Dissertations / Theses on the topic 'Missbrukande föräldrar'

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.

There are many children in Sweden today, approximately 200 000, who have parents or a parent that abuses alcohol or other drugs. The aim of this study was to investigate how group leaders in support groups for children with addicted parents relate to this sort of support groups. What are their advantages and disadvantages, according to the group leaders?

The method used was qualitative and the empirical material was collected through group interviews. We have interviewed eight persons who are social workers and the interviews were carried out at three work places. The analysis of the material takes a survey of previous written literature as the point of departure. The theoretical framework was eclectic, combining a child perspective with a holistic approach to the situation of children with addicted parents. The interview material was interpreted with the help of hermeneutic theory. Furthermore, Antonovsky’s salutogenic theory, system theory and theory on social change have been used in the analysis.

The analysis shows that the group leaders’ position is that children that have parents or a parent, who abuse alcohol need support groups. The group leaders of support groups bring up that the most important thing for these children is to have other children that they can talk to and trust. However, it was clearly more difficult for the interviewees to discuss possible disadvantages. Drawing upon a holistic perspective, we argue that one disadvantage is how group leaders see children as individuals instead of seeing the family as a whole and the need to deal with the children’s main problem, their parents’ addiction. We also discuss the fact that it seems as if a case worker with overall responsibility rarely monitors the child’s situation. Drawing upon theories on social change we argue that although support groups may empower children to some extent, support groups cannot in themselves be regarded as a way of creating social change.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.

Syftet med studien är att se hur barn påverkas under uppväxten av att växa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de använder sig av samt om det funnits någon annan viktig vuxen när mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frågeställingarna användes semistrukturerade intevjuer på kvinnor som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har använts. Rsultatet har utforskats med innehållsanalys och problematiserats utifrån Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller. Resultatet visar på att alla respondenter har påverkats av föräldrars missbruk och har utvecklat  olika strategier för att hantera situationen, samt haft någon viktig vuxen att vända sig till. Slutsatsen av denna studie är att respondenterna har klarat sig bra, en möjlig aspekt till det kan vara att alla haft ett trygtt anknytningsmönster till någon vuxen i sin omgivning under uppväxten.

Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.

Syftet med studien var att genomföra en deskriptiv undersökning för att få kunskap om i vilken omfattning föräldrar med missbruksproblematik har deltagit i generella föräldrastödjande insatser och hur de uppfattat detta stöd. Ett delsyfte var att söka kunskap om huruvida dessa föräldrar har fått s.k. riktade föräldrastödjande insatser. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, sju respondentintervjuer och åtta informantintervjuer. Studiens resultat påvisar att föräldrar med missbruksproblematik i mycket liten utsträckning utnyttjat de generella former av föräldrastöd som kommuner och landsting erbjuder. Enligt studiens resultat beror detta till stor del dels på att föräldrarna inte upplever att barnmorskorna och sköterskorna tagit deras situation på allvar och intresserat sig för den, dels att föräldrarna känt ett utanförskap i förhållande till andra föräldrar. När det gäller riktade stödinsatser, visar resultatet att föräldrarna inte erbjudits stöd i föräldrarollen riktat till dem som personer. Dessutom kan utrönas genom informantintervjuerna att det inte förekommer riktade stödinsatser till denna grupp av föräldrar.

The aim of this study was to do a descriptive study in order to receive knowledge about to what extent parents with a drug addiction have participated in general parental support programs and how they have experienced the support. A part of the purpose of the study was to seek knowledge about whether these parents have been offered special support. The study has been done with qualitative interviews, seven respondent interviews and eight informant interviews. The result of the study shows that parents with a drug addiction in a very low extent have participated in the general parental support programs offered by the local authorities and the county council. According to the results of this study, this is due partly to the fact that the parents feel that the midwives and nurses have not been interested in their situation or taken it seriously, partly also because they feel outside in relation to other parents. When it comes to special support, the result shows that the parents have not been offered parental support directed to them as persons. The informant interviews also show that there is no special support directed to this group of parents.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet. Resultatet visar att samverkan är att sträva mot samma mål och är nödvändigt för att få barn remitterade till verksamheten. Resultatet visade vidare att en del andra aktörer inte inser att barnen tar skada av föräldrars missbruk och anser att barnet inte behöver någon professionell hjälp. Detta bidrar till en bristande samsyn. För att stärka samverkan med andra aktörer ges information och utbildning om vad verksamheten står för. Detta genererar kontinuitet i kontakten för att bättre kunna hjälpa barnen så snabbt och enkelt som möjligt. Samverkan mellan olika professioner medför att fler barn blir remitterade till verksamhet där barn till missbrukande föräldrar får de hjälp- och stödinsatser de behöver.

The aim of this essay was to study how the communities work with groups as a support to children with addictive parents, and to increase my understanding of the groups meaning as a support. My main questions have been: How are the child group sessions formed? What kind of experience does the group leaders have regarding their functions? The study is a qualitative investigation that has been turned to prefessionals in the subject area and  is based on 6 interviews and secondary sources. The material has been analyzed from a narrativ theory as well as a salutogent perspective. Research shows that children growing up in an addictive environment often have decreased psychological health and are overrepresented amongst those who developed a future addiction. During the 1990- ies the first groups for children in addicted enviroments developed in Sweden and since then the groups have improved intensely. Reasearch shows that support is an important part for children with addictive parents and those who has managed well in life has had an adult to support and confirm them. All of my interviews worked with children are people too (CAP) as a method but the shape of the groups were formed differently. They showed the importance of meeting with other children in the same situations and rebuilding their self esteem. It was important that the child was aware that the parents addiction wasn´t their fault and nothing they could change. My result clearly shows the importance of the group existence and describes that the children progressivly opened up and could talk about their experiences. The need of the group sessions felt as large but the difficulty lies in how to get the children to enter the group. In the matter of development my interviews wanted the public to be more aware of these problems and let them know that these groups existed.

Keywords: children, addictive parents, groups, support, professionals perspective

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.

The purpose with our study is to increase our knowledge about how personnel in different activities experience the work with childrens who is growing up with addicted parents. What the personal experienced as important facts was structure and flexibility to take care of all children´s special need.

Something else they experienced was, during discussions with children it´s important to listen to them and confirm their self-esteem.

We have found that there are many well-functioning activities of this kind of children, but there are difficulties to have the parents to take the children to the activities.

The personal believe that this is because the parents do not realise their addiction problem enough. The respondents expressed a which to get closer to the school so they can increase cooperation and reach more children in this way, and a lot of these respondents also point out that the community where ever the children are has a obligation to report or notify the social service if there are any children that need care.