Dissertations / Theses: 'Missförhållanden'

1

Persson, Evelina, and Henrika Sandlund. "Ambulanspersonalens upplevelser av misstänkta missförhållanden som gäller barn." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74329.

Full text

Abstract:

Introduktion Ambulanspersonalen kan möta familjer där barnen misstänks fara illa i sin hemmiljö. I alla situationer där dessa misstankar förekommer har ambulanspersonalen en skyldighet att upprätta en orosanmälan. Detta görs dock inte alltid vilket kan ha olika orsaker och fall om missförhållanden gällande barn kan missas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av misstänkta missförhållanden som gäller barn. Metod: Studien var en kvalitativ studie med induktiv ansats. Från tre ambulansstationer i norra Sverige rekryterades nio deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “Att vara öppen för intryck i hemmiljön”, “Att göra orosanmälan för att skydda barnet och familjen”, “Att samarbeta med andra instanser” och “Att ha bristande kunskap och vara i behov av stöd”. Ambulanspersonalen beskrev att det var av betydelse att vara observant på tecken som kan tyda på missförhållanden hos barnen. Orosanmälan sågs som ett stöd för att identifiera barn och familjer som behöver stöd av samhällets skyddsnät. Ambulanspersonalen beskrev även kommunikationen med familjen och socialtjänsten som viktig, liksom det kollegiala stödet för en god samverkan och en öppenhet gentemot familjen. Slutsats: Slutsatsen är att ambulanspersonalen behöver ges möjlighet att i teamet inom sin egen verksamhet ha en kontinuerlig dialog om känslor, rutiner och skyldigheter vid situationer då det väckts misstanke om att barn far illa. För att stärka samverkan och öka förståelsen för varandras arbete behövs vidare forskning inom området på nationell nivå. Detta för att på bästa sätt kunna stödja barn och familjer där missförhållanden förekommer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hansson, Kristin, and Sofia Falck. "Vårdpersonalens uppfattning om brister och missförhållanden inom särskilt boende för äldre." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241327.

Full text

Abstract:

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet. Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att undersöka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah. Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna. Brister i omsorgen gällande vårdtagarens tand- och munhygien samt personliga hygien var de brister som uppmärksammats mest. Respondenterna ansåg bland annat att tidsbrist och kunskapsbrist var troliga orsaker till de brister och missförhållanden som uppmärksammats. Slutsats Studien visar att brister och missförhållanden existerar och uppmärksammas inom äldreomsorgen. Orsaker till de rådande missförhållande är okunskap och tidsbrist hos vårdpersonalen. Det framkom att kunskap om Lex Sarah var hög.
Background Equal and good care is a right for every person in Sweden according to National Board of Sweden. Previous studies show that patients in geriatric care are exposed to abuses of various shapes. The most common form of abuse is neglect of the resident. To give good care the care workers need to respect and maintain the integrity of the resident. Aim The aim of the study was to investigate if care workers in nursing homes observed any abuse against the elderly and what kind of abuse. The aim was also to find out what possible causes of the abuse could be and investigate the care workers knowledge of Lex Sarah. Method Study-specific questionnaire with quantitative approach. Result The result shows that 69 of the 80 respondents had noticed any kind of abuse or neglect in the last six months in their nursing home. The most common abuse or neglect was inadequate care of the teeth and hygiene among the elderly. The respondents think that lack of education and stressful situations may be the cause of the abuse and neglect. Conclusion The study shows that abuse and neglect does exist in Swedish nursing homes. Causes of the current abuse is ignorance and lack of time among careworkers. The knowledge of Lex Sarah was high among the careworkers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ståhl, Anne, and Daivyes Claudia. "Det man önskar åt andra och gör åt andra, måste man vara beredd på att själv acceptera. : en kvalitativ studie utifrån personalens perspektiv kring missförhållanden inom äldreomsorgen." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1705.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gustafsson, Madelene, and Petter Samuelsson. "Reaktioner på missförhållanden och trauma som förklaring till ADHD-symtom : En integrativ litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36962.

Full text

Abstract:

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och diagnostakten och medicineringen har ökat avsevärt världen över de senaste 20 åren. Tidigare forskning har visat på samband mellan psykosociala faktorer som misshandel, traumaexponering och ADHD-symtom. Syftet med vår integrativa litteraturöversikt var att undersöka vad litteraturen säger om reaktioner på olika missförhållanden och trauma som förklaring till ADHD-symtom och dess förväxling med diagnosen ADHD. 12 artiklar valdes att inkluderas och studeras utifrån en kvalitativ ansats. Dessa artiklar analyserades senare genom systemteori. Resultatet visar på att olika former av misshandel och sexuella övergrepp är återkommande som eventuella orsaker till symtom som kan liknas med ADHD. Koncentrationssvårigheter är både en vanlig reaktion vid olika former av misshandel och diagnosen ADHD. Andra vanligt förekommande ADHD-symtom som kan liknas med reaktioner på missförhållanden och trauma är hyperaktivitet, impulsivitet, ångest- och beteendeproblematik. Få artiklar visar i sitt resultat på en förväxling mellan ADHD-symtom och reaktioner på olika missförhållanden och trauma. Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att det finns likheter mellan reaktioner på missförhållanden, trauma och symtom på diagnosen ADHD. Framtida forskning behöver därför undersöka möjliga förväxlingar mellan dessa och se till alternativa förklaringar till ADHD-symtom, för att undvika eventuell feldiagnostisering och missriktade insatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Damberg, Lindh Caroline, and Ellen Pettersson. "Ekot av en whistleblower : Om organisationer och deras hantering av whistleblowing." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35218.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstår då en anställd har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet. Metod: En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudie Slutsats: Studien har visat att då en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhållandet. Genom studien har det även kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhållanden inom organisationerna har utförts och upprätthållits har varit att missförhållandena tillfredsställt många olika vinstintressen inom organisationerna. Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsätta denne för repressalier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bennetoft, Louise. "Lagen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295844.

Full text

Abstract:

Vård och vanvårdnads-skandaler är någonting som uppmärksammats allt mer under desenaste åren och någonting som nästan alltid möts av reaktionerna; varför var det ingensom slog larm? Om de fanns ett system som skyddade de som slog larm så skulle väl meruppmärksammas?Den person som slår larm om något missförhållande på arbetsplatsen eller inom verksamhetenom saker av allmänt intresse kallas visselblåsare. I gällande rätt idag finns ingetkomplett skydd för visselblåsare.Inom den offentliga sektorn finns det centrala skyddet framför allt i den grundlagsstadgadeyttrandefriheten och meddelarfriheten. Inom den privata sektorn finns iställetskyddet i de arbetsrättsliga reglerna om skydd mot ogrundat skiljande från anställning 7 §och även 18 § LAS. Arbetsdomstolens praxis har också fastställt skydd mot ingripande åtgärderunder pågående anställning. Där utöver ger artikel 10 i Europakonventionen ett visstskydd även för privatanställda.Regeringen föreslår nu en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagaresom slår larm om allvarliga missförhållanden (prop. 2015/16:128. Arbetstagare, oavsettarbetsform, som utsätts för repressalie av arbetsgivaren i strid med den föreslagna lagen,ska ha rätt till skadestånd. Skyddet skall gälla vid larmslagning både internt och externtsåväl inom offentlig som privat sektor, men med en hake, att det gäller enbart om arbetstagarentidigare slagit larm internt utan att arbetsgivaren agerat. Lagändringarna föreslåsträda i kraft den 1 januari 2017.1Syftet med uppsatsen är att den skall visa i vilken omfattning skyddet för anställda sompåtalar missförhållanden, de så kallade visselblåsarna kommer att förändras genom stiftandetav den nya lagen.Uppsatsens slutsats har försökt svara på följande frågeställningar: Hur kommer lagen atttillämpas i praktiken och kommer anställda att med skydd av lagen våga påtala brister? Hurkommer de som gör anmälningar att skyddas och kommer skyddet för anmälarens personuppgifteratt vara godtagbart?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Granlund, Sara. "Externa whistleblowingkanaler och interna larmsystem : En uppsats om olika sätt att larma om missförhållanden." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-213176.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Fransson, Ann-Catrin, and Camilla Persson. "Lex Sarah inom kommunal äldreomsorg : En kvalitativ studie utifrån enhetschefers perspektiv på anmälningar vid missförhållanden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12755.

Full text

Abstract:

The purpose of this study has been to examine the unit manager’s perspective on making Lex Sarah-notifications. The study has been carries out by six semi structured interviews with persons in leading positions of the elderly from three different municipalities. They were asked about different circumstances that affects the problems with Lex Sarah. The results indicates that the unit manager’s act on elder abuse from the complex mechanisms that exist within the organization. The study results shows that the unit manager’s in the daily tasks are doing their work and solve problems regarding the risk of elder abuse that occur over time, but circumstances will determine if its documented prescribed by a Lex Sarah. The conclusion is that the unit manager’s of the elderly is limited by the circumstances and processes within the organization and that it affects them to lift up and report abuse among the elderly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Snihs, Lina. "Fastighetsmäklarens upplysningsplikt : Avseende omfattningen av upplysningsplikten gentemot köparen, med inriktning på fysiska missförhållanden hänfört till fastigheten." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20385.

Full text

Abstract:

Vid en fastighetsöverlåtelse är det mycket information som ska utbytas på kort tid, mellan köpare, säljare och mäklare vad beträffar fastighetens fysiska skick och standard. I egenskap av en lojal, opartisk och sakkunnig person avseende fastighetsförsäljningar, har mäklaren ålagts en upplysningsplikt avseende sådant kring fastighetens skick som denne iakttagit, känner till eller annars har anledning att misstänka, som kan antas ha betydelse för köparen. Räckvidden av mäklarens upplysningsplikt gentemot köparen, avseende fysiska missförhållanden enligt FML 16§ 3st. kommer att utgöra uppsatsens brännpunkt. I detta inryms att söka klar-göra vilka typer av fysiska missförhållanden som en mäklare förväntas informera en köpare om, för att inte riskera att drabbas av någon typ av påföljd. Därutöver utreds förutsägbarheten och ändamålsenligheten kring FML 16§ 3st. Bedömningen av mäklarens upplysningsplikt ska även ses utifrån köparens och säljarens inbördes ansvarsområden för faktiska fel i fastigheten, samt i vilken omfattning det anses motiverat att mäklaren ikläder sig parternas ansvarsroller. Hänsyn i bedömningen får även tas till det faktum att mäklaren åläggs en grundläggande lojalitetsplikt som denne uppbär gentemot såväl köparen som säljaren. Problematiken kan i första hand härledas till tvetydiga och tämligen oklara förarbetsuttalanden, samt frånvaron av prejudicerade rättspraxis på området. Rättsreglerna kring bestämmelsen synes därav även vara svåra att tillämpa i de lägre domstolsinstanserna och hos tillsynsmyndigheten, FMN. Därav kvarstår osäkerhet kring rättsläget avseende omfattningen av mäklarens upplysningsplikt vad beträffar fysiska missförhållanden härlett till fastigheten.
When selling a property there is much information, in regards to the property’s physical standard, which should be discussed between the parties; the realtor, the buyer and the property owner. In relation to the buyer and the property owner, the realtor will be known as a loyal, independent person that carries expert know-ledge in regards to selling property. Therefore the realtor should carry the liability to inform the buyer about physical errors according to the property, that has been found, or for some other reason will be known, or if there is a reason to suspect an error, that can be of importance to the buyer. The focus point of this thesis is the magnitude of the realtor’s liability to inform the buyer on physical errors, according to FML 16§ 3st., and to examine what kind of physical errors that the buyer have the right to be informed of. Because if the realtor do not respect the obligations according to FML 16§ 3st., legal sanctions will be given. The author will also examine if the legal rule, FML 16§ 3st., is predictable and appropriate. To examine the magnitude of the realtor’s liability to inform the buyer on physical errors, the legal relation between the buyer and the property owner has to be taken into account according to JB 4:19§. The fact that the realtor also carries a responsibility to submit to good faith and fair dealing will also be interesting. The principal legal issue will be based on the unclear preparatory work, regarding to FML (2011:666) 16§ 3st., and the magnitude of realtor’s liability to inform the buyer on physical errors. Furthermore, there is no case law given by the Swedish Supreme Courts, and that is one more reason why the area is so hard to apply. The legal position will therefore stay unclear, according the realtor’s liability to inform the buyer about physical errors of the property.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lundqvist, Malin, and Alexander Holmgren. "Organisatorisk kognitiv kapacitet inom vårdsektorn: Att reagera på och att lära av anställda som visslar om missförhållanden." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21849.

Full text

Abstract:

Denna studie fokuserar på hur den svenska vårdsektorn hanterar visslingsincidenter. Även omvårduppdraget är tydligt definierat så finns det ett tolkningsutrymme för vad som egentligen är god respektive dålig vård och denna studie bygger på sju separata visslingsincidenter där svenska vårdorganisationer, enligt visslarna, ska ha brustit i sitt vårdansvar eller försummat vårduppdraget. Studiens syfte är att analysera organisatorisk reaktion på visslingar, d.v.s. kritik som framförs underifrån via externa, icke traditionella kanaler. Inom ramen för denna studie är det olika former av missförhållanden som orsakat visslingsincidenterna och visslarna anser att de reagerat på attvårdkvaliteten och arbetssituationen påverkats negativt p.g.a. svagt ledarskap, oförståelse för vårduppdraget och felaktig ekonomiska prioriteringar. Motsättningen mellan visslare och vårdorganisationer grundas ofta på motsättningen mellan legal-byråkratiska ramverk och normativa värderingar. Trots att visslarna (medarbetarna) är en central del av organisationen som ofta har god insyn i verksamheten och förstår processerna så agerar inte vårdorganisationerna nödvändigtvis på kritikenutan det är fortsatt status quo. Konsekvenserna av visslingarna blir istället att vårdorganisationernatenderar att fokusera följande insatser på visslaren istället för att adressera visslademissförhållanden. Visslaren anklagas ofta för att ha brustit mot tystnadsplikten eller i lojalitet mot organisationen. Inom ramen för denna studie har visslingsincidenter från både offentlig och privatsektor tagits upp och det finns inget som tyder på att den ena eller den andra sektorn på något sättskulle uppvisa en högre grad av organisatorisk kognitiv kapacitet. Den organisatoriska reaktionen påkritik som framförs underifrån via icke traditionella kanaler är uteslutande defensiv alternativt ifrågasättande, oavsett om det är en offentlig eller privat vårdorganisation.
This study focuses on how the Swedish health care sector is dealing with whistleblowers. Although the care mandate is clearly defined there is a margin of interpretation for what is good and poor health care. This study is based on seven separate whistleblowing incidents where Swedish healthcare organizations have failed, according to the whistleblower, their duty to provide proper care. Thestudy aims to analyze the organizational response to whistleblowers, i.e. criticisms made by employees through external, non-traditional channels. In the context of this study various forms ofabuses caused the whistleblowing incidents however the whistleblowers claim they reacted to the poor quality of care and working conditions caused by weak leadership, lack of understanding ofhealthcare mandate and incorrect financial priorities. The conflict between whistleblowers and healthcare organizations is often based on the contradiction between the legal-bureaucraticframeworks and normative values. Although certain whistleblowers (employees) are well-positioned within the organization and therefore have good insight into the business and understanding of processes, the healthcareorganizations do not necessarily act on the criticism and status quo remains. Consequences of whistling are that healthcare organizations tend to focus the following actions on the whistleblowers instead of addressing the issues causing the whistleblowing. Whistleblowers are often being accusedof not being loyal to the organization or failed their confidentiality obligations. In the context of this study, whistleblowing incidents from both the public and private sector have been studied and thereis no evidence that suggest that one or the other would show a higher degree of organizational cognitive capacity. The organizational response to criticisms from employees via non-traditional channels is defensive alternatively disputed, whether it is a public or private healthcare organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Karlsson, Helena. "Skydd för näringsidkare : inom avtalsrätten." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11054.

Full text

Abstract:

I avtalsförhållanden mellan näringsidkare råder det inte alltid jämlikhet utan den ena parten kan på grund av olika omständigheter inta en underlägsen ställning. Även om näringsidkare ofta har möjlighet att själva ta tillvara på sina intressen, behöver de ett visst skydd. Vilka dessa skydd är och mot vilka missförhållanden näringsidkare skall skyddas ämnar denna uppsats utreda.

Huvudprincipen i avtalsrätten är att avtal skall hållas och att parterna fritt får avtala vad det önskar. För att skydda part som intar en underlägsen ställning har dessa principer lättats upp och skyddsprinciper vuxit fram. Skyddsprinciperna har till syfte att skydda parts intressen när behov föreligger. Ett rättsskydd kan antingen ges preventivt genom att förebygga att skada sker, eller repressivt genom gottgörelse när skada skett.

Inom avtalsrättens område finns det ett antal lagar vars regler syftar till att skydda näringsidkare som intar en underlägsen ställning. Det finns ett antal principer i både lag och doktrin som ger uttryck för ett skyddssyfte. Inom avtalsrättens område kan tre typer av skydd utläsas. Rättviseskydd är det tydligaste skyddet, vars syfte är att skapa en balans mellan parterna och hindra att den ena parten kan erhålla oskäliga fördelar. Ett rättviseskydd finns uttryckt i de lagar som anger att hänsyn skall tas till part som intar en underlägsen ställning och i de lagar som anger att villkor som är till nackdel för en viss part är ogiltiga eller skall jämkas. Dessa skydd återfinns främst i 36 § AvtL och AVLN, men även bland annat i transportlagarna, räntelagen och lag om handelsagentur. Ett ekonomiskt skydd bygger på att skydda part mot förluster. Ekonomiskt skydd finns uttryckt i de lagar som ger part rätt till ersättning för uppkommen skada. Det återfinns bland annat i 36 § AvtL, lag om avtalningsköp och KL med flera. Ändamålet med det sociala skyddet är att ge part en trygghet. Genom det sociala skyddet skall part skyddas mot oförutsedda händelser. Det sociala skyddet ges repressivt, efter att en avtalsstörning har skett. De lagar som innehar ett socialt skydd förstärker parts trygghet. Detta syns bland annat i JB, räntelagen och lag om avbetalning.

AVLN är en av de tydligaste skyddslagstiftningarna. Dess syfte är att skydda part som intar en underlägsen ställning mot oskäliga avtalsvillkor. AVLN ger främst ett rättviseskydd genom sitt ändamål att förhindra orättvisa avtalsvillkor. Men genom att skapa rättvisa och förhindra tillämpningen av oskäliga avtalsvillkor ges även ett ekonomiskt skydd.

De missförhållanden lagstiftaren vill skydda näringsidkare från och förebygga genom skydd i form av rättsregler är ekonomiskt förlust, onödigt betungande åtgärder, oskäliga avtalsvillkor och förhindra att andra sociala missförhållanden uppstår. De tre skydden går in i varandra och det är inte möjligt att klart skilja dem åt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Abazi, Kaltrina. "Ett stärkt skydd för visselblåsare? : En granskning av lagförslaget om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm och dess semidispositiva karaktär." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260039.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Lindström, Elisabet, and Emil Hallin. "”MEN DET ÄR JU MÄNNISKOR VI JOBBAR MED. MÄNNISKOR KAN VARA OFÖRUTSÄGBARA” : - Om hur socialtjänsten uppmärksammar och åtgärdar eventuella missförhållanden i familjehemsvården." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48983.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att belysa hur eventuella missförhållanden i pågående familjehemsplaceringar kommer till kännedom för socialtjänsten, samt att belysa vilka åtgärder socialtjänsten använder för placerade barn och/eller familjehem, när missförhållanden föreligger. Den tidigare forskningen lyfter fram hur barn påverkas vid missförhållanden och beskriver socialtjänstens utmaningar samt möjliga åtgärder vid missförhållanden. De teoretiska perspektiven som används är anknytningsteorin och kristeorin. Den använda metoden i denna studie är sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två olika städer i Mellansverige. De centrala resultat som framkommer är att socialtjänsten uppmärksammar eventuella missförhållanden genom att få information från myndigheter, familjehemsplacerade barn, familjehem och biologfamiljer genom orosanmälningar, barnsamtal, hembesök samt uppföljningsmöten. De åtgärder som socialtjänsten använder för barn och/eller familjehem när det föreligger missförhållanden är att inte genomföra någon direkt åtgärd, sätta in råd och stödåtgärder i familjehem genomföra utredningar på familjehem utifrån barns bästa och omplaceringar av barn.
The purpose of this study is to highlight how abusive situations in ongoing foster care placements come to the knowledge of the social services, and what actions the social services use for placed children and/or foster care, when abusive circumstances exist. The previous research highlights how children are affected in abusive situations and describes the social service's challenges as well as possible actions in abusive situations. The theoretical perspectives used are attachment theory and crisis theory. The method used in this study is six semi-structured interviews with social workers from two different cities in Central Sweden. The central results that emerge are that the social services obtains knowledge of possible abuses by obtaining information from authorities, foster care children, foster families and biological families through reports of concern, meetings with children, home visits and follow-up meetings. The actions that the social services use for children and/or foster families when there are confirmed abuses are not to take any immediate action, to put in counselling and support measures in foster families to conduct investigations on foster families based on children's best interests and relocation of children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Sjöström, Sara, and Linda Öberg. "Ska jag göra det eller inte? : En kvalitativ intervjustudie om ambulanssjuksköterskors upplevelser av att göra en orosanmälan av barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75542.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Under de senaste decennierna har medvetenheten om barnmisshandel samt utvecklingen av förebyggande politik kring detta ökat. Ambulanssjuksköterskor har en unik möjlighet att upptäcka dessa barn som misstänks fara illa då de är först på plats vid ett akut sjukdomstillstånd och kan se tecken i hemmiljön som kan leda till en orosanmälan. Det kan leda till ett minskat lidande för barnen men för att det ska kunna ske bör en medvetenhet om vad en orosanmälan innebär finnas. Syfte:Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att göra en orosanmälan av barn som far illa. Metod:En studie med tio stycken kvalitativa intervjuer gjordes. En öppen fråga med möjlighet till följdfrågor ställdes utifrån en intervjuguide. Materialet analyserades på en latent nivå utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat:Resultatet redovisas utifrån tre huvudkategorier; Misstankar väcks, Påverkan på orosanmälansamt Samarbete och Öppenhet. Av dessa kategorier framkom sju underkategorier som beskrev informanternas upplevelser. Det framkom att brist på kunskap angående identifieringen av barn samt en okunskap kring vad ens egenansvar innebär, finns. Rädslan för repressalier kan ses som en anledning till att orosanmälan inte görs. Slutsats:Utbildning i ämnet barn som far illa är av stor vikt för att kunna identifiera de utsatta barnen. En rädsla för repressalier kan vara anledningen till att orosanmälningar inte görs men skulle kunna öka om möjlighet till anonymitet i utförandet finns. Mer utbildning och stöttning i ämnet behövs.
Background: In recent decades, awareness of child abuse and the development of preventive policies has increased. Ambulance nurse have a unique opportunity to identify children who may be in a vulnerable situation as they are the first at the scene in the event of acute illness and can pick up signs in the home environment which could lead to suspicions of neglect being reported.This may result in less suffering for the children concerned, but in order for this to happen, it is important to be aware of the implications of making a report. Purpose:The purpose of the study was to describe the ambulance nurses’ experiences of reporting suspicions of child neglect. Method:The study is based on ten qualitative interviews. One open question with the possibility of follow-up questions were posed, based on an interview guide. The material was analyzed on a latent level based on Lundman and Hällgren Graneheim's qualitative content analysis Result: The results are reported based on three main categories: Suspicions arise, Impingement of reporting child neglect andCooperation and Transparency.Seven subcategories, that best described the informants experiences, were then selected. It was found that lack of knowledge regarding the identification of children as well as an ignorance of what one's own responsibility implies exists. The fear of reprisals can be seen as a reason for not reporting on suspicion of child neglect. Conclusion: Education in the subject child neglect are important for identifying the exposed children. A fear of reprisals may be the reason why no report on child neglect is made but could increase, if there is an opportunity for anonymity in the implementation. More education and support on the subject is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ljungmark, Stella, and Hanna Svensson. "Barn som far illa i det tysta : En kvalitativ studie om barns uppväxt i sekter samt hur skola och socialtjänst uppmärksammar och arbetar med dessa barn." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104855.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine the meeting between children in cults and personnel in Swedish schools and Child Protective Services (CPS). Furthermore, the study investigates whether children in cults who are being mistreated receive the help and attention they need from school and the CPS. This study has a qualitative research approach. Five semi-structured interviews with former cult members and professionals who have worked with children in cults were conducted. The interviews were supplemented with a content analysis of two autobiographies written by former cult members. The theory chosen was the general systems theory with the aim to use it as a tool to further understand how cults work as a system and how it affects the children in them. The results show that children who live in cults can be exposed to physical and mental abuse. Furthermore, it is difficult for professionals to identify children that have experienced abuse, due to the cults view of and approach to people outside their own community. Lack of knowledge regarding how to recognize these children in cults that have experienced abuse and non-existent training in how to handle said cases is one reason for why many children have been overlooked.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Sandberg, Johan, and Marie Volkevics. "Visselblåsning - möjlighet eller bekymmer? : En undersökning hur skolledare upplever sin roll och vilket stöd som finns när en medarbetare visselblåser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55075.

Full text

Abstract:

The possibility to report misconduct at your workplace is fundamental in the public sector. Studies about employees who blow the whistle have been made before but not from the perspective of the manager and how they handle it and what kind of support they have. The meaning of this study is from a manager perspective, in this case school leaders, is to see what kind of support they have and what role the school leader has, if they are representing the teachers or the political administration. Based on different theories concerning whistleblowing and different kinds of official types and organizational models, this study intends to answer where school leaders see themselves in the borderland between working based on the Education Act and based on the Local Government Act and the economic rule that prevail. The study also deals with the power perspective based on the school leader’s role in the own organization’s hierarchy, both as the highest in command at its school unit and as subordinate to an administration/board/owner. In this study, seven school leaders and one person who is very familiar with how the administration works with issues concerning misconduct are interviewed. Based on the answers from those interviews, it has been possible to draw some conclusions and see several common denominates among the respondents, including that school leaders rely more on their own profession when it comes to problem management than using the administration’s/head office’s collective expertise.
Möjligheten att rapportera missförhållanden på sin arbetsplats är en grundläggande del i den offentliga verksamheten. Visselblåsning gjorda av medarbetare har varit föremål för studier tidigare men chefens perspektiv av att kunna hantera dem och stödet de får när det sker finns inte dokumenterat i samma utsträckning. Syftet är att utifrån ett chefsperspektiv, i detta fall skolledare, undersöka det stöd som finns och vilken roll som skolledare främst företräder, lärarkåren eller huvudmannen. Utifrån olika teorier som rör visselblåsning och olika typer av tjänstepersonstyper samt organisationsmodeller ämnar denna undersökning svara på vad skolledare ser sig själva som i gränslandet mellan att arbeta utifrån skollagen och utifrån kommunallagen och de ekonomiska regler som råder där. Undersökningen behandlar även maktperspektivet utifrån skolledarens roll i den egna organisationens hierarki, både som högst ansvarig på sin skolenhet och som underställd en förvaltning/nämnd eller styrelse/ägare. I denna undersökning intervjuas sju skolledare och en person som är insatt i hur förvaltningen arbetar med frågor som rör missförhållanden. Utifrån intervjuerna har det gått att dra slutsatser och se flera gemensamma nämnare hos respondenterna, bland annat att skolledare förlitar sig mer på den egna professionen när det kommer till problemhantering än att använda sig av förvaltningens/huvudkontorets samlade expertis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Andersson, Jenny. "Lex Sarah : En kvalitativ studie om hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver sina kunskaper och användning av Lex Sarah." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28831.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal. Det behöver även förbättras inom området rapportering, det behöver bli en mer enhetlig syn på vad som är en påtaglig risk för ett missförhållande och när det ska rapporteras. Som det är i dag så klassificeras de olika händelserna fast det står i bestämmelserna att det inte ska göras. Respondenterna tycker att Lex Sarah är en bra och nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet samtidigt så ser de det som ett skuldbeläggande. Studien har analyserats med hjälp av vetenskapliga teorier som organisationsteorier och ledarskapsteorier.
The aim of this study was to get abetter understanding of howunit managers in eldercare describe how they view and use the Lex Sarah, existing knowledge on the subject and how they reason around the word anomaly. The study is qualitative and based on semi-structured interviews. The study is based on a hermeneutic approach because I wanted to know my respondents ideas and experiences concerning Lex Sarah. Six unit managers were interviewed. The managers describe their knowledge, how they used the Lex Sarah in operations and how they see the ills. The result of the study shows that the knowledge of the subject Lex Sarah needs to be improved both among unit managers and among staff. It also needs to be improved in the area of reporting, there is a need for a more uniform approach to what a substantial risk of an anomaly is and when it should be reported. Today it`s classified in many different ways though it says in the rules that it should not be done. Respondents think that Lex Sarah is a good and necessary part of the systematic quality work at the same time they see it as guilt. The study has been analyzed using scientific theories organizational theories and management theories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Svensson, Anna-Stina, and Maria Bremer. "Våldet som inte finns : en artikelgranskning om hot och våld mot äldre." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1342.

Full text

Abstract:

Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Dey, Sutapa, and German Pavlov. "Självbestämmande hos äldre personer boendes på vård- och omsorgsboende - ur sjuksköterskans perspektiv : en kvantitativ studie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1750.

Full text

Abstract:

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende. Vårdtagarna inom äldreomsorg är en av de mest maktlösa grupperna i samhället med få möjligheter att påverka sin situation. Syfte Syftet var att utifrån sjuksköterskornas perspektiv skatta vårdtagarnas självbestämmande inom äldreomsorgen. Metod Kvantitativ studiedesign i form av en enkätstudie användes. Enkäten innehöll 14 påståenden med fem svarsalternativ i form av en Likert-skala. Totalt delades 84 enkäter ut på 22 vård- och omsorgsboenden. Det erhölls 67 enkäter tillbaka. Bortfallet låg på 20 procent. Beskrivande statistik användes för att analysera data och presentera resultat. Resultat Resultaten från denna studie visade att det råder brist på självbestämmande bland vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende och sjuksköterskornas uppfattning om deras självbestämmande påverkades av sjuksköterskornas ålder och subjektivitet. Brist på självbestämmande hos vårdtagare kopplades till den maktlöshet som de äldre upplevde när de flyttade till vård- och omsorgsboende. Slutsats Brist på självbestämmande hos äldre på ett vård- och omsorgsboende är ett hälsoproblem som kan förebyggas genom att självbestämmande implementeras i omvårdnadsprocessen och en skattningsenkät i självbestämmande utarbetas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Haag, Sandra, and Matilda Ryrhagen. "Från misstanke till anmälan : - En kvantitativ studie om individuella faktorers påverkan på högstadielärares anmälningsbenägenhet vid misstanke om barn som far illa." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-107911.

Full text

Abstract:

Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten. Vi har sedan använt tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att jämföra och förklara vårt resultat. Resultatet visar på en kraftig underrapportering i de fall där läraren misstänker missförhållanden hos barn. Faktorer som utbildning och kunskap avseende barn som far illa samt lärarens examensår har visat sig ha en påverkan på lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten. Även faktorn antal år som lärare har visat sig ha en påverkan på benägenheten. Resultaten visar att faktorer som lärarens ålder, civilstånd, om läraren har barn, inkomst samt antal år på den nuvarande arbetsplatsen inte har någon påverkan för lärarens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Svebéus, Carolina. "Vad är ocker? En analys av ockerbegreppet i svensk och tysk avtalsrätt." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2442.

Full text

Abstract:

Ocker är en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det är något förkastligt som inte bör få finnas. Då definierades ocker som tagande av ränta. Med tiden kom definitionen att ändras till att innebära tagande av oskäligt hög ränta, det vill säga överstigande räntemaximumet på 6 %. En bestämmelse om ett sådant maximum togs in i lagen, där den fanns kvar ända in i den delvis fortfarande gällande lagen från år 1734. Bestämmelsen kom dock senare att tas bort ur lagen, eftersom det ansågs vara ett alltför stort ingrepp i avtalsfriheten att föreskriva hur hög ränta en långivare fick ta. I och med borttagandet av räntemaximumet ur lagen rådde total frihet på området. Detta tillstånd missbrukades, vilket gjorde det nödvändigt att återinföra regler om förbud mot ocker. Den nya definitionen tog sin utgångspunkt i att en part utnyttjar den andre partens trängda läge till att skaffa sig fördelar. Förebilden för denna nya definition var regeln om förbud mot ocker i den tyska civillagen.

Syftet med detta arbete är att fastställa vad ocker innebär idag. Tillvägagångssättet har varit att först förklara vilka kriterier som utgör ocker. Dessa kriterier har sedan, med hjälp av svensk doktrin och praxis, fyllts med innehåll. För att ytterligare precisera detta innehåll togs även tysk doktrin och praxis till hjälp. I detta sammanhang gjordes även en jämförelse mellan det svenska och det tyska sättet att se på ocker. Syftet med denna var att påvisa för- och nackdelar med det svenska respektive det tyska synsättet. Slutligen företogs, i syfte att påvisa en möjlig användning av ockerparagrafen, en analys av två fall från svenskt näringsliv.

Ett av de viktigaste resultaten av studien blev att ocker inte längre bara omfattar kreditocker, ofta i form av ockerräntor, vilket många tror. Istället är kärnan i dagens definition av ocker att ett utnyttjande av ena partens svaghet skall ha skett. Vidare måste, för att ocker skall kunna föreligga, ett uppenbart missförhållande mellan de motstående prestationerna föreligga. Dessutom måste det föreligga ett kausalsamband mellan ockrarens otillbörliga förfarande och den tvistiga rättshandlingen. Slutligen måste naturligtvis de specifika ockerkriterierna vara uppfyllda, varvid höga krav ställts upp i praxis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kandalin, Samuel, and Cooper Marisu. "”Det råder kunskapsbrist kring 5:2 på vår arbetsplats” : -En kvalitativ studie om barn- och familjehemshandläggares resonemang gällande begränsning och förbud av familjehem enligt Socialtjänstlagen kapitel 5. 2§." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80217.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to enhance the understanding of the possibilities and limitations of using the swedish law; SoL 5 kap. 2 §, among child- welfare workers and social workers within foster- care. The purpose of this law is to be able to prohibid or limitate inadequate foster-homes from taking care of foster-children. Qualitative interviews were conducted with three child-welfare workers and three social workers within foster-care, from three different municipalities. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material and the theoretical framework of the study consists of Michael Lipskys theory about street-level bureaucracy. We also took part of previous research and other relevant literature in the field of foster-care to analyze the material. The result we found was that the knowledge and use of the law; SoL 5 kap. 2§ was limited. Some of our respondents had never heard about the law and none of our respondents had experience of using the law in their cases. Our respondents then, started to resonate about why they think that they have little knowledge about the law, and connected it to that there are deficiencies within the organization that create limitations in the social secretary's work in foster-home care. This limitations results in the social-workers having little knowledge about the law and not using it, even though they have high discretion in their everyday- job. To limitate inadequate foster-homes from having- and receiving placements, the social workers moved the child from the foster-home, and later gave negative references if other municipalities called, when they were thinking of placing a child in that specific foster-home. Our results show that this was not an optimal way of trying to limitate inadequate fosterhomes. Our respondents had experiences of other municipalities placing children in fosterhomes that they had given bad references about.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Steenberg, Astrid, and Erica McLoughlin. "Lex Sarah- Kvalitet för dig, mig eller brukaren?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-66934.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to understand in what ways the law of Lex Sarah contributes to quality within the Swedish social services. The legislation of Lex Sarah aims to ensure quality assurance of social services by eliminating misconduct. Operational developers are keyactors in the investigation process of Lex Sarah. Therefore a central question of this study was: In what ways does operational developers consider that Lex Sarah achieve its purpose? The method of analysis was a qualitative study. The basis of the theoretical framework of the study is social constructivism, in which institutional theory and thoughts describing how ideas are transferred and spread is a part of. The theoretical framework has been helpful to illustrate possible ways of how the idea of quality has been spread from industry to social services. The empirical material has been collected by qualitative semistructured interviews. Central findings of the empirical material is that there was no coherent definition within the group of operational developers of the quality concept. Emphasis is mainly placed on the quality concept's commitment to legislation and user satisfaction. The term is explained in broad terms and no detailed description is given. Lex Sarah is described as an alarm system and the empirical material also shows oppon it’s controlling functions. Through the empirical material it is also shown that the measures proposed by the operational developers not necessarily lead to improvement or quality of the operations. One explenation highlighted is the gap between investigation and the enforcement. A central discovery is also based on the lack of user influence within the Lex Sarah-process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Olofsson, Alexandra, and Johanna Karlsson. "Individer med intellektuella funktionsnedsättningar i LSS-verksamheter : En scoping review om missförhållanden, dess orsaker och verksamhetsledares hantering." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31117.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Missförhållanden'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles