Academic literature on the topic 'Miljösyn'

Vuonna 1649 perustettu Fiskarsin rautaruukki on vuosisatojen varrella tullut tunnetuksi yhtenä suomalaisen raudan- ja kuparintuotannon ja –jalostuksen syntypaikoista. Myöhemmissä vaiheissa metallinjalostus muuttui konepaja- ja hienotaetuotteiden suunnitteluksi ja tuotannoksi. Monille tutut Fiskarsin sakset, veitset ja aurat ovat syntyneet siellä. Fiskarsin ruukki on kokenut viimeisen kolmenkymmenen vuoden aikana voimakkaan rakennemuutoksen. Teollinen rautaruukki hiljeni ja muuntui taiteilija- ja käsityöläisruukiksi, ja samalla myös matkailu- ja asumisruukiksi. Ruukki on elänyt monia teknologisten muutosten kausia; ollut välillä muutosten perässä kulkija, mutta usein myös uuden kehittäjä ja innovoinnin keskus. Tässä artikkelissa analysoidaan Fiskarsin ruukin tuotannollisia siirtymiä ja niiden vaikutusta ruukkimiljöön muotoutumiseen koko sen 370-vuotisen historian aikana. Artikkeli jakaantuu kolmeen osatehtävään: 1) Fiskarsin ruukin teollistuotannollisten vaiheiden ja siirtymien analyysi ulottaen tarkastelu viimeiseen siirtymään kulttuuri- ja matkailuruukiksi. 2) ’Ruukkimiljöön’ eli ruukkiyhdyskunnan fyysisen ja maankäytöllisen muotoutumisen vaiheet ja näiden suhde tuotannollisiin siirtymiin. 3) Analyysi muutoksissa vaikuttaneista muutosajureista ja alueen omista muutosresursseista ja sopeutumiskyvystä. Ruukin omat ja siellä kehittyneet resurssipohjat, kuten energia- ja luonnonvarat, liikenneyhteydet, osaaminen ja riittävä työvoima, ovat olleet olennaisia sopeutumisessa ympäröivän maailman muutoksiin. Viimeisissä muutoksissa menestyksen keskeisiä tekijöitä ovat olleet historiallisen miljöön säilyttäminen ja hyödyntäminen sekä matkailun, kulttuurialojen ja pysyvän asumisen kytkeminen toisiinsa.

Storskaliga och kostsamma nationella tester genomförs i hela västvärlden och tar stora lärarresurser i anspråk. Med stora satsningar som dessa är det viktigt att ställa frågan om betygsunderlaget som genereras är likvärdigt och rättvist? Denna fallstudie undersöker svenska lärares möjligheter att bedöma elevers individuella förmågor i tre undervisningsgrupper under genomförandet av ett praktiskt delmoment i det nationella provet i kemi i åk 9. Datainsamling genomfördes med två fasta videokameror och tre par spionglasögon. Trots att provinstruktioner till elever och lärare är väl utvecklade och bedömningsanvisningar till läraren är detaljerade visar resultaten i denna studie att det är svårt att bedöma elevers individuella praktiska förmågor. Det finns många olika slags faktorer som påverkar provresultatet. En sådan faktor är provet genomförs i en laborationssal där situationen skiljer sig väsentligt från miljön för ett teoretiskt prov i ett klassrum. En annan faktor är att det under den praktiska provdelen i en laborationssal närmast är omöjligt för eleverna att undvika att kommunicera. Studiens resultat visar att det finns påverkansfaktorer som sociala interaktioner och systematiska fysiska felkällor. I resultatet diskuteras hur lärares möjligheter att bedöma elevers individuella praktiska förmågor under nationella prov bättre kan säkerställas.

Själmord inom järnvägstrafik är orsaken till ca 75 % av alla personpåkörningar med dödlig utgång i Sverige. Detta drabbar samhället på flera sätt, offret som brottats med självmordstankar som till slut leder till handling, anhöriga och/eller andra personer i offrets närhet, likaså utgör självmord ett betydande problem för järnvägssektorn med stora förseningar som påverkar både resenärer, operatörer och spårförvaltare. Frågan är om dessa personpåkörningar kan förebyggas; är det möjligt att göra begränsningar i miljön för att göra det svårare att utnyttja järnvägen som en självmordsmetod? Prevention av järnvägssjälvmord har utvecklats i några svenska artiklar som presenteras här och dessa jämförs även med andra internationella vetenskapliga studier. Forskningen visar att det finns strategier för att skapa preventionsåtgärder som både försöker reducera attraktiviteten i metoden och som reducerar dödligheten. I aktuell sammanställning förs en diskussion kring ett antal möjliga åtgärder som systemägaren inom järnvägssektorn själva kan förfoga över. En konklusion är att det finns ett antal åtgärder som kan användas och utvecklas inom järnvägens ordinarie säkerhetsarbete. Suicides constitute about 75% of all deaths in person-train collisions in Sweden. Besides the tragedy directly related to the victim, these events inflict severe trauma among relatives, professionals and others involved. The capacity of the rail transport system to operate timely and effectively is also hampered. Are these accidents preventable? Is it possible to take actions that make it more difficult to use the railway as a means to commit suicide? Railway suicide prevention has been developed in some Swedish articles and is also compared to other international research in this study. These articles summarize the results in the form of alternative preventative strategies, ranging from measures reducing the attractiveness of railway as a means of suicide to lethality reducing measures. Thus, the research demonstrates a number of potentially available strategies in the hands of the systems-owner. The most significant conclusion, therefore, is that suicide prevention should be seen as an integrated part of regular railway safety work.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform.
The aim of this work is to examien if and how pupils' attitudes and behaviour are affected by project-based education on sustainable development.

Detta arbete är baserat på kvalitativa intervjuer av två lärare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lärarens miljösyn och engagemang i miljöfrågor vi kan se hos eleverna. Vi har också undersökt hur elevernas miljömedvetenhet påverkas av olika faktorer i barnets närhet, till exempel läraren, föräldrarna, media och andra vuxna i barnets närhet så som ledare inom föreningslivet. Vår undersökning har genomförts i två klasser i årskurs fem, eleverna är alltså 11-12 år. Lärarna vi har intervjuat arbetar som klasslärare i de bägge klasserna vi har undersökt.Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv inställning till miljöfrågor. Vi har också sett en tendens till att lärarna inte har en korrekt uppfattning om vilka miljöfrågor som är viktiga för eleverna och vilka miljöfrågor de oroar sig för inför framtiden. Vi har även sett en tendens till att lärarna påverkar eleverna mest i frågor som rör närmiljön så som nerskräpning och förbrukning av materiel så som papper. Eleverna i vår undersökning tycks ha fått sina kunskaper om de globala miljöfrågorna via media snarare än via skolundervisningen.

Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är. Företagen certifierade sig främst för att bli konkurrenskraftiga på marknaden samt för att möta kundernas krav. Det är svårt för företagen att veta hur de ska sortera det farliga avfallet även om de får information från företagen som hämtar det. Problemet ligger dels att det är många kemikalier och föreningar och dels att att lagarna och förordningarna är svåra att förstå. De undersökta företagen har konstruktiva förhållningssätt till miljöarbetet men det finns även reaktiva tankar hos ett av dem. Företagen arbetar med hållbar utveckling främst genom att spara på resurser till exempel minska mängden lösningsmedel och transporter.

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på samlingens innehåll i innemiljön, då barnen tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu. En annan slutsats i vårt arbete är att barnens olika beteenden kan beror på vad läraren väljer att lyfta i samlingen och var samlingen genomförs.

Bakgrund: Nightingale förespråkade vikten av vårdmiljön och dess betydelse för patienten på senare halvan av 1800-talet. Hennes teori bygger på att patienten skall ha en trivsam miljö vid sjukhusvistelse och att den är avgörande för patientens återhämtning. En god och trivsam miljö har visat sig förkorta återhämtningstiden och ökat patientens välmående och dennes positiva upplevelse av att vistas på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdmiljön på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Det framkom två huvudkategorier; Den visuella miljöns influens med underkategorierna “Färgens betydelse”, “Behovet av ljus och utsikt” och “Inredningens påverkan” samt Vårdrummets inflytande med underkategorierna “Betydelsen av rummets egenskaper” och “Behovet av god komfort”. Upplevelserna hos patienterna gällande vårdmiljön på sjukhus var varierande ifall den var tillfredsställande eller inte. Patienterna nämnde flertalet faktorer som ökade deras positiva upplevelse av att vara inlagd på sjukhus, exempelvis färger, fönster och utrymme. Det framkom även faktorer som hade en negativ påverkan på deras upplevelse, exempelvis obekväma möbler och oljud. Slutsats: Resultatet visade att vårdmiljön har sina brister runt om i världen. Studien visar också att de problem som Nightingale handskades med fortfarande förekommer idag.
Background: In the second half of the 17th century, Nightingale advocated the weight of the hospital environment and its effect on the patient. Her theory was built on the patient encountering a pleasant environment during hospitalization and its critical impact for the patients well-being and health.  A pleasant environment has shown to counteract prolonged hospital stays and leads to a shortened recovery process. Aim: To describe patients experience of the hospital environment. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Results: Two main categories were revealed; The visual environmental influence, with the sub categories “The meaning of colours”, “The need of light and view” and “Impact of the interior”. The second main category found was; The hospital wards impact, with the sub categories “The importance of the rooms characteristics” and “The need of good comfort”. The patients experience of the hospital environment varied between being satisfying or not. The patients mentioned several isolated components that had a positive effect on their experience during hospital stays, such as colours, windows and space. Components that had a negative effect were also mentioned. Conclusion: The result sheds light on the flaws and deficiencies in the physical hospital environment that exists internationally. The study conducts the fact that the problems that Nightingale dealt with still exists to this day.

Med vår studie vill vi bidra med kunskap inom området hundassisterad pedagogik, HAP, och studiens huvudsyfte är att undersöka den eventuella potential HAP kan ha i förskola. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra HAP ekipage verksamma inom förskola och barn i de yngre åldrarna i skola. Ett didaktiskt perspektiv har bidragit med struktur samt tematisering av studiens analys och den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt maktteori. I resultatdiskussionen kan vi läsa om hur samtliga hundförare motiverade hundens påverkan i förskola och skola genom att berätta om barnens positiva resultat mot strävansmålen i läroplanen för förskolan (2018) och målen i skolan. Resultatet av vår studie visar liknande slutsats som vi kan läsa om under kapitlet tidigare forskning, där hunden beskrivs som ett hjälpmedel inom förskola och skola och har gett goda resultat både gällande lärande och utveckling. Detta examensarbete har gett oss djupare kunskap inom ett relativt outforskat ämne och hjälpt oss att se situationer och lärtillfällen utifrån nya perspektiv med öppet sinne. Detta är något som kan främja vår framtida roll som förskollärare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?

Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.

Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.

Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov.

En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.

Syfte och frågeställningar Det är i skolan som den mesta mobbningen bland barn och ungdomar äger rum. Mobbning innebär att en person blir utsatt för kränkande behandlingar, och som består av avsiktliga handlingar. Det finns olika slags icke-önskevärda beteenden såsom utfrysning, trakasserier, retningar. (Skolverket, 2009). En av de många platserna där det finns stor risk att mobbning förekommer är bland annat i omklädningsrummen. Höistad menar att i omklädningsrummen kan det hända mycket som läraren ofta inte har en aning om (Höistad, 2001). Syftet med denna studie är att analysera hur elever i de lägre åldrarna upplever miljön i omklädningsrummen. Hur ser omklädningssituationen ut? Utifrån syftet formulerades två frågeställningar; Hur upplever elever i de lägre åldrarna miljön i omklädningsrummet? och Känner eleverna sig utsatta i omklädningsrummet i skolan, och i så fall på vilket sätt yttrar sig detta? Metod I studien används en kvalitativ metod, i form av intervjuer. För att få en djupare förståelse av resultatet användes Piagets kognitiva teori om olika utvecklingsstadier. Elevernas uppförande mot varandra kopplas med Piagets teori. Studien genomfördes på en skola i Stockholmsregionen, där 10 elever intervjuades. Resultat Resultatet visar att eleverna känner sig rätt så trygga i omklädningsrummen, de skojar och upplever att de har väldigt kul med varandra. Enligt Piaget så är eleverna i stadiet där de uppför sig moget, de intar ett vuxen tänk (Piaget 1978). Elevernas största problem är de ofräscha lokalerna såsom duschen och omklädningsrummen. Slutsatserna visar att utifrån elevernas berättelser upplever de omklädningssituationen positivt. Det förekommer sällan negativa handlingar. De uppgav också att de visste vilka de skulle vända sig till om de upplevde att det kände sig utsatta.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur lärare i förskolan beskriver att de arbetar med den fysiska och psykosociala miljön, så att den anpassas efter alla barns förutsättningar och behov. Med utgångspunkt från vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom intervjuer med tolv lärare i förskolan. Lärarna i förskolan ansåg att både den psykosociala och den fysiska miljön påverkade barnen. Många påpekade att den psykosociala miljön var viktigast. Resultatet av studien visar att de lärare i förskolan som intervjuades utgick från sin barngrupps behov och arbetade hela tiden med ett förändringsarbete, för att förskolan skulle vara så bra som möjligt, för de barn som vistades där.

Inledning: Trots vetskapen om vikten av fysisk aktivitet rör männiksor på sig allt mindre, vilket kan bero på ändrade förutsättningar i samhället. En väletablerad faktor, som påverkar intresset för att vara fysisk aktiv, är den byggda miljön. Syftet med litteraturöversikten är därför att beskriva vilka faktorer i den byggda miljön som främjar fysisk aktiviet hos vuxna kvinnor och män. Metod: Uppsatsen utgår från metoden litteraturöersikt och är baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Genom analyser av de tio vetenskapliga artiklarna kunde fyra teman urskiljas; tillgänglighet till cyckel- och gångvägar, avstånd till grönområden och parker, miljömässiga faktorer och faciliteter samt antal parker/grönområden och deras areal. Diskussion: Faktorer som lättillgänglighet till cykel- och gångvägar, litet avstånd till grönområden och parker samt faciliteter i den byggda miljön visade sig främja rörelse. Även antal parker/grönområden och deras areal gynnade fysisk aktivitet hos vuxna kvinnor och män. Några resultat visade dock andra utgångar där avståndet till gröna ytor samt att antalet parker inte var av signifikant betydelse för fysisk aktivitet.