Dissertations / Theses: 'Miljonprogram'

1

Andersson, Micaela, and Lisa Karlsson. "Upprustning av miljonprogram : En undersökning om kommunala bostadsbolag." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13664.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rorsman, Albin. "Selektiv migration : En kvantitativ studie av Uppsalas miljonprogram 1990-2010." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254549.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och undersöka selektiv migration i Uppsalas genom att observera rörlighet och befolkningsförändringar under tidsperioden 1990-2010 för bostadsområden byggda under miljonprogramåren 1965-1974. För att uppnå undersökningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, hämtade från databasen GeoSweden, för inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefödda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfödda inflyttare ökade. Studien visar även att selektionen bland inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram skiljer sig från andra så kallade utsatta bostadsområden i andra svenska städer. Den selektion som setts i tidigare studier där utflyttare från de utsatta områdena är mest resursstarka avseende utbildning, inkomst och sysselsättning, följt av stannare och inflyttare, märktes ej nämnvärt i Uppsalas miljonprogram, bortsett från perioden 1990-1995.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Adler, Isabella, and Klara Martinsson. "Är det långsiktigt ekonomiskt gynnsamt att rusta upp närområden i miljonprogram?" Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231802.

Full text

Abstract:

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än. In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Sahibzada, Amanda. ""Miljonprogram light" : En jämförelsestudie om segregation i en storstads- och en landsbygdskommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96927.

Full text

Abstract:

Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city and a rural municipality. Author: Amanda Sahibzada The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the author collected statistics, made observations and performed semi-structured expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the empirical data. The study concluded that there are several similarities between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born residents, acquisition workers and levels of education. Further the study concluded that segregation in rural municipalities might be more concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since the study is only based on segregation in two areas. Future studies would gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as interviews with residents. However, this study contributed to highlighting segregation in rural municipalities in Sweden and increased the understanding of how it can differ from segregation in cities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Friman, Sven. "Jämförelse av totalrenoveringar i bostadsområden : En fallstudie i två olika bostadsområden i Alingsås och Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-292622.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur de två allmännyttiga kommunala bostadsbolagen Alingsåshem och Uppsalahem har hanterat processen med renovering på varsitt bostadsområde som har varit i liknande förhållanden och ingått i miljonprogrammet. Bostadsområdena som undersökts har varit Brogården i Alingsås och Kvarngärdet i Uppsala. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har hanterat gentrifieringen som kan uppstå i samband med renovering. Det har även undersökts hur de kommunala bostadsbolagen har definierat begreppet hållbar utveckling genom ord och agerande. De lokala hyresgästföreningarnas möjligheter till att påverka renoverings processen har även den undersökts för det båda områdena. De metoder som har använts har varit semistrukturerade informantintervjuer, huvuddelen har bestått av samtalsintervjuer men även telefonintervju och mailkontakt. Resultatet har varit att trots att det har varit skillnad på hyresökning så sker det en gentrifiering. Det har även visat sig att kontakten med de boende i bostadsområdet är viktigt att det prioriteras för att undvika att det blir missnöje samt att bostadsbolagen måste vara tydliga ifrån början med hur mycket renoverings processen kommer att kosta och vad det innebär för hyresökning för de boende. Resultatet av min fallstudie tyder på att Alingsåshem har tagit ett större kliv mot den hållbara utvecklingen jämfört mot Uppsalahem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Ericson, Henrik. "En byggnadsfirma och ett miljonprogram : En studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144270.

Full text

Abstract:

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Östlin, Olof, and Havik Mikaela Sjödén. "Kalibrering och validering av en IDA ICE modell : Ett flerbostadshus från 1970-talets miljonprogram." Thesis, Högskolan i Gävle, Energisystem och byggnadsteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32798.

Full text

Abstract:

Aktuellt examensarbete är en fallstudie som utförts på en miljonprogramsbyggnad i Andersberg ägd av AB Galvegårdarna vilka även är uppdragsgivarna. Då miljonprogramsbyggnader är dåligt värmeisolerade och har stora värmeläckage är det idag av stort intresse att se över eventuella förbättringsåtgärder då dessa byggnader har en potential att minska energianvändningen med 50 procent. Syftet med detta projekt är att få en kalibrerad och validerad modell med hjälp av den BES-modell (Building Energy System) som kommer att tas fram i detta examensarbete. Genom litteraturstudie, platsbesök samt inhämtning av protokoll, ritningar och uppmätta data för byggnaden kunde modellen skapas och kalibreras i simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate and Energy. Ritningar och data tillhandahölls från AB Gavlegårdarna och platsbesök gjordes för att komplettera dessa genom att göra mätningar av temperaturer i de allmänna utrymmena. På plats kunde även byggnadens mått mätas för att säkerställa att byggnaden inte hade uppdaterats sedan tilldelade ritningarna skapats. När samtlig information ansågs ha införskaffats lades all data in i IDA ICE där även en modell av byggnaden byggdes upp. För köldbryggorna användes simuleringsverktyget COMSOL Multiphysics för att ta fram de enskilda köldbryggornas psi-värden vilka därefter användes som input i byggnadsmodellen i IDA ICE. Den kalibrerade modellen framtagen i detta projekt visade sig stämma med uppmätta värden så när som på +- 10% då den ställdes mot det uppmätta energibehovet för byggnaden. Mot en nyutvecklad energisignatursmodells byggnadsförlustkoefficient blev skillnaden 19.6% vilket kan bero på att fel från simuleringsverktygen samt osäkerheter angående omätbara parametrar. Slutsastsen utav detta arbete var att ”performance gap” även inträffade på den framtagna modellen i detta arbete. Vilket verkar vara svårt att undvika. På platsbesöket upptäcktes vattensamlingar på taket på byggnaden vilket var en förvåning för författarna då det fanns dokument som sade att ytskiktet var bytt 2015 och att det fanns indikeringar på att detta kunde få omfattande konsekvenser om det inte åtgärdas vilket tas upp under diskussion Framtida arbete om varför boendes bettendemönster underskattas vore något att gå vidare med i framtida studier för att kunna minska ”performance gap” på BES modeller. This thesis is a case study carried out on a Million Homes Program (MHP) building in Andersberg owned by AB Galvegårdarna, whom are also the clients. Since MHPbuildings are poorly insulated and have major heat leaks, it is of great interest today to investigate any improvement measures as these buildings have a potential to reduce their energy use by 50 percent. This is possible with the help of the calibrated model in a building energy performance simulation (BEPS) tool, which is the purpose of developing in this thesis. Through a literature study, visit in the building and gathering protocols, drawings and measured data, a model could be built and calibrated in IDA Indoor Climate and Energy was started. Drawings and data were provided from AB Gavlegårdarna and site visits were made to supplement these by taking measurements of temperatures in the common areas. On site, the dimensions of the building were also measured to ensure that the building had not been upgraded since the assigned drawings were created. When all the information was considered to have been obtained, all data was entered into IDA ICE where a model of the building was also built up. For the thermal bridges, the COMSOL Multiphysics simulation tool was used to generate their individual linear heat loss coefficient which were used as input in the building model of IDA ICE. The calibrated model developed in this project turned out to have a deviation of 10 % against annual district heating energy. The simulated building heat loss coefficient differed with 19.6 % compared to the one produced with a newly developed energy signature method for the corresponding year which may be caused by errors in the simulation tools and uncertainty concerning immeasurable parameters. The final conclusion of this work was that the performance gap also occurred on this model developed in this work, which seems to be hard to avoid. During the site visit, water collections on the roof of the building were discovered which was a surprise to the authors as there were documents that said that the surface layer had been changed in 2015 and that there were indications that this could have significant consequences if not addressed which is mentioned in the chapter of discussion. Future work on why residents’ behavioral patterns are underestimated would be something to continue with in future studies in order to reduce the “performance gap” in BES models.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Orrskog, Martin. "Ombyggnad Rågsveds Centrum." Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-90931.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Eriksson, Elin, and Emelie Hansson. "Minskning av energiförbrukningen : I ett flerbostadshus från miljonprogrammet." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14218.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hylén, Henrik. "Utmaningar, problem och möjligheter : En studie om renoveringar i miljonprogram med fokus på social hållbarhet och dialog." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för geografi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160574.

Full text

Abstract:

This study aims to shed a light over the challenges, possibilities and problems regarding renovation and rehabilitation of the million program housing. Many million program housing is in acute need of restoration and the monetary cost is high since the housings represent one fourth of the Swedish housing. This will be from a social sustainability perspective and investigate how different parts of the property owners incorporate social sustainability during their changes and modifications in their projects. While visiting these strategies and looking into the social sustainability a issue is also due to see if there is any overall dialog between companies in order to share information and experiences. Qualitative methods were used to conduct this study, even more specific interviews with following thematic analysis. The results found that the strategies for public utility and private housing differs when it comes to renovation million program housings. They operate in different practical methods and has difference in the ambitions of social sustainability. Three actors from different branches in the million program housing is interview to contain different perspectives to widen the reach and deepen the analysis on how the problems and strategies should be perceived and what they struggle with and find promising for the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Claesson, Maja. "Folkets Holma." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-96814.

Full text

Abstract:

Projektet är en strategi för att stegvis uppgradera och förstärka offentliga delar av Holma i Malmö, i takt med att området byggs ut med nya bostadskvarter. Arbetet tar sin grund i vikten av spontana och planerade möten mellan människor, utgående från möjligheterna i strukturen av ett bostadsområde från senare delen av miljonprogrammet. Punktvisa ingrepp innefattar ett Folkets hus, en cykelpump, ett område för urban odling samt tillförsel av lokaler för publika funktioner i marknivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Skjöld, Niclas. "Omflyttning, en ekonomisk belastning eller ett samhällsbehov? : En studie om varför vi flyttar och hur man kan arbeta för att bidra till minskad omflyttning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32697.

Full text

Abstract:

Största delen av alla flyttar står ändrade familjeförhållanden och arbetsrelaterade orsaker för, anledningar som för bostadsbolaget är svårt att påverka, den delen man kan benämna som sund omflyttning. Det saknas dock ordentlig forskning kring de riktiga bakomliggande orsakerna till varför människor egentligen flyttar; det kan vara vantrivsel med lägenheten, grannar eller den yttre miljön. Här finns rum för fortsatt forskning och utveckling av arbetet. Arbetet började med uppfattningen att omflyttningen var ett stort problem för bostadsföretagen likt SABO beskriver och att det kostar företagen stora summor pengar varje år. Efter kontakt med verksamma inom branschen så visade det sig att så inte var fallet, utan för de allmännyttiga bostadsbolagen är omflyttning istället en nödvändighet för att kunna fullfölja sina ägardirektiv (oftast kommunen) för att t.ex. uppfylla bostadsgarantin för studenter samt erbjuda ett varierat utbud av bostäder till flera målgrupper. Utan omflyttning menar de att det inte blir någon cirkulation på marknaden vilken som en direkt följd av detta blir låst. Snarare pratar man om en för låg omflyttning och skulle tvärtom behöva ha en större omflyttning för att det skulle vara optimalt. De nämner att det är en fin balansgång och att det inte är så lätt att säga exakt hur stor omflyttning som krävs exakt varje år eftersom efterfrågan från hyresgästerna varierar. Därför arbetar inte branschen med låga omflyttningstal för att öka den ekonomiska vinsten. Det man däremot lägger fokus på är att komma till rätta med den omflyttning som benämns som osund, alltså den som sker pga. att man inte trivs i sin lägenhet, känner sig otrygg i områdena om nätterna eller upplever stor skadegörelse i sin omgivning för att nämna några. Det är genom dessa åtgärder som företagsekonomiska besparingar kan göras, åtgärder som får folk att trivas i sina lägenheter och närområden samt som går ut på att minska skadegörelse, klotter och andra trygghetsökande åtgärder. Den stora ekonomiska vinningen nås istället genom ett stort samhällssocialt ansvarstagande. Genom att t.ex. erbjuda arbetslösa bidragstagare utbildning och arbete inom företaget, nås stora samhällsekonomiska vinster samtidigt som relationen mellan hyresgäst och bostadsbolag förbättras. En ökad trivsel, förbättrat rykte och säkrare miljö kan uppnås på en rad olika sätt. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Ibland kan det vara bra att tänka utanför ramarna och pröva sådant som ingen tidigare testat. Gemensamt oavsett vilken åtgärd som man bestämmer sig för, så är vikten av kommunikation och engagemang av största betydelse. Det gäller att få med sig alla parter både från den egna organisationen och fram till hyresgäster i ett tidigt skede av processen för att minimera antalet felbeslut och felsatsningar som annars blir mer kostsamma ju längre in i projekten man fortgår samt för att de ska bli hållbara i längden och accepteras av majoriteten av de boende. Most of all moves are changes in family status and work-related causes, reasons that for the housing company is difficult to influence, that part one can term as sound relocation. What is missing is proper research about the real reasons behind why people actually are moving; there may be dissatisfaction with the apartment, neighbors or the environment. There is room for further research and development of the work. The work began with the idea that relocation was a major problem for the housing companies like SABO describe and that it costs companies huge amounts of money every year. After contact with people working in the industry, so it turned out that was not the case, for the public housing is shuffling instead a necessity in order to fulfill its owner's directives (usually the municipality) to e.g. meet housing guarantee for students and offer a variety of dwellings to multiple audiences. Without migration, they say that there is no circulation in the market which as a direct result of this will be locked. Instead they talk about a low relocation and vice versa would have to have a larger relocation for it would be optimal. They mention that it is a fine line and it's not so easy to say exactly how large relocation required exactly every year as demand from tenants varies. That's why the industry isn't working with low migration rates to increase the economic profit. What you on the other hand focuses on is to overcome with the relocation termed as unhealthy, the one that taking place due to one does not feel comfortable in their apartment, feels insecure in the fields at night or experience great vandalism in their environment to name a few. It is through these measures that business economic savings can be made, measures that makes people feel comfortable in their apartments and surrounding areas as well as aims to reduce vandalism, graffiti and other safe-haven measures. The big economic gains are instead accessed by a large social community responsibility. By for example offering unemployed benefit claimants training and work in the company, great socioeconomic gains will be reached while the relationships between tenants and housing companies improves. An increased satisfaction, improved reputation and safer environment can be achieved in a number of ways. It is really only imagination that limits. Sometimes it is good to think outside the box and try things that no previously tested. Common whatever action you decide to, the importance of communication and commitment are essential. You have to get along all the parties from both your organization and also the tenants at an early stage of the process to minimize the number of incorrect decisions and misjudgments that otherwise becomes more expensive the further into the projects you continue as well as for them to be sustainable in length and accepted by the majority of the residents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Nilsson, Helena. "Bilder av Kungsmarken : En jämförelse av medias och lokala aktörers bilder." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1315.

Full text

Abstract:

ABSTRACTSegregation is more and more common in the Swedish society, especially in those suburbs called “miljonprogramsförorter” which are characterized as grey and boring districts with low status. These suburbs are often mentioned in the media and the public associate them with immigrants, problems and crimes. Kungsmarken in Karlskrona is one of these suburbs and the purpose of this essay was to compare the media image with the images local participants had of Kungsmarken. The questions I brought up were how media was describing Kungsmarken, how this image has contributed to the low status of Kungsmarken, and if this image was reflecting the local participants’ images. To examine this I have done a study of the two local newspapers Sydöstran and BLT during 2005 to see how they represented Kungsmarken. I have done three interviews, with the administration of social services, the local housing authority, the police and the tenants’ association to see if they shared the same opinion as the media. The theoretical approaches in the study were segregation and media in relation to the suburbs of “miljonprogrammet”. The conclusions were that media mostly represented Kungsmarken in a negative way and that the media images of Kungsmarken didn´t agree with the images the local participants had. Media represented Kungsmarken as a troubled district with a high criminality. They wrote a lot about the bad things that happened in the district but seldom about the good things that happened there. This study has shown that although there were some problems in Kungsmarken they were not as bad as the media described them. The conclusion of this was that media through its’ exaggerated representation of Kungsmarken did influence the image the public had of Kungsmarken, and by that they have contributed to the district’s low status.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Eriksson, Fredrika. "Att bygga ett socialt hållbart samhälle på ett ekonomiskt och hållbart sätt : Vad använder sig byggherrar i Malmö stad, Göteborgs stad, Skanska och föreningen Byggemenskap av för att skapa social hållbarhet." Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-257529.

Full text

Abstract:

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har. This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Furubom, Andreas. "Upgrading of the “million programme” – A case study." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190971.

Full text

Abstract:

Det som idag sammanfattas som miljonprogrammet har sitt ursprung under en tioårsperiod (cirka 1965-1975), då riksdagen beslutade att man med uppbyggnad av en miljon nya bostäder skulle bota den bostadsbrist som var. Beslutet fick ett positivt bemötande och man började bygga bostäder, främst i ytterområdena. Detta beslut skulle senare bli hårt debatterat då kritikerna antog att det skulle leda till en ökad segregation och sedermera nya, mer omfattande samhällsproblem. I dagens samhälle har miljonprogramsfastigheterna ofta ett dåligt rykte då skötseln av fastigheterna tillsammans med dess ålder föranlett eftersatta fastigheter. Eftersattheten i fastigheterna har nu lett till att många fastighetsägare står inför omfattande renoveringar för att kunna erbjuda sina hyresgäster beboeliga lägenheter. HSB Stockholm har arbetat och arbetar fortfarande med upprustning av miljonprogramsfastigheter i Rinkeby. Projekten innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Efter att ha genomfört renoveringen i några av fastigheterna upplever man inte att lönsamheten blivit så bra som man önskat. Det är i den sistnämnda meningen den här uppsatsen tar sin början, varför når man inte sitt avkastningskrav? Arbetet gör en djupdykning i den rättsvetenskap som behandlar upprustning av hyresbostäder och hyreshöjningar. Vidare konfronteras HSBs upprustningsstrategier med jämförbara fastighetsbolags metoder för att finna en vägledning i hur man på ett ekonomiskt hållbart sätt bör utföra upprustningsarbeten. Efter att ha kopplat samman det teoretiska (juridiken) med det praktiska så har jag kommit fram till en slutsats. Slutsatsen är att när praxis i sina bedömningar inte lägger någon större vikt i förarbetenas utsagor så föranleder detta problem då det är svårt att få till en direkt jämförelse vid bruksvärdesprövningar. En direkt jämförelse var något som HSB ville få till då man såg det som ett led i att kunna höja hyran efter renoveringarna i Rinkeby. Ytterligare en slutsats som kommit ur den allmänna debatten och intervjun är att man i vissa områden måste lägga större vikt i den sociala vinsten och inte endast tänka på det ekonomiska utfallet. What today summarized as million program originated during a ten year period (about 1965-1975), the parliament then decided that with the construction of one million new homes they could cure the housing shortage that was. The decision was accepted positively and they started to build, mainly in outlying areas. This decision would later be heavily debated as critics assumed that it would lead to increased segregation and later on to new wider social problems. In today´s society, the million properties often hade a bad reputation when the management of the properties along with its age led neglected properties. Neglected units in the buildings now have led to that many property owners now are faced with extensive renovations in order to offer their tenants livable apartments. HSB Stockholm has worked and is still working on the renovation of million properties in Rinkeby. The projects include a complete renovation of the entire property. After having completed the renovation of som of the properties they are now facing the fact that the profitability was not as good as they have assumed. It is in the last sentence this essay begins, why are not HSB reaching their required rate of return? The essay delves into the legal science that deals with the rehabilitation of rental housing and rent increases. Furthermore HSBs rehabilitation strategies will be confronted with other comparable property companies methods, so we can find a guide on how to in a economically sustainable way manner this upgrading work. After having connected the theoretical (the law) to the practical, i have come to a conclusion. The conclusion is that when the practice in their assessments don´t take the legislative history statements into account, we have a problem. Because it is difficult to directly compare the apartments. A direct comparison was something HSB wanted beacuse they saw a way to increase the rents after the renovation. Another conclusion that emerged from the public debate and the interview is that some areas need more attention in the social profit, and not only in the economic outcome.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Linde, Alexander. "Välkommen till vår betong! : En studie i socialisationsprocesser och diskursgemenskap, hos en grupp unga rapare i ett av Stockholms miljonprogram." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3137.

Full text

Abstract:

Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige. Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten. Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid. Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik. Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Nilsson, Samuel, and Oliver Åberg. "Det Socialt Hållbara Bostadsområdet : En studie om främjande av social hållbarhet och ökad attraktivitet i ett flerbostadshusområde kopplat till miljonprogrammet." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31218.

Full text

Abstract:

Purpose: Discover measures that enhances social sustainability based on three chosen positions; social interaction, social integration and architectural identity, whilst increasing the attractiveness of the area. Method: A case study in Tensta, a comparative study based on a previous survey and a self-conducted survey, in forms of a questionnaire, dialogues and interviews with residents of Tensta. Initially, studies about the advantages and disadvantages of the “million-program” and document analysis of previous surveys were made. Findings: The objective of the study was to find measures that enhance the social sustainability of a residential area whilst increasing its attractiveness. By finding out how the residents of the area evaluate the measures already conducted as well as what they personally consider contributing to a pleasant social environment, it is possible to see which direction of development the area is taking. In this way measures that enhance social sustainability which increase the area’s attractiveness. Several point efforts have been made in with a lack of effect. Furthermore, the residents believe that the actual problems cannot simply be “designed out” as they are rooted deeper than that. One of the major problems in Tensta is the low employment and occupation rate, especially among the younger generations. By providing more appropriate facilities/spaces, which encourage a social environment, the risk of residents taking up bad habits, such as crime, is reduced. This would reduce the insecurity, which currently is discouraging people from leaving their house during evenings, and further on allow more activities to take place. Implications: The study shows that smaller measures such as well-maintained environments including plantations and functional lighting, could help enhance the social sustainability by inspiring residents to feel proud and belonging to the area. Furthermore, the study clarifies that clearly defined meeting points is something that is highly valued in terms of promoting an areas’ interaction and integration. Community involvement is also noted to be important in terms of development of social sustainability. Finally, it appears that all social problems cannot be eliminated by construction, but require more social-based actions to be solved. Limitations: The study is conducted in Tensta since it’s undergoing a major lift in conjunction with “Järvalyftet” which started 2007. The results that were obtained from dialogues with Tensta residents are outcomes of its current conditions. The measure that are presented, on the other hand, are not limited to Tensta but may be applied where similar conditions prevail. Keywords: Architectural identity, Järvalyftet, million program, social integration, social interaction, social sustainability, Tensta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Nytorp, Sara. "Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i miljonprogram -Med focus på Vivalla i Örebro : Ecological, social and economic sustainability in the million homes programme -Focusing on Vivalla." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45607.

Full text

Abstract:

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Blidmo, Clara, Majda Ramic, Azerina Cano, and Kristina Dawoud. "Att bo i välfärdsstaten Sverige : En antologi som skildrar olika boendeförhållanden." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9091.

Full text

Abstract:

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lindström, Jonny. "Individers upplevelse av att bo och leva i bostadsområdet Kronoparken." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35790.

Full text

Abstract:

This is a qualitative study made to find out individuals experience of life in the residential Kronoparken in Karlstad. The study is a part of a municipality supported project aiming to find points of improvement and work for the area's development. This study is a first step to hear in what way the residents themselves describe their neighborhood and their lives. A total of thirteen people participated in focus groups with semi-structured interviews as data collection and the study was based on an availability sample which in this case meant that citizens of the residential Kronoparken were asked to participate. Data were analyzed through thematic analysis and in the analysis three themes appeared that summed up what the participants talk about and emphasized most: a divided area, anticipation and valuation as well as a comfortable and healthy every day living. The participants describe the area as geographically and ethnically divided. No matter what part of the area the individuals lives in they experienced the people in other areas to have more fellowship. However, the results point out that it might not be any large individual matter in terms of wellbeing or building identity, there seem to be other parameters in life that are equally important or even more important than to feel attached to other parts of ones residential area. The results suggest that individuals base their identity on many different things, where comfort and sense of participation in the residential area is only one of several parameters. Moreover, the participants talk much about the area's reputation, which gives people the expectation of the area before they move there and also gives rise to different values of the area when they have moved and started a life there. The participants testify to the rumor mill which seems to have much do with the press and the results suggest that it might require a certain type of people to neglict bad rumors and invest in something that many other people automatically reject. The last theme is about the experience of a comfortable and healthy living in Kronoparken. The participants finds it easy to get around within the area by walking or cycling, which is considered positive and rhymes with earlier research on the link between fresh air, daily exercise and wellbeing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jasim, Saad, and Salvatierra Pablo Quiroz. "Möjligheter Att Behålla F-System Vid Renovering Av Flerbostadshus I Miljonprogrammet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-46020.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Flerbostadshus från miljonprogram som byggdes under perioden 1965–1974 har idag ett stort renoveringsbehov som bland annat avser energieffektivisering av dessa byggnader. Byggsektorn svarar för ca. 33% av den totala energianvändningen i Sverige enligt Boverkets (2021) statistik. Ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram är en viktig aspekt som behöver energieffektiviseras eftersom de utgör en stor del av fastigheternas energianvändning.För att minska energiförbrukning och driva processen för energieffektivisering inom byggsektorn, sattes ett mål från EU i direktiv (2012/27/EU) på så kallade nära-nollenergibyggnader. I enlighet med EU-direktivet har svenska byggregler utvecklats så att byggnader ska ha mycket energiprestanda. I nuläget beskrivs energiprestandan med ett primärenergital. Den 1 september 2020 började BFS 2020:4 (BBR 29) gälla och då byttes de tidigare primärenergifaktorerna som ingår i beräkning av primärenergital till nya viktningsfaktorer. El-faktorn höjdes från 1,6 till 1,8 medan fjärrvärmesektorn sänktes till 0,7 från tidigare 1,0. Denna studie utfördes för att bidra till en bättre förståelse om utveckling i Boverkets byggregler och för att studera den möjliga påverkan de nya kraven i BBR 29 har på planer som avser energieffektivisera ventilationssystem i flerbostadshus från miljonprogram. En litteraturstudie genomfördes samt kvalitativa intervjuer med olika representanter. Dessutom utfördes en beräkningsdel. I beräkningsdelen valdes två typiska hus som tillhör miljonprogram med F-system för ventilation och fjärrvärme för uppvärmning som domineras i äldre byggnader. Med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-energy kunde husen simuleras och de kunde placeras i olika delar av landet så att ändringar vid geografisk- och klimatvariation kunde testas. Med VIP-energy kunde installering av FX och FTX-ventilationssystem i dessa hus testas.Resultatet visade att regeringens mål med höjda krav för el syftar till att spara elen till industrisektorn, förutom att följa EU-direktivet för energieffektivisering av byggnader. Intervjuerna med fastighetsbolagen och beräkningarna visade att ett FX-system har svårt att konkurrera med andra ventilationssystem, eftersom systemet drar mer el på grund av hårdare krav. Systemet är komplicerat och det kräver mycket underhåll, vilket gör att systemet är uteslutet ur fastighetsägarnas perspektiv. Resultatet visade också att de nya reglerna i BBR 29 gynnar ett F-ventilationssystem, särskilt i varmare klimat. Ett FTX-system gynnades också med de nya reglerna, särskilt i kallare klimat, men lönsamheten är fortfarande låg vid installering av detta system i flerbostadshus som tillhör miljonprogram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Edvardsson, Klara. "Miljonprogrammet & staden - Förortens plats i den attraktiva staden." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23689.

Full text

Abstract:

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hammarberg, Mossberg Cecilia. "Å som i Ålidhem: Identifikation med ett miljonprogramsområde." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-78088.

Full text

Abstract:

The main purpose of this degree thesis is to, through memories, describe and analyze the identification with Ålidhem, a ‘Million Homes Programme’ in Umeå, Sweden, by adolescents living there mainly during the 1990’s. This by asking how young Ålidhem residents managed the definition coming from the surrounding society of how and what an Ålidhem’er is. How mutual we are in our fellowship and how the identity of a Ålidhem’er is constructed are also questions asked. I based my materials upon nine interviews, all of the informants former and one still present residents of Ålidhem. I grew up in Ålidhem and my identity as an ålidhem’er is very strong. It fascinates me how one can connect ones identity so strong to a community, something I know other ålidhem’ers do as well, not only I. This is a reason why I wrote about this in my degree thesis and also a reason for you as a reader to be aware of the fact that I am not only the writer but also an informant. Both the residents themselves and the society defined the area as a ghetto/hood and hand in hand with this came also the definition of the ålidhem’er as a gangster, someone to be afraid of. A definition which some took to oneself, someone tried to take in and that some took distance from, but yet a definition of the ålidhem’er, a definition that was never questioned. The identity is a process and not static. There are two ways to "test" an identity. The first is to play. All participants in the play know the identity is only something temporary. In the second way, through the game, the identity is tested against the community. If it is met with no questioning and being accepted, it is also an identity that can ‘become’ one's identity. To test different identities is nothing unusual but in the case of the ålidhem’er as "dangerous", the dangerousness is an ascribed feature that only works if both the society and I believe in it. The fellowship among the ones who define themselves as a ålidhem’er is something that defines the core of the community. Ålidhem is not homogenous regarding neither class nor origin, but instead of creating a divided society it creates a fellowship, a fellowship which might be something in common with other Million Homes Programmes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Alfredsson, Elina, Tina Is, Samuel Maraoge, and Alexandra Träqvist. "Förortsbor : en studie av hur individen formas av sin bostadsmiljö." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12119.

Full text

Abstract:

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Silvasti, Cesilia. "Force and field : -The folded facade." Thesis, KTH, Arkitektur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-122707.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Friberg, Elin. "We don't need another 4000 neighbours : a critical design strategy that values the existing Hagalund." Thesis, KTH, Arkitektur, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-177117.

Full text

Abstract:

In August 2014 a development strategy for Hagalund, a million program area situated in Solna, was published. The strategy argues that a densification of the area would increase the local supply of services and cultural activities and that the existing needs of investment in the urban environment is dependent on the revenues that new housing would provide. The report proposes a densification of the area up to 1800 new apartments. The current housing stock is 2100 dwellings. I argue that the development strategy is not based on the needs of the existing Hagalund and its residents, but rather tries to meet the economic interests of property owners, the municipality and the imagined needs of a future population. In this diploma work I design an alternative participatory strategy to identify needs and potentials of an existing built environment and its social community, since I see a lot of potentials and qualitites, rather than problems, in Hagalund. I have chosen to value the situated knowledge of the current community by collecting opinions and reactions from people I have met during my thesis work and formulated them into an alternative future for Hagalund where the existing built environment and its social community are valued as key elements in a more socially sustainable future for Hagalund. I augusti 2014 publicerades en utvecklingsstrategi för Hagalund, ett miljonprogramsområde i Solna, med en föreslagen förtätning av området på upp till 1800 nya lägenheter. Stadsdelen har under de senaste åren nedprioriterats av kommunen med bland annat flera nedstängda skolor som följd. Strategin konstaterar att antalet boende i området måste öka för att öka tillgången till service och kulturella aktiviteter, samt att nya bostäder krävs för att finansiera upprustningen av den offentliga miljön. Dialogen med hagalundarna lyfts återkommande fram som underlag till förslaget i utvecklingsstrategin, vilket jag tidigt ställde mig kritisk till. Hur kan en upprustning av stadsmiljön samt behovet av en skola kräva 4000 nya grannar? Jag menar att utvecklingsstrategin inte utgår från hagalundarnas och Hagalunds behov, utan att den försöker möta fastighetsägares, kommunens och en eventuell framtida befolknings behov. Mitt examensarbete utgår istället från behoven i, och potentialen av, det befintliga Hagalund och dess ’situerade kunskap’. Under mitt examensarbetet har jag samlat in synpunkter och reaktioner från människor jag mött och formulerat dessa i en alternativ framtid för Hagalund, där den befintliga byggda miljön och dess sociala gemenskap värderas som viktiga pusselbitar i en mer socialt hållbar framtid för området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Karlsson, Emma, and Åsa Linnér. "Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23551.

Full text

Abstract:

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration. Den sista delen är ett försök till en praktisk tillämpning av nämnda åtgärdsbank på ett verkligt objekt. De flesta föreslagna åtgärder är framför allt energibesparande. Även andra åtgärder som belyser hållbarhetsfrågans andra aspekter, som t.ex. sopsorteringssystem, vattenhantering och sätt för de boende att lära sig att leva mer ekologisk, tas upp. I diskussionen behandlar vi frågan om hur en förändring ska komma till stånd. Ett problem är hur fastighetsägare ska motiveras till att göra dessa förändringar istället för att bara göra det billigaste. This paper deals with measures in multi-family housing estates from the period 1961-1975, in the context of Sustainable development in buildings from 1961-1975. The focus in this paper is on ecological sustainability in renovation and renewal of these areas, and not as much on economical or social sustainability. The paper contains three chapters. The first part deals with what has been done in this field in Sweden as of today, presented in a description of a number of areas. These are the objects that have been studied closely through field studies on site and with consultants. This information along with information gathered from the available literature in this field, has then been put together forming a package of measures. This information is supposed to be available for property owners as inspiration material. The final part is an attempt to practically apply the package of measures on a real object. Most of the suggested measures are aimed at saving energy. A few measures that deal with other aspects of sustainable development are also mentioned. These are e.g. systems of recycling waste, water saving and ways for the inhabitants to live in a more ecological way. In the discussion we bring up the question of how this change towards a more sustainable development is to be achieved. The main problem for the property owners is how to motivate these changes and not just go for the cheapest alternative.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jensfelt, Per. "Involverande Platsgestaltning : En studie i ett bostadsområde i Sätra, Gävle." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23356.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om att utforma en mötesplats för aktivitet i ett utvalt område i stadsdelen Sätra, Gävle. Som metod används participativa designmetoder som handlar om att involvera människor så mycket som möjligt. Participativa designmetoder är socialt hållbara metoder för att utveckla stadsmiljön bl a därför att den tillkännager vikten av att engagera de personer som är närmast berörda. Metoderna tar också fasta på mjuka värden såsom platsidentitet, människors personliga drivkrafter och vilja att tillsammans etablera ett gemensamt område för alla. Sätra är en stadsdel i Gävle med över 10 000 invånare. I denna stadsdel finns ett område mellan Gråstensvägen och Jökelvägen som håller på att rustas upp av Gavlegårdarna. Lekplatserna och utomhusplatserna är i nuläget föråldrade samtidigt som det i området bor mycket barn och ungdomar som skulle kunna tänka sig att nyttja dessa om de var mer anpassade efter deras behov. I arbetet har jag därför undersökt denna problematik med hjälp av frågeställningen: Hur kan man med en designprocess som involverar medborgare utforma en plats? Hur kan man utforma denna plats på ett sådant sätt så att det lockar de boende att vistas och mötas och skapa inkluderande och trivsam miljö där platsidentitet uppehålls? I arbetet genomförs participativa designmetoder utefter frågeställningen på så sätt att djupintervjuer genomförs med de människor som bor i området för att få en djupare inblick i behov och problematik. Dessa leder i senare fas till workshops där mjuka värden etableras för att kunna jobba vidare med koncept. Platsobservationer och studie av relevant litteratur från både design och arkitekturområdet har använts för att utveckla syfte och metoder för workshops under arbetets gång. Arbetets resultat är i form av en planlösning och en klätterställning som har utformats efter behov samt workshopmodeller som utformats och testats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Mihlté, Isac, and Jonatan Leander. "Study of optimization of two projects in "Million Program" areas : - a sustainable point of view in a suburb to a big city and a suburb to a small town." Thesis, KTH, Byggteknik och design, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-302515.

Full text

Abstract:

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Dietrichson, Johan. "Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?" Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-638.

Full text

Abstract:

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lundquist, Linn, and Yasemin Öztenar. "Förorten brinner! : En studie av alternativa medier i Stockholms förorter." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104666.

Full text

Abstract:

In this study we examine five selected media organisations with different forms of production platforms that all appear in Stockholm's southern and western suburbs, which are part of the million-construction project. Their stated ambition is to present an alternative image of the suburbs than that found in mainstream media. They want to portray themselves instead of constantly being described by others. The purpose of the study is to gain a better understanding of the reason for the emergence of these media, their visions according to the media producers themselves, and how they relate to mainstream media. The study is based on a theoretical framework that focuses on diverse approaches of alternative media and the journalists' role in a democratic society. The wide data analysis from qualitative informant interviews, with small observations as a complement, showed results indicating criticism against the misrepresentation of Stockholm suburbs in mainstream media. Furthermore the results show that the overall dissatisfaction of this misrepresentation is one of the main reasons why the different media, which are both represented by citizens and journalists, were founded. The founders saw their work either as a reaction to this misrepresentation or as a way to fill a gap in their community. The local papers we visited embraced the notion of citizen journalism, which proved to be a part of filling the mentioned gap, while other organisations expressed political goals. In summary, there were similarities between the media organisations in terms of problem definition as well as differences in how they approached these problems. Furthermore the analysis confirmed the democratic shortage that is experienced in these areas, and that these media therefore are trying to oppose. They provide the local community they operate in with news, information and opinion, but they also aim to be a platform for participation and discussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Eklöf, Nadine, and Josefine Börjesson. "Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal." Thesis, Växjö University, School of Technology and Design, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1532.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattarkänslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till enuppskattad stadsmiljö.Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skaparen attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellankommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunnabyggas städer som de flesta människor trivs i. The main purpose with this diploma work is to examinecityplanning at three different time periods. By comparing publicspaces and pick the most positive elements that we think appealsto most people, our conclusion would end up in with thoughts ofan ideal city and how it would look like.The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”),the modernistic city and building of today. Too build the cities ofthe future we have to look back and learn from our mistakes andtake care of the functioning elements. From the strict “blockcity”via the modernistic large-scaled society to the condensing of thepresent city, there are clear similarities as well as differences.The vegetation is significant to a city and its inhabitants. Peopleappreciate the sense of closeness to nature and green publicspaces contribute to an appreciated urban environment.There are certain components that in our opinion creates anattractive city. A good teamwork between the city’s planningboard, property developers and the citizens is crucial to buildingcities that most people like.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Löfgren, Josefin. "Effekter av medborgardrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden : En kvalitativ studie om vitaliseringsprocessers betydelser i Folkets hus." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175148.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Israelsson, Evelina, and Sila Sahin. "Social hållbarhet, lika för alla? : En diskursanalys av kommunala åtgärder för ökad social hållbarhet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18058.

Full text

Abstract:

Uppsatsen grundar sig i social hållbarhet och kunskapsluckan gällande hur åtgärder för ökad social hållbarhet i olika typer av bostadsområden ser ut och om dessa åtgärder skiljer sig åt. Uppsatsen ämnar till att undersöka kommunala diskurser kring social hållbarhet och åtgärder som föreslås inom den fysiska planeringen för en ökad social hållbarhet i olika bostadsområden. Arbetet grundar sig i fallstudier av två kommuner; Haninge och Södertälje kommun inom vilka två miljonprogram och två mer “traditionella” bostadsområden har valts ut, där båda kommunerna innehåller respektive typ av bostadsområde. Därefter har kommunala styrdokument som behandlar respektive bostadsområde analyserats med hjälp av diskursanalys för att undersöka hur kommunen skriver om den sociala hållbarheten inom områdena och vilka åtgärder som föreslås för dem. Den specifika inriktningen inom det diskursanalytiska fältet som har valts för diskursanalysen är Laclau och Mouffes diskursteori. I analysen framgår det att de nodalpunkter som omfattas av kommunernas sociala hållbarhetsdiskurser binds ihop med ett antal element och flytande signifikanter (och därmed åtgärder), som både liknar men även skiljer sig mellan de olika kommunernas diskurser. Utöver detta är det även möjligt att konstatera att de specifika kommunernas diskurser har skillnader samt likheter inom den egna diskursen vilket har föranlett olika åtgärder för hur man ska öka den sociala hållbarheten i kommunen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Khoo, Stefan. "Rosengård: ett förnyat perspektiv - en ny stadsvision för Rosengård." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16494.

Full text

Abstract:

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Afram, Daniel, and Suleyman Celebi. "Det ligger i deras händer : En sociologisk studie om segregationen mellan Bredäng och Mälarhöjden." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32429.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to bring out the social economic residential segregation that exists in Bredäng and in Mälarhöjden by experiences and perceptions from local residents with a qualitative research. The study will also show how these expectations forms from local residents in these districts. Both these districts take place in southern Stockholm. Bredäng, the public housing neighborhood and Mälarhöjden, the garden neighborhood are two districts that was built up during two different eras but has a social economic difference bigger than the geographic distance. The majority of the local residents in Bredäng are low incomes and have a lack of university or college education. The majority of the local residents in Mälarhöjden have a higher percentage of university graduates and the average income per year are twice the size of Bredängs resident’s. The main focus of this study will be to inquire into why the social economic elements lead to residential segregation in these districts, but also in how Mälaräng will effect on this. The main focus will be to examine why the social economic elements leads to how segregation forms from the expectations that exist. It generally occurs similar beliefs and perceptions from all respondents about these districts. The results shows that all respondents confirms that it exist social economic differences between Bredäng and Mälarhöjden with consequences that Bredäng becomes the segregated district towards to Mälarhöjden that is considered the “fancier” district with higher “status”. We have used the concept segregation that is central in this study and two theoretical points, Goffman’s identity and Elias and Scotson who writes about established and outsiders. We use the theoretical perspectives to connect the empirical part about how individuals form experiences and perceptions toward to the opposite district. We also find how identity creations forms from the categories that the individual gets. Med hjälp av en kvalitativ undersökning är syftet med denna studie att belysa hur bostadssegregation och hur områdets invånare formar föreställningar om både sitt eget område och i jämförelse med det motsatta området. Bredäng och Mälarhöjden ligger i södra Stockholm och är de två områden som kommer att undersökas. Vidare kommer vi i studien även belysa hur dessa står i relation till varandra utifrån lokalinvånarnas upplevelser och uppfattningar. Bredäng, miljonprogramområdet och Mälarhöjden, trädgårdsstaden är två stadsdelar som byggdes under olika tidsperioder men där de socioekonomiska skillnaderna är betydligt större än det geografiska. Majoriteten av de lokala invånare i Bredäng är låginkomsttagare och saknar eftergymnasial utbildning till skillnad från Mälarhöjden där fler är högutbildade samt där årsinkomsten är det dubbla jämfört med Bredäng. Studiens främsta fokus kommer vara att undersöka varför de socioekonomiska faktorer leder till hur bostadssegregation formas utifrån de föreställningar och uppfattningar som råder. Det förekommer generellt liknande föreställningar och uppfattningar från samtliga informanter kring stadsdelarna. Resultatet visar oss att samtliga respondenter bekräftar att det råder socioekonomiska skillnader på Bredäng och Mälarhöjden där konsekvenserna blir ett segregerat område där Bredäng ses som det segregerade området gentemot Mälarhöjden som framställs som det mer ”finare” och området med högre ”status”. Till den teoretiska biten har vi använt oss av ett centralt begrepp, segregation och två teoretiska utgångspunkter varav en av Goffmans identitetsskapande och sedan även Elias och Scotson som redogör för etablerade och outsiders. Med hjälp av de teoretiska perspektiven finner vi en anknytning till det empiriska avsnittet på hur individer formar uppfattningar och föreställningar gentemot det motsatta området. Vidare finner vi även hur identitetsskapandet formas utifrån de kategorier med egenskaper man blir tilldelade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Jonsson, Anna, and Thörngren Madeleine. "Hållbar förnyelse av miljonprogramsområden." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27985.

Full text

Abstract:

Purpose: The Million homes programme is a major part of the total housing stock in Sweden. Substantial and costly renovations will be required to meet the modern-day requirements. The aim of this report is to explore how attractiveness and the social, economic and ecological sustainability of housing estates can be improved. The objective is to give hands-on proposals for improvement, presented in a program for action, which makes housing estates built during the Million homes programme more attractive and sustainable. Method: Case studies of three housing estates built during the Million homes programme has been carried out through literature studies and interviews, to investigate measures to improve the attractiveness and sustainability, and asses their impact. Findings: To increase the attractiveness, a mixed development should be obtained, measures must be done without increasing the rents too much, the residents should have a say in the renovation works, the area's reputation should be strengthened, and security and transportation should be improved. Social sustainability can be promoted through respect and communication with tenants, improved community, more people in motion in the area, employment of tenants and mixed ownership. To promote ecological sustainability energy-saving measures and investments in renewable energy should be carried out while taking the character of the buildings into consideration. Energy saving measures are often economically profitable. If the social sustainability is improved economic gains can be done, and a long-term perspective is important. To coordinate actions and preserve functioning components is good for the economic sustainability. The results are presented in a program for action, and the measures can be considered universal and applicable to Million homes programme housing estates, but must be adapted to the context. Implications: Sweden's environmental and energy goals can only be achieved if energy efficiency and resource saving measures are carried out in existing buildings. However, consideration needs to be taken between investment costs and effects of the taken measures. Energy saving measures provides both economic and ecological benefits. Social sustainability can be enhanced by working actively with social issues. Sustainable initiatives can increase the attractiveness. An increased attractiveness provides greater economic gains. The plan for action that has been developed is appropriate for use by property owners when the sustainability and attractiveness is going to be improved in housing estates from the Million homes programme. Limitations: Case studies of three housing estates from the Million homes programme have been carried out, with interviews as the primary method technique. The plan for action is synoptic, and must be adapted to each area's unique circumstances. The range of services in an area is important for the attractiveness, but is not discussed in this report. Syfte: Miljonprogrammets bostäder utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Stora och kostsamma renoveringsåtgärder kommer krävas för att byggnaderna ska uppfylla nutida krav. Syftet med arbetet är att undersöka hur attraktiviteten och den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten i flerbostadshusområden från miljonprogrammet kan förbättras. Målet med arbetet är att ge konkreta förbättrings- förslag, redovisade i ett åtgärdsprogram, som gör bostadsområden byggda under miljonprogrammet mer attraktiva och hållbara. Metod: Fallstudier av tre flerbostadshusområden byggda under miljonprogramsåren har utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Detta för att undersöka attraktivitets- och hållbarhetshöjande åtgärder, samt utvärdera deras effekter. Resultat: För att öka attraktiviteten bör blandad bebyggelse eftersträvas, åtgärder måste göras utan att hyresnivån höjs alltför mycket, de boende bör ha inflytande i förnyelsearbetena, områdets rykte bör stärkas samt trygghet och transportmöjligheter förbättras. Den sociala hållbarheten kan främjas genom hänsyn till och kommunikation med hyresgäster, förbättrad gemenskap, fler människor i rörelse i området, syssel- sättning av hyresgäster och blandade upplåtelseformer. För att främja den ekologiska hållbarheten bör energibesparande åtgärder och investeringar i förnyelsebar energi utföras, samtidigt som hänsyn tas till bebyggelsen karaktär. Energibesparande åtgärder är dessutom ofta ekonomiskt lönsamma. Då den sociala hållbarheten främjas kan samhällsekonomiska vinster göras och ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Att sam- ordna åtgärder och bevara fungerande komponenter gynnar den ekonomiska hållbarheten. Resultaten redovisas i ett åtgärdsprogram, där åtgärderna kan anses generella och tillämpliga på flerbostadshusområden från miljonprogramsåren, men måste anpassas till det aktuella området. Konsekvenser: Sveriges miljö- och energimål kan endast uppnås om energi- effektiviserande och resurssparande åtgärder utförs i befintlig bebyggelse. Dock måste avvägande göras mellan investeringskostnader och åtgärders effekter. Energibespar- ande åtgärder ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Den sociala hållbarheten kan förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor. Hållbarhetsarbete kan även öka attraktiviteten. Ökad attraktivitet ger dessutom större ekonomiska vinster. Framtaget åtgärdsprogram kan användas av fastighetsägare för att förbättra hållbarheten och attraktiviteten i flerbostadshusområden från miljonprogramsåren. Begränsningar: Fallstudier av tre flerbostadshusområden från miljonprogramsåren har genomförts, med intervju som huvudsaklig metodteknik. Åtgärdsprogrammet är över- gripande, och måste anpassas efter varje områdes unika förutsättningar. Serviceutbudet i ett område är viktigt för attraktiviteten, men behandlas inte i denna rapport.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Karlborg, Emil, and Hjalmar Oskarsson. "Upplevd trygghet i det offentliga rummet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16320.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Dahir, Mohamed. "Invändig eller Utvändig tilläggsisolering av ett flerbostadshus- LCC analys av optimal isoleringstjocklekar : Fallstudie på Sicksackvägen 39 i Gävle." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24715.

Full text

Abstract:

Stadsdelen Sätra som ligger 3 km norr om Gävle centrum uppfördes undermiljonprogrammet mellan 1960-1974. Det är enkelt och ta sig till och från Sätramed både fordon, cykel och till fots. AB Gavlegårdarna har tagit initiativ till attrenovera deras byggnadsbestånd som uppfördes under miljonprogrammet istadsdelen Sätra, däribland Sicksackvägen 39. Byggnaden har byggts 1969 ifunktionalistisk stil i närheten av Sätra Centrum.Syftet med denna studie var att undersöka den kostnadsoptimala isoleringstjocklenvid invändig eller utvändig tilläggsisolering av husets ytterväggar. Med hänsyn tillandra åtgärder som AB Gavlegårdarna vill genomföra vid renovering av denbefintliga byggnaden.För att genomföra denna studie har en okulärbesiktning, litteraturstudie,beräkningar, uppmätningar, undersökningar, samt energisimulering utförts. Därpåjämfördes lönsamheten vid tilläggsisolering med optimala isoleringstjocklekeninvändigt respektive utvändigt.Resultatet av denna studie visar att de komponenter i husets klimatskärm somläcker mest värme är ytterväggar och fönster. Med hänsyn taget till derenoveringsåtgärder som AB Gavlegårdarna ska genomföra blir den optimalaisoleringstjockleken invändigt är 45 mm och utvändigt 170 mm. Den åtgärd som germest lönsamhet är tilläggsisolering utvändigt med 170 mm mineralull i kombinationmed AB Gavlegårdarnas renoveringsåtgärder: fönsterbyte och uppgradering avventilationssystemet till FTX.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hendeberg, Martin. "Allotment Aquaponics : Synthesis of the two concepts allotment garden and aquaponics in conjunction with existing apartment buildings." Thesis, Umeå universitet, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-148075.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Miljonprogram'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles