Dissertations / Theses on the topic 'Miljösyn'

Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är. Företagen certifierade sig främst för att bli konkurrenskraftiga på marknaden samt för att möta kundernas krav. Det är svårt för företagen att veta hur de ska sortera det farliga avfallet även om de får information från företagen som hämtar det. Problemet ligger dels att det är många kemikalier och föreningar och dels att att lagarna och förordningarna är svåra att förstå. De undersökta företagen har konstruktiva förhållningssätt till miljöarbetet men det finns även reaktiva tankar hos ett av dem. Företagen arbetar med hållbar utveckling främst genom att spara på resurser till exempel minska mängden lösningsmedel och transporter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?

Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.

Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.

Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov.

En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur lärare i förskolan beskriver att de arbetar med den fysiska och psykosociala miljön, så att den anpassas efter alla barns förutsättningar och behov. Med utgångspunkt från vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom intervjuer med tolv lärare i förskolan. Lärarna i förskolan ansåg att både den psykosociala och den fysiska miljön påverkade barnen. Många påpekade att den psykosociala miljön var viktigast. Resultatet av studien visar att de lärare i förskolan som intervjuades utgick från sin barngrupps behov och arbetade hela tiden med ett förändringsarbete, för att förskolan skulle vara så bra som möjligt, för de barn som vistades där.

REACH är EU:s nya kemikalielag vilken ska försöka att få till en säkrare kemikaliehantering. Målet med denna rapport har varit att se vilka effekter som REACH kan ge för europeisk industri och miljön, och framför allt att undersöka vilka möjliga fördelar som REACH skulle kunna ge inom dessa områden.

De slutsatser som dragits är att:

- Den viktigaste fördelen med REACH är att en tillförlitlig källa byggs upp med utökad information kring kemikalier som idag används på den europeiska marknaden.

- Ett enhetligt klassificerings- och märkningsregister införs inom EU vilket kommer att underlätta riskbedömningar av kemikalier.

- REACH bidrar till en större medvetenhet inom industrin kring farligheten hos vissa kemikalier, vilket förmodligen kommer att leda till att man blir försiktigare med sin kemikalieanvändning.

- Kravet om godkännande för användning av särskilt farliga kemikalier kommer säkerligen att vara pådrivande för att industrin ska välja kemikalier med mindre farliga egenskaper.

REACH is a new EU legislation which purpose is to promote safe handling of chemicals. The intention with this report was to investigate the possible effects that REACH might have for European industry and the environment, and especially to look for benefits within these areas.

The conclusions are as follows:

- The most important advantage with REACH is that a reliable source is made available for the chemicals industry, with extended information on chemicals that are currently used in a wide range throughout the European market.

- Companies connected to the chemicals industry see a huge advantage in the fact that REACH will contribute to a standardized classification and labelling inventory that will apply in the European Union.

- There will be a greater awareness within industry on how dangerous some chemicals actually are that nowadays are commonly used. This will probably lead to that the industry becomes more cautious with its chemical use.

- The demand for approval of use of certain chemicals, with properties of very high concern, will probably act as a driving force to encourage industry to choose chemicals with less harmful effects.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur ett antal lärare och förskollärare tänker kring den pedagogiska miljön i allmänhet och på sin arbetsplats i synnerhet. Syftet med studien var också att belysa eventuella skillnader och likheter i synen på den pedagogiska miljön mellan dessa två lärargrupper. Med pedagogisk miljö menas i denna studie den fysiska miljön. För att genomföra denna studie användes kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex personer intervjuades, tre lärare verksamma i årskurs F-6 samt tre förskollärare verksamma i förskolan med åldrarna 1-5 år. Efter de utförda intervjuerna bearbetades det insamlade datamaterialet genom transkribering av intervjuerna. Huvudresultatet i denna studie visar att det finns skillnader i hur förskollärare och lärare tänker kring den pedagogiska miljön. Förskollärarna anser att miljön ska vara inspirerande och sätta barns tankar i snurr. Lärarna har en splittrad syn på den pedagogiska miljön men anser bland annat att miljön ska kunna ifrågasättas av vuxna och barn. Det finns även skillnader i hur delaktiga barnen har möjlighet att vara i utformningen av den fysiska miljön i förskolan och skolan samt vilket material som skall vara tillgängligt i denna. Förskollärarna menar att barnen är en viktig del i utformandet av miljön och i valet av vilket material som ska finnas i den. Lärarna menar att de är de berörda arbetslagets lärare som utformar miljön och bestämmer material. 

En så kallad ”grön skatteväxling” har ägt rum i Sverige mellan 2000 och 2006. Under skatteväxlingen har miljöskatter införts och höjts. De skatteintäkter som genererats har använts för att sänka arbetsrelaterade skatter, i syfte att få både en miljövinst och ett ökat arbetsutbud. I denna uppsats studeras skatteväxlingens effekter på miljön. Koldioxidskatten och elskatten är de skatter som har ökat mest under skatteväxlingen, och det är också dessa skatter som studeras i uppsatsen. Skatternas effekt på miljön approximeras med koldioxidutsläpp. De resultat som erhålls visar på genomsnittligt lägre koldioxidutsläpp under skatteväxlingen jämfört med perioden innan skatteväxlingen. En minskning av koldioxidutsläppen, som följd av höjningar i elskatten under skatteväxlingen har också påträffats.

Det blir allt viktigare för butikerna att differentiera sig på marknaden, för att locka till sig det tänkta kundsegmentet i takt med att konkurrensen inom handeln ökar. Att anpassa den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön utefter butikens kundsegment blir därför allt mer viktig för att attrahera kunderna. Det är även viktigt att det finns en röd tråd genom de tre säljmiljöerna. De tre miljöerna prioriteras oftast mindre i fabriksbutiker trots att de inte skiljer sig så mycket från andra butiker. Vi har därför valt att undersöka hur fabriksbutiker arbetar med säljmiljöerna och hur de kan förbättra sina butiker utefter sitt valda kundsegment. Uppsatsens syfte är att försöka beskriva hur den exteriöra, interiöra och psykosociala miljön i en fabriksbutik kan utformas utifrån vilket kundsegment butiken riktar sig till. Vi vill se hur kundsegmentet reflekteras i de olika miljöerna i de valda fabriksbutikerna och hur de har tänkt när de utformat fabriksbutikerna. Vi vill även undersöka varför kunderna lockas till en fabriksbutik, om det är priset, upplevelsen eller något annat som lockar dem dit. Vår målsättning med den här uppsatsen är att visa hur kundsegmentet påverkar de tre miljöerna och hur de kan utformas för att attrahera rätt målgrupp. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden och har då utfört benchmarkingstudier genom observationer, öppna individuella intervjuer med butiksansvariga samt kunder i tre fabriksbutiker och öppen individuell intervju med en butiksinredare. Den data vi har samlat in har vi sedan använt oss av i analysavsnittet, där vi har gjort en schematisk bild för en lättare översikt av vad vi kommit fram till. Därefter har vi dragit slutsatser utifrån analysen och bland annat kommit fram till att ingen av de undersökta fabriksbutikerna medvetet har använt sig av sitt kundsegment vid utformningen av säljmiljöerna och att kunderna söker svensktillverkade och prisvärda produkter. Vi har även kommit fram till vissa förslag på förbättringar, som finns med i rekommendationerna.

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i Västra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det är som lockar unga. Vi valde ämnet på grund av att vi båda kommer från delar av Västra Götaland som har problem med dessa främlingsfientliga organisationer och vi är intresserade att ta reda på varför ungdomar dras till dessa organisationer i ”vårt” område. Syftet med arbetet är att utröna vad det är som lockar nya personer till dessa organisationer som så många vänder ryggen och som är illa omtyckt av den stora allmänheten. Vi har även tagit reda på hur dessa organisationer går till väga för att locka unga nya medlemmar till dem. Vi har utgått från en hypotes om att ungdomarna söker en samhörighet och ett skyddsnät och att valet av organisation är av sekundärt natur. Vi skall också använda oss av en intervju med en person som under sin tonårsperiod umgicks i dessa kretsar, där han skall få ge sin bild av miljön och dess lockelser. Dessutom har vi intervjuat en analytiker på Säpo angående vår tes och hennes syn på den och rekryteringen av ungdomar till Vit makt-miljön samt intervjuat en representant från organisationen Exit.

Many of the schools premises are neglected and the physical environment has not been prioritised. Instead the focus is set on scientific learning methods and pedagogic. The need for an environmental shift has not got an essential place in the governing documents for schools, although the focus on school premises should be suited to the purpose of the activity and for the pupils needs. Today the interest and the need of research within the physical environment is evermore increasing. The Swedish Work Environment Authority, present in their activityplan for 2006, that the schools premises and equipment is not adjusting to today’s activity and it is in bad condition that can lead to work-related injuries.

The purpose of this essay is to bring to light a different pedagogic train of thought around the surrounding environments importance, for students learning and to compare these with our study of a selection of classrooms and what the teachers to these classrooms consider about the environments importance. We therefore aim to focus our research on the physical environment and how that can influence the learning process. Can one overcome certain boundaries and create new possibilities in a different environment of learning?

The research declared a great number of theories that show the environment influenced students in many different ways. According to the educationalist in the study, it is important to have a miscellaneous environment so all students can learn in their ultimate way. The strict budget, schools are often left with, is preventing any positive improvements that could be made to create a more positive school environment, physically and mentally. There are many ways to get around this problem. Most important is to include everyone in the school so that they feel they are a part of that environment and that they have the power to change things.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua pedagogerna som är med i förändringen. Jag har också valt att förstärka pedagogernas svar med observationer. I förändringen har jag varit den som har handlett pedagogerna i processen, och för att kunna göra det har jag läst in mig på Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken.Genom att få vara med i förändringsprocess har jag fått möjlighet till att studera hur pedagogerna har utvecklas under processen och sett hur medvetenheten om miljöns betydelse har ökat. Jag har fått uppleva hur svårt det kan vara att komma överens i ett arbetslag, i synnerlighet när pedagogerna har olika barnperspektiv vart sin miljö är en del av pedagogisk medvetenhet eller inte.Det vi kommer fram till i undersökningen är att det är pedagogerna som har ansvar för hur miljön utformas och att barnen kommer att använda den i sin utveckling. Dokumentation har visat sig vara ett viktigt redskap för pedagogerna.

Betyg i Ladok 210108.

Today environmental management systems (EMS) are common documents (more correctly, a combination of documents) that direct, steer and regulate environmental efforts within many companies. The intention of EMS is that its guidelines are reflected in how the employee carries out his everyday work tasks. This study aims to illuminate the attitudes that exist regarding the EMS at ALSTOM Power Sweden. By using questionnaires and interviews as a method to communicate with employees,a study of the existing attitudes regarding the EMS was carried out. The results were analyzed categorically and statistically and show that there are consistent attitudes among employees, but that there are also inconsistent attitudes. Differences in attitude and conceptions are especially apparent when comparing management to their employees in some cases, which may be explained by looking at organizational structure and means of communication. Viewing the issues from this perspective may aid in future improvements of the EMS at ALSTOM.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.

Anmärkning:

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011