som tolkningsmetod och med kvalitativa intervjuer som metod för insamling av material. Sammanlagt har åtta personer intervjuats, varav fyra kvinnor och fyra män. Relevanta teorier som theory of planned behaviour, norm activation model och value belief norm theory med ursprung ur socialpsykologin används för analys av empirin. Empirin resulterade i åtta teman som belyser respondenternas olika attityder och beteenden och tankar kring miljömässig hållbarhet. Som tidigare forskning påvisat bekräftar även denna studie att attityder och beteenden inte alltid hänger ihop. Resultatet visar att attityder och beteenden påverkas på två olika sätt. Dels genom personers uppväxt och omgivning men också genom en påverkan från samhället från sociala medier, trender och förebilder.
In order to achieve national and international climate goals and reduce the negative human impact on the climate, as well as to avoid increasing the temperature of the Earth, more environmentally friendly thinking about sustainability and environmental challenges is needed. Despite many environmental initiatives in society, it is important to emphasize and get an idea of the individual's attitudes and behaviors towards environmental sustainability to more easily influence individuals to act climate friendly. The purpose of this study is to get a picture of university students' attitudes and behaviors related to different environmentally relevant areas and activities that have a negative environmental impact, as well as underlying factors that are crucial to understand these behaviors. The study highlights previous research on behavior related to environment and students, comparatively between women and men, in relation to the media and socio-demographic and socio-economic factors. It is these factors that also are highlighted in this study and are related to the attitudes, thoughts and behaviors of the interviewed students regarding environmental sustainability. The study is based on hermeneutics as an interpretation method and with qualitative interviews as a method of collecting material. A total of eight people have been interviewed, including four women and four men. Relevant theories such as the theory of planned behavior, norm activation model and value belief norm theory derived from social psychology are used to analyze the empiricism. The study resulted in eight themes highlighting respondents' different attitudes and behaviors and thoughts about environmental sustainability. As previous research has shown, this study also confirms that attitudes and behaviors do not always coincide. The result shows that attitudes and behaviors are influenced in two different ways. Partly through a person’s childhood and social surrounding, but also through an impact of society from social media, trends and role models.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.

Att källsortera och återvinna medför vinster för vår miljö. Vi utvinner naturresurser på ett sätt som inte är hållbart för vår planet på grund av en ökad konsumtion. Ökad konsumtion leder också till ökat avfall. I Sverige finns idag ett utbyggt system för källsortering och återvinning, men det finns också potential för att öka graden av källsortering. För att uppnå de globala och nationella miljömål som antagits behövs en minskning från alla sektorer i samhället. En av de sektorerna är den svenska verkstadsindustrin. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av källsortering hos medarbetarna på en verkstadsindustri samt undersöka vilja möjliga lösningar det finns för att öka källsorteringen. Resultatet visar att kön, utbildning och ålder är faktorer som påverkar. Kvinnor är mer angelägna om att källsorteringen kan förbättras och anser att de inte har rätt möjligheter att källsortera medan männen inte är lika angelägna om förbättring då de tycker att de har rätt förutsättningar. De med utbildningsnivån mer än 3 år på universitet- eller högskola har mest miljömässigt beteende men är sämre på att faktiskt källsortera. De med 1-3 år på universitet eller högskola är inte bättre på att källsortera men är mer angelägna om förbättringsåtgärder än övriga utbildningsnivåer. De två yngre åldersgrupperna, 18-30 år och 31-40 källsorterar inte i högst grad, men är mest angelägna om att förbättra källsorteringen.

Hammarby Sjöstad var en av de första miljöinriktade stadsdelarna att byggas, visionerna varstora, målen likaså. I efterhand har vissa delar visat sig bättre än andra. Avfallshanteringen ären av de delar där utrymme för förbättring finns. I Södra Hammarbyhamnen, som dennastudie i huvudsak behandlar, utgörs avfallshanteringen av en stationär sopsug med inkast ianslutning till bostäderna. Förutsättningarna för en lyckad avfallshantering finns men når intei närheten av sin fulla kapacitet. Stockholms innerstad sorterade i genomsnitt ut cirka 17 kgmatavfall per invånare år 2015 medan invånarna i Hammarby Sjöstad enbart sorterade utcirka 13 kg samma år. Då hushållen står för majoriteten av mängden uppstått matavfallavgränsas rapporten till att endast omfatta denna kategori. Denna rapport har således till syfte att identifiera befintliga hinder i utsorteringen av matavfalli Södra Hammarbyhamnen. Vidare undersöks hur man uppnår goda resultat när det kommertill en ökad utsortering samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående.Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns dettill en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen? Resultaten visar att ett upplevt hinder är avsaknaden av kontinuitet i informationsflödet, somenligt teorin är en förutsättning för att en nya vana ska skapas. Utöver detta framkom det atttillgängligheten av avfallspåsarna kan förbättras. Oavsett utlämningsställe upplevde deboende att det var långt till utlämningsstället för påsar. Slutsatsen är att förbättringsåtgärdernabör gå i linje med talesättet ”Det ska vara lätt att göra rätt” för att främja utsorteringen avmatavfall.
“Hammarby Sjöstad” was one of the first districts of Stockholm constructed withconsiderations taken to become more environmentally sustainable. Despite the grand visionsfor the project, some elements developed to be more successful than others. One element thatcould be improved upon, is the waste disposal system of the district. This thesis focuses on“Södra Hammarbyhamnen” which utilizes a stationary vacuum system with disposal insertionin connection to the residences. The neighborhood fulfils all the prerequisites for a successfulwaste disposal system, however, these aren’t utilized to capacity. In 2015, the averageresident in central Stockholm sorted approximately 17 kilos of food waste, whilst thecorresponding figure in “Hammarby Sjöstad” was only 13 kilos. As households make up mostof the produced food waste, this report is delimited to focus on households. Therefore, the purpose of this study is to identify obstacles that hamper the sorting of foodwaste in “Södra Hammarbyhamnen”. Furthermore, the report covers a concretization of howto inform residents with the intention of increasing waste separation. In combination with ananalysis on human habits, an empirical study was carried out, consisting of surveys andinterviews. Finally, a mapping of the aforementioned obstacles that obstruct waste separationhave been pinpointed in the gathered results. The results indicate that residents perceive a lackof continuity in the flow of information, described by theory as fundamental to create newhabits. Furthermore, it became clear that the accessibility of waste disposal bags can beimproved. Regardless of location, residents felt that the distance to the nearest waste bagdispensary was too long. This study concludes that improvement efforts should conform tothe apophthegm “It should be easy to do it right” to facilitate waste separation of food waste.