Academic literature on the topic 'Missförhållanden'

I USA och andra anglosaxiska länder har en omfattande forskning kring fenomenet »whistleblowing« vuxit fram. Begreppet syftar på när anställda för fram kritik mot företeelser på sin arbetsplats t. ex. avslöjar interna missförhållanden som slarv i behandling av patienterklienter, felaktiga produkter, maktövergrepp eller korruption. I Sverige har sådana studier hittills varit sällsynta. I denna artikel redovisas resultaten från en nyligen genomförd studie av kritikerprocesser och konikter kring kritiker inom svenska human service organisationer som socialtjänsten, skolan och sjukvården.

Introduktion Ambulanspersonalen kan möta familjer där barnen misstänks fara illa i sin hemmiljö. I alla situationer där dessa misstankar förekommer har ambulanspersonalen en skyldighet att upprätta en orosanmälan. Detta görs dock inte alltid vilket kan ha olika orsaker och fall om missförhållanden gällande barn kan missas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av misstänkta missförhållanden som gäller barn. Metod: Studien var en kvalitativ studie med induktiv ansats. Från tre ambulansstationer i norra Sverige rekryterades nio deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “Att vara öppen för intryck i hemmiljön”, “Att göra orosanmälan för att skydda barnet och familjen”, “Att samarbeta med andra instanser” och “Att ha bristande kunskap och vara i behov av stöd”. Ambulanspersonalen beskrev att det var av betydelse att vara observant på tecken som kan tyda på missförhållanden hos barnen. Orosanmälan sågs som ett stöd för att identifiera barn och familjer som behöver stöd av samhällets skyddsnät. Ambulanspersonalen beskrev även kommunikationen med familjen och socialtjänsten som viktig, liksom det kollegiala stödet för en god samverkan och en öppenhet gentemot familjen. Slutsats: Slutsatsen är att ambulanspersonalen behöver ges möjlighet att i teamet inom sin egen verksamhet ha en kontinuerlig dialog om känslor, rutiner och skyldigheter vid situationer då det väckts misstanke om att barn far illa. För att stärka samverkan och öka förståelsen för varandras arbete behövs vidare forskning inom området på nationell nivå. Detta för att på bästa sätt kunna stödja barn och familjer där missförhållanden förekommer.

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet. Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah. Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna. Brister i omsorgen gällande vårdtagarens tand- och munhygien samt personliga hygien var de brister som uppmärksammats mest. Respondenterna ansåg bland annat att tidsbrist och kunskapsbrist var troliga orsaker till de brister och missförhållanden som uppmärksammats. Slutsats Studien visar att brister och missförhållanden existerar och uppmärksammas inom äldreomsorgen. Orsaker till de rådande missförhållande är okunskap och tidsbrist hos vårdpersonalen. Det framkom att kunskap om Lex Sarah var hög.
Background Equal and good care is a right for every person in Sweden according to National Board of Sweden. Previous studies show that patients in geriatric care are exposed to abuses of various shapes. The most common form of abuse is neglect of the resident. To give good care the care workers need to respect and maintain the integrity of the resident.   Aim The aim of the study was to investigate if care workers in nursing homes observed any abuse against the elderly and what kind of abuse. The aim was also to find out what possible causes of the abuse could be and investigate the care workers knowledge of Lex Sarah.   Method Study-specific questionnaire with quantitative approach.   Result The result shows that 69 of the 80 respondents had noticed any kind of abuse or neglect in the last six months in their nursing home. The most common abuse or neglect was inadequate care of the teeth and hygiene among the elderly. The respondents think that lack of education and stressful situations may be the cause of the abuse and neglect.   Conclusion The study shows that abuse and neglect does exist in Swedish nursing homes. Causes of the current abuse is ignorance and lack of time among careworkers. The knowledge of Lex Sarah was high among the careworkers.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och diagnostakten och medicineringen har ökat avsevärt världen över de senaste 20 åren. Tidigare forskning har visat på samband mellan psykosociala faktorer som misshandel, traumaexponering och ADHD-symtom. Syftet med vår integrativa litteraturöversikt var att undersöka vad litteraturen säger om reaktioner på olika missförhållanden och trauma som förklaring till ADHD-symtom och dess förväxling med diagnosen ADHD. 12 artiklar valdes att inkluderas och studeras utifrån en kvalitativ ansats. Dessa artiklar analyserades senare genom systemteori. Resultatet visar på att olika former av misshandel och sexuella övergrepp är återkommande som eventuella orsaker till symtom som kan liknas med ADHD. Koncentrationssvårigheter är både en vanlig reaktion vid olika former av misshandel och diagnosen ADHD. Andra vanligt förekommande ADHD-symtom som kan liknas med reaktioner på missförhållanden och trauma är hyperaktivitet, impulsivitet, ångest- och beteendeproblematik. Få artiklar visar i sitt resultat på en förväxling mellan ADHD-symtom och reaktioner på olika missförhållanden och trauma. Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att det finns likheter mellan reaktioner på missförhållanden, trauma och symtom på diagnosen ADHD. Framtida forskning behöver därför undersöka möjliga förväxlingar mellan dessa och se till alternativa förklaringar till ADHD-symtom, för att undvika eventuell feldiagnostisering och missriktade insatser.

Syfte:  Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet. Metod: En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudie Slutsats: Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier.

Vård och vanvårdnads-skandaler är någonting som uppmärksammats allt mer under desenaste åren och någonting som nästan alltid möts av reaktionerna; varför var det ingensom slog larm? Om de fanns ett system som skyddade de som slog larm så skulle väl meruppmärksammas?Den person som slår larm om något missförhållande på arbetsplatsen eller inom verksamhetenom saker av allmänt intresse kallas visselblåsare. I gällande rätt idag finns ingetkomplett skydd för visselblåsare.Inom den offentliga sektorn finns det centrala skyddet framför allt i den grundlagsstadgadeyttrandefriheten och meddelarfriheten. Inom den privata sektorn finns iställetskyddet i de arbetsrättsliga reglerna om skydd mot ogrundat skiljande från anställning 7 §och även 18 § LAS. Arbetsdomstolens praxis har också fastställt skydd mot ingripande åtgärderunder pågående anställning. Där utöver ger artikel 10 i Europakonventionen ett visstskydd även för privatanställda.Regeringen föreslår nu en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagaresom slår larm om allvarliga missförhållanden (prop. 2015/16:128. Arbetstagare, oavsettarbetsform, som utsätts för repressalie av arbetsgivaren i strid med den föreslagna lagen,ska ha rätt till skadestånd. Skyddet skall gälla vid larmslagning både internt och externtsåväl inom offentlig som privat sektor, men med en hake, att det gäller enbart om arbetstagarentidigare slagit larm internt utan att arbetsgivaren agerat. Lagändringarna föreslåsträda i kraft den 1 januari 2017.1Syftet med uppsatsen är att den skall visa i vilken omfattning skyddet för anställda sompåtalar missförhållanden, de så kallade visselblåsarna kommer att förändras genom stiftandetav den nya lagen.Uppsatsens slutsats har försökt svara på följande frågeställningar: Hur kommer lagen atttillämpas i praktiken och kommer anställda att med skydd av lagen våga påtala brister? Hurkommer de som gör anmälningar att skyddas och kommer skyddet för anmälarens personuppgifteratt vara godtagbart?

The purpose of this study has been to examine the unit manager’s perspective on making Lex Sarah-notifications. The study has been carries out by six semi structured interviews with persons in leading positions of the elderly from three different municipalities. They were asked about different circumstances that affects the problems with Lex Sarah. The results indicates that the unit manager’s act on elder abuse from the complex mechanisms that exist within the organization. The study results shows that the unit manager’s in the daily tasks are doing their work and solve problems regarding the risk of elder abuse that occur over time, but circumstances will determine if its documented prescribed by a Lex Sarah. The conclusion is that the unit manager’s of the elderly is limited by the circumstances and processes within the organization and that it affects them to lift up and report abuse among the elderly.

Vid en fastighetsöverlåtelse är det mycket information som ska utbytas på kort tid, mellan köpare, säljare och mäklare vad beträffar fastighetens fysiska skick och standard. I egenskap av en lojal, opartisk och sakkunnig person avseende fastighetsförsäljningar, har mäklaren ålagts en upplysningsplikt avseende sådant kring fastighetens skick som denne iakttagit, känner till eller annars har anledning att misstänka, som kan antas ha betydelse för köparen. Räckvidden av mäklarens upplysningsplikt gentemot köparen, avseende fysiska missförhållanden enligt FML 16§ 3st. kommer att utgöra uppsatsens brännpunkt. I detta inryms att söka klar-göra vilka typer av fysiska missförhållanden som en mäklare förväntas informera en köpare om, för att inte riskera att drabbas av någon typ av påföljd. Därutöver utreds förutsägbarheten och ändamålsenligheten kring FML 16§ 3st. Bedömningen av mäklarens upplysningsplikt ska även ses utifrån köparens och säljarens inbördes ansvarsområden för faktiska fel i fastigheten, samt i vilken omfattning det anses motiverat att mäklaren ikläder sig parternas ansvarsroller. Hänsyn i bedömningen får även tas till det faktum att mäklaren åläggs en grundläggande lojalitetsplikt som denne uppbär gentemot såväl köparen som säljaren. Problematiken kan i första hand härledas till tvetydiga och tämligen oklara förarbetsuttalanden, samt frånvaron av prejudicerade rättspraxis på området. Rättsreglerna kring bestämmelsen synes därav även vara svåra att tillämpa i de lägre domstolsinstanserna och hos tillsynsmyndigheten, FMN. Därav kvarstår osäkerhet kring rättsläget avseende omfattningen av mäklarens upplysningsplikt vad beträffar fysiska missförhållanden härlett till fastigheten.
When selling a property there is much information, in regards to the property’s physical standard, which should be discussed between the parties; the realtor, the buyer and the property owner. In relation to the buyer and the property owner, the realtor will be known as a loyal, independent person that carries expert know-ledge in regards to selling property. Therefore the realtor should carry the liability to inform the buyer about physical errors according to the property, that has been found, or for some other reason will be known, or if there is a reason to suspect an error, that can be of  importance to the buyer. The focus point of this thesis is the magnitude of the realtor’s liability to inform the buyer on physical errors, according to FML 16§ 3st., and to examine what kind of physical errors that the buyer have the right to be informed of. Because if the realtor do not respect the obligations according to FML 16§ 3st., legal sanctions will be given. The author will also examine if the legal rule, FML 16§ 3st., is predictable and appropriate. To examine the magnitude of the realtor’s liability to inform the buyer on physical errors, the legal relation between the buyer and the property owner has to be taken into account according to JB 4:19§. The fact that the realtor also carries a responsibility to submit to good faith and fair dealing will also be interesting. The principal legal issue will be based on the unclear preparatory work, regarding to FML (2011:666) 16§ 3st., and the magnitude of realtor’s liability to inform the buyer on physical errors. Furthermore, there is no case law given by the Swedish Supreme Courts, and that is one more reason why the area is so hard to apply. The legal position will therefore stay unclear, according the realtor’s liability to inform the buyer about physical errors of the property.

Denna studie fokuserar på hur den svenska vårdsektorn hanterar visslingsincidenter. Även omvårduppdraget är tydligt definierat så finns det ett tolkningsutrymme för vad som egentligen är god respektive dålig vård och denna studie bygger på sju separata visslingsincidenter där svenska vårdorganisationer, enligt visslarna, ska ha brustit i sitt vårdansvar eller försummat vårduppdraget. Studiens syfte är att analysera organisatorisk reaktion på visslingar, d.v.s. kritik som framförs underifrån via externa, icke traditionella kanaler. Inom ramen för denna studie är det olika former av missförhållanden som orsakat visslingsincidenterna och visslarna anser att de reagerat på attvårdkvaliteten och arbetssituationen påverkats negativt p.g.a. svagt ledarskap, oförståelse för vårduppdraget och felaktig ekonomiska prioriteringar. Motsättningen mellan visslare och vårdorganisationer grundas ofta på motsättningen mellan legal-byråkratiska ramverk och normativa värderingar. Trots att visslarna (medarbetarna) är en central del av organisationen som ofta har god insyn i verksamheten och förstår processerna så agerar inte vårdorganisationerna nödvändigtvis på kritikenutan det är fortsatt status quo. Konsekvenserna av visslingarna blir istället att vårdorganisationernatenderar att fokusera följande insatser på visslaren istället för att adressera visslademissförhållanden. Visslaren anklagas ofta för att ha brustit mot tystnadsplikten eller i lojalitet mot organisationen. Inom ramen för denna studie har visslingsincidenter från både offentlig och privatsektor tagits upp och det finns inget som tyder på att den ena eller den andra sektorn på något sättskulle uppvisa en högre grad av organisatorisk kognitiv kapacitet. Den organisatoriska reaktionen påkritik som framförs underifrån via icke traditionella kanaler är uteslutande defensiv alternativt ifrågasättande, oavsett om det är en offentlig eller privat vårdorganisation.
This study focuses on how the Swedish health care sector is dealing with whistleblowers. Although the care mandate is clearly defined there is a margin of interpretation for what is good and poor health care. This study is based on seven separate whistleblowing incidents where Swedish healthcare organizations have failed, according to the whistleblower, their duty to provide proper care. Thestudy aims to analyze the organizational response to whistleblowers, i.e. criticisms made by employees through external, non-traditional channels. In the context of this study various forms ofabuses caused the whistleblowing incidents however the whistleblowers claim they reacted to the poor quality of care and working conditions caused by weak leadership, lack of understanding ofhealthcare mandate and incorrect financial priorities. The conflict between whistleblowers and healthcare organizations is often based on the contradiction between the legal-bureaucraticframeworks and normative values. Although certain whistleblowers (employees) are well-positioned within the organization and therefore have good insight into the business and understanding of processes, the healthcareorganizations do not necessarily act on the criticism and status quo remains. Consequences of whistling are that healthcare organizations tend to focus the following actions on the whistleblowers instead of addressing the issues causing the whistleblowing. Whistleblowers are often being accusedof not being loyal to the organization or failed their confidentiality obligations. In the context of this study, whistleblowing incidents from both the public and private sector have been studied and thereis no evidence that suggest that one or the other would show a higher degree of organizational cognitive capacity. The organizational response to criticisms from employees via non-traditional channels is defensive alternatively disputed, whether it is a public or private healthcare organization.