Dissertations / Theses on the topic 'Miljörätt'

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag. Dock kan dispens från dessa bestämmelser sökas om särskilda skäl föreligger. De flesta kommuner i Sverige har via delegation från länsstyrelsen ansvar för prövning av dispensärenden gällande strandskyddsbestämmelserna.

Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur kommuner idag tolkar och fattar beslut om dispens utifrån strandskyddsbestämmelserna samt att diskutera hur aspekterna inom hållbar utveckling påverkas av kommunernas tolkningar och beslut. För att uppnå studiens syfte har textanalyser genomförts på Miljöbalkens 7 kapitel, 13–18 §§, propositionen till Miljöbalken (1997/98: 45) samt dispensbeslut från fyra utvalda kommuner. För att ta reda på hur lagen används i praktiken genomfördes kvalitativa intervjuer med tjänstemän från samma kommuner.

Under studien framkom det bland annat att det finns en problematik i och med att strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige samt att det finns svårigheter vid bedömning och tillämpning av särskilda skäl.

De slutsatser som dras är bland andra att strandskyddsbestämmelserna ger utrymme för tolkningar vilket leder till att de kan användas för att passa olika intressen i samhället och därigenom gynnar samt missgynnar olika aspekter inom hållbar utveckling.

Detta är en enkätstudie av skolors miljöarbete, det vill säga hur skolorna arbetar med och påverkar den yttre miljön. Syftet med arbetet är att undersöka ett antal skolors yttre miljöarbete, men även de miljömål skolan har för att värna om vår miljö. Resultatet av denna studie är att skolors miljöarbete är alltför knappt, vilket också tidigare forskning visat. På grundval av att resultatet i enkätstudien visade på ett nästintill obefintligt miljöarbete på skolorna samt att de inkomna svaren blev färre än beräknat, så har ett förslag arbetats fram tillsammans med en miljöutvecklare för hur skolor kan arbeta med miljön. Detta för att miljöarbetet skall bli en naturlig del såväl i undervisningen som i skolans övergripande arbete. Arbetet har präglats av miljömedvetenhet och därför har enkätutskicket samt svar på enkäten skett via e-post.

Stone walls in agricultural land are incorporated in the general protection of biotopes. They are protected because they provide a habitat for endangered species. Therefore it is illegal to carry out proceedings in an area that is included in the protection of biotopes. In order to do that, exemption is needed which can only be granted if there are special reasons. The essay stipulates what these special reasons are.

In an exemption errand the interest for nature conservation must be weighed against a public or a private interest. Administrators have varying opinions on how the interest for nature conservation, contra individual and public interests shall be evaluated. The interest for nature conservation has a lower value if the wall lacks endangered species or if stone walls are common in the area. But a lower value, in itself, can never be considered as special reasons.

When it comes to a public interest, it must be an important one in order to bring about an exemption. Examples of important public interests are animal and health protection.

Private interests are often constituted by the desire to improve the farming profitability. This is however rarely considered as an “unforeseen situation”, and therefore - according to preparatory work - it is not judged as special reasons.

One conclusion is that the County Administrative Boards need improved guidance. Another conclusion is that exemption shall be used restrictively. Exemptions are not supposed to solve all problems due to protection of stone walls in agricultural land. They ought to be the solution when no other reasonable alternatives can be found.

The aim of this thesis is to analyse the legal notion of Environmental Impact Assessment (EIA) in order to provide, on a scientific basis, increased understanding and knowledge of the different components of this legal notion and each component’s importance for the whole. The objective is to specify what EIA is at present and what it is intended to be. This thesis analyses the legal tool, shows what the rules are in a few selected countries and goes on to discuss how it could be developed in order best to fulfil its function of promoting sustainable development. The question asked throughout this thesis is how the EIA rules should be designed in terms of their content and construction in order to function as a legal tool to promote sustainable development.

The purpose of environmental impact assessments (EIA) is to increase the consideration for environmental matters and management of resources in the decision-making through a regulated process of consultation, irrespective of whether they are about projects of environmentally hazardous activities and water activities or plans of physical planning (land planning of natural and agricultural landscapes). The clarifcation of consultation in the environmental code connected to Legislation the planning and building Act, as well as its practical application in cases of significant impact, has catched my interest in environmental policy. The consultation should enable insight and influence from the ones particularly concerned, as well as the public and other actors that are to strive toward a sustainable development alongside the developer. Through systematically retrieving data from literature, practical application by authorities, and case studies, several important problems have been discerned in the consultations since the environmental code was introduced. The intention is to augment the public's insight and influence in the process by means of clarificationed in the environmental code, which is connected to the Legislation the planning and building act and the regulation of environmental impact assessment since 2004/ 2005.

The clarification involves that concerns should be entered on an early stage, for instance already in stages where location and design are surveyed, and be included in the basic data for decision-making during the entire process up to a decision. Above all, it is important that standpoints are observed before projects and plans are fully developed, in order for proposed locations to be changed to alternative locations before the proceedings become too lengthy and the costs unreasonably high.

The consultation-related problems may also be solved by creating a democratic collaboration from the start through planned communication planning. This will provide the conditions for a constructive and durable dialogue between different interested parties in the process and favour the environmental concerns, as well as saving costs up to the decision. In Legslation the planning and building Act, it is important to already in ”program consultation” discuss if the implementation of the plan may entail significant impact, in order for the consultations about EIA and plan to take place in a context in ”the plan consultation”. This makes it easier for interested parties in the consultation to understand the significance of the interference with the environment from the start, and thus counteracts conflicts. What has been found in the case studies by EIA:s from the time after the alteration of consultation, is that the wider stakeholder analysis is introduced earlier and that they have a clearer process and a shorter decision-making timeframe. In some project–EIA:s, however, the application made by the authorities is not fully clear in the environmental assessment process. This may entail that different interested parties in the consultation will not come in from the start, and/or that the project will not receive the environmental assessment process that is necessary. The actual consequences of the fact that environmental impact are being made visible through follow-up of the consultation and environmental impact in the EIA, is that the experiences are returned to monitoring and that the need of additional measures may be detected.

I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.

Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar.

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän.

Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.

Presentation via zoom.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.

Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området.

Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.

Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Resultaten har sammanställts och diskuterats.

Resultaten visar att det finns utrymme att tolka miljöbalkens första fyra kapitel så det passar olika verksamheters egna intressen, även om verksamheternas mål är olika. Problem uppstår för vindkraftsetableringen då de skilda aktörsgrupperna har olika bild av vilket mål och syfte som är miljöbalkens främsta. Detta gäller för miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling som inte alltid går att kombinera med miljöbalkens övriga mål. Det medför att konflikter kan uppstå som innebär att en övergång från ett fossilt energianvändande till ett förnybart ställs mot en förändring av landskapsbilden. Miljön påverkas även den av olika aktörsgruppers handlingssätt då det ger konsekvenser för hur vindkraftfrågor behandlas. Den globala miljön kan sägas gynnas av vindkraften, men den påverkas indirekt av att vindkraften sägs påverka den lokala miljön negativt. Störningar äger rum i form av buller, skuggningar och en förändrad landskapsbild, vilket kan försvåra etablering av vindkraft. Resultaten visar att den förändrade landskapsbilden är en betydande konfliktanledning.

Riskmiljön i dagens samhälle är under ständig förändring och påverkar människan i både privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som påverkar säkerhetsfrågor, miljöfrågor och ekonomiska intressen. Ett arbetssätt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö är Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus på miljöarbete. Studien bygger på två fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att syftet med Risk Management till viss del skiljer sig åt mellan organisationerna. Scania fokuserar på att förhindra avbrott, och arbetar inte med miljöfrågor i Risk Management, medan Malmen syftar till att skapa en samordnade och heltäckande riskhanteringsfunktion, där miljö är tänkt att ingå. En likhet är att båda organisationerna genom Risk Management vill få personalen riskmedveten. En tanke är att personalen skulle känna större ansvar och förståelse för miljöarbetet om det var en del i Risk Managementarbetet. Respondenterna på båda organisationerna tror att miljöarbetet skulle få positiva fördelar av att integreras i Risk Managementarbetet. Studien visar även att riskarbetet och riskuppfattningar är delvis beroende av organisationskultur- och struktur, vilket gör att en direkt överföring av Risk Management arbetet från en organisation till en annan inte kan göras utan utvärdering och anpassning.

Sedan den 1 januari 1999 är det miljöbalken som styr svensk miljörätt. miljöbalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden. Det handlar om att försöka analysera vilka svårigheter och problem som kan uppkomma när en kommun ska tillämpa lagstiftningen i praktiken. Studien handlar om att lyfta fram olika synsätt och tolkningar av föroreningsfrågan och vilka relationer till lagstiftningen som finns hos olika intressenter såsom kommunen, konkursbo, länsstyrelsen, koncessionsnämnd och Statens Naturvårdsverk. Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering av dokumentation kring det aktuella fallet och av relevant litteratur som behandlar miljörätt samt intervjuer. De problem som kommunen har råkat ut för är fram för allt att man inte kan tillämpa lagarna fullt ut eftersom olika datum för ikraftträdande av lagarna hindrar tillämpningen på ett tillfredsställande sätt.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte.

Vilka är:

- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?

-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner?

-Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna?

Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.

Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt.

Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål.

Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång.

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.

Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning.

Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas.

Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.

In the international climate change negotiations it has been hard to find a sustainable agreement about how to address the anthropogenic impacts on the climate. This is because the issue is very complicated and comprises many social and economic aspects. Because of the struggling in the international negotiations is it necessary to analyze how the climate change issue is understood in different regions and countries of the world. The purpose of this thesis is to analyse how actors within the climate policy sphere in China frame the climate change issue. In the near future, China will become the world’s largest emitter of carbon dioxide and with a population of 1.3 billion people; China is one of the key countries in the international climate negations. The thesis analyses how two key actor groups - decision makers and scientists connected to the Chinese climate change administration - frame the climate change issue in semi-structured interviews. The respondents frame the climate change issue as a large obstacle for a future Chinese development, both economically and socially. To address climate change in China the respondents think that technology innovations and transfer of technology from the developed countries will be very important. Therefore the respondents think it is vitally important to continue with the international climate negotiations in the future.

2008-05-26

Bedrock heat as an energy source

The sun has warmed up the bedrock and this heat can be used for warming up houses. Approximately 100 – 200 meters down in the bedrock the temperature of the heat is stable. This is a source of energy that can be used by installing a heat pump system. The ground source heat pumps are low maintenance and can last for many years. There is also a pollution risk for the groundwater and therefore the wells in the area. Before the ground source heat pump can be installed the municipality need to give permission, according to the environmental code. To install the system without permission is a crime against the environmental code. A requirement when applying for permission to install the heat pump system is to get the neighbours to agree with the place for the bore hole. The neighbour can appeal against the environmental and health authorities’ decision to give permission to install the ground source heat pump system. However there needs to be more research done regarding the environmental effects that may occur in the future, if the ground source heatpump system continues to increase as rapidly as today.