Academic literature on the topic 'Missbrukshandläggare'

Opiatberoende är ett allvarligt och svårt tillstånd och narkotikadödligheten i Sverige är mycket hög. Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om och belysa hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten i Dalarna ser på sitt arbete med personer med opiatberoende i relation till att behandlingsformen LARO ligger hos en annan huvudman. En kvalitativ studie har genomförts där missbrukshandläggare från fem olika kommuner i Dalarna har intervjuats. Det empiriska materialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning inom området samt teorier om domäner och professioner. Slutsatsen av studien visar att missbrukshandläggare i Dalarna upplever en del svårigheter i sitt arbete med opiatberoende klienter utifrån att det är två aktörer inblandade i att hjälpa dessa. Bland annat är långa köer till LARO samt svårigheter att få igenom tvångsvård för klienter som står i kö till eller är inskrivna på LARO problem som kan innebära en risk för klienternas liv.
Opiate addiction is a serious and difficult condition and drug mortality in Sweden is very high. The purpose of this study is to acquire knowledge and illustrate how staff working with drug addiction in social services in Dalarna look at their work with people with opiate addiction in relation to the fact that MAT lies with another operator. A qualitative study has been carried out where social workers who works with drug addiction from five different municipalities in Dalarna have been interviewed. The empirical data were analyzed in relation to previous research on the area and the theories of domains and professions. The conclusion of the study shows that the social workers in Dalarna experiencing some obstacles in their work with clients with opioid dependence since it is two operators involved. For example, the long queues to MAT and difficulties to get through forced addiction care were issues that may be a risk for clients lives.

Individanpassat missbruksarbete är grundläggande inom svensk missbruk- och beroendevård. Syftet med denna studie var att undersöka hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten arbetar med personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med alkoholmissbruk. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studien visade att missbrukshandläggare upplever arbetet med målgruppen som svårt och utmanande då de inte har stöd i de nationella riktlinjerna samt att bedömningsinstrument och insatser inte är anpassade för denna målgrupp. Bristerna gör att missbrukshandläggares egna erfarenheter samt individuella kunskaper om målgruppen avgör hur utformade insatserna blir för den enskilde klienten. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning, systemteori och stigmateorin. Studien indikerar att det finns behov av ytterligare forskning kring denna målgrupp.
Individualized addiction work is fundamental in Swedish addiction treatment. The purpose of the study was to investigate how addiction counsellors in the social services work with people with intellectual disabilities in combination with alcohol abuse. Six qualitative interviews were conducted with addiction counsellors in the social service. The interviews were analysed through a thematic analysis. The study showed that addiction counsellors experience working with the target group as difficult and challenging as they don´t have support in the national guidelines and that assessment instruments and interventions are not adapted for this target group. The shortcomings mean that addiction counsellors own experiences as well as individual knowledge of the target group determine how the interventions are designed for the individual client. The results have been discussed in relation to previous research, system theory and stigma theory. The study indicates that there is a need for further research on this target group.

Most women with substance-abuse problems are also subjected to violence, constituting a serious societal challenge. The social support they receive has been found insufficient and a need to strengthen knowledge/skills within social services has been highlighted. Using Christies (1986) ’ideal victim’ theory as a framework, the purpose of this study was to describe social workers self-perceived competence in relation to female clients subjected to violence, and to explore their attitudes regarding women with substance-abuse problems. Social workers managing female substance-abuse cases were recruited from all municipalities of Dalecarlia, Sweden. The study was conducted based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. Participants’ responses indicated that the majority perceived their competence to be good. Furthermore, participants tended to endorse non-ideal victim descriptors of women with substance-abuse problems, and while the largest proportion (47,4%) agreed with the statement that violence should be considered secondary to substance-abuse, a similar proportion (42,1%) disagreed. These findings suggested that inadequate competence within social services does not serve as an explanation for the insufficient social support. Instead the study highlights attitudes and organizational conditions within social services in relation to the women.
Våldsutsatthet hos kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik är ett utbrett samhällsproblem. Stödet till dessa tycks vara bristfälligt och behovet av ökad kompetens inom socialtjänsten har lyfts. Syftet med denna studie var att mot bakgrund av Christies (1986) teori om det idealiska offret beskriva missbrukshandläggare i Dalarnas kompetens i relation till våldsutsatta kvinnliga klienter samt att undersöka deras uppfattningar gällande kvinnor med missbruk/beroende. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes via en enkätundersökning. Handläggarnas svar indikerar att majoriteten upplevde sig ha en god kompetens. Vidare tenderade handläggarna att kategorisera kvinnliga klienter som icke-idealiska offer, och medan den största andelen (47,4%) instämde på påståendet att våldsutsatthet är sekundär till missbruk/beroende hos klienter tog en liknande andel (42,1%) avstånd. Resultatet indikerar att bristande kompetens inom socialtjänsten inte är förklaringen till ett bristfälligt stöd och lyfter istället uppfattningar samt socialtjänstens organisatoriska förutsättningar i relation till målgruppen.

The purpose of this study was to understand how social workers experienced working with Addiction Severity Index (ASI) in relation to the goal set by the National Board of Health and Welfare. The method is spread nationwide and therefore it is of great importance to examine how the social workers themselves experience the demands and the resources surrounding ASI. We choose to do a qualitative study interviewing eight social workers at six different occasions. The result was analyzed using Max Weber’s ideal type bureaucracy and Michael Lipsky’s thesis on street-level bureaucrats. We found that the social workers consider the method useful when used from without their own purposes. The standards set by the National Board of Health and Welfare was considered hard to achieve because of the complexity of the method. Among other things the valuation done by both social worker and client was regarded as tough and therefore the results of the interview are at risk of not becoming reliable. We found that the outcome of the interview depends on the performer.

Sammanfattning Arbetet på socialtjänsten präglas av att socialsekreterare verkar självständigt med stort utrymme att handla fritt, vilket medför att de tvingas fatta viktiga beslut i gränslandet mellan självständighet och det ramverk som ska fungera som vägledning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar som missbrukshandläggare, upplever att deras handlingsutrymme påverkas av lagar, riktlinjer och villkor, samt om de anser att utrymmet har ändrats sedan de fick sin anställning, och i så fall på vilket sätt. Studien har formulerats och analyserats mot bakgrund av begreppen handlingsutrymme, gräsrotsbyråkrat och organisation. För att få en djupare förståelse för missbrukshandläggarnas handlingsutrymme genomfördes fem kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner med socialsekreterare som arbetar med missbrukshandläggning. Studiens resultat visar att det, förutom lagar och riktlinjer, finns ett antal villkor som påverkar missbrukshandläggarnas handlingsutrymme, så som: organisationens utformning och ledarskap, relationen till klienten, handläggarens professionella kunskap och erfarenhet, arbetsförhållanden och samverkan med andra yrkesgrupper. Studien implicerar även att handlingsutrymmet inte förändrats avsevärt sedan handläggarna fick sin anställning, men att deras osäkerhet kring arbetet och avsaknad av erfarenhet bidrog till att inskränka deras handlingsutrymme inledningsvis, efter påbörjad anställning. Diskussionen berör hur organisationens utformning och legitimitet påverkar handlingsutrymmet samt det faktum att missbrukare är en lågprioriterad grupp i samhället.