Academic literature on the topic 'Minnesstrategier'

I denna uppsats undersöks hur tre läroböcker i tyska för steg 3 i gymnasieskolan utformat arbetsuppgifter för ordinlärning. Analysen baseras på teorier från språkdidaktik och kognitionsforskning. Nya ord lärs lättare in om ledtrådar för minnet skapas vid inlärningstillfället. Ledtrådar kan bestå av ett sammanhang eller personliga associationer till ordet och inlärningstekniker kan bidra till att skapa ledtrådar. I analysen undersöks vilka inlärningstekniker som förekommer i läroböckerna och vilken grad av styrning arbetsuppgifternas har. Graden av styrning påverkar möjligheten till skapandet av personliga associationer. Vidare undersökts om läroböckerna medvetandegör eleverna om den egna inlärningsprocessen. Analysresultatet visar att läroböckerna använder få inlärningstekniker, att arbetsuppgifterna har en hög grad av styrning och att läroböckerna inte medvetandegör eleverna om den egna inlärningen och olika inlärningstekniker.

This study examines how two teachers in grade 3 support their students with problem solving in the teaching and what strategies the students may use in their tasks. The study was of a qualitative nature and was carried out with observations and complementary interrogation questions. The result showed that the teachers supported their students with two forms of feedback.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.

Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek. Metod: I studien deltog 28 barn. Målgruppen bestod av 14 barn med lätt till måttlig utvecklingsstörning i åldrarna 8:4-16:0 år. Kontrollgruppen bestod av 14 barn med typisk utveckling i åldrarna 4:8-8:6 år. De båda grupperna matchades efter deras testresultat på Ravens färgade progressiva matriser. Det aktiva ordförrådet testades med Boston Naming Test och det passiva ordförrådet undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test. För att undersöka barnens inre tal och minnesstrategier användes European Picture Span Study.  Resultat: Resultatet visar att barnen i kontrollgruppen har ett större passivt och aktivt ordförråd jämfört med målgruppen och att ett större ordförråd hos kontrollgruppen tycks ha viss betydelse för att barnen ska välja en mer mogen strategi. Målgruppen i föreliggande studie använder sig av verbala strategier i mindre utsträckning än kontrollgruppen, men de tycks ha utvecklat en medvetenhet kring sin strategianvändning. Analyserna visar även ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det passiva ordförrådet hos målgruppen, medan det hos kontrollgruppen finns ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det aktiva ordförrådet.<br>Background: When children are faced by a cognitive challenge they often speak out loud to themselves. This is a common strategy in five year old children and is called private speech, which gradually, is developed into a silent form called inner speech. Inner speech is essential in several cognitive tasks including planning and problem solving, and is also involved in the working memory, particularly in the phonological loop. Children with intellectual disabilities have a limitation in the capacity of the working memory and in the phonological loop. The capacity of the working memory and the development of the phonological loop have a big importance in the acquisition of the vocabulary, therefore a limitation or delay in these skills lead to a delay in the vocabulary. Aim: The purpose of this study was to investigate the inner speech in children with intellectual disabilities and to investigate the correlation between the inner speech and the dimension of the active and passive vocabulary.  Method: 28 children participated. The target group consisted of 14 children with mild to moderate intellectual disabilities aged 8:4-16:0 years. The control group consisted of 14 children with typical development aged 4:8-8:6 years. The two groups were matched according to their test results on Raven's Colored Progressive Matrices. The active vocabulary was tested with Boston Naming Test and the passive vocabulary was examined with the Peabody Picture Vocabulary Test. To examine the inner speech and memory strategies the European Picture Span Study was used. Results: The result showed that the children in the control group have a bigger passive and active vocabulary compared to the target group and that there is a correlation between having a big vocabulary and using a more mature strategy in the control group. The target group use phonological strategies to a smaller extent than the control group, but they seem to have developed a consciousness regarding their use of strategies. The analysis also shows a significant correlation between span level and the size of the passive vocabulary in the target group, whilst there is a significant correlation between the span level and the active vocabulary in the control group.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta. Studiens syfte var att undersöka om ungdomar med utvecklingsstörning använder sig av en fonologisk strategi, styrd av den fonologiska loopen, vid visuellt presenterat arbetsminnestest. Ordlängdseffekten, spann på bilder, ordproduktionshastighet samt korrelationen mellan de två sistnämnda undersöktes. Resultaten jämfördes mot en mental kontrollgrupp matchad i mental ålder. Ingen av grupperna uppvisade någon ordlängdseffekt på arbetsminnets kapacitetsnivå (spannivå) men den mental åldersmatchade gruppen uppvisade detta på spannivå plus en enhet.  Båda grupperna visade en positiv korrelation mellan spann och ordproduktionshastighet. Det går att diskutera hurvida testning har skett av ordproduktionshastighet eller benämningshastighet. Det är därför svårt att dra slutsatser utifrån resultaten men de skulle kunna tyda på att ungdomarna med utvecklingsstörning använder sig av en annan minnesstrategi än barnen med typisk utveckling. Möjligtvis använder sig ungdomarna med utvecklingsstörning av en fonologisk strategi men spekultioner om eventuell koppling till långtidsminnet eller användning av en visuell strategi tas upp. En förklaring till att de använder sig av en annan strategi skulle kunna vara att de faktiskt har en strukturell nedsättning i någon del av den fonologiska loopen.<br>Previous research has found that children with typical development begin with a visual memory strategy and then develop a phonological strategy. Whether this development takes place in individuals with intellectual disabilities is unclear. Most researchers agree that they seem to have a deficiency in the phonological loop. Researchers disagree whether the deficiency is caused by a structural deviation or a developmental delay. What is also unclear is where a possible structural deviation would be located. The purpose of this study was to investigate if adolescents with intellectual disabilities use a phonological memory strategy, controlled by the phonological loop, at a visually presented memory span test. Word length effect, span level on pictures, speech rate and the correlation between the latter two was investigated. The results were compared to a control group, matched for mental age. None of the groups showed any word length effect at their working memory capacity level but the control group showed a word length effect at capacity level plus one unit. Both of the groups showed a positive correlation between speech rate and span. It can be discussed whether speech rate or naming speed is tested. Owing to that it is difficult to draw any conclusions from the results. Regardless of what we have tested the results could indicate that the adolescents with intellectual disability use a different memory strategy than the children with typical development. One possible conclusion is that the adolescents with intellectual disability apply a phonological memory strategy but speculations about the use of long-term memory and a visual strategy are also discussed. One explanation could be that adolescents with intellectual disability have a structural deficiency in the phonological loop.