Academic literature on the topic 'Miljonprogram'

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och undersöka selektiv migration i Uppsalas genom att observera rörlighet och befolkningsförändringar under tidsperioden 1990-2010 för bostadsområden byggda under miljonprogramåren 1965-1974. För att uppnå undersökningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, hämtade från databasen GeoSweden, för inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefödda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfödda inflyttare ökade. Studien visar även att selektionen bland inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram skiljer sig från andra så kallade utsatta bostadsområden i andra svenska städer. Den selektion som setts i tidigare studier där utflyttare från de utsatta områdena är mest resursstarka avseende utbildning, inkomst och sysselsättning, följt av stannare och inflyttare, märktes ej nämnvärt i Uppsalas miljonprogram, bortsett från perioden 1990-1995.

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än.<br>In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.

Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city and a rural municipality. Author: Amanda Sahibzada The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the author collected statistics, made observations and performed semi-structured expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the empirical data. The study concluded that there are several similarities between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born residents, acquisition workers and levels of education. Further the study concluded that segregation in rural municipalities might be more concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since the study is only based on segregation in two areas. Future studies would gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as interviews with residents. However, this study contributed to highlighting segregation in rural municipalities in Sweden and increased the understanding of how it can differ from segregation in cities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de två allmännyttiga kommunala bostadsbolagen Alingsåshem och Uppsalahem har hanterat processen med renovering på varsitt bostadsområde som har varit i liknande förhållanden och ingått i miljonprogrammet. Bostadsområdena som undersökts har varit Brogården i Alingsås och Kvarngärdet i Uppsala. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har hanterat gentrifieringen som kan uppstå i samband med renovering. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har definierat begreppet hållbar utveckling genom ord och agerande. De lokala hyresgästföreningarnas möjligheter till att påverka renoverings processen har även den undersökts för det båda områdena.  De metoder som har använts har varit semistrukturerade informantintervjuer, huvuddelen har bestått av samtalsintervjuer men även telefonintervju och mailkontakt. Resultatet har varit att trots att det har varit skillnad på hyresökning så sker det en gentrifiering. Det har även visat sig att kontakten med de boende i bostadsområdet är viktigt att det prioriteras för att undvika att det blir missnöje samt att bostadsbolagen måste vara tydliga ifrån början med hur mycket renoverings processen kommer att kosta och vad det innebär för hyresökning för de boende. Resultatet av min fallstudie tyder på att Alingsåshem har tagit ett större kliv mot den hållbara utvecklingen jämfört mot Uppsalahem.

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.

Aktuellt examensarbete är en fallstudie som utförts på en miljonprogramsbyggnad i Andersberg ägd av AB Galvegårdarna vilka även är uppdragsgivarna. Då miljonprogramsbyggnader är dåligt värmeisolerade och har stora värmeläckage är det idag av stort intresse att se över eventuella förbättringsåtgärder då dessa byggnader har en potential att minska energianvändningen med 50 procent. Syftet med detta projekt är att få en kalibrerad och validerad modell med hjälp av den BES-modell (Building Energy System) som kommer att tas fram i detta examensarbete. Genom litteraturstudie, platsbesök samt inhämtning av protokoll, ritningar och uppmätta data för byggnaden kunde modellen skapas och kalibreras i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Ritningar och data tillhandahölls från AB Gavlegårdarna och platsbesök gjordes för att komplettera dessa genom att göra mätningar av temperaturer i de allmänna utrymmena. På plats kunde även byggnadens mått mätas för att säkerställa att byggnaden inte hade uppdaterats sedan tilldelade ritningarna skapats. När samtlig information ansågs ha införskaffats lades all data in i IDA ICE där även en modell av byggnaden byggdes upp. För köldbryggorna användes simuleringsverktyget COMSOL Multiphysics för att ta fram de enskilda köldbryggornas psi-värden vilka därefter användes som input i byggnadsmodellen i IDA ICE. Den kalibrerade modellen framtagen i detta projekt visade sig stämma med uppmätta värden så när som på +- 10% då den ställdes mot det uppmätta energibehovet för byggnaden. Mot en nyutvecklad energisignatursmodells byggnadsförlustkoefficient blev skillnaden 19.6% vilket kan bero på att fel från simuleringsverktygen samt osäkerheter angående omätbara parametrar. Slutsastsen utav detta arbete var att ”performance gap” även inträffade på den framtagna modellen i detta arbete. Vilket verkar vara svårt att undvika. På platsbesöket upptäcktes vattensamlingar på taket på byggnaden vilket var en förvåning för författarna då det fanns dokument som sade att ytskiktet var bytt 2015 och att det fanns indikeringar på att detta kunde få omfattande konsekvenser om det inte åtgärdas vilket tas upp under diskussion Framtida arbete om varför boendes bettendemönster underskattas vore något att gå vidare med i framtida studier för att kunna minska ”performance gap” på BES modeller.<br>This thesis is a case study carried out on a Million Homes Program (MHP) building in Andersberg owned by AB Galvegårdarna, whom are also the clients. Since MHPbuildings are poorly insulated and have major heat leaks, it is of great interest today to investigate any improvement measures as these buildings have a potential to reduce their energy use by 50 percent. This is possible with the help of the calibrated model in a building energy performance simulation (BEPS) tool, which is the purpose of developing in this thesis. Through a literature study, visit in the building and gathering protocols, drawings and measured data, a model could be built and calibrated in IDA Indoor Climate and Energy was started. Drawings and data were provided from AB Gavlegårdarna and site visits were made to supplement these by taking measurements of temperatures in the common areas. On site, the dimensions of the building were also measured to ensure that the building had not been upgraded since the assigned drawings were created. When all the information was considered to have been obtained, all data was entered into IDA ICE where a model of the building was also built up. For the thermal bridges, the COMSOL Multiphysics simulation tool was used to generate their individual linear heat loss coefficient which were used as input in the building model of IDA ICE. The calibrated model developed in this project turned out to have a deviation of 10 % against annual district heating energy. The simulated building heat loss coefficient differed with 19.6 % compared to the one produced with a newly developed energy signature method for the corresponding year which may be caused by errors in the simulation tools and uncertainty concerning immeasurable parameters. The final conclusion of this work was that the performance gap also occurred on this model developed in this work, which seems to be hard to avoid. During the site visit, water collections on the roof of the building were discovered which was a surprise to the authors as there were documents that said that the surface layer had been changed in 2015 and that there were indications that this could have significant consequences if not addressed which is mentioned in the chapter of discussion. Future work on why residents’ behavioral patterns are underestimated would be something to continue with in future studies in order to reduce the “performance gap” in BES models.

This study aims to shed a light over the challenges, possibilities and problems regarding renovation and rehabilitation of the million program housing. Many million program housing is in acute need of restoration and the monetary cost is high since the housings represent one fourth of the Swedish housing. This will be from a social sustainability perspective and investigate how different parts of the property owners incorporate social sustainability during their changes and modifications in their projects. While visiting these strategies and looking into the social sustainability a issue is also due to see if there is any overall dialog between companies in order to share information and experiences. Qualitative methods were used to conduct this study, even more specific interviews with following thematic analysis. The results found that the strategies for public utility and private housing differs when it comes to renovation million program housings. They operate in different practical methods and has difference in the ambitions of social sustainability. Three actors from different branches in the million program housing is interview to contain different perspectives to widen the reach and deepen the analysis on how the problems and strategies should be perceived and what they struggle with and find promising for the future.